Gotlands konsthistoria/Vallstena
← Källunge |
|
Gothem → |
På Wikipedia finns en artikel om Vallstena kyrka. |
Vallstena.
I öster från Källunge har dess annex Vallstena en temligen hög belägenhet uti en något bergaktig nästan skoglös bygd. Dessa kyrkor höja sig å motsatta sidor af Källunge myr och fågelvägen deremellan utgör föga öfver ¼ men omvägen nära ½ mil. Vallstena har aflångfyrkantigt skepp och en bredare förlängning i öster derom samt aflångfyrkantigt kor med en fyrkantig sakristia vid norra sidomuren och ett fyrkantigt torn i vester. Kyrkan består af huggen och tuktad kalksten. Skeppet och tornet äro äldre än förlängningen och koret samt sakristian.
Skeppet, som invändigt håller i söder och norr 22.3 och i vester och öster 31.2 samt i murtjocklek 4.5, har socklar, hvilka utgöras af något branta skråkanter. I skeppet står en midtkolonn, som uppbär fyra lågspetsiga korshvalf med rundbågiga och vågräta kappor. Korshvalfven, hvilka sakna skiljebågar, uppgå från låga hålkälade kragstenar. Midtkolonnen, hvars skaft håller 7.7 i omkrets, har låg plint, sammantryckt men ren attisk bas med yfviga skyddsblad, lagt kapitäl med en starkt framspringande skråkant och vanlig ring. Der märkes ingen krans.
Å skeppets södra sidomur nära dess vestra ända finnes en ingång, som har emellan yttre murhörn och inre poster en kolonn å hvarje sida. Murhörnen hvila på socklarna, men posterne stå på hög tröskel. Kolonnerne ha fyrkantiga grundstenar och attiska baser med skyddsblad. Kapitälerne äro skråkantiga och slätta med nedra ringar. Kransar saknas. Murhörnen posterne och kolonnerne upphära skarpkantiga rundbågar. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Vid östra sidan af inre omfattningen ses en trebladig skåplik fördjupning med en skållikt urhålkad vigvattenssten. Öster om ingången märkas två ganska små fönster, hvilka ha mycket höga bröstningar och rundbågiga betäckningar samt ut- och invändigt sneda smygar.
Den gamle triumfbågen, som håller 17.6 i bredd och är spetsig, utgöres af två rätvinkliga språng, af hvilka det ena har hålkälade dynstenar. Mellan sprången uppgår å hvarje sida en fyrkantig pilaster, som vid vederlagshöjden slutar med en skråkant, och derpå står en skråkantig bas med ring såsom ett uppnedvändt kapital. Från baserna kastar sig en grof rundstafvig båge, hvars slutsten bildar en sirlig knopp. Det visar sig, att der funnits ett mindre kor, efter bortbrytning hvaraf skeppet fått med bibehållande af triumfbågen den ganska breda men helt korta förlängningen, som invändigt sträcker sig i söder och norr 35.6 samt i vester och öster 18.4. Förlängningen har socklar, hvilka utgöras af lågsluttande skråkanter och öfverfalsade rundstafvar. En kolonn, som är vida högre än skeppets, står vid midten af och nära intill triumfbågens östra sida. Kolonnen, hvars skaft håller i omkrets 7.5, har en väl utförd attisk bas med ofullbordade skyddsblad och ett lågt bägarformigt kapitäl med stora yfviga blad och hålkälad krans. Från kolonnen och spetsiga kragstenar med hålkälade kransar å förlängningens sidomurar och korets östra gafvelmur uppstå spetsiga skiljebågar, och deremellan ses två spetsiga korshvalf med raka uppåtgående kappor. Förlängningen är ungefär 12.0 högre än skeppet. Det synes tydligen på östra sidan om triumfbågen, att ett smalare kor blifvit derifrån bortbrutet. Man har således ärnat att efter undanrödjande af triumfbågen ombygga skeppet, så att det blifvit lika bredt och högt som förlängningen och fått fyra lika beskaffade korshvalf som förlängningens tvenne. Å södra sidomuren af förlängningen märkes ett smalt ganska högt och enkelt fönster, som är spelsbågigt samt till det yttre och inre snedsmygigt. Förlängningens vestra gafvelmur har aldrig blifvit fullbordad, hvadan de nedra murstyckena blifvit beklädda med bräder och ett gafvelröste af sådana tillkommit. I öster har förlängningen fått ett gafvelröste af murverk.
En nyare triumfbåge, hvilken har korets bredd och hålkälade dynstenar samt spetsig betäckning, öppnar sig öster om den nyssbeskrifna till det nuvarande koret, som uppbär ett spetsigt korshvalf med raka uppåtgående kappor och små skråkantiga kragstenar. Korets socklar likna förlängningens. Invändigt sträcker sig koret i söder och norr 25.6 i vester och öster 29.9 samt håller i murtjocklek 5.8. En ingång märkes å södra sidomuren. Yttre omfattningen framter å hvarje sida två kolonner och deremellan ett afskuret murhörn. Innerst stå poster på hög tröskel. Ytterst ses tvenne pilastrar, hvilka ej bilda framsprång. Utanför pilastrarna framskjuta två grofva halfkolonner med skarpa ryggar. Baserne, som hvila på skråkanter, likna attiska med afrundade plinter. Kapitälerne äro något bukiga och prydas med bladslingor, och kransarne äro hålkälade. Posterne uppbära ett fyrbladigt dörrfält, hvilket vid sidorna siras med två rullika och i midten med en fembladig knopp. Hela betäckningen består af spetsiga bågar, som helt och hållet öfverensstämma med kolonnerna och murhörnen. Från halfkolonnerna uppgår ett spetsigt röste med hålkälade vattenlister. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Öster om ingången finnes ett bredt högt och spetsbågigt fönster, hvari en midtpost uppbär två trebladiga spetsbågar och derpå en fyrbladig ros. Fönstret är till det yttre och inre snedsmygigt. I rosen och svicklorna ses målade rutor. Altarväggen har tre smala höga och enkla fönster, af hvilka det mellersta är högre än de omgifvande, och alla äro spetsbågiga samt ut- och invändigt snedsmygiga. I södra sidomuren nära östra ändan märkes ett trekantigt väggskåp. Altarbordet är muradt. Skifvan, som är hålkälad och 4.9 bred samt 8.5 lång, består af slipad kalksten och har i hvarje hörn ett grekiskt kors inhugget. Altartaflan är arbetad af trä i rococomaner.
På midten af norra sidomuren leder en ingång till sakristian. Yttre omfattningen är rätvinklig med lågrakspetsig betäckning. Derinnanför stå poster på hög tröskel och uppbära ett rakt öfverstycke. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Sakristian, hvilken invändigt sträcker sig i söder och norr 11.6 samt i motsatt riktning 13.8, betäckes med ett spetsigt tunnhvalf på vederlag i söder och norr. Ett litet fönster åt öster är till det yttre snedsmygigt och rundbågigt men till det inre snedsmygigt och lågrakspetsigt. I vestra muren närmare norra ändan märkes ett rakspetsigt väggskåp och i midten af norra muren ett sådant.
Tornet, som innehåller tre afdelningar öfver hvarandra, har likadana socklar som skeppet och framter å alla sidor någon inåtdragning. Första afdelningen, hvilken invändigt utgör i söder och norr 12.1 samt i vester och öster 13.1 och har i murtjocklek 5.8, betäckes med ett korshvalf, hvars kappor äro vågräta. En ingång på midten af vestra sidomuren är till yttre omfattningen rätvinklig och rundbågig. Poster på hög tröskel nära midten af muren uppbära en rundbåge. Inre omfattningen är snedsmygig och lågrakspetsig. Åt öster prydes tornbågen med rundstafviga murhörn, och den har spetsig betäckning med hålkälade dynstenar.
En raksluten ingång i skeppets sydvestra hörn inleder till en trappa i tornets södra sidomur, vid hvars vestra ända en likadan ingång inför på första afdelningens takhvalf. Andra afdelningen, som betäckes med ett högt korshvalf och inrymmer två bjelklag öfver hvarandra, har på midten af södra sidomuren en liten fyrbladig ljusöppning, hvars inre omfattning är snedsmygig och raksluten. På midten af östra sidomuren märkes en raksluten ingång till vinden.
I andra afdelningen vid södra sidomuren finnes en inbyggd trappa, som uppleder från öster till vester och ingår på första bjelklaget. Sedan utför derifrån en raksluten ingång till en trappa, hvilken sträcker sig från vester till öster i norra sidomuren, på midten hvaraf en likadan ingång öppnar sig till andra bjelklaget. Samma trappa uppgår derifrån till östra ändan af norra sidomuren och inleder der i tredje afdelningen, hvars golfplan utgöres af sistberörda takhvalf. Å tredje afdelningens hvarje sida finnes en glugg, hvari en midtkolonn uppbär två lågspetsiga bågar. Den yttre omfattningen är rätvinklig och lågspetsig, den inre rätvinklig och lågrakspetsig. Den vestra gluggen saknar midtkolonn, men de öfriga ha sina i behåll. Midtkolonnerne ha hålkälade baser och hålkälade slätta kapitäler och äfven hålkälade kransar. Gluggarnas vederlag ha jemväl hålkälade kransar, som sträcka sig till yttre omfattningarna. Tornet uppbär en hög spira, hvilken öfvergår från fyrkant till åttkant.
Om kyrkans byggnadslid saknas uppgift från medeltiden. Skeppet och tornet, som äro uppförda i rundbågsstil med ringa spår till öfvergång i yngre byggnadsart, måste tillkommit något efter år 1200; deremot är förlängningen af skeppet samt koret och sakristian hållna i ren spetsbågsstil och således vida yngre.
Gamle triumfbågen har bjert målning i qvaderform med löf- och rutverk samt bladslingor. Korets norra sidomur framter lemningar af målade baldakiner och deri helgon med rundglorior m. m. Å tornbågen ses tvenne stora liljor och i första afdelningen märkas lemningar efter målningar på väggarna.
