Bahus-Läns Beskrifning/Del III/Kapitel 03

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om the på Inland belägne Giäl.
Chorographia Bahusiensis Thet är: Bahus-Läns Beskrifning
av Johan Oedman

Om the i Sunnerwiken, dock i Elfsyssels Probsteri belägna Pastorater, utom Uddewald, Bäfwe och Kyr, såsom Annexer eller Red-Kyrckor, som de kallas i Swenska Kyrck-Ord C. 2. §. 7.
Om the i Sunnerwiken  →


[ 249 ]

Thet Tredie Capitel. Om the i Sunnerwijken, dock i Elf-Syssels Probsterij, belägna Pastorater

1. Skredswijk i Lane-Härad.

Thetta Härad synes ha sitt Namn af thet gamla Norska ordet Lana, hwilket betyder ett starckt Nät til at fånga Ål ock Lax i, som [ 250 ]i thet Häradet mycket brukas ock fås ibland öfwerflödigt, eller kan thet ha sin uprinnelse af landa eller anlända, thet är komma til Lands, som ther sker med stora Skepp ock Fartyg rundt omkring, särdeles wid Saltkällan, hwaräst the landa eller anckra. Thetta Giäl förer i sitt Sigill et Skepp med utspände Segel.

Chorographia Bahusiensis sida 250.png

Men hwar af Pastoratet har sitt Namn är swårare utgrunda: Thet går wäl en stor Wijk in från Gulmaren (som fordom kallades Godmaren) men i senare Tijder Guldmaren, emedan, effter Berättelse, är i thenna Fiolen funnen en Guld-Crona, som en af Näse-Kongarna under flykten har utan twifwel kastat tijt, af fruktan at bli fången, hälst emedan the stridande Kongar i Hedendommen altid hade sin Crono på sig til Känne-Teckn. Eljest som Guld in compositione offta bemärcker then förnämsta, såsom Gulle-Gåsse &c. så torde thenna Fiolen fådt sitt Namn kan hända ther af, emedan han är then förnämsta Fiolen i hela Bahus-Läns-Skiärgård, ock kallas Skredewijken, kan hända therföre, at tå the fingo i sina Drätten stor ömnoghet af Fisk, sutto the i thenna wijken ock skrädde eller ränsade sin fisk, ty skreda eller skräda betyder skiära up ock ränsa, har altså thetta Pastoratet ther utaf fådt sitt Namn ock blefwit kalladt Skredswijk, bestående af 3:ne kyrckor: Harestad hufwud-kyrckan, Skredswijk ock Högås Annex. el. Rijde-kyrckor.

I gamla dagar bodde Pastorn wid Moderkyrckan [ 251 ]Harestad, men på hwad gård har jag ej kunnat utspana; Men efter thet war oroligt at bo wid wägen, har man flött Preste-Sätet til Skredswik ock sålunda kallat Giället ej mera Harestads- utan Skredswiks-Pastorat. Wid thenna förr omrörde wijk lät en Fylcke-Kong, som het Dynge, bygga ett Slott, hwilcket sedan kallades Dynge-Slott, jämwäl ock en Skants uti et högt Bärg, lika mot Dynge-Slott, som hette Håltum, om thet warit Smörkullen, eller thet Bärget strax ther wid, hwaraf Platsen har sitt Namn ock kallas Hålt, lämnar ther hän, ock wijken intet mer Skredewijken, utan Dynge-Kijle, hwaräst nu för tiden Gulmars bärg är belägit, fordom General Fält-Marskalk Aschenberg tilhörigt, men nu Herr Adsessoren Lang, som fått til äkta sal. Thammens Äncke-Fru.

