Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 401
| ← Cap. Om Stadens Vapen. |
|
Cap. Om Hof-Consistorium. → |
Fjerde Afdelningen.
Om Consistorierne i Stockholm med mera.
I.
Stockholms Stads Consistorium.
De i 12:te och 13:de årahundradet påbudne och började Capitlen vid Dom-Kyrkorne i Riket, blefvo i det påföljande tidehvarfvet fullbordade, och med flere Ledamöter efter hand ökte. Deras syssla var, att med Biskoparne vårda Kyrkans rättigheter och sjelfve välja sig Förmän och Ledamöter. Desse Dom-Capitel, blefvo ett stort stöd, för Romerska Kyrko-väldet: förut skedde Biskops-valen af Konungen och af Allmogen; men upphörde genom Dom-Capitlen[1].
Under Erke-Biskopen och Dom-Capitlet i Upsala hörde från älldste tider, Stockholms Präster och Klerker, samt Kyrko-ärenderne, såsom innom Upsala Stift. När ett eget Capitel eller Consistorium i Stockholm först inrättades är ovist. Uti en Notarii Publici skrift af år 1442 angående Stockholms Stads Privilegiers igenomseende, nämnes: att Proconsules i Stockh. Ol. Svarthe och Hen. von Husen instält sig in Consistorio oppidi Stockholmensis[2]. Dom-Capitlen bestående af Dom-Herrar och Caniker, hade sine egna stadgar och Kyrko-balkar, sin egen rättegång, egne straff, egna inkomster, räntor och tionde, hvaraf de fattigas andel, eller fattig-tionden omsider indrogs under Dom-Kyrkorne och blef till underhåll och lön, åt Dom-Herrarne och Canikerne anslagen[3].
Stiftens styrelse berodde väl till det mästa af Biskoparne; innan förordnat blef, huru Consistorierne skulle formeras, enligt Kyrko-ordningen 1571, och förordningen om rättegången i Dom-Capitlen, 1687.
År 1593 utgjordes Consistorium Holmense, af Pastor Primarius vid Stor-Kyrkan, jämte Församlingarnes Kyrkoherdar, som af Upsala Dom-Capitels Handlingar intages, och till biträde kallades äfven Rector Scholae. Således var M. Ol. Petri Medelpadius, såsom Rector Scholae, under Pastor vid Stor-Kyrkan och Assessor i Consistorio, med nästa rummet efter Präses. Drottning Christina förordnade ock, att en af Hof-Predikanterne skulle derstädes hafva säte. (K. brefv. d. 28 Maji 1650). Uti samma bref tillägges Consistorium Holmense, samma rätt och myndighet här efter (som orden lyda), som för detta af ållder, och lika som andre Consistorier i Riket, och ingom androm undergifvit vara, än Erke-Biskopen allena.
Uti K. förordn. om rättegången i Dom-Capitlen af d. 11 Feb. 1687, förordnades att Erke Biskopen skulle vara Praeses Primarius; men Pastor vid Stor-Kyrkan, Consistorii vanlige ordförande, jämte följande Ledamöter: Pastor vid St. Clarae Församling, som är Consistorii vice Praeses; Kyrkoherdarne i Jacob, i Riddarholmen, båda Pastorerne vid Tyska Kyrkan, i Maria och Catharina, i Kungsholmen, Finskan, vid Fransyska Lutherska Församlingen, vid Ladugårdslands och Adolph Friedrichs Församlingar. Under Consistorii Jurisdiction höra Stadens och Malmarnes Prästerskap, med alla de Ecclesiastique mål, som dem och deras Församlingar angå[4]. Se härom vidare Wilskmans Eccl. verk, under titeln Consist. Urbicum.
K. Gustaf I. skall varit sinnad att gjöra Stockholm till ett egit Stift. Åtskillige omkring Stockholm belägne Sochne-Kyrkor, hafva hört under Stadens Consistorium, som synes bestyrka detta. Öfverståthållaren Gr. Gyllenstierna, hemstälde till K. M:t uti skrifvelse d. 18 Aug. 1700, om icke Consist. Holmense, måtte dädanefter alldeles blifva ifrån Consist. Upsaliensi separerat, och Stockholm således för ett serskildt Biskopsdöme, förklarat; som det äfven väl uti alla Kungeliga och Fursteliga Hof och Residencer finnas vara brukeligt; så att det kan hafva fria händer, att efter Lag och Förordningar, disponera om alla de mål, som under ett Dom-Capitel och Consistorium lyda böra, och i Stockholm kunna förefalla. Detta har äfven i senare tider varit påtänkt; men icke kommit till någon verkställighet.
Om den tvisten som varit emellan Erke-Biskopen i Upsala och Biskopen i Strengnäs, angående till hvad stift Stockholm borde höra; är i det föregående, väl något nämt; men detta ämne uplyses vidare af Biskopen i Strengnäs Anundi bref och protestation ang:de Stockholms Stads hörande till Upsala Stift A:o D. 1288, XV Kalendas Julii; Priorens i Sigtuna Kloster, bref och påstående, att Stockholm hörde till Upsala Stift, dat. Sabbato proximo Ante Margarete 1305, samt af Capituli Provincialis i Skenninge dom, att Stockholm hörde till Upsala Stift, eller som orden lyda: qvod Sialaboder et tota parochia Stockholmensis, attineat fratribus Sictuniensibus pleno jure. Dat. Skeningie 1305[5].
