Berättelser ur svenska historien/Drottning Kristina/1-20

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om Arnold Johan Messenius, fadern
Berättelser ur svenska historien
Drottning Kristina
första afdelningen
av Anders Fryxell

Om Arnold Messenius, sonen
Om Messeniska smädeskriften  →


[ 144 ]

TJUGONDE KAPITLET.
OM ARNOLD MESSENIUS, SONEN.

Arnold Messenius, äldsta sonen af Arnold Johan Messenius och dess första hustru, föddes på Kexholms [ 145 ]fästning år 1629. Ehuru lika som far och farfar utrustad med liflig fattningsgåfva, blef han likväl icke hållen till allvarsammare stadier, utan åtnjöt en så kallad adelig uppfostran, mest beräknad för hof- och krigstjenst. Vid aderton års ålder antogs han till kammarsven hos pfaltsgrefven Karl Gustaf, hvilken han någon tid åtföljde under dess vistande i Tyskland; sedermera kom han till pfaltsgrefvens bror, Adolf Johan. Sommaren 1651 skildes han derifrån och skulle under två års tid resa utrikes för att fullkomna sig i adeliga öfningar. Han erhöll af Karl Gustaf löfte om årliga 400 riksdaler till understöd på resan; men ämnade innan dess för någon tid begifva sig till Uppsala och der som förberedelse inhämta närmare kännedom af befästningskonsten.

Under en pfaltsgrefvens resa genom Södermanland, hade den åtföljande unga Messenius sjuknat och blifvit till vård upptagen af kyrkoherden Kristofer i Fors, densamme, som vid riksdagen 1650 utmärkte sig genom häftiga och politiska predikningar. Under tillfrisknandet fattade Messenius liflig kärlek till herr Kristofers dotter, så att han ämnade fria; men hvarken fadern eller flickan voro honom benägna. Likväl fortfor han att tillskrifva henne underliga och öfverspända bref; ty äfven hos denna yngling röjde sig messeniska slägtens besynnerliga och häftiga sinnelag.