En tid efter thetta Slottets Bygnad, blef thet krig emellan Swerige ock Norrige, tå Kong Amund regerade i Upland och Kong Håkan i Norrige, hwilken kom från Opslo, som nu kallas Christiania, men en stor Krigsmakt til Siös under thess Fält-Herres Axel Torssons commando eller anförande ock landade med sin Flotta i Godmaren eller Gulmaren wid Dynge-Kijle eller Skredeswiken: Men tå the stego i Land funno the Slottet allaredo wara af the Swänska Uplänningarna förstördt: Hwarpå the rustade sig å bägge Sidor och höllo emellan Kyrkan och Wiken på en Slättmark strax nedan för Kyrkan ett Fältslag, då bägge Kong Amunds Söner föllo på Platzen ock på then Norska Sidan icke allenast Kong Håkansson sielf, utan ock Axel Toresson, hwar på giordes fred ock tilsattes en Kong sunnan fiäls ifrån, som hette Ingor, hwilken hemligen förbandt sig med en Jarl benämd [ 252 ]Ringer norden fiäls ifrån, på thet Sättet, at samma Jarl skulle under ett Sten göra förbund med Kongen af Danne-mark, thet han ock giorde falskeligen, i ty tå Kongen af Dannemark litandes på thenna Jarl Ringers tilhielp, kommer med sina Skepp at, efter aftal, möta honom i Godmaren ock ther få af honom hielp mot Kong Ingor, ther han låg uti en Kijle wid Nötesund i Högås Sockn, blef han warse, at Kong Ingor ock Jarl Ringer woro i et följe ock hade lagt sig utan för Nötesund, theräst the begynte skiuta på Kongen i Dannemark, som fäktade mot them i 2 dars tid, tå thet blef Ända på Ingor ock alt hans folk; Men Jarlen hade ännu 13 Man igen, the ther slogos med Kongen i Dannemark så länge, at han intet hade mer än en Kocke-Dräng til sig ock en som hette Mäster Hindrik, hwilken då han skiöt brasin på Jarlens Skepp, bad Jarlen sina Män, at the skulle ge honom så godt Skott igen, men the swarade sig icke kunna, dock wilia förbiuda honom at skiuta mer, förthenskuld tå Mäster Hindrik spänte åter sin Boga ock wille skjuta, brast then af, hwarpå Kongen talte honom til ock sade: hwad war thet som small? swarade Mäster Hindrik: Danne-Marks Rike från tin hand: hwar wid Kongen ock Hindrik blefwo så modfälte, at the gofwo sig i Siöen, i Mening at simma til Lands och rädda sig. Strax ther på föll Jarlens folk in på Skeppet, hwaräst ingen mer war än Kocke-Poiken allena, hwilken tå han blef tilfrågad, hwar Kongen war? sade han: at han for ut åt Siön, at se efter thet, som syntes så rödt, i watnet, ther är han; Men tå the eftersågo, funno the Kongen wara död, men Mäster Hindrik fingo the lefwande, hade honom så in på Jarlens [ 253 ]Skepp, ther han blef dömd at halshuggas med en Änten-Bijl, ock tå Jarlen hade kastat Lott, hwilken skulle hugga hufwudet af honom, steg en fram ock bad Hindrik lägga sig ned på Ändan af Råen, ock tå han lade sig ned, hölt han thet ena ögat på then som skulle halshuggan ock sade: Gör tin tjenst med Flit: ock när Mannen högg til med al Makt, rykte Hindrik Hufwudet ut för Ändan af Råen ock yxen blef så fast sittandes, at han sielf icke kunde få then lös igen: Men Hindrik sprang up ock rykte yxen lös ock högg så med then både Jarlen och alla hans Män ihiäl och sedan reste han allena med then enda Kocke-Poiken til Dannemark, sedan 2ne Konga-Makter ock en Jarls Makt blefwo på en gång uti Högås Sockn ödelagde.

På Befalnings-Mans Bostället Torp, kan man på ett ther beläget högt Bärg se många Kyrkor på alla sidor och kallas Skredsås, hwaraf så wäl som af Skredewiken, Skredswiks Kyrka fådt sitt Namn. I Skredswiks Sockn på Röds-Gård, hwars Ägare är Herr Lagman Sten Cederfelt, som then giordt med upodlande ock skiöna Bygningar liksom til et Säteri, fast thet fordom war ett blott Rustnings- ock Skatte-Hemman, fins thet namnkunniga höga Bärget Smörkullan, som the siöfarande ha sig til Rättelse, belägen mitt in i Gulmars Fiolen åt Salt-Fiällan wäster mot Hafwet gräselig högt ock brandt wid 30 om icke 40 Famnars högd öfwer watnet: Aldrahögst på thenna Kullen, ther i alla Feigder står uprest en Wålkas ock hålles af Krigs-Makten wakt, äro 2ne märkwärdige Bärgs-Brunnar helt trinna, liksom swarfwade til widden, såsom store Storstenar; Then ena är några Alnar diup: Men then andre håller fullkomligen en Piks-Längd: [ 254 ]och äro thesse Bärgs-Brunnar i Krigs-tiden 1711 af Soldaterna, som ther stodo wakt, upränsade, emedan the tilförene af walhion med grus woro upfylte på 1 Aln när, dock synes ännu icke rätta Botnen i them, utan mera Grus och Stenar, som ej blifwet wid upränsandet tilfyllest uptagne. När man nu kastar en sten ther ned, eller ropar i Brunsholet, ger thet ett stort dön, liksom utur en stor koppar-kärtil. På Samma Smörkulla finner man ock ett slags kantiga Stenar hwita och klara, såsom Bärgs-Brystall, (hwar af finnas ock i Tanum af 8kantig figur) the ther kunna tämmeligen rispa och skära i Glas, liksom Diamanter, warandes ej olika Smiris eller Smirgelsten, som Glas-Mästare bruka.

I thenna Smörkullan säges ock af gammalt Folk, at en stor Orm eller Drake har haft sitt Bo, Ormskre kalladt, hwaräst dageligen utur holet rinner helt fin Sand ännu med Muskus ock Barlind beprydt äfwen ock twärt emot öfwer Fiolen, ther han lagt sig, twärs öfwer Gulmars Fiolen, at icke någon Båt, långt mindre något Skepp kommit in eller ut från Saltkällan, före en Näse-Kong, utan twifwel på Stångenäs, hwaräst han så wäl som i Tunge-Härad ödelade både Får och Fä, som oförmodeligen kommo honom förnär, hittade på thet Råd at beslå hela kiölen på ett Skepp med Såge-Blad, hwarefter han med en stark stående god wind från wäster lät segla på Ormen och skar så honom mitt af, ther han låg en half fiärdings wäg öfwer Fiolen lång, hwars halfwa Refben, såsom af en stor Hwalfisk, hänger än idag uti Skredswiks Kyrka til en Åminnelse.

Hela thenna Tracten eller Skredswiken ligger öfwer måttan wackert; Ty utom thet at [ 255 ]Gulmarsbärg, hwaräst är ett skiönt Tegelbruk jämte många andra Härligheter, på then ena Sidan och Röd mitt öfwer wiken på then andra, se ut som 2ne Skantsar ock med then skiöna wäl upbygde Gården Gunnarby mitt i wiken belägen ock Herr Rådmannen Helge Strömdal tilhörig, ge en skiön Prospect ut åt Hafwet, så wäl som åt Landet, theräst är stor Boke- Eke- ock allahanda Gran- Tall- och Löf-Skog, liksom ett Paradis medelst the ther på Herregårdarna anlagde Trädgårdar, så är här ock skiönt Lax-fiske samt annat Slag, som iag i then första delen widlöftigare utfördt.

Förbemälte Skatte- ock Rusteholds Hemmanet Gunnerby led en stor skada 1724 d. 30 Dec. af ett besynnerligit stort Jordfall wid the ther belägne 2ne Qwarnar, af hwilka then nedersta gick öfwer ända, ock som aldrig sen mer ther at upbyggas, i ty om dagen i helt stilla, dock något regnaktigt wäder siunckte bort 24 Plogs Arge-äng på en hög och ganska slät Backa, innom 1/8dels Timma, afflytande Jorden och Leret ned i Gulmars Fiolen eller Skredswiken, som är 600 Steg ther ifrån, hwarefter blef en diup Grop eller Hola på 6 Famnars diup, i hwilken man fann en hel hop Strand-Skaler både stora ock små, jämwäl en Myckenhet af stora Snäcke- eller Snigelhus, them Bönderna här på Orten kalla Rusungar, af hwilka några woro så store, at 1/2 Stop gick i them, som än äro til at finna på Bibliotheket i Göteborgs Gymnasio, tijt någre blefwo förärte.

Wid Gården Ormstad i Skredswiks Sockn, är uti Landshöfdingen Herr Harald Stakes Tid funnen en Guldkrage eller ett stort Guld-Smycke af en wall-Piga på et litet Bärg, under spinnandet med en [ 256 ]Ten, som föll under Bärget, hwilken tå hon skulle uptaga, fick se skenet af Gullet och thet sålunda uptog: Om thet har suttit i någon Näse-Kongs Guld-Crona, eller thet med mera i Feigders Tid, blifwit ther förwaradt, wet man intet.

Til Prästegårdens förbättring i Skredswik har Pastoren i Uddewald Herr Joannes Colstrup 1762, såsom Prästerskapets Fullmäktig för Elfsyssel utwärkat, thet Pastoren i Skredswik icke allenast skulle få thet halfwa ödes-hemman Birche på Norska eller Biörke, utan ock Präste-Ängen såsom ett Mensale beliggande ock md Gunnarby Åboer warit stridigt tils then Tiden, tå the efter Kongl. Maj:tz Nådiga Resolution må then lämna til Pastor loci, an antingen then Ängen sielf få höbärga eller mot wist Contract i penningar lämna; hwilka Handlingar jag om händer hafwer, hälst the i mina sal. Swär-Föräldrars Tid woro bewakade, såsom Kyrko-Herde och Ägare af Gunnarby, och sielfwa Prästegården war allenast 1/2 hemman tilförene, men blef härigenom af Biörcke- och Präst-ängen förbättrad ock sen skattlagdt til 5/4-dingar, hwilket alt ex Actiskan bewisas

Angående härnäst then gambla Moder-Kyrkan Harestad, som nu är til anseende, såsom en Annex, liksom Brastad under Bro, så synes then hafwa fådt sitt Namn af Harar, hwilka til stor Myckenhet haft ther fordom sin Stad och Ställe. Hälst i the Gamble Bref skrifs intet Härstad, utan Harestad.