I kyrkan finnes en rund kalkformig dopfunt, hvilken består af slipad kalksten. Foten är alldeles slät. Skålen, som är halfklotformig, har fjorton vanliga blad och kring kanten en hålkäl. Hela höjden utgör 3.8 och skålens yttre tvärmätt 2.8.
På korets norra sidomur hänger ett enkelt altarskåp utan flygeldörrar. I midtfacket föreställes korsfästelsen. Å korsets ändar ses evangelisternas sinnebilder. Jemte korset stå Maria och Johannes. I ett högt röste deröfver ses frälsaren med segerfana. I sidofacken stå öfver hvarandra apostlarne i baldakiner, af hvilka de nedre ha raka betäckningar och de öfre trebladiga bågar. Undersatsen är helt låg och skråkantig. Vid skåpets hvarje ända står ett högt genombrutet torn, som å högsta spetsen prydes med en dubbel korsblomma. I det högra tornets första afdelning ligger en man på knä, derbakom står en biskop, och i det venstras första afdelning ses Maria med barnet. De två öfra afdelningarne ha rösten, af hvilka de mellersta ha bladknoppar och omgivande fialer med dubbla korsblommor, de öfversta ha spiror med sådana. Skåpet härrör från sednare medeltiden. Under skapet hänger ett litet rökelsekar af messing.
En fyrkantig fattigbössa, som tvifvelsutan stått i skeppet, förvaras i sakristian. Foten är 1.0 hög och alldeles slät. Derpå följer första afdelningen, hvilken å hvarje sida har en baldakin, som är 2.4 hög. Fyra fristående hörnkolonner, hvilka sakna baser men ha bägarlika kapitäler, uppbära fyra trebladiga spetsbågar. I svicklorna uppstå fialer. I dessa baldakiner ses nedannämnda föreställningar. 1. Christus, som med korsgloria håller i den venstra handen en segerfana och upplyfter den högra till välsignelse, står på tvenne framåtlutande menniskor, af hvilka den venstra svänger en hillebard och den högra ett slagsvärd. 2. Ett helgon med rundgloria har ett rökelsekar i den venstra handen och lägger den högra på bröstet. 5. Ett helgon med rundgloria lyfter med den venstra handen manteln och med den högra ett rökelsekar. 4. Ett helgon äfven med rundgloria bär manteln på den venstra armen och håller i den venstra handen ett rökelsekar och välsignar med den högra. Öfver bågarna och fialerna sträcker sig å hvarje sida en skarpryggig rundstaf och derpå en hög men grund hålkäl, som tillsammans äro 0.6 breda. Deröfver vidtager andra afdelningen, hvilken i hvarje hörn utmärkes med en pilaster. Å tre sidor uppbära dessa pilastrar lika många trebladiga spetsbågar och deremellan uppgå fialer, och i hvarje svickla utbreder sig en ros. Öfver Christus ses en engel, som svänger ett rökelsekar. Å de två närmaste sidorna märkas äfven englar, af hvilka den ene framräcker ett rökelsekar, men den andre, som troligtvis äfven haft ett sådant, är skadad. Alla englarne ligga på knä och ha utslagna vingar samt rundglorior. Å fjerde sidan finnes en ursprunglig jerndörr, hvilken har tvenne gångjern, som anslå på två kransar, och derigenom står en sprint, hvilken stänges med ett hänglås derunder. Dörren har ett samtida lås. Bilderne äro nära helupphöjda och alla sidorna ha varit målade med färger på kritgrund. Fattigbössan, som är arbetad af ett enda ekblock, har invändigt en fyrkantig urhålkning och på sin tvärskurna öfverända en liten jerntratt för insläppande af gåfvor. Hela höjden af fattigbössan utgör 5.1 och bredden å hvarje sida 1.0.
En korbänk för trenne högst fyra personer qvarstår i sakristian. Denna bänk, hvilken utgöres af grofva svärfvade språtar och prydes med rund- och stickbågar, är väl bibehållen och härrör från den sista medeltiden. Det hedrar kyrkans närmaste målsman, prosten C. Enequist, att, ehuru den nya tiden vill skonslöst bortsopa kyrkliga fornsaker, han likväl i sjelfva sakristian låtit dessa ovanliga konstsaker qvarstå.
En stor port i södra kyrkogårdsmuren har utvändigt en omfattning, som med skråkantiga socklar och rundstafviga och hälkälade kransar, betäckes med en spetsbåge. Derinnanför stå tunna poster på hög tröskel och uppbära en trebladig spetsbåge. Inre omfattningen är rätvinklig och spetsbågig, men den saknar socklar och kransar. I hvarje insida finnes en rakspetsig sittnich. Porten har förlorat sitt tunnhvalf. Öfver slutstenen å yttre omfattningens båge märkes å en slät kalkstenshäll en stor inristad lilja. I östra kyrkogårdsmuren finnes nära norra ändan en liknande men enklare och mindre port.