Min son på galejan (1960, modern uppl.)/Ordförklaringar
← Fjärde finska tåget. Ifrå Java till Kina |
|
ORDFÖRKLARINGAR OCH KOMMENTARER
Jacob Wallenberg föddes år 1746 och dog 1778, endast trettiotvå år
gammal. Efter skolgång i Linköping kom han 1763 till Uppsala för
att studera teologi, men han trivdes betydligt bättre med att delta i
det muntra studentlivet och skriva vers. Ett av hans skaldeförsök från
denna tid, eposet Viborgska smällen, finns bevarat i fragment. 1769
lät han trots allt prästviga sig, huvudsakligen för att kunna följa med
Ostindiska kompaniets tremastare Finland som skeppspräst på dess
resa till Kanton 1769. Efter ytterligare två färder till Kina 1772—75
slog han sig ner som kyrkoherde i Mönsterås, ett ämbete som han lär
ha förvaltat med nit och allvar.
Min son på galejan utkom först 1781, alltså efter författarens död. Wallenberg saknade inte föregångare — i själva verket var det muntra resekåseriet en omtyckt genre på 1700-talet — men från dem har han endast övertagit den yttre formen. Innehållet präglas helt av hans egen kvickhet, ohämmade frispråkighet, humor och goda hjärta, som gjort boken till ett av den svenska litteraturens friskaste och mest underhållande verk.
Titeln. ”Vad hade du (el. min son) på galejan att göra” var ett vanligt talesätt redan på Wallenbergs tid. Det går närmast tillbaka på Moliéres Les fourberies de Scapin (1671, sv. övers. 1741), där den enfaldige Géronte, som blivit inbillad att hans son av turkarna bortrövats på ett fartyg, sju gånger utropar: ”Hwad den och den hade han giöra på den Galeyan!” | |
5 | Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus Bergen är havande, en liten löjlig råtta skall födas. (Horatius; citatets andra del återfinns som motto till kap. III). — I then tiden… inledningen är en bibelparodi, därav den ålderdomliga stavningen. — L. och överst P. murmästaren Daniel Jungmarker (W. har tänkt sig stavningen Ljung-) och översten K. F. Pechlin, vilka hösten 1769 var för sig hade motarbetat en grundlagsändring på ett mindre nogräknat sätt. — Svedenborgske andarna… syftar på en rättegång mot två svedenborgare, lektorerna J. Rosén och G. Beyer; protokollen trycktes i utdrag 1769—70, — frustuga harem. — Gallitzin Alexander Michailovitj Golicyn (Galitzin) (1718—1783), rysk fältmarskalk, erövrade 1769 Chotin (Choczym) under kriget mot turkarna. — järnskor träskor, vilande på höga järnringar, användes som ett slags galoscher. — korvetiden slakttiden. — bevärdade trakterade. — bodmeri lån mot säkerhet i fartyg, last e. d. |
6 | Klippan värdshuset Lilla Klippan i Majorna. Värd var den inflyttade skotten Carnegie. — Vina… fontes Vin må människor dricka, andra varelser må dricka ur källorna. Ej av Ovidius, förf. okänd. — salopp tunn, vanligen ärmlös kappa. — hjärtans ungar ung. ”sötnosar”. — besynnerlig särskild. |
7 | what… away vad ni önskar, mina herrar… en skål för era kärestor innan ni far. — the young… behind unga fröken själv, som stod bakom och log. — a posteriori ur den senare delen (dvs. erfarenheten), filos. term, här skämts.: ”på baken”. — Ulula… cupis Tjut med ulvarna om du vill vara tillsammans med dem. — Lebensgrösse kroppsstorlek. — fyrken småslanten. — stor sak strunt (i). |
8 | fartyg båt, julle. — nascetur… mus se kommentaren till s. 5. — bälgvantar tumvantar. |