I Harestad är Maiors-Bostället Berg som bebos af Wälborne Maioren von Hertz nu förtiden, och Capellans-Bostället Åker, samt Gästgifware Gården tätt wid Kyrkan ock Lands-wägen; Sielfwa Kyrkan är wäl försedd med Tegel-tak och [ 257 ]Trä-torn röfärgadt med en Klocka uti, eljest inga Zirater til at nämna hwarken utan eller innan til.

Dock må ej förgäta, (thet jag förr bordt nämna) mina sal. Swärföräldrars Epitaphium i Skredswik, på hwilket står Kyrkoherdens sal. Herr Johannis Trogelii ock thess kärestas Emerentiæ Schröders Namn och åretal nemligen 1710, tå han saligen afsomnade ock hon 1711.

Then andra Annexan Högås ligger på en hög ås, ock berätta de gamle, at then, som först bygt thenna Kyrka, het Hög och sålunda fådt sitt Namn ther af.

I Högås-Sockn på Maiors Bostället Tängas Ägor, in emot Nöte-Sund, är et stort Bärg, Hafsten benämdt wid salta Hafwet, wäl 40 Famnar högt, mycket brandt, hwaräst en stor Myckenhet Fiske-Måswar ha sitt Bo, ther ock jämwäl äro 2ne Bärgs-runnar efter berättelse. För några År sen har en Bonde Per Bengtson i Tånga, smo än skal lefwa, gådt up på thetta Bärget ock sökt efter Fiske-Måswe-ägg, men i thet samma fallit ned af högsta Bärgsklinten ned i störtal Hafwets djup, dock blef af Folk i en Båt straxt uptagen lyckeligen med Lifwet, utan then ringaste Skada, allenast han är intet så stark i hufwudet som förr.

En Bonde i samma Högås Sockn Anders Anderson i Christwik än i Lifwet, har ock om kalla winteren fallit utför en hög klippa på 20 Famnar ock blewit aldeles oskadd, i ty han föll just på en död Käring, som satt ihiäl frusen under Bärget, hwar af han i förstonne wardt förfärad, i Mening, at han med sitt fall dödat henne; Men som hon befants wid besiktigandet wara stelfrusen, wardt han dubbelt glad.

Hela Pastoratet består af 103 Hemmantal, dock wet man af ingen annan Indelning, än then nu [ 258 ]förtiden är. Alla 3 kyrckorna äro af Sten med Trä-Torn, undantagandes Skredswijk, som har allenast en stor skiön Klocke-Stapel, med 2:ne härliga klockor, belägen på Gulmarsbärgs Ägor.

På Skredswijks gambla klocka står sålunda skrefwit: Christen Christensson haver denne kloche lade stöbe til Skredswijgs Kirche, Hans Kemmer stöbte mig, Anno 1620. Helsingör. Men på nya klockan står Past. Radelii ock Insp. Wolfdauers samt Klocke-Giutarn Bökers Namn 1739.

Alla 3 Kyrckorna äro utstofferade innan til med wackra Altare-Taflor och Predike-Stolar, utom wackra Silfwer-kalckar förgylta på hwilka står allenast utstucket ett Lamb med en Fana, och thesse Orden: Ecce! Agnus Dei, qui tollit peccata Mundi. Altare-Taflan i Högås är giord 1672. i Harestad 1673 ock i Skredswijk 1684. utan twifwel med Gref Aschenbergs Bekostnad, effter thes Höggrefl. wapn står ther på.

Följande ha, effter Reformations-Tijden, warit Pastores eller Kyrckoherdar uti Skredswijks Giäl, nemlig en som hett Brynolphi, men hans Nomen proprium wet ej, icke eller på hwad Tijd.

Effter honom har kommit Herr Nils ock thet år 1633. Sen Herr Petrus Severini 1646. Ther på Hr. Johannes Trogelius 1696, hwars Broder war then lärda Magistern ock Lectoren i Giöteborg Herr Andreas Trogelius. I hans Ställe kom Herr Claes Brunowii Son Herr Torger Brun 1710, som äktade Trogelii enda Doter Anna Maria Trogelia min nu warande k. hustro sen 1720 tå Herr Berndt Wikström blef Pastor och sen Hr. [ 259 ]Andreas Radelius 1728 ock nu 1744 Herr Lars Waller.

2. Bogenäs Pastorat i Lane-Härad.

Thetta Giäl, bestående af 41 hela Hemman, synes hafwa fådt sitt Namn af en Boge / Arcus på latin, på tyska Bogen, hälst på thetta Näset, som är skogrikt, ha Bogemän eller Skyttar brukat i gamla dar sitt Skytterij ock Bogar at skiuta med i Stället för Böker, Lod och Krut, som the fordom intet weste af, ock therföre ha the Norska altid kallat thetta Pastorat både Draksmarck ock Bogenäs. Thet förra namnet Draksmarck har thet hafft alt sen Christendommen, emedan alle Pastores ha både före ock effter Reformationen hafft i thenna Socknen Draxmarck sitt Säte på Gården Örtorp, alt til sal. Herr Lars Hansson fick Präste-Sätet i Bogenäs på Gården Swenserö ock thet wid Swänska Regeringens Begynnelse, hwaräst thet ännu är ock förthenskuld nu kallas Bogenäs Pastorat, liksom Harestads Giäl nu kallas Skredswijks, effter som Pastor bor ther, äfwen ock som Karreby Pastorat kallades i forna Tijder Romelands, så länge Pastor bodde ther, men af Begynnelsen war thet icke så.

Thetta Dragsmarcks Pastorat (som utan twifwel fådt sitt Namn af Drake, på Danska Drage, emedan Ormar ock Drakar i then bärgaktiga Skogs-Bygden hafft sitt tilhåld ock Boning mer än annorstädes) har warit ett af the äldste Pastorater i hela Bahus-Län; Ty (1) är Dragsmarcks kyrcka (fordom Mariae Kyrcka kallad) upbygd i Påwedömet af Kong Håkan Håkansson i Norrige, hwilken så wäl som Axel Thoresson, hölt then skiöna Walborg mycket kär, ock thet år 1234, som lät [ 260 ]för hennes Skuld effter hon ther bodde, tijtföra alla the skiöna konstigt uthugne ock polerade Marmor-Stenar, som woro satte i alla kyrkans kanter dörar ock fenster i åtskilligt Löfwärck, Bilder ock konstgiorda Lister från Dronthem i Norrige (hwaraf nu allena beklageligen ses några Qwarlefwor ock giorde then samme icke allenast til en hufwudkyrcka öfwer thessa 7 Socknar Drags-Marck, Bogenäs, Skredswijk, Högås, Harrestad, Ryr ock Bäfwe-Socknar, som nu ligga under Uddewald, utan ock til en hufwud-kyrcka öfwer hela Bahus-Län, emedan bemälte Konung lät ock upbygga thersammastädes ett Augustiner-Kloster S. Mariae til ära, (ther ock skiön Walborg ligger begrafwen, hälst hon bodde på Håltås, nu Regimentz-Qwarter-Mästare Bostället, hwar om står i the gamble Kämpe wijsor) ock thet så stort som et Gymnasium, bestående af nödiga Lectoribus Theologiae ock Philosophiae, så at månge förnäme Mäns Barn blefwo tijt försände at underwisas icke allenast från Bahus-Län, utan ock från Danne-Marck samt Norrige.

Til thessa Lectorers underhåld har bemälte Kong Håkan gifwit förthenskuld 30 Matebols-Giärder, hwilka sedan blefwo mycket förökte af Nobilium ock Privatorum Testamenter så här i Bahus-Län som i sal. Kong Gustavi I:mi Tijd af Dals Land tå Bahus-Län hörde ock under Sweriges Crono hwar af klarligen kan ses, af them, som någon ärfarenhet ha af sådana Closter-Friheter, at the Closter-Canicker ock Munckar icke allenast sielfwa warit rådande öfwer thet Pastorat, hwar uti the hafft sin Stol eller Säte, utan ock hafft jus Patronatus Apostolicae sedis gratia, som the i Catholiska [ 261 ]Tijderna kallade thet ock Privilegium Consistorale till flera Pastorater ther i Länet.

  1. At Drags-Marcs Pastorat har warit urgammalt, slutes ock ther af, at Canickerne wid Drags-Marck hafwa låtit sedan upbygga Bogenäs kyrcka ock ther i stifftat 2:ne Altare, thet ena stod ned i kyrckan ock kallades S. Bodolphi Altare, hwaräst then Mässe-Prästen, som thet betiente, hade sitt uppehälle af Drags-Marcks Closters Inkomster.
  2. I Dragsmarcks-Sockn, som nu allenast består af 7 1/2 Hemman, ha warit 2:ne kyrckor, then ena Closter-Kyrckan, som Munckarne ock Augustini Ordens-Bröder ha welat hafft för sig sielfwa til theras Gudstjenst: Then andra kyrckan ha the låtit upbygga i Orewijken, som än så kallas ther effter, til Församlingens Beqwämlighet ock förthenskuld hållit en särdeles Präst til then sama, som nu är aldeles förstörd ock ödelagd.
  3. Uti Början af Reformationen förunte Kong Christian then 3:dje Munckarna Drags-Marcks Closter at niuta sina förra Inkomster, dock med then Condition ock wilckor, at the skulle underhålla en Präst af Augsburgiska Bekännelsen. Samma Pastor, som tå war 1:mus Ecclesiae Aug. Confessionis i Drags-Marcks Pastorat, hette Hr. Nils Pedersson, bodde på en Gård Kiättorp thersammastädes ock för sitt Ämbets upwakning wid Bogenäs ock Drags-Marcks-kyrckor, hade alla the Inkomster, som tilförne woro tillagde, effter Closter-Ordningen, hwilka woro ansenlige, som kan ses af Drags-Marcks-Closters Räkenskaps-Bok, ther i upräknas Malt, Biugg, Miöl, Smör, Silfwerpenningar, Foringar af mångfaldiga Hemman i alla [ 262 ]kringliggande Giäl, belöpande sig, effter uträkningen, til 747 Riksdaler i Swänska penningar; ty the fingo en Tunna Råg, 183 Tunnor Malt, 22 Tunnor Biugg eller korn, 57 1/2 Tunna Miöl. 95 1/2 Lisp. Smör: 1 Tunna Hafra: 48 Riksdal. Contant, utom Fiske-waror hwilket alt jag af sielfwa Jord-Boken utdragit.

Förbemälte Herr Nils dödde 1562 ock ligger begrafwen i Drags-Marcks kyrcka.

Efter honom kom Herr Peder Andersson i Kong Friderici 2:di Tijd, tå Munckarne i Danne-Marck ock Norrige blefwo aldeles utdrefne af Closteren, Clostergodsen slagne under Cronan, men så fick Herr Per likwäl til wedergälning i underhåld Tertial eller Crone-Tijonden af Skredswijks-Giäl til följe af Högbemälte Konungs-Bref, dateradt Schandenborgs-Slott d. 10 Dec. 1579, hwilket sedan confirmerades af Kong Christian then 4:de 1608 d. 21 Maji; af Kong Fridrich then 3:dje 1653 d. 7 Apr. Änteligen ock under Swänska Regeringen af Kong Carl then IX:de d. 23 Dec. på Riksdagen 1672. item 1680 d. 15 Nov. så wäl som altid sedan.

Wid thenna stora Förändringen med Munckarna ock Closteren, dödde Herr Peder Andersson: Honom succederade Herr Jonas Gudmunsson, som förut warit Capellan hos sal. Herr Brynolph i Harrestad, hwarifrå han strax blef kallad til Pastor i Dragsmarck, hwilken kallelse blef stadfäst icke allenast af Biskopen i Oslo Herr Mag. Nils Glostrup, utan ock af Gouverneuren på Bahus å Kongl. Mai:ts wägnar. Tå bemälte Herr Jonas Gudmunsson blef helt gammal ock swag, tog han sig en Vicarium Herr Lars Hansson benämd, [ 263 ]som ock förestod Pastoratet, in til thess Pastoren Herr Jonas dödde 1653 d. 28 Febr. hwarpå han sen effter ärhållen vocation eller kallelse af hela Almogen samt Biskopens ock Gouverneurens Confirmation blef insatt i samma Pastorat.

