Sweriges Rikes Lag/Innehåll

←  Stadfästelse

Sweriges Rikes Lag Gillad och antagen på Riksdagen Åhr 1734. Efter faksimil av 1736 års originalupplaga.

Giftermåls Balk.  →

Thenna Lagbok innehåller thessa Balkar och Capitel.

Giftermåls Balk.
Cap.		pag.
I.	Om laga giftermål, och hwar som giftoman wara skal.	1.
II.	Om them, som ächtenskap med hwar annan ej bygga måge.	3.
III.	Om fästning eller trolofning.	5.
IV.	Om skilnad i trolofningar.	8.
V.	Om barn, som aflas i fästom, eller i twegifte, och om giftorätt i thy mål.	9.
VI.	Om giftermål emot föräldrars, eller rätta giftomans wilja; och om giftoman hindrar giftermål.	10.
VII.	Huru lysning skal ske til laga giftermål; och om wigsel wägras, eller uppehålles.	11.
VIII.	Huru förord ske måge mellan them, som wilja hionalag bygga.	12.
IX.	Om mannens målsmans rätt för hustrun; och om morgongåfwo.	13.
X.	Om giftorätt i bo.	15.
XI.	Huru mannen må hustruns fasta gods bortskifta, förpanta, eller sälja; och huru theras gäld betalas skal; så ock när hustru må kiöp sluta.	17.
XII.	Om afwitring och olaga sammanflyttning, förr än man går i annat gifte.	20.
XIