| Brudens förmån i Christus. | Propheten Esaia. | Cap. 54. | 425 |
Han bad för sina mördare ända in i dödsstunden, sägande: Fader, förlåt dem, ty de weta icke hwad de göra, utan isynnerhet derpå, att Han fortfarande beder för dem, Han försonat: Han lefwer alltid och beder alltid för dem, Ebr. 7: 25. Här framställes således Christi hela Öfwerstepresterliga embete, försoningen, förbönen och wälsignelsen. Wälsignelsen ligger här antydd deruti, att Han erkänner de frälsta såsom sitt byte, såsom sin egendom och sköter dem såsom sin hjord.
54. Capitel.
Brudens förmån i Christo.Fröjda dig, du ofruktsamma, du som intet föder; gläd dig med fröjd och berömmelse, du som icke hafwande är; ty den ensamma hafwer flera barn än den, som man hafwer,* säger HERren. *Gal. 4: 27.
Samma bild, som brukas Es. 49: 20, upptages här åter och utföres widare. De trognas församling, det andeliga Zion har i alla tider warit ringa till antalet, såsom om det wore ofruktsamt och ensamt, då deremot det gamla Israel efter köttet och den christna kyrkan i trotsande förtröstan på ordets bokstaf och på nådesinrättningarne anser sig för Guds folk och för den rätta fruktsamma husmodren. Men såsom Israel förkastades, och ett Guds folk, en Christi kyrka, samlades från hedningarne, hwilket blef talrikare än Judafolket, så skall ock det andeliga Zion till slut blifwa ganska talrikt. Hagar och Sara, Penninna och Hanna, 1 Sam. 1, äro lärorika förebilder till detta förhållande.
2. Förwidga din pauluns rum, och utsträck tapeten åt dina tjäll; spar icke, förläng dina tåg, och befäst dina pålar.
Paulun betyder tält. Christi kyrka liknas här wid ett tält, och Zion uppmanas att utsträcka sina tälttapeter wida, för att kunna rymma den stora mängd, som der skall insamlas. Denna liknelse syftar ock derpå, att det andeliga Zion här i tiden är likasom på resan och bor i tält, till dess det får ingå i den fasta boning, om hwilken Skriften säger: ”Si Guds tabernakel ibland menniskorna”.
3. Ty du skall brista ut på högra sidan och den wenstra; och din säd skall ärfwa hedningarna, och bo uti de förödda städer.
'Brista ut, d. ä. utsprida dig. Såsom en familj, som bor i tält, måste utwidga det åt sidorna, i den mån familjen tillwäxer, så skall Christi kyrka utwidga sig intill werldens ända. se Ps. 2: 8.
4. Frufta dig intet: ty du skall icke till skam warda; war icke blödig: ty du skall icke warda till blygd, utan du skall förgäta din jungfrudoms blygd, och din enkedoms nesa icke mer ihogkomma.
5. Ty den dig gjort hafwer, han är din man; HERren Zebaoth är Hans namn; och din förlosare den Helige i Israel, den all werldens Gud kallad warder.* *Luc. 1: 32. Rom. 3: 29.
Såsom ensamhet och ofruktsamhet i Gamla Testamentet för qwinnan war ämne till sorg och blygsel, så har ock Christi kyrka under lidandets och otrons tider måst bedröfwas och lida smälek, såsom om den af Herran wore glömd, men Herren skall besöka sitt Zion. Se 2 Cor. 11: 2. Guds förbund med sitt folk liknas äfwen här wid ett äktenskapsförbund. Se Eph. 5: 32.
6. Ty HERren hafwer låtit dig wara uti det ryktet, att du är såsom en öfwergifwen och af hjertat bedröfwad qwinna, och såsom en ung hustru, den bortdrifwen är, säger din Gud.
I detta tillstånd af öfwergifwenhet war Israel på flera tider i yttre hänseende, och Christi kyrka har warit och är ännu i sådant tillstånd, men det skall icke så wara för alltid; en tid kommer, då Christus will förlossa sitt folk utur det andeliga Babel. Uppb. 18. Det öfwergifna tillståndet har warit tweggehanda: Jungfruståndet i de första tiderna, då kyrkan wäntade på sin Herras ankomst, och affallet eller otrons tillstånd. Så länge det stora affallet warar i kyrkan, äro de få trogna liksom i enkotillstånd och lida bedröfwelse, under det de wänta på sin Herras ankomst.
7. Jag hafwer uti ett litet ögonblick* öfwergifwit dig; men med stor barmhertighet will jag församla dig. *Ps. 30: 6.
8. Jag hafwer uti wredens ögonblick som snarast gömt bort mitt ansigte för dig; men med ewig nåd will jag förbarma mig öfwer dig, säger HERren din förlossare.
9. Ty detta skall wara mig såsom Noahs flod: då jag swor, att Noahs flod icke mer skulle gå öfwer jorden;* alltså hafwer jag swurit, att jag icke skall wredgas öfwer dig, eller näpsa dig. *1 Mos. 9: 11, 15.
Då Herren åter söker sitt folk med sin underbara nåd till att fullborda det förut ingångna förbundet, så skall Zion icke mera öfwergifwen wara, utan ett ewigt fridsförbund upprättas och beseglas, likasom Gud efter syndafloden gjorde regnbågen till ett tecken af förbundet med Noah.
10. Ty bergen skola wäl wika, och högarna falla; men min nåd skall icke wika ifrån dig, och min frids förbund skall icke förfalla,* säger HERren din förbarmare. *Matth. 24: 35.
Så orubbligt är Guds förbund i Christo med sin kyrka och med hwarje trogen själ, att det står fastare än alla berg och högar. Berg och högar, himmel och jord skola förgås, men Herrans ord
_429.jpg&oldid=345747){kind=link}