Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 501

←  Cap. Om Secter och Svärmare.

Stockholm, Tredje delen av Johan Elers Om Garnisonen och Inqvarteringen i Stockholm.

Borgerskapets Militaire-Corpser.  →

Femte Afdelningen.
Om de till Allmänna Säkerhetens bevarande samt de i afseende på timande eldsvådor, vidtagne anstalter.

I.
Om Garnisonen och Inqvarteringen i Stockholm.

Att Konungens Residence och Hufvud-Stad, ifrån älldste tider tillbaka, haft sin Garnison; är en lika allmänt känd sak, som att Konungars och Furstars anseende, Fästningars försvar och Allmänna säkerhetens bevarande i stora och folkrika Städer, alltid fordrat en så nödig och oumgängelig anstalt.

Innan man hade på beständig fot värfvade Regementen, omväxlade Landtfänikorne med vackthållningen i Stockholm. Borgerskapet hade förut derutinnan deltagit; men år 1607, befallte K. Carl IX, att Borgare-Vackten skulle alldeles afskaffas, och deremot skulle 360 man af Smålands-Knektarne uttagas till Vackthållning, samt underhållas till hälften af Kronan och till hälften af Stockholms Borgerskap^[1].

Af älldre Konunga-bref till Öfverståthållaren, inhämtas: att en del af Ryttare-Vackten som Patroullerat, skulle indragas, och allenast 18 man, med 2 Corporaler bibehållas, hvilka Öfverståth. skulle inducera Borgmästare och Råd, att som förut, än vidare underhålla. (K. br. d. 24 Oct. 1664). Att Vackt skulle hållas af 48 man till häst, hvaraf hälften skulle underhållas af Staden. (K. br. d. 18 Oct. 1665). Att 40 Archerer skulle Värfvas, att hålla natt vackt och bivista executioner, hvilken trouppe med en General-Gevaldiger och en Gen. Gevaldiger-Lieutenant, Kronan skulle aflöna med 3150 d:r och Staden med 2310, tillsamman 5460 d:r S:mt. (K. br. d. 15 Mart. 1667). Staden blef sedermera ålagd att underhålla denna Vackt; hvarom mera ang:de Stads-Vackten.

Stockholms Garnison hafver efter tider och omständigheter varit, än större och talrikare, än åter blott bestått af K. Lif-Garde och en del af Artilleriet, samt i senare tider af f. d. Hamiltonske, Lilljesvärdske eller sedan Enke-Drottningens Regemente kalladt.

Vackterne voro fordom fördelte, till 5 eller 6 ställen; men sedan Garnisonen blifvit förstärkt, har ock Vackter och Corps de Garder fådt en märkelig tillökning. Vid 1796 års slut, var Garnisonen i Stockholm nära 5000 man.

Konungens Lif-Garde, som efter sista kriget fådt namn af Svea Lif-Garde, har jämte ett sedan upprättadt Gardes Regemente, under namn af Götha Garde, bevakningen öfver Konungens Slott och hus. Deras Hög-Vackt är på Kongl. Slottet, i Västra runda flygeln på yttre Borggården.

Under den tiden Kgl. Hofvet efter 1697 års Slottsbrand, till år 1754, bodde i Vrangelske Palatset, eller det sedan kallade gamla Kungshuset på Riddarholmen, hade Vackten sitt Corps de Garde, till höger nedanför stora trappan, der en liten Borggård var, med sin mur omgifven, som i senare tider blifvit borttagen.

Att Vackthållningen i Hufvud-Staden under 1788, 89 och 1790 årens krig med Ryssland, enligt K. M:ts bref och befallning af Haga d. 10 Sept. 1788, blifvit af Borgerskapet i Stockholm ensamt bestridd; bör här så mycket hälldre nämnas, som Konungen ansett denna Borgerskapets tjenstgöring, med synnerligt nådigt välbehag.

Den 18 Sept. 1788 börjades denna Vackthållning, då Lieutenanten och Grosshandlaren Classon med 100 mousqveterare utom Under-Officerare och Corporaler, vid Kgl. Hög-Vackten aflöste Lieutenanten Baron Leijonhufvud, och detacherade en Subaltern-Officerare med 26 man till Norremalms torg, att derstädes Vackten emottaga. Sedan Infanterie-Corpsen förrättat tvänne Vackt-tourer, emottog fjerde Esqvadronen af Cavalleriet, Vackten till fots, första gången d. 9 Oct. s. å. jämte en Cavallerie-Patroull af 8 man och 2:ne Under-Officerare, hvilka hade sitt Corps de Garde, der Lätta Dragonerne förut hade haft sin Hög-Vackt.

Utom Vackten vid. Kgl. Slottet, gafs ock Honneurs-Vackt till H. K. Höghets Prinsessans Palats, samt Theater-Vackt då Skådespel uppfördes på Operan eller Bollhuset, samt vid flere solenne tillfällen.

Vid 1789 års Riksdag beslöts i Stånden, att hos K. M:t skulle i underdånighet anhållas, att Borgerskapets Cavallerie- och Infanterie-Corpser i Residencet, som under senast förflutne månader, haft trägen och besvärlig tjenstgöring, med Vackthållning om Kongl. Huset och Hufvudstaden, måtte betackas och Ständernes upricktiga och vänliga tacksamhet, dem tillkännagifvas, på det sätt, K. M:t i nåder täcktes tillåta och förordna^[2].

Den 29 Mart. 1790, sände K. M. Hans K. Höghet, Kron-Prinsen, till Rådhuset, att föra K. M:ts hälsning till Öfverståthållaren, Magistraten och Borgerskapet, jämte K. M:ts bref, hvaruti Konungen förklarade sig: ”under de bekymmer som tryckte Hans Krona, ingen lifligare tillfredsställelse kunde kännas af ett hjerta, tillgifvit ett troget folk; än erfarenheten af Borgerskapets kärlek och trohet. En belöning den Försynen behagat gifva Hans omsorger. Det hade icke undfallit K. M. den möda och kostnad, hvarmed Borgerskapet bestridt vackthållningen, och hade deröfver, jämte Borgerskapets nitiska uppförande, Sjelf ämnat betyga Sitt nådiga välbehag; men som K. M. tillika erindrat Sig, Sin egen hugnad och glädje, då en ällskad Fader sände Honom, att försäkra Borgerskapet om Sin huldhet och förtroende, (1768); hade Han velat bereda, H. K. H. Kron-Prinsen samma tillfredsställelse; då Han nu uppdragit Honom, att det samma verkställa;” m. m. — Sedan detta bref blifvit uppläst vid öppne dörrar, höllt H. K. Höghet till Magistraten och Borgerskapet ett korrt tal; försäkrandes dem samtel. om sin ynnest och välvilja^[3].

Med denna Vackthållning fortfor Borgerskapet, till dess efter Verele freden, Borgerskapet d. 30 Sept. 1790, inför K. M:t först undergådt munstring på Adolph Fredrichs torg ^[4], då K. M. i slutmeningen i Gen. Munstrings-Rullan förklarade; icke allenast Dess nådiga nöje och välbehag öfver Borgerskapets Militaire Corpsers Beväring, Exercice, goda skick och enighet; utan ock den huldhet och ynnest, hvarmed Kongl. M:t förblef Dess trogne Borgerskap alltid välbevågen.

K. M:t hade förut d. 30 Aug. 1790 på Rådhuset i Borgerskapets närvaro, tillkänna gifvit sitt beslut, att låta uppresa en Stod eller Obelisque, till en kär åminnelse för Dess Efterträdare, af den trohet han funnit hos Magistraten och Borgerskapet. De pris-p:gr, hvilka fallit på Hans lott, som Befälhafvare vid de Segrar, dem Flottan vunnit, hvilken Han anfört, skulle till detta ändamål användas. Han önskade att stället dertill måtte af Magistraten och Borgerskapet uppgifvas. Den deröfver författade ritning, aflämnades till Öfverståthållaren; den vore lika okonstlad, som K:s erkänsla.

