Är Frälsningsarmén i öfwerensstämmelse med Guds ord?/Frälsningsarméns marknadsskrikande högmodsande

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Frälsningsarméns predikan är i strid med Guds ord
Är Frälsningsarmén i öfwerensstämmelse med Guds ord?
av Frantz Bruun

Frälsningsarméns marknadsskrikande högmodsande
Frälsningsarméns bibelstridiga despotism  →
(index)


[ 18 ]

III.

Frälsningsarméns marknadsskrikande högmodsande.


Frälsningsarmén är också för det tredje angripen af en högst marknadsskrikande högmodsande.

Allt hwad armén gör skall offentliggöras, ja på det eftertryckligaste utbasunas. Huru stinker icke deras tidning ”Stridsropet” af det widrigaste sjelfberöm öfwer deras bedrifter. Jag läste för en tid sedan — det war i wåras — några underrättelser från Drammen och Fredrikstad. Från Drammen heter det: Seger! Seger! Seger! Wi ha under de ungefär 6 weckor, wi ha stridt i Drammen, sett 168 själar böja sig för Gud. Wi frälsningsfolk ha alltid seger, seger, seger, till dess det kommer bud om hemförlofning. Från Fredrikstad heter det: det är nu 8 dagar sedan wi begynte striden här. Lokalen har warit fylld till trängsel, wi ha erfarit Guds kraft ibland oss, och wi ha under denna tid sett 28 själar söka frälsning.

Om ”Stridsropet” heter det: ”wi trycka nu 6,000 exemplar — det war i wåras — halleluja! O Salomo! o Salomo! Här är något nytt, ”Stridsropet” har stigit med 700 exemplar på en wecka”. För att wisa, på hwilket sorgligt sätt de försöka uppwäcka en fåfäng täflan bland sina åhörare, för att få tidningen spridd, will jag citera följande anmärkning från [ 19 ]ofwan anförda tid. Om Kristiania’s olika korpser heter det: ”den tredje korpsen har gått förbi den första. Det är ett faktum, den har nu första platsen. O, jag kommer ihåg, att wi förmanade första korpsen, men det hjelpte icke. Kristiania’s korps borde stå öfwerst på listan, men rättfärdigheten är omutlig. Wäl gjordt, Kristiania 3:e korps!” Widare heter det: ”wälkomne alla kamrater, som ha hjelpt oss så mycket under denna wecka! Tack Fredrikstad, 100 exemplar till är ett godt framsteg! Det war dock icke mer än nätt och jemnt, att du kunde gå förbi Hönefos, som har gått upp till 50 exemplar. Dröbak, jag ser, du gör ditt bästa. I föhållande till stadens folkmängd, gör du din sak mycket bra!” o. s. w. i samma stil.

Generalens hustru, fru Katarine Booth skrifwer på ett ställe: ”wi ha utfunderat, huru de kristna menniskowännerna på bästa sätt kunna anwända sina penningar till att wäcka och frälsa massorna; wi förkunna dessa massor Jesu Kristi sanna evangelium — wi ha sett, huru oförfalskadt det är — och wi predika detta med andens kraft”. Wi, wi, wi ha utfunderat det, wi och ingen annan än wi; hwilken skamlig sjelfberömmelseande!

Och denna samma ande inplantas också hos alla, som gå öfwer till dem. De nyomwända t. ex. skola strax fram på plattformen för att tala om sig sjelfwa, huru godt de ha det, huru mycket de uträttat.

Huru ofta sade icke Jesus till sådana, som nyss undfått hans hjelp: säg det icke till någon! Bär det inom dig sjelf, öfwerwäg det och tacka Gud. Men detta är ord, för hwilka frälsningsarmén icke har den minsta anwändning. Nej, dess princip är ett fullständigt uppror mot detta Jesu ord och lyder i stället alltid så: säg det till alla, stig upp på tribunen och utbasuna det, för in det i tidningen. Och ändå föregifwa de sig wilja wara hans lärjungar, som säger: lären af mig, ty jag är mild och ödmjuk af hjertat.

Men det sorgligaste af allt är dock, att de genom sitt owisa uppträdande inplanta äfwen hos små barn den samma marknadsskrikande högmodsanden. Armén har nämligen inrättat barnkorpser med samma militäriska organisation för dem som för de äldre. De ha många hundrade sådana korpser, som ha sina egna möten.

[ 20 ]På sådana barnmöten kan då t. ex. den 7 års gamle Karl stå upp och aflägga wittnesbord, eller den lilla Marie omtala, huru lycklig hon är öfwer att wara frälst, och huru bedröfwad hon är öfwer att hennes bröder och systrar eller föräldrar ännu icke äro frälsta. Tänk, ett barn, som berättar sådant offentligt om sina föräldrar eller syskon!

Nästa dag kunna barnen i sin barntidning ”Den lille soldaten” läsa om dessa sina muntliga bekännelser. Ett af dessa wittnesbörd från den tioåriga Ada lyder t. ex. sålunda: ”Gud ske lof, jag är frälst och på wägen till himlen. Bägge mina bröder äro också frälsta, till och med den lilla May. Jag är mycket bedröfwad öfwer att far och mor ännu icke äro frälsta, men jag hoppas de skola blifwa det. Mor läser på sängen mycket gerna romaner för far om natten” o. s. w.

Man skulle tro, att folk, som kunna tillåta, ja uppmuntra barnen till sådant, alldeles hafwa glömt, att det i lagen finnes ett bud, som lyder så: ”Hedra din fader och moder, på det att dig må wäl gå och du må länge lefwa på jorden”.

Men på detta sätt blifwa ju barnen uppmuntrade till att förakta detta bud, att icke tala om det onaturliga eller widunderliga uti slika uppträden.

Man tillhåller också barnen att inbördes anställa omwändelseförsök. Bland många sådana exempel omtalar ”Den lille soldaten” en flicka på 10 år, som kallade tillsammans 30 andra barn i en bondstuga och som nästa dag med glädjestrålande uppsyn kom till kaptenen med följande rapport: 30 menniskor, godt möte, 5 frälsta, 20 öre i kollekt. Äfwen alla dessa små barn föras till botbänken för att göra bot. Man betraktar dem nämligen som hedningar. Booth och hans anhängare känna ju icke till, att de döpta barnen äro genom dopet inplantade i Herren Jesus.

Af allt arméns owäsen äro dock dessa barnkorpser och barnmöten det mest gräsliga. Tänk, att med ett sådant tillwägagående frammana hos de kära små barnen en egenrättfärdighet och ett hyckleri, som förr eller senare måste bringa de skadligaste frukter till mognad, men aldrig kan föra till sann kristendom. En sådan komedi är ju rent af själamord.

___________