Sköldebrev för Mårten Augustinsson Leijonsköld

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sköldebrev för Mårten Augustinsson Leijonsköld
Givet Stockholm 8 januari 1645

(Sidindex)



[ sida ]A.G.Klou

Sköldebreef för General Twllförwaltaren Mårten Augustinsson.

Wij Christina &c. Göre Witterliget at såsom ingen Menniskelig gemehnskap och Societet kan hollas tillhopa och hafua beståndh, medh mindre then sättes wthj skick och wnder Ett wälfattadt Regemente af een försichtig öfuerheet styres och Conserveres. Så endogh thet Rijke eller Regemente ähr till skatta för thet lycksaligste, som hafuer en klok och högtbegåfuat Regent, then ther kan draga then store honom åligiande börda, och medh ähra och reputation, så och medh Regementets och sine wndersåtheres Märkelige nytta, förkofring och säkerheet, arbeta sig egenom. Lijkwäl ähr honom een omögelig ting then stora last och the Margfaldige beswär at wthstå och öfuerwara, wthan trogne, kloke och snälle tiänare, som samma Regementsbörda kunne [ sida ]och förmå hielpa at sustinera och wnderstödia. Then ene medh godhe hälssosamme Rådh, och Wittre förrättningar af Regementzsaker, then andre medh Wapnen och Swärdet, then medh gådt förståndh och förfarenheet af Landzens Cultur och andre Regementets Jnkomster, och then j andre saker effter som Gudh, huars och eens Natur Jnclination och Tycke gifue eenom lust till och widh handen. Men effter fast alle Menniskior ähre j gemehn mehr benägne till roo och Commod lefuadh, än buller och stort beswär, och huart och Ett Embete ähr j sigh sielff så swårt och Mödosampt, at få af eget bewåg skulle sig lätteligen thertill finna och bruka låta, Medh mindre någre begärlige ting Een eller annan ther till animeradhe: Ty hafuer Gudh alle RegementsStichtare och oppehollare, wthj alles theres sinne, som honom täckes till ansenlige kall beropa, inplantat een begärligheets gnista och [brann?], till dee Saker som enom kunne widh sådane store beswär erholle, och ther igenom een göres mehra Capabell till sin Öfuerheets tienst Derhoos och gifuit sielfue Regenterne, wåldh, frijheet och discretion the gåfuer at wthdeela, som dee hwars och eens meriter och tienster j Regementet finne enlige [ sida ]och proportioneradhe. Nu ähre Tu ting förnembligen j Wärlden, then Menniskior efftertrachta, Ähra och Myndighet, sampt Rijkedomb och Wärldzlige Eghor. Huilcke alle kloke Regenter hafua brukat sig och Regementen till Nytta, j thy the hafua ophäfuet then eene till ähra och dignitet bllönt then andre medh Godz och Rijkedomar, den Tridie medh bägge delarne benådat, effter som personens och tiänarens squalitet och förtienst, sampt kalssens nödhtorfft thet fordrat hafue. Derigenom, Näst een klok administration erholles alle Regementen, och inciteres Menniskiorne till efftertrachta dygd och ähra, och förmädelst goda qualiteter, warde deelachtige af förbe:te anseenlige håfuor såsom kännetekn af theres trogne och redelige förhollande. Och ähr then framför andre så mycket högre och wärdigare till skatta och holla, som wijnlägger sig, effter all mögeligheet, till at idka och drifua thet thet som Öfuerheeten och Regementet Dubbell Nytto, gagn och förkofring indrager och heembär. Therföre och alle loflige Regenter j alle tijder hafue sådanne Personer medh Margfallig ynnest till förbättring af theres Ståndh, och till förmähring af deres Godz och timmelige Wälfärdh benådat och betänkt. Så aldenstundh Wår trotienare [ sida ]och General Tollförwalter j Swerige och Finlandh, Oss Elskelig Ehrlig och Wälbetrodde Marten Augustinsson hafuer sig icke allenast af wngdomen om dygd och ähra winlagt, och om thet till lära, fatta och gripa beflijtat, warmedh han till åhra kommen kunde göra sin rätte Öfuerheet och Fädernäslandh godhe tienster, serdeles j the wärf och saker, som Regementets inkompster och Medell förmehra: Wthan och, sedan han hafuer låtet sig bruka wthj Wår Sahlige käre Herfaders Glorwärdigst j åminnelses och sedermehra j Wår Regementztijdh, och wthj Wåre omyndige åhr, både j Cammarsakerne för een Cammererare, jämwäl och öfuer