Den 23 påföljande Octobr. då Borgerskapet 2 år 1 månad och 4 dygn, bestridt ofta nämde Vackthållning, aflöstes deras Vackt af K. M:ts Lif-Garde, och emottogs då af samma Officerare, Baron Leijonhufvud, som af Borgare-Vackten aflöstes, d. 18 Sept. 1788^[5].

Sedan Revolutionen 1772, då K. M. d. 19 Aug. uti Lif-Gardes Rapport-salen, för Officers-Corpsen först upptäckte Dess upsåt, om Regementsförändringen; och blef dervid af Dess Lif-Garde biträdd, hafver till en åminnelse deraf, 2:ne canoner varit placerade utan för Hög-Vackten, framför de der planterade Handgevären. Från nämde tidepunct härleder sig ock bruket af det i Arméen sedan införde Fält-tecken, ett hvitt kläde, att bäras om Vänstra armen, som af Kongl. Lif-Gardet först anlades^[6]. Tvänne af Lif-Gardet och Major Lilljehorn tagne större Metall-Canoner, i sista Ryska fejden, blefvo sedermera till ett vedermäle af Lif-Gardets ådagalagde mod och tapperhet, äfven framför dess Hög-Vackt uppstälde. Efter Kriget 1791, förstärktes K:s Garde med 2:ne nya Corpser, hvardera Bataillonen med 300 man, skilde till Uniformen således, att den ena bar hvitt och blått, och den andra svart och gult; hvilket sedan förändrades, då Gardet inrättades till 2:ne Regementer, Svea och Götha.

Då Öfverståthållare-Ämbetet, 1795 flyttades till det af Kronan på Riddarholmen, till Amiralitets-Collegium inlöste och nyttjade hus, blef ock ett Corps de Garde der bredevid inrättadt, för den Vackt, som dit skulle aflämnas. K. brefvet d. 12 Nov. 1793 befallte, att lilla Stallbyggnaden på Riddarholmen skulle inredas till Corps de Garde, Öfver- och Under-Officers-rum, och ett för 50 man Soldater, samt dessutom ett arrestrum och ett till Rustkammare, samt Spruthus för en Kronan tillhörig stor Spruta. Omkostnads-förslaget till denna byggnad fordrade 506 R:dr.

Lätta Dragon-Corpsen, uppsatt af General-Lieutenanten Baron J. M. Sprengtporten, och som införlifvades 1772 med K:s Lif- och Hus-troupper; hade sitt Corps de Garde vid Kongl. Slottet, i gamla Oxenstiernske huset; hvarest ett stall för Hästarne uppbyggdes af trä 1773. År 1793 blef denna till 300 man förökte Trouppe, förvandlad till Lif-Husarer, och förlagd på Kungsholmen, hvartill det så kallade Engelske Garfveriet inreddes.

Den detacherade Vackten på Norremalm, hade förut ett af Staden uppbygdt Corps de Garde på torget, ungefär midt för Castenhof, neder vid strömmen. Det blef 1775 nederrifvit, och nya rum i stället dertill inredde uti stora Opera-huset.

Den del af Enke-Drottningens Regemente, som efter flere förändringar nu heter Lif-Regementets Värfvade Infanterie Bataillon, har sin Vackt uti H. K. H. Prinsessans Palais, midt emot Vackten i Opera-huset.

Den af Gen. Majoren Baron Cederström, under Förmyndare-Regeringen företedde ritning till Corps de Gardet vid Kungsholms-bron, gillades d. 27 Maji 1793. Plats utsågs dertill, och byggnaden skulle till den 1 påföljande Octob. vara färdig. År 1797 i Maji indrogs åter Vackten derstädes.

På Skeppsholmen, der Svenska Escadern af Arméens Flotta är stationerad, är för Vackten derstädes i senare tider ett stenhus uppbyggdt, vid ändan af bron närmast Skeppsholmen.