När nu Herr Lars förestådt Församlingen i 29 år, anhölt han hos Biskopen i Giöteborg år 1682 at få en Vicarium, emedan han war mäst utsläpad, then han ock fick, nemligen sal. Herr Anders Wallin, som strax blef förordnad til vice-Pastor ock försäkrad om successionen, i krafft af Consistorii öpna Fulmakt d. 29 Aug. 1682, ratificeradt samma år d. 29 Dec. af sal. Fält-Marskalken ock Gen. Gouverneuren Gref Ascheberg; ock tå Herr Lars 1668 d. 1. Febr. afsomnade, blef Herr Wallins vocation confirmerad af sal. Biskopen Daniel Wallerius, jämte öpen Fulmakt, som blef ratificerad af sal. Gouv. Schiönleben på Kongl. Maj:ts wägnar. Thenne hederwärda sal. Herr Anders Wallin lefde ock ther i Bogenäs en lång Tijd nemligen i 36 år, dock wardt Herr Carl Kierulf nu förtiden Pastor i Renneslöf uti Halland förordnad til Vicarium, medelst hans Ålderdoms Swaghet the 6 sidsta åren, tå han effter hans död 1721 wäl tänckte få Pastoratet, men så blef emot Förmodan Kyrckoherden Herr Johan Windruff med Kongl. Fulmakt 1722 benådad. Efter hans död 1744 blef en gammal wälförtient Mann ock Comminister från Rommeland Herr Rodin på hela Församlingens enhälliga Kallelse af Kongl. Maj:t förordnad til Kyrckoherde effter honom ock får nu strax 1745 i Maji tilträda, emedan sal. Windruff war Äncke-Man ock hade inga Barn.

Sen thetta Dragsmarcks pastorat blef [ 264 ]reduceradt til 2:ne Socknar, i Stället för 3, ha Pastorerne i Skredswijk på åtskillige Riksdagar sökt at få Bogenäs Pastorat, såsom en Annex til Skredswijk, på thet dels Cronan måtte therigenom få sin Förläning eller 3:tial Tijonden från Bogenäs igen, såsom en Besparing för Rijket, dels Pastor i Skredswijk måtte se sin utkomst, dock med then Condition, at ther Pastor på Bogenäs lefwer öfwer Pastor i Skredswijk, skulle han få alt ock vice versa; Men sal. Herr Anders Wallin (hwars ende Son är Probst ock Pastor i Ljungby i Halland bemämd Herr Sören Wallin) skref så skarpt här emot med krafftiga Skiäl, at thet måtte bli, som thet än är, i synnerhet beropade sig på sal. K. Carl then XI:tes nådiga Placat A:o 1680. hwar ibland stå thessa orden: Af then Natur ock i thet positur, som Bahus-Län ock ther i begrepne Ägodelar har warit 10 år förn Länet kom under Cronan Swerige, i then samma skal thet ock blifwa ståndandes: I anseende hwar til Dragsmarcks Pastorat, som warit ett Pastorat för sig sielf i 400 år, bör niuta samma Kongl. Nåd ock Privilegier til godo.

Innan jag skrider här ifrån, wil jag än widare beskrifwa thetta Mariae Closter, uti Dragsmarcks Pastorat, som thet nu til thess Rudera ock Qwarlefwor finnes. (1) På östra Gaflen fins än en mur wid pass 30 alnar hög ock 20 alnar bred, i hwilken ännu äro hela ock tämmeligen fulkomlige Gluggar af 3 Fenster, som tyckas hafwa warit 25 alnar höga ock 5 quarter brede: Thesse äro i kanterna murade af wäl uthugne Täliestenar ock åfwan til hwalfskurne Snijde-wärck, samt utom thesse af Bilthuggare uthugne Blomwärck, jämte 2:ne Seraphims-Beläten.

[ 265 ]
  1. Wid thet söd-östra hörnet, är till 2 1/2 alns högd en Grundmur af en tämmelig stor Sacristie.
  2. Af södra Sijdo-Muren står qwar 6 alnars högd ock 8 alnars Längd.
  3. På norre Sijdan är en Mur 25 alnar hög ock 16 alnar lång.
  4. Wästergaflen, som hänger ihop med bägge thessa nämnda Sijdo-Murar, är 18 alnar hög ock 20 alnar bred: Mitt uti är Closter-dörren 14 alnar hög, öfwer hwilken är en stor trinn Fenster-Glugg af 6 Stenar uthuggen ock 12 ther i ristade taggar: Är altså hela Closteret 40 alnar långt.

Then nämnda dörren, med the runda Fenster-Gluggarna, är af Täljesten, men the andre Murarna af gemen dock murhuggen Gråsten.

Uppe uti högsta Murarna af thetta Closter stå, förutan en lijten Gran, mångfaldiga små Rönner 3 quarter tiocka: In uti så wäl som utan til thetta Closter är en stor Myckenhet af Askar samt allehanda andra slags Trä. Uppe uti wäggarna åfwan ifrån alt neder åt wäxer Malört, huslök ock annat Gräs.