Tullwäsendet giordt Chronan godhe och Nyttige tienster. Och sielfwe Store- och Siötollen här j Rijket och Storfurstendömmet icke wthan stor invidve och efftertal af Mongen (?) och satt wthj den Stat, at Wij besinne genom hans huldhe, försichtige och owälde opsicht och förwaltning Wår och Rijkzens Dressell till Ett märkeliget och anseenliget wara förökt och förbättradt. Hafua och wndertijden och när han af Oss och Wår Rijkz- och CammarRådh therom ähr ansökt worden, kommet Oss och Chronan till desse beswärlige krigen, thermedh Wij betunges, medh anseenlige försträckningar till hielp och wndsättning. (Wij?) betrachtandes Wårt kongelige [ sida ]Embethe och deruthj bestå och versere, at såsom be:te Wår GeneralTollförwaltere hafuer der wedh görligen låtet sig och spöria sin ifuer och plicht, ther medh Oss och Chronen han ähr förbunden, och then wnderdånige adfection han bär till sin höge Öfuerheet och Fäderneslandh; Altså och emedan sådanne hans meriter och förtienster tijt wth sig ersträckie, at the af Oss Wärdige Skattes medh Wår Konungzlige ynnest och serdeles Nåder at blifua recompenseradhe och ihugkombne. Ty hafue Wy wthj godh Consideration af thetta hans redelige förhollande, och den Nyttige tienst som Oss och Chronan här till giordt och bewyst hafuer, Och häreffter så lenge han lefuer at bewijsa förplichtadt wara skall, hafuer och för sig och sine barn och Effterkommande lofuat och tillsagt, at wele och skole göra och bewijsa och Wåre effterkommande sampt Weriges Chrono, all huldskap, trogen och wnderdånig tienst j alla motto, Nådigst betänkt och försedt honom Mårten Augustinson medh förbättring af hans förre wilkohr, och till den ända taget honom wthur sin Nidrigare, och satt honom wthj Ett högre och Adeliget Ståndh och Wyrde, och honom medh fölliande Wapn och Sköldemärcke begåffuat, Effter som Wy hermedh och j krafft af thette Wårt öpne bref benåde, skäncke och gifue, Nembligen En Blåå Sköldh, deruthj [ sida ]gult Leijon, medh Een förgylt Chrona på hufuudet, hollandes medh bådhe fötterne een huit Sköldh, deruthj Ett Jernfärgat Anckar; Ofuan opå Skölden een Öpen försilfradt Tornerehielm, Täcket, Crantzen och Bigelen medh gult, Blåt och huit fördelte. Ofuan på hielmen Ett gult Leijon medh een förgylt Chrona på hufwudet, hollnades för sig een huit Sköldh Deruthj Ett Anckar af sin egen färga; Aldeles som thet herhoos afmåhlat och repraesenterat står; Efftersom Wij och härhoos effterlåte honom Mårten Augustinsson, och alle hans Echte BrystErfuinger, så Man so mQwinköhn, så födde som ofödde, och så Erfuinge effter Erfuinge, till een Åthskillnadt ifrån andre Familier, at dee sig hereffter Leijonsköldh Nembna, och dette förteknadhe Sköldemärcke och Wapn wthj alle Ridderlige och Adelige Saker och Samquemmer j Fäldt, Slachtningar, tornerande, Ringrännande, insegell, Begrafninger, afmålningar, sampt alle andre desslijke occasioner j Skämpt och Alfuar, till sin och deras ähra, Nödtorfft, Egen Willia och behag, lijka som andre Adelss och RiddersMän wthj Wårt Rijke föra och Bruka måge och skole; Effter som Wy och Weele, at han Mårten Augustinsson och förbe:te hans Echte BrystErfuingar skole i blandh Wår och Rijkzens Adel(?) (?) och för frälsseMän achtade, skrefne och holdhne warda, Niutandes alle de privilegier, frij- och rättigheeter, som Adelen igemehn gifne ähro, eller hereffter kunne medhbegåfuadhe warda; Dogh huars och eens Ståndh, Wilkohr och Wyrde effter privilegierne förbeholdne. Wij begerer fördenskuldh wänligen af alle Potentater, Konungar, Furster, Frije Republiker som han eller dee hända förekomma, huar effter sin Högheet Ståndh och Wilckor, Biude och alle som Oss medh Hörsamheet och Lydno förplichtade ähre, och för Wår skuldh weele och skole göra och låta, at dee erkänne mehrb:te Mårten Augustisson Leyonsköldh och hans Echta Barn och Effterkommande BrystErfuinger för rätta Adelssmän, bewijsandes dem den ähra och respect, som det Ståndet tillstår, och icke görandes dem häremoot hinder mehn eller förfång i någon Motto Nu eller j tillkommande tijdher. Till yttermehra wisso &c.


Christina