Kongl. Svea Artillerie, hörande till Stockholms Garnizon, hafver sin Hög-Vackt på Artillerie-gården. Ifrån denna Hög-Vackt lät K. Gustaf III. expediera flere ordres d. 19 Aug. 1772, som i anseende till den då nyss började Revolution, fordrade skyndesam åtgjärd. Kongl. Artilleriet har under K. Gustaf Adolphs minderårighet, fådt en General en Chef, och blifvit fördelt i 4 Regementen, Svea, Götha, Vendes och Finlands. Det bestod förut af 40 Compagnier, hvardera af 80 man, och 2:ne mindre detachementer, som tillsammans utgjorde en styrka af 3216 man, i fredelig tid, fördelt i 4 Brigader och en Bataillon.

Sedan Fredrichs-hof blifvit inredt, att af salig Enke-Dr. Lovisa Ulrica bebos; blef ock der ett Corps de Garde uppbyggt för Hännes Honneurs-Vackt. Då Fredrichs-hof efter Enke-Drottningens död, till Arsenal inreddes, hade först Artilleriet, Arsenals-Vackten derstädes, som sedan någon tid bestriddes af en till Stockholm Commenderad Trouppe af Lif-Regementet, och ändleligen af Ridande Artilleriet, hvaraf en del ifrån Stralsund 1793 blef hit-transporterad under Öfverste-Lieutenanten Cardells befäl.

Från älldre tider hafver ock K. Lif-Gardet haft en Vackt på Södermalms torg, som länge hade sitt Corps de Garde, uti flygeln af Söder Stadshus; hvartill ett serskildt stenhus sedermera af Staden blifvit inredt i linea med stora Badstugugatan och öfre järnbron, vid bödelsbacken och Södermalms torg.

Uti K. br. d. 28 Julii 1793 befalltes ett nytt Corps de Gardes uppbyggande på Adolph Fredrichs torg, för en Under-Officer, 1 Trumslagare och 12 Man. Vackthållningen derstädes indrogs i Maij månad 1797, och Corps de Gardet förändrades 1799 till våghus och krogrum.

Sedan för:de Vackter vid Kungsholmsbron och Adolph Fredrichs torg blifvit indragne, underhålles nu Vackterne i Opera-huset och på Södermalms torg, med ved och ljus, af bemedlings-Commissionen; men de öfrige af Kronan.

Garnizons-Regementernes Inqvartering, med Hof- och Stall-Staterne, samt de i Stockholm tjenstgörande Officerare af Lif-Drabante-Corpsen och Fortifications-Staten; har varit Staden till en så betungande kostnad, att den gifvit anledning, till många deröfver anförde besvär.

