Sida:Sveriges Gamla Lagar XIII (1877).pdf/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


31
Annurlund — Aptan.

Annurlund (andra lund, annor lundum), adv. = andra lund. VG.* ÖG.* U.* ME.* Chr.*

Annöþogher, (anöþogher &c., se VG. -gher, gen. f. för -grær, VG. I. G. 6: 4.), adj. (Isl. ánauð, eg. nöd, tvång som är pålagdt någon, af nauð, nöd) i nöd ɔ: träldom stadd, träl. a., abs., ÖG.* )( fræls, se Fræls. )( ætleder, ættaþer, ætborin, VG.* )( fostre, ÖG.*, ehuru a. i vidsträcktare bem., )( þræl, äfven synes hafva inefattat fostre, ÖG. Vaþ. 32: 3, men o. þræl torde på detta ställe vara öfverflödigt; tilläfventyrs bör i st. f. -ght hion läsas ambat; jfr. Vaþ. ind. not. 2. -g fostra )( ambat, se Fostra. a. man l. kunæ ( )( fræls man), ÖG. Æ. 15; R. 11: pr; Sk.* -ght hionæ ( )( leghæ hionæ, fræls man, bonden); -g hion )( fræls hion, ÖG.* Sk.* a. staþer, träldomstillstånd, träldom, VG.* ÖG.* a. domber, träldom, VG.* Sk.* lösa (þræl) til kyns ok kundra manna ok egh til -gs doms, ɔ: ej till att vara i träldom (hos den som löser honom), ÖG.*; jfr. Kyn. lösa barn til frælsis ok egh til -ghs, ɔ: till frihet, och ej till att vara träl, ÖG. Æ. 14. — Att d. o. icke är subst. och det samma som träldom, såsom St-n tror (Retsh. 277), borde icke behöfva anmärkas.

Ansker, se Ænsker.

Ansvar, n. pl. (Isl. =; Eng. answer) gensvar, genmäle. koma til -ra (gen.), VG.* a. möta manni a þingi, ÖG.*

Ansvara, se Andsvara.

Antiggia, se Annat tvæggia.

Antimi, m. 1) den tid om höst och vår då det arbetas i jorden. um -ma )( anna mællum, SM.*; jfr. An 1. 2) i synn. arbetstiden om hösten, andtid (jfr. Bihanget). ÖG. B. 1: 2. not. 82. )( var, ÖG. Æ. ind. 21. )( varfriþer, ÖG. Æ. 21. not. 33.

Antviggia, se Annat tvæggia.

Anvarþa, se Andvarþa.

Anværk, n. 1) arbete i jorden a) om höst l. vår (jfr. An 1.). Se Anværkdagher. b) i synn. höstarbete. )( varværk, U.* 2) kreatur och redskap hörande till landtbruket. VG.*

Anværkdagher, m. dag då arbete i jorden sker om höst l. vår. VG.* För -ghi läses i två hss. anuardaghi, och af en sådan läsart har troligen genom misförstånd uppkommit den alldeles oriktiga andrum dæghi, VG.*

Anyt (anit), f. nytjande, bruk. Se Bolstaþa-, Byar anyt.

Anöþogher, se Annöþogher.

Apald (apal, apuld, apul), f. apel. ÖG.* U.* SM. B. 17: 3. not. 49; §. 5; VM. II. B. 14: 9; ME.* St.* Chr.*

Aplöghia, aplöia (opplöghia), f. plöjning utöfver gränsskilnaden in på grannens område. VG.*

Apostola daghar, m. pl. Apostladagar. VG.* U.*

Apostla mæssu dagher, m. Apostladag. VG.*

Aptan, aftan (aptun, apton; aftin för aftnin l. aftanin, St.), m. 1) afton (eg. eftermiddag, från klockan tolf middagen till midnatten). miþer a., klockan sex på aftonen (medafton), St.* æptir miþian a., VG.* æptir miþian a. til solasætris, efter klockan 6 till solnedgången (ɔ: under tiden från vår- till höstdagjämningen, då solen går ned efter kl. 6), SM.* Jfr. Midaptan, Aptunsanger. 2) dagen före en högtidsdag. SM.* a aptninum )( a daghinum, ÖG.* a aptninum )( um annan dagh, U.*; jfr. Annar 2. fran þi et sol setr a a. ok til þes et lysir a þriþia dygri, från det att solen går ned dagen före helgdagen och till dess att det dagas på tredje dygnet, ɔ: dagen efter helgdagen, G.* hellig a. = forhælghþ, U.* hælgha a., = iula aptan, ÖG.* firi iul ok hælgha a., ÖG.* Jfr.