Consistorium Holmense hafver af ållder haft sina sammankomster i Stockholms Stads Stor-Kyrka.
Det yttrande torde här kunna intagas som Magistraten i Stockholm, på befallning afgifvit d. 11 Aug. 1645, om de oordningar som i församlingarne inritade voro, särdeles rörande barndop, brudvigning, kyrkogångar, likpredikningar, likstol, påskemål och annat mera; samt om församlingarnes indelning till rättelse derutinnan.
Till Slotts-Kyrkan borde de egenteligen höra, som lyda under K. M:ts Hofstat, med Slottets tjenare. De som voro af de höga Collegierne, kunde gå i Kyrka, der dem beqvämligast fölle; men uti förenämde Kyrko-acter, höra till den församling, der de bodde.
Riddarholms-Församlingen syntes bäst kunna förestås och alle irringar förekommas, om den lades under Kyrkoherdens i Storkyrkan omvårdnad; så att han tjänsten, stundom sjelf och stundom igenom sina medtjänare förestode; och att i vickan, de Finske derstädes, som i stor myckenhet voro i Stockholm, blefvo tillbörligen i sina Christendomsstycken underviste. Borgerskapet i Staden kunde nytteligen, i flere församlingar icke skingras; än skedt vore; uti Stor-Kyrkan och Tyska kyrkan; förutan det att de Svenske, som redan stora Kungsgatan boendes voro, näppel. utgjorde 20 Familier, och kunna icke blifva så många, när der efter K. M:ts dessein byggdt varder; hafver ock alltid för detta Klostret, sedan Christendomen i Riket kom, lydt och legat under Kyrkoherdens i Storkyrkans disposition.
Till Tyska Församlingen måste väl alla de höra, som intet annat språk förstå; men likväl borde Sönerne när de blifva sina egne och Döttrarne när de bortgiftas i Svensk mans våld, lända och lyda till Storkyrkan, såsom andre infödde Svenske.
Hos Amiralitets och Barnhus-Predikanter borde inga andre sig inställa, än dem som särdeles och enskildt, Amiralitets och Barnhusets dageliga tjänare voro och deri vistas.
De öfrige Församlingarne på Norremalm, syntes sjelfva naturen, igenom berget åtskilja; och kunna sedan inga irringar förefalla, när den ena Församlingens Själasörjare, hos den andre intet intrång gör; utan sig med sina åhörare åtnöjer; hvarthera den andra uti tillbörlig ordning cederar och vyrdar, om icke efter annat, då efter Församlingens ållder; men alle respectera och vyrda Kyrkoherden i Store Kyrkan, såsom en Consistorii Praesidem.
Om Storkyrko- och Riddarholms-Församlingens delning 1666, är angående Storkyrkan förmält.
Här bör ock anmärkas ett K. Carl XI:s bref, till Erke-Biskopen Doct Ol. Svebilius af år 1687, att Församlingarne i Stockholm, få välja Capellaner, af andre än Upsala Stift; efter Prästerne hafva deras uppehälle af Församlingarne, och de icke böra förlåta sig, mera på deras Födelseort, än deras gåfvor, lärdom och skickelighet; samt K. brefvet till Erkeb. Svebilius af d. 19 Nov 1687, om Capellansvalet vid S. Clarae Församling; hvarmedelst befalltes att Matern Feiff ej skulle påträngas Församlingen; utan Collationsbref utfärdas för Lars Brodin, enligt Församlingens val; sträckandes sig Biskoparnes och Consistoriernes åberopade rättighet in approbando och inprobando icke längre, än hvad angår Prästernes lärdom och lefverne[6].
Consistorii Sigill finnes på Brolins Plan-Charta aftagit; föreställande en bild, med en Sol till ansigte, och hållande i ena handen ett Kors. I Sigillet läses: Sermo tuus veritas, och utomkring: Sigillum Capituli Stockholmensis.
- ↑ Botin, S. R. Hist. p. 303, 304.
- ↑ Dijkmans Kyrko-Handl. p. 264.
- ↑ Botin l. c. p. 361.
- ↑ Uti en vigtig fråga: om Konungens giftermål, med en Prinsessa af Grekiska bekännelsen; har Consistorii yttrande 1796 blifvit infordrat; hvarom Consistorii Protocoller och öfverläggningar, förseglade, i R. Ständers Bank, till förvarande, blifvit inlämnade.
- ↑ I Erke-Bisk. U. v. Troils Handl. till upplysning i Sv. Kyrko- och Reformations-Historien. Ups. 1790, 2 D. p. 330—337.
- ↑ Desse bägge bref finnes tryckta i Loenboms handl. till K. Carl XI hist. 5 Saml. p. 168, 171).