K. Gustaf I:s Mandat d. 6 Maji 1557 och K. Erich XIV:s Confirmation derå d. 12 Apr. 1563, ålägger endast dem som bruka Borgare-Handel och Näring, Stadens tunga, med vård, skatt, dagsverken och gästning. På andragne skäl, att mantalet af Borgare, för den stora tunga, de hafva af kneckterna, som till dem omlagde varda, och de till kost och säng hålla, årligen förminskades; förskonte K. Sigismund Stockholms Borgare, för samma Knekte-Håll och Gästning, dock att Staden derigenom icke måtte med tillbörlig och nödvändig Vackt och vård blifva förvarlöset och försummet. (K. Sigism. stadga d. 13 Julii 1594). Stadslagen 1618 stadgar: alla skullu the vård och vaku i Stadenom gjöra, som byamän äro och burskap utgifvit hafva. Enligt Dr. Christinas Privilegier d. 10 Mart. 1636, skulle alla som idkade Borgerlig näring, utan afseende på stånd, draga Stadens tunga och börda. Drottningen låfvade ock i Resolut. d. 1 Julii 1642, med det forderligaste som möjeligt var, att afskaffa ock upphäfva den frie Inqvarteringen, och Borgerskapet derföre lisa och förskona. Att Borgerskapet icke måtte med Inqvarteringar öfver skäl och nödtorft besväras, skulle af Krigs-Collegio, på det folk som Inqvarteras, och på betjente, under Hof-Staten, visse rullar inskickas och till Magistraten inlefvereras, och deruti så procederas, att allt öfverflöd i sådan Inqvartering, måtte betagas. (Ref. d. 18 Dec. 1661). Till öfverseende af desse inqvarterings-rullor, skulle vissa Commissarier förordnas; viljandes K. M:t så laga, att Borgerskapet efter möjligheten måtte uti Inqvarteringen vederfaras någon lindring och moderation. (Ref. d. 17 Dec. 1664)^[7]. Uti Resol. d. 24 Mart. 1683 förklarades, hvad under Borgerlig näring borde förstås, till deltagande i Inqvarteringen; förmodandes K. M. ingen ringa lindring derutinnan vinnas, att de som sjelfve ägde hus, icke finge qvarters p:gr. Till subleverande i denna Borgerskapets börda, bevilljades dertill en tillöknings-tolag, till ¾ af inkommande och ¼ procent för utgående varor, öfver den vanliga tolagen. K. br. till Kam. och Commerce-Colleg. d. 16 Julii 1688. År 1721 d. 21 Nov. förordnades att optionen af Inqvarteringen in natura, eller p:gr derföre, efter qvarteringsordn. skulle ankomma på Borgaren. Den extra ordinarie Inqvarteringen, förmodades märkeligen blifva lisad, när Garnizons-Regementet som stått under Öfverste Duvalls Commando aftågade, och Major Horns allena qvarblef; så mycket nödigare, som Stockholm, genom gräntsens, så märkeliga förryckande, för Riket blifvit lika som en frontiere, och att Gardet intet allena förslog till alla Posters bevakande. Som Inqvarteringen var Borgare-Ståndets enskilte tunga; så skulle all Inqvartering upphöra, som en tid, andre Ståndspersoner hade dragit, tillika med Borgerskapet. Om ofta nämde Inqvarterings utgörande, förordnades ytterligare, att den, till de i Stockholm varande ständiga Garnizons-Regementerne, Lif-Gardet och Artilleriet, skulle betalas efter cours, som för hvart år skulle utsättas; att den skulle utgå efter verkeliga styrkan, efter rigtiga förtekningar öfver vacancerna; att de i Stockholm tjenstgörande af Lifdrabante-Corpsen och Fortificationen, skulle njuta Inqvarteringen med förhöjning efter cours; men icke Hof- och Stall-Staten, samt Arsenals-betjeningen; att Marine-Corpsen på Skeppsholmen, ingen Inqvartering kommo att beslås, och att Inqvarterings-besväret, som förut skedt, ej skulle ensamt dragas af Borgerskapet, utan att allt hvad till Inqvarterings-fonden tarfvas, öfver tolags inkomsten, borde dragas af Borgerskapet enskildt till hälften; men till den andra hälften insamlas af husen och gårdarne i hela Staden, på det sätt, att Borgerskapet med öfrige oprivilegierade husen i sednare hälften deltaga, efter enahanda proportion i beräknandet, som de till Brandvackts-afgiften äro taxerade; alle publike hus dock undantagandes. (Förord. d. 13 Nov. 1766). Detta förordnande om ett allmännare deltagande uti Inqvarterings-tungan, synes så mycket mera grundadt, som Garnizonen icke blott är för Borgerskapets skull, utan till hela Stadens försvar, och till ett gemensamt lika åtnjutande, af allmän fred och säkerhet.

Att här lämna någon underrättelse, om den i förberörde måtto, nämde tolag, eller tillägg i Tullafgifterne; anmärkes, att Tolagen är en af ållder Staden tillslagen inkomst, till dess allmänna byggnaders och hushållningens upprätthållandes, och således skild ifrån Inqvarteringsverket; så att de Städer hvilka alldrig vetat af Garnizon eller Inqvartering; hafva dock för sitt bestånd och underhållande skull, fådt åtnjuta ifrån sin första början, tolag såsom en oumbärlig publik inkomst. I sådant ändamål är ock Stockholms tolags-inkomst ökad, såsom 1680 med ¼ procent och 1684 med ½ för inkommande och ¼ p. c. för utgående varor, och har med Inqvarteringen ingen gemenskap. Men då på 1680-talet K. Carl XI. fant att Inqvarterings-afgiften blef för Borgerskapet för mycket tryckande, förordnades, som sagt är, 1688 d. 16 Julii, det en tillökning jämte tolags-afgiften skulle uppbäras, hvilken till Inqvartering för Garnizon, endast skulle blifva använd, och är den, som nu uppbäres under namn af Inqvarterings-tillöknings-tolag.