9 | Reineke Fuchs Mickel Räv. — befäl order. — inritat inrotat. — Nos… arva Fly vi vår fädernesbygd och lämna dess ljuvliga bygder. |
10 | Atland poetiskt namn på Sverige; efter Rudbeck d. ä :s Atlantika. — Mosco Moskva. — dras träta. — parti partistrider. |
11 | överdådig övermodig. — småsikter underordnad sekreterare. — upplupit uppnått (genom att nöta trappor). — vomera kräkas. — …procumbit humi bos Oxen faller till marken. — kojor kojer. — kocksmat underkock (jfr s. 16). |
12 | gallion utbyggnad med manskapets avträden. |
13 | hytta hytt. — Apta… Marti Din kropp är bättre lämpad för Ceres än för Mars (lämpar sig mer för jordbruk än för krig). — L'amour… orages Kärleken lever i stormen. — Hetland Shetlandsöarna. |
14 | mig förlov med förlov sagt. — snökåvorna snöflingorna. — kärlige amorösa. — fransmännen sannolikt deltagarna i den franska gradmätningsexpeditionen till Lappland 1736. — ha fördrag ej kräva sin rätt. —— varme värme. |
15 | Non… plerosque Jag betvivlar inte att många kommer att anse (mitt skrivsätt simpelt). — Ihres ordabok språkforskaren J. Ihres år 1769 utkomna Glossarium Sviogothicum. |
16 | jungfru gammalt mått för vätskor, ung. =8 cl — mathesen matematiken. — såsom eftersom. — antropofager, mänskofrätare människoätare. — börden turen. |
17 | svampdosa ett slags luktdosa. — de artiga möblerna de trevliga pjäserna. — skamplun modell. — inrita sig vinna insteg. |
18 | Subsequitur… rudentum Skri nu följer av män och ett gnissel i master och tågverk. — frusar forsar. — asa hasa. — led lä. — ok åkte. |
19 | tyder bådar. — gerad raka vägen. |
20 | Monstrum… ingens ett förskräckligt, oformligt, ofantligt vidunder (om Polyfemus). — spektakel skådespel. — forntidens forna tiders. — totidemque… montes för var våg som kommer tycks ett berg störta fram och kasta sig ner (Ovidius). |
21 | Otrillan Otterhällan. — röst utbyggnader utefter fartygssidan, vid vilka vanten är fästa. — förekom var i vägen för. — halvmånan halvcirkelformad avbalkning på övre däck. — sundäck soldäck. — utan vid vid något annat än. — redan ännu. — skeppund 20 skålpund = 170 kg. — Schenbergii stora lexikon latinskt lexikon av lektorn, sedermera prosten Per Schenberg (1701—77). |
22 | läser läser böner. — bukbror medälskare. — glasbruken skämts. om glasförrådet. — China (kinesiskt) porslin. — opperstyrman förste styrman. |
23 | rämningar rämnor. — nutu… Olympum med en nick bragte (Jupiter) hela Olympen att darra (Vergilius). |
24 | lufter rymder. — delande skänkande. |
25 | Navita… arator Seglaren skildrar havet i storm, lantmannen sin dragare. — anmärkte observerade. |
26 | Qui… navigare den som inte kan bedja får gå till sjöss. — Humano… velit om en målare dristat sig att sätta ett människohuvud på en hästhals. — förundran beundran. |
27 | repareban repslagarbana. — oskämmande utan att skämmas. — kåk skampåle. — stapelrättighet Kungsbacka hade 1724 förlorat sin stapelstadsrätt. |
28 | Nescis… possit du vet inte vad kvinnan förmår (Vergilius, ej Ovidius). — uppglänsande klarnande. — baxas slåss. — fartyg jullar o. d. — brista tryta. — nordenom vattnet norrut. — änteligen för all del. — komma fort komma fram. — hjärta mod. |
29 | kvarter kvarts aln, 14,8 cm. — Omnia vincit amor kärleken övervinner allt (Vergilius, ej Ovidius). — Indierna Indien. |
30 | med tvenne rockar så fattig att han endast hade två rockar. — skare skara. — buckar bockar. — plåtar mynt. — rack arrak. — galonen den galonerade officeren. |
31 | Trojæ… ferebant Så fogade ödet för Troja (Vergilius). — klyftor klippor. — Fallille far lille. — gråbaggen norrbaggen. |
32 | kornetter remsor av spetsar eller tyll som huvudprydnad, — ängsliga som inger ängslan, hemsk. — Nos… cantamus Gästabud och flickornas kamp besjunger jag. — skipsmaler skeppsmätare. — artigt trevligt, flinkt. — ölstomme öltunna. |
33 | dame de ses pensées dam i sin smak. — cui bono till vad nytta. |
34 | hårihop i luven på varandra. — Spangry Spangereid. — de kära föreställte de förut nämnda. — simmande här: glidande, maklig. — kattunsrob kattunsklänning. |
35 | svalande svalkande. — kruset kråset. — oppstuvad utstyrd. — skrunkne skrumpna. — buse spöke. — tidelag otukt med djur. — Nicander packhusinspektören Anders N. i Västervik (1707—1781, skrev svensk och latinsk vers.
|
36 | orakade skägglösa. — Laudat… merces Säljaren prisar de varor han vill prångla ut (efter Horatius). — Die Ochs-madame ihre Herren Söhne oxmadammens herrar söner. — halvärmar lösa ärmar som nådde från handleden till armvecket. |
37 | pomerinker pomrare. |
38 | branicula äldre namn på ”väva vadmal”. — ostindiska girn ostindiska ”flugan”. — Dictu… monstrum ett järtecken underligt att förtälja. — rännkula mindre kula eller stort hagel. |
39 | korpsten enligt folktron en sten som förekommer i korpens bo och kan göra sin bärare osynlig. — Orbis Pictus berömd illustrerad skolbok av J. A. Comenius. — åbor invånare. — grym skräckinjagande. — bongré malgré i alla händelser. |
40 | besviken sviken. — nödigt ogärna. — kraken, krabbfisken havsvidunder i norsk folktro, beskrivet av biskopen Erik Pontoppidan d. y. (1698-1764). |
41 | artig trevlig. — palma hala. — Exul… est Jag var landsflyktig och traktade inte efter rykte utan efter vila. — Johan Brelin, förf. till en resebeskrivning från Ostindien, Sydamerika och Europa. — Pehr Osbeck, Linnélärjunge, skrev en beskrivning över en resa med ett av Ostindiska kompaniets fartyg. — Olof Torén, skeppspredikant, skildrade i brev till Linné en ostindisk resa; beskrivningen utgavs tillsammans med Osbecks. — Suratte Surat norr om Bombay, länge Indiens förnämsta handelsstad. |
42 | Julius Caesar Scaliger (1484—1558) berömd holländsk filolog. — bebörda belasta. — Donater och Qvintilianer läroböcker i grammatik och retorik, efter Aelius Donatus’ Ars grammatica och Marcus Fabius Quintilianus’ Institutio oratoria. — den lilla svarta lappen mouchen. — flyttstjärnor planeter. — Naturam… recurret Om du så driver ut naturen med en tjuga, kommer hon igen. — snart nästan. |
43 | cras krax. — Paul Scarron (1610—1660), fransk komisk och satirisk författare. — Hobbesius Thomas Hobbes (1588—1679), engelsk filosof. — snillespel vittra lekar. — Puderparnass ung. ”sprätt”. |
45 | Redit… aquas Sjömannen styr åter sitt skepp mot de stormande vågorna. — norska näset Lindesnes, Norges sydligaste punkt. — Rocol Rockall, klippö väster om Hebriderna. — rötfeber fläcktyfus. — blackota svartaktiga. |
46 | knän krökta trästycken som användes till att förstärka sammanfogningar. — de stående vindarna passadvindarna. — korrades knorrade sig, rullade ihop sig. — vidlyftigt vidsträckt. — Vento… amico Nu förs skeppet av en gynnsam vind. — båtande inbringande. |
47 | Boys will have toys pojkar vill ha leksaker. — drivande driftig. — dolfiner delfiner. — bramtoppen förtoppen, bramstångens övre del.
|
48 | kustbevarare kustvakter. — herr D. skeppsskrivaren J. Dassau. — viktige tunga. — herrdagsman riksdagsman. |
49 | Fecundi… disertum. Vem blev ej vältalig av fyllda pokaler. — bibancer dryckesbröder. |
50 | för allting framför allt. — Pul-candor Pulo Condor, ögrupp söder om Cochinkina. — Wilkiska oroligheterna Den engelske politikern John Wilkes (1727—1797), utgivare av en oppositionstidning, utstöttes 1769 ur parlamentet och kastades i fängelse för smädeskriveri, varvid svåra oroligheter utbröt bland massorna. — koldragare kolbärare. — stinkande motbjudande. — rasphusämnen rasp- och spinnhus var tvångsarbetsanstalter för lösdrivare och förbrytare. — rödfrasiga rödfnasiga. |
51 | änteligen nödvändigt. — Far i huvut på dig må fan ta dig. — ursinnig vansinnig. — bestormande sin hälsa stormade på. — vända igen upphöra. — Ridetur… eadem (Den citterspelare) som ständigt gör fel på samma sträng undgår ej löjet. |
52 | naturaliekammare naturhistoriskt museum. — djurkabinett zoologiskt museum. — fåran tackan. — försyndat mig på förbrutit mig mot. — föregängares föregångares. — moraliska andliga. — naturliga fysiska. |
53 | booby havssula. — dumdristig framfusig. — Die Schneider-Gesellen ihre Herberge Skräddargesällernas härbärge. — malefit stormfågel. |
55 | bidevindseglare koloni av maneter av släktet Physalia. — starke andar fritänkare. — klåda lust. |
56 | Escarum… aer Det förskräckliga gapet kräver vad havet, jorden och luften frambringar. — viktigaste tyngsta. — vidöppen utsträckt, med utslagna fenor. — på sidan från sidan. — dykerikommissarie tjänsteman vid bärgningskompani. |
57 | Struntfreter som äter avfall, exkrementer. — kappa kapa. — Algiergaleja långt, smalt, tvåmastat fartyg med latinsegel. — jus talionis vedergällningsrätt. — dräktigaste mest inbringande. — på Skagern vid Skagen. — prospekten åsynen. |
58 | bullerbasar bråkmakare. — faggor klor. — överflödiga yppiga. — aspis giftorm. — uslingar olyckliga stackare. |
59 | galant älskare. — M. L. min(a) läsare. — Arma… cano Jag besjunger vapen och den man ( Vergilius, inledningsorden i Aeneiden). — fredsamligen i lugn och ro. — orlog örlog. — lurare en som ligger i bakhåll. |
61 | lönsk lömsk. — Banise hjältinnan i en galant tysk äventyrsroman. |
62 | Les François… victoires Fransmännen vet att segra och besjunga sina segrar. — hela glatta laget bredsida, salva. — far i honom… slåss måtte fan ta honom som inte ville slåss. — länkekulor hopkedjade kulor. — uppbida invänta.
|
63 | hjärtungar här glädjeflickor. — peuplera befolka. — Bridewell fängelse i London. — Inter… eram Jag diktade detta bland sauromaterna. — smäktande försmäktande. — hundstjärnan Sirius. — papperen tidningsnumren. — Campio kille (kortspel). |
64 | bel-esprit skönande. — arcana hemligheter. — upptäcka avslöja. — Adsit… dator Må Bacchus, som skänker glädje, vara tillstädes. |
65 | oduktige odugliga. — L. S. loco sigilli, i stället för sigill. |
66 | Pedibus… amorem (Vi har segrat och) trampat kärleken under fötterna. — Raggen plågas det ska tusan plågas. — Astrild kärleksguden, Amor. |
67 | smakar finner behag i. — eqvivoquen tvetydigheten. — läckra finkänsliga. — oläcker plump. — bischoff ett slags vinbål. |
68 | Rochesterska smutsigheter syftar på den engelske skalden John Wilmot Rochester, bekant för sina råa erotiska dikter. — womanflesh kvinnokött. — kvintin 1/128 skålpund = 3,3 g. — Sive… latinicum Rätt eller krokigt, latin är det i alla fall (kökslatin). — bumbertar stora vinpokaler. |
69 | Chacun a son goût envar har sin smak. — medelsitsig medelstor. — En sådan kropp… skall endast endast en sådan kropp skall. |
70 | något i allt litet av varje. — vällustens njutningens. — Epicuri… porcus en galt ur Epikuros’ hjord. — gräl onyttigt huvudbry. — Harpax girigbuk (efter en person hos Plautus). |
71 | O coup… autels O, vilken dödsstöt för dryckesbröderna i vårt lyckliga sällskap! Farväl, flaska, farväl, mitt liv! Se din sekreterare i tårar. — Bacchus, alla dina trogna undersåtar, vilka med mod och ståndaktighet bevisade din makt, offrar ej mer på ditt altare. — umgång umgänge. — Claudite… bibere Stäng nu rännorna, gossar, ängarna har fått nog med vatten. — Qualis rex, talis grex sådan konung, sådan hop, ”sådan herre, sådan dräng”. |
72 | Passaderna passadvindarnas område. — Henrietta Henriette, roman av Charlotte Lennox, f. Ramsay (1720—1804); den svenska översättningen var anonym men såsom här framgår utförd av kapten C. E. Ekeberg (1716—1784). — bönhaserier fuskverk. — ängsligt dödtråkigt. — Derident… Getae Geternas dumma folk skrattar åt mina latinska ord. — God… heads Fan ta dom träskallarna. — George A. Anson (1697—1762), engelsk amiral, gjorde en berömd världsomsegling. — ur i. |
73 | Crebrescunt… patescit En gynnsam vind blåser upp och en hamn öppnar sig. — Bay Falso False Bay, vik norr om Kapstaden. |
74 | skorbutiska skörbjuggsangripna. — Versus… canorae tomma verser och välklingande bagateller. — Promontoria Diaboli Djävulsuddarna. |
75 | Geld… Geld! pengar, mina herrar, pengar. — Posthoulder regeringsombud i holländska kolonier.
|
76 | Nescio… sui Med vilken ljuv makt är det som hembygden drar oss alla till sig och inte låter oss glömma den. — bärande fällor bördiga svedjeland. — uppte mig låta mig se. |
77 | bespara oss spara, åt oss. — enhet enformighet. |
79 | missledande missvisning. — Gens… aequor Ett folk som är mig förhatligt seglar på det tyrrhenska havet. — Miltiades… Atheniensis Atenaren Miltiades, Kimons son (Cornelius Nepos, början på en levnadsteckning). — Grammatica… scribendi Grammatiken är konsten att tala och skriva. — O!… genus Ack, hur gräslig synes mig den fåraktiga hopen. — Reineke Fuchs tysk folkbok med sagor om räven. — Wolffen Christian v. Wolff (1679—1754), berömd tysk filosof. |
80 | sticknade blev stött. — Sions sånger Herrnhutarnas sångbok. — Danviksarbete dårhusmässigt arbete. — läckre kräsna. — butler proviantmästare. — naturalia… turpia det som är naturligt är inte skamligt. — sätter… klistir ger lavemang. |
81 | procul… profani bort, bort, oinvigde! — aliquid in omnibus litet av varje. — läsvirket boklagret. |
82 | ofredad ostörd. |
83 | Nautaeque… currunt sjömän som djärvt far omkring på alla hav. — det höga Europa det nordliga Europa. — nordkapare namn på två valarter, biscayavalen och sillvalen. |
84 | frossuslingar stackare som lider av frossa. — tass kopp. — Bollhuset teatern. — uppstråla upplysa. — Per… discrimina genom skiftande händelser, genom otaliga farligheter. |
85 | avtagne målade. — stalp hopp. |
86 | skifteplatsen platsen för byte av dragare. — oppflöd uppflöde. — Der Himmel schwitzt himlen svettas. |
87 | plånete horoskop. |
88 | Nil… tenemus Vi har inget som inte är dödligt. — prestaver personer som gick i spetsen för en likprocession, bärande florbehängda stavar. — vapendragaren den person som bar det adliga vapnet i processionen. — rörde upprörde. — uselhetens olyckans. — quis… lacrymis vem skulle kunna hålla tårarna tillbaka då sådant säges. — läggar ben. |
89 | Irus tiggare i Odysséen. — lyckans spöken skenbilder av lyckan. |
90 | Quicquid… loquamur vi må säga vad som faller oss in. |
91 | moraliska föremål andliga ting. — blockhuvuden dumhuvuden. — illa luktande illa beryktad. — kaprioler krumsprång, snedsprång. — försökt erfarit. — dristade jag på förlitade jag mig på. — bedagad åldrad (ej nedsättande). |
92 | papper (tryckta) skrifter. — opper-koopman superkarg. — bländingar bastarder. — jämtungar barn ”vid sidan”, dvs. utom äktenskapet. — ziektrooster holl. diakon. — papar präster. — oordentliga sammangång promiskuitet. — lage lave, brits. — uselhet elände. |
93 | a… sweetheart en söt svart älskling. — aux pieds… brune vid sin bruna skönhets fötter. — själhandelens människohandelns, sjanghajandets. — musketten musköten. — i avträde för som gottgörelse för. — förbundo förmådde. — folknummern folknumerären, folkmängden. |
94 | överflödige överflödande. — allt ett ett och detsamma. — Eadem… Tellus Samma jord kan ej alstra allt. — artigt skickligt. — trevne driftiga. — konstiga konstfulla. — Le Nôtre (1613—1700) berömd fransk trädgårdsarkitekt. — Secretarius ormfalken el. sekreteraren, afrikansk rovfågel. |
95 | folkmyrlande myllrande av folk. — umgängesämnen samtalsämnen. — Mevrouw frun. — spottback spottlåda. — artig nätt, trevlig. — tillsträckelig tillräcklig. — dammande bolmande. |
96 | sundhetsönskningar skålar. — förtryta misstycka. — Smakelijk eten smaklig måltid. — Inclinatie (skål för er) käresta. — Gezondheid hälsa, skål. — artigt kvickt, spirituellt. — C'est… fromage det är ett land där penningdjävulen är krönt med tobak och sitter på en tron av ost. — Ingenium… meum Corinna ensam har inspirerat mig. — omvältat vält omkring. |
97 | uppdragna uppfostrade. — varit lycklig hos gjort lycka hos. |
98 | bilek tillfällig förbindelse. — Saxa… duxit (Orpheus) rörde med sin lyra stenar och vilda djur. |
99 | sammanstämmelser harmonier. — basongen fagotten. — den yppare världen ”fina världen”. — clavesing cembalo. |
100 | snälla skickliga. — överträffade utmärkte sig. — notpapper tryckta noter. — kullrande mullrande. — bortdånande bortdöende. — driller drill. |
101 | Dolce nella memoria Ljuvt skall minnet vara därav. — Respue … es Förkasta det som ej är du (Persius, ej Horatius). — enfaldiga enkla. |
102 | murskna murkna. — jutvagn korgvagn. |
103 | Spelmanni… gigis spelmän, gniden fiolerna (ur en skämtdikt från 1600-talet). — bildar vällusten målar en bild av njutningen. — befalla… vördnad inge aktning. — stickna bli stuckna. |
104 | slapperment för tusan (av fr. sacrément). — viskar viftar. — knäckte knäppte, slog. — kolorum kackalorum, oväsen. — statsgrepp politik. — vindkula vindil. |
105 | nock ytterligare. — uppgift överlämnande. |
106 | Speluncam… Deveniunt Dido och trojanernas härförare kom till samma grotta. — artigaste intressantaste. — Charming… My dear Förtjusande varelse… jag ljuger inte… jag älskar er av hela mitt hjärta… ge mig en kyss för min hund… min kära.
|
107 | Ah, mijnheer… gegeven Ack, min herre, ni är en skälm… Ostindiefararnas kärlek är inte mycket att lita på… gå, gå, inte mer. Jag har gett er två. — No, no… more Nej, nej, min söta jungfru, ni har lovat mig sju kyssar — ni måste betala mig för hunden — en till — det var gott, — en till, en till. — Wat?… geven Vad, skäms ni inte? Jag blir ond — ni smetar ner min mun — fy, ni har inte rakat er i dag — hur många kyssar ska jag då ge för en hund? — st! st!… komt Tyst, gå, tokiga människa! Gå, gå, min mor kommer. — Actaeon… jakthund Enligt sagan blev A. förvandlad till en hjort och söndersliten av sina egna jakthundar. — taskan fickan, |
108 | vällustiga som skänker njutning. — förblommerad bildlig, allegorisk. |
109 | Sigonius och Hasenskräck personer i den svenska översättningen av Holbergs Jacob von Tyboe. |
110 | confrater medbroder, ämbetsbroder. — fullfjädrade fulla med dun. — gyllens gulden. — voor… schipen (i lön) för anställningen på sina skepp. |
111 | taga departure ta ut kursen. — Bovis omnia plena allt handlar om oxen; skämts, förvrängning av Jovis omnia plena, av Jupiter är allt uppfyllt (Vergilius). |
112 | Boum… remugit Av oxarnas råmande genljuder hela lunden. |
113 | dyrd härlighet. — fransyska djur franska sprättar. — rusta ruckla. — ynklig beklagansvärd. |
115 | Dum… laborat Kvinnogråt bådar försåt. — altan aktergalleri. — in coitu under könsumgänget. |
117 | spiritus sprit. — Surgunt… lauri lagern sticker upp mellan hornen. — Multa… puer Mycket fick ynglingen göra, mycket fick han utstå. — Quos ego er skall jag… (Vergilius), ofta använt som (skämtsam) hotelse. — Vad… åka Ur Spegels Thet öpna Paradis, första versparet ur kap. 11, det andra ur kap. 12. — fortes creantur fortibus tappra föds av tappra (Horatius). |
118 | Tanti… emo Så mycket betalar jag inte för att få ångra mig. — fånar dårar. — approchera närma sig. |
119 | Nam… separet Ty dem Gud förenat må förmyndare icke åtskilja. — känningar känslor. |
120 | snushane glop, narr. — Hinc… securitas Härifrån styrka och säkerhet. — åtrade återtog. — taleman talare. — knyttkärngar tiggarkäringar. — oldmostern gamla mostern. |
121 | ärlig ärbar. — Asmodeer förstörare av den äktenskapliga lyckan, av Asmodeus (Tobie bok 3:8), som på bröllopsnätterna dödade Saras sju första män. |
123 | raslystnad nöjeslystnad. |
124 | mäster Erik karbasen. — dunster vapörer. — risseri kättja. — O!… mores Vilka tider, vilka seder (Cicero).
|
125 | eftertryckeligaste effektivaste. — biskop Burnet Gilbert B. (1643—1715) framstående engelsk teolog. |
126 | boricka dum kvinna. — pompelmosor pompelmus (en citrusfrukt). — råcka snålvarg. |
127 | landfall landning. |
128 | Javahuvud Javas sydvästligaste udde. — Angeri Anjer, hamn på Javas västkust. |
129 | skallot kal. — stenrör stenrös. — anledning uppslag, ibl. handledning. — korpedjäknar korplärjungar (vilka liksom korpen lever av lik). — besökare tullbesökare, som förrättade visitation. |
130 | preceptor lärare. — Acheronta movebo (kan jag ej beveka himmelens gudar) så anropar jag underjorden (Vergilius). |
131 | föreställa företräda, |
132 | medlevare medmänniskor. — hjärnebrott huvudbry |
135 | Defessi… petere Trötta med domnande kraft mot de närmaste stränderna sträva nu med Aeneas hans män. — pråar kanoter (av malaj. prau). — pisang banan. — sax saxare. |
136 | Pasquale Paoli (1726—1807) korsikansk frihetskämpe, flydde 1769 till England. — Major… reverentia Vördnaden växer med avståndet. — långsam långvarig. — O, vanitas, vanitas fåfänglighet, fåfänglighet (Predikaren 1:2). |
137 | negeri infödingsstad eller -by. |
138 | Optat… bos oxen önskar sig sadel. — gläppande knallande. |
139 | marschen numero 3 marschhastighet nummer 3 (130—150 steg i minuten) enligt 1775 års exercisreglemente. — morinna negress. |
140 | fris grovt ylletyg. |
141 | Foenum… fuge akta dig, han har hö på hornen (romarna brukade binda hö kring hornen på ilskna tjurar). — waldmänner orangutanger. — yppersta högsta. |
142 | vilka endast utgjorde vilka ensamma… — konstlar konstrar, intrigerar. |
144 | Quisquis… Diana Den som älskar grodan tycker henne vara en Diana. — brunblackot brunsvart. — ex. gr. exempli gratia, till exempel. — buby booby, havssula, |
145 | blommerad prydd. |
146 | Ludimus innocuis verbis Vi skämtar oskyldigt. |
147 | kåta yra, ostyriga. — en perfection till fulländning. — samsalom hälsning (av arb. salaam). — Ma foi… d'eau Sannerligen, min herre! Det är en vacker apa, ni liknar varann som två bär. — skämma bort fördärva. — apinhannar aphannar. |
148 | mångrosig mångfärgad. — norrmän nordmän. — Dansa efter en kalmuckisk säckpipa,… hoppa takten efter ett kukeliku syftar på mössornas ryssvänliga och hattarnas franskorienterade politik. — Nitimur in vetitum vi eftersträvar alltid det förbjudna. |
149 | kittla egga upp. — besynnerliga särskilda. — Il se trouve… goûte det finns alltid någon Adam som smakar på den. — Fyal Fayal, ö i Azorerna. — förkättra stämpla som kättare. |
150 | hund på hötappen syftar på Aisopos’ fabel om den missunnsamma hunden som lade sig på höet för att hindra hästen att äta det. — galleridörrarna gallerier: utbyggnader med plats för befälets avträden. — Contigimus… erat Vi har nått den hamn till vilken vi ställde färden. — kroken ankaret. |
151 | satte på högg i. — Lucipara liten ö öster om Sumatra. — Banca Bangka, ö sydost om Sumatra. — Pulo-Sapat Sapatu (Sapata), ö utanför Syd-Vietnams sydostkust. — ständiga vindar passadvindar. |
152 | Wampo Huangfu, ö vid Kantonflodens mynning. |
153 | Impiger… Indos Köpmannen far oförtrutet ända bort till Indien. — prospekter syner. — sampanerna små fartyg som användes i Kina och Japan. |
154 | göpnar händer fulla, — bohékistor bohé var ett slags kinesiskt te. |
156 | persianinna persiska. — avelsam fruktsam. |
157 | Bocca-tiger Bocca-tigris (Tigerporten), Kantonflodens mynning. — Amoj Amoy, ö mellan kinesiska fastlandet och Formosa. |