Nord-Ost 20 Steg fram om thetta Closter ligger Drags-Marcks kyrcka af Trä bygd ock med Tegel täckter, hafwandes ett lijtet med kyrckan jämnhögt Torn wid wästra Gaflen, hwilket äfwen är kyrckans Förhus eller Wockn-hus, som man kallar.

Fram uti kyrckan står Martini Lutheri ock Mårten Biskops Beläten, ett på hwarthera Sijdan om en liten dock målader ock wid wäggen fastnaglad Altare-Tafla. Beläten äro större än en Menniskios statur: Bägge stå målade med bara hufwuden i sijda swarta kläder.

Dragsmarcks kyrcka ock Closter ligga på en [ 266 ]oförliknelig wacker Plan; ty rundt omkring äro härlige Åkrar ock mycket frucktbärande, samt utom Åker-Giärdet en trinn, slät ock jämn Äng, hwilken slutas på then ena Kanten af en Kijle från salta hafwet, ther watnet för Trängslen skuld, är altid mycket stilla ock på the 3:ne andra Kanterna af en tät, liuflig ock på sina jämnhöga Bärg, stående Eek- Bok- och Gran-Skog.

I Dragsmarcks kyrcka är en Kalck, såsom en tämmelig wijd Skål ock i Patinet är utrijtad en uträkt Arm ock hand, ther på minsta ock Ring-Fingren äro, innom längste- ock pek-fingren, tämmeligen krökte, mot Tummen fins Solen ock mot the 3:ne krökte Fingrarna Månen.

Hos Herr Hammar på Klostret uti Drags-Marck finnes i Förstugan.

En stor Fenster-Ruta af fijnt Glas helt oval eller långlagd 1/2 aln bred ock 3/4 aln lång med Kong Christian then 4:des wapn uti, öfwer hwilket wapn är en inspijrad förgylt Crona, som hålles af 2:ne på båda Sijdor om wapnet stående Willmän med sin hufwudbonad af Löf ock breda Skiägg, hållande i handen ett ragg-lott Träd, dock til Blygden skylte med Löf ock Buskaskie wid Fötterna, lijksom the stå stämplade ock afmålade på the så kallade Willmans Riksdal. in Specie, hwilka hållas bland the bästa Specie Riksdal. Med hwilken figur mig synes, at högbemälte Konung welat afmåla then wid Kongsbärg i Tömsbärgs District ock Amt tå nyligen upfundne Silfwer-Grufwa 1623, hwar om then berömmelige Danske Historie Scribenten ock Professoren Herr Ludvig Holberg skrifwit 1729[1].

[ 267 ]Omkring thet förgylta stå åtskillige figurer: öfwer ock närmast Cronan äro 3:ne Leijon åt wänster (1) ett Leijon förgylt med en Boge (2) 3 förgylta Cronor. (3) ett blått Leijon med 9 hiertan i trekant stälte: (4) en gyllene Grip (5) Agnus Dei, thet är Guds Lamb, Fåret hwitt, Korset förgylt ock Fanan röd. (6) En blå hufwudlös Lax med en Crona öfwer sig: På högra Sijdan af the 3:ne Leijon är (a) en swart Grijp (b) Ett förgylta X. (c) thenna figuren (=) emellan Strekarna förgyll, thet öfriga rödt. (d) En blå Ryttare med draget Swärd i handen på en hwit häst. (e) En hwijt Swan med en förgylt Crona om halsen. (f) En röd wapn-boge med en nedränd hwijt Pijl uti en hwijt Ros samt en hwijt upstående Pijl å ömsa Sijdor af Rosen, ock nederst af wapnet, dock i Ringen af åfwannämnde figuren äro 2:ne blå Leijon med thenna underskrifft:

Christian thend Fierde medt Guds Nade Danmarckis, Norgis, Wendis och Gothis

Köen, Hertogh vdi Sleswigh, Holsten, Stormaren och Ditmarschen, Grefe vdi

Oldhenborrigh och Delmenhorst.

hwilket alt utwijses af thenna understående figur af Bly.

Chorographia Bahusiensis sida 267.jpg

2 Härnäst ser man ock thessa 3:ne Apostlar: S. [ 268 ]Matthias, S. Judas Thaddeus ock S. Paulus: hos the 2:ne förre äro Namnen utsatte; men intet hos Paulum.

På then stora Spijsens 2:ne Sijdor eller thet yttersta ther af är på Bilthuggerijet i Sten uthuggit å ömse Sijdor en Bild af thenna Figur.

Chorographia Bahusiensis sida 268.jpg

Som thetta alt är märckwärdigt ock knapt står at eljest finna, har jag thet til fullo welat införa.


  1. Danne-Marcks ock Norriges Beskrifwelse p. 41.