Sida:Östgötars minne.djvu/341

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3783—3792
1787.

3783. Gustaf Henrik Ahlstedt. F. i Linköping 1768 1412; fad. Henrik, bokhandlare. Med.-fil. ex. 96; med. kand. 98; med. lic. 99; med. doktor 1804. Stadsfysiker i Uppsala 03; tit. assessor 08. D. i Uppsala 1811 232.

»Oförtruten i sitt yrke och särdeles välgörande mot fattiga, var han mycket älskad och vid sin bortgång allmänt sörjd och saknad.» Sckl.

3784. Isak Herman Calén. F. i Kettilstad 1766 193; fad. kyrkoherde [2440]. Stud. till 89. Fänrik vid Västerb. reg. 91; afsk. 94. Landtbrukare på Malma i Västra Eneby. D. där 1802 711.

3785. Johan Aspling. F. i Linköping 1768 119; fad. Johan, klensmed. Auskult i Svea hofr. 89; e. o. notarie 90; kanslist vid Arméns flotta 9.; adv.-fiskal vid Sthlms eskader 95; tillika krigsfiskal i Krigshofr. 97; afsk. m. tit. lagman 1801; kämnärspräses i Nyköping; afsk. 18. D. i Sthlm 1825 143.

3786. Lars Johan Boræus. F. i Bredestad 1769 281; fad. prost i Sund. Prv. 96; fil. kand. 96; fil. doktor 97. Kollega i Linköping 99; konrektor 1805; rektor i Norrköping 07; kyrkoherde i Norra Vi o. Tirserum 08; prost 14; kontr.-prost 33. D. 1837 1710.

B. disputerade under Dan. Boëthii præsidium 1796 »de differentia inter moralitatem et legalitatem», hvarvid prof. Christiernin uppträdde som opponent med en myckenhet argumenter mot kantiska filosofien och gjorde denna akt till en af de märkvärdigaste, som vid universitetet inträffat. — Som lärare var B. känd för den yttersta flit och samvetsgrannhet, men obeveklig stränghet; som kyrkoherde mycket öfverseende med sina sockenboar, »slutligen af dem därför belönad med den största otacksamhet.» Skänkte 1832 en summa af 2,000 rdr rmt till inrättande af en flickskola. R.

3787. Carl Erik Sundelius. F. i Mjölby (Sörby) 1766 212; fad. kronofogde [3096]. Prv. 91. Kommin. i Åtvid 92; afsatt fr. befattn. o. ämbete 1826; restit. i prästämb. 28; v. komminister, senast i Vireda 36; tj:fri. D. i Linköping 1847 263.

S. synes varit en i hög grad trätgirig och stridslysten man. Alltifrån 1812 var han invecklad i ständiga rättegångar. För anstötligt lefnadssätt, »ovärdigt och våldsamt förhållande mot hustru och barn» samt grundlösa och i uttryck förklenliga anklagelser mot sin förman, prosten Dandenelle, blef han från prästämbetet afsatt och nödgades göra afbön. Åter på ansökan insatt i ämbetet, låg han sedermera i oupphörlig fäjd med domkapitlet, som städse vägrade honom förslag till lediga prästtjänster, hvaröfver han upprepade gånger, ehuru alltid förgäfves, hos Kgl. Maj:t anförde klagomål.

3788. Johan Henrik De Rogier. F. i Eksjö 1767 169; fad. Johan, garfvare. Prv. 92. S. m. adjunkt, anst. i Stora Åby 92, i Vånga 1803. D. där 1804 221.

Var en mild, stilla och from man af den hernhutiska riktningen. Donerade sin kvarlåtenskap till Stora Åby pastorat för inrättande af en skola, där fattiga barn äfven skulle få nödtorftigt underhåll. S.

3789. Samuel Peter Presser. F. i Linköping 1767 155; fad. Samuel, guldsmed. Prv. 93. Komminister i Horn o. Hycklinge 1803. D. 1824 287.

3790. Per Vestercrantz. F. i Hagebyhöga 1763 317; fad. Magnus, salpetersjudare. Prv. 89. Komminister i Törnsfall 1802. D. 1823 81.

3791. Erik Boræn. F. i Linköping 1768 138; fad. kyrkoherde [2503]. Auskult. i Svea hofr. 92; v. notarie 95. V. hofnotarie i Öfre borgrätten (97); hofnotarie 1803. D. i Sthlm 1808 612.

3792. Johan Adolf Becker. F. i Norrköping 1768 246; fad. stadssekreterare, tit. rådman [3062]. V. notarie vid Norrköpings rådsturätt 88; stadsnotarie 89; magistratssekreterare 1805; tit. rådman. D. i Norrköping 1824 272.


— 299 —