Då Inqvarteringen alltid blifvit ansedd som en besvärande börda för Borgerskapet, bör ock här något nämnas, hvartill denna utgift sig ungefärligen bestiger.

Influtne medel vid Stockholms Stads Inqvarterings Contoir för åren 1740 till och med 1754, eller för 15 år:

Tillöknings Tolags-medel D:r S:mt.		700,779.
Stora Järn-vågen för dubbla våg-p:gr		12,536.
Mindre Järn-vågen för Dito		3,543.
Norra Victualie-vågen för D:o		13,397.
Södra eller Rysse-vågen för D:o		3,371.
Packhuset för D:o		1,906.
Mäteriet för dubbla mätar-p:gr		11,077.
	Summa   746,609.

Utgiften för samma 15 år.

Kongl. M:ts Hof-Stat D:r S:mt		87,287.
Kongl. M:ts Stall-Stat		10,987.
H. K. H. Adolph Fredr. Hof- och Stall-Stat		43,504.
Kongl. M:ts Lif-Garde.		211,513.
Kongl. M:ts Artillerie		180,231.
Kongl. M:ts Fortifications-Stat.		38,100.
Kongl. M:ts Lif-Drabante-Corps		61,230.
Kongl. M:ts Stånd-Drabanter		5,905.
Jämtelands Regemente 1741—1743		9,123.
Uplands Regem. Commendering 1751		1,554.
Extra ord. Inqvarteringar och Hus-hyror		58,438.
Diverse omkostningar och utgifter		33,333.
Tripolitanske Effendis Hus-hyror 1744, 1745		2,010.
Artillerie Öfverste-Bostället, inköp och reparation		14,239.
Tygmästare-bostället, reparation		2,315.
Lazaretts-omkostn. för Sv. och Ryska Arméen för 1742—1745		13,742.
Arsenal- och Rustkammare-Betjente		798.
Diverse Regem. som arbetet på Slottsbyggnaden		1,057.
	Summa   775,366.

Ballance 28,957 D:r S:mt.

Till Stats-Verkets lindring uti dess utgifter, skedde efter vår nu Regerande Konungs tillträde till Regeringen, en betydande indragning, af de Regementers styrka, som utgjorde Garnisonen i Stockholm, hvarigenom ock Hufvud-Stadens Invånare ansenligen lindrades uti deras Inqvarteringsbörda. (Puncter vid Riksdagen 1800).

1. Hallenberg, K. Gustaf Adolphs Historia, 1 D. p. 162.
2. Bonde-Ståndets Protoc. 1789, 8:o, p. 55, 56.
3. Öfver detta H. K. Höghets besök, har Borgerskapet låtit slå en minnes-penning. Se Witt. A. H. V Del. p. 414.
4. Öfver denna Munstring, har Hof-Målaren Profess. Hilleström, förfärdigat en stor tafla, som blifvit inlöst af Borgerskapet.
5. Relat. öfver Stockholms Stads Borgerskaps Vackthållning, af G. P. Köppen. St. 1791, 8:o.
6. I våra gamla Häfder omtalas Krigs-härens Fält-tecken under namn af Märke; såsom uti berättelsen om Brunkebergs Fältslag 1474: att sedan slagorden under Sten Stures anförande, var emot de Danske upstäld, höll han ett upmuntrings-tal till sitt folk, som besvarades med ett Härskri, hvarefter lösen gafs och Märke lades, d. ä. Svenska Fält-tecknet upsattes af halm, på hjelmar och hattar.
7. Inqvarterings-Commissionen 1664 bestod af följande Ledamöter: Hr Riks-Marskalken, Hr Öfverståthållaren, Hr Grefve Carl Leijonhufvud, Hr Sten Bjelke. Listan underskrefven af Dr. Hedevig Eleonora och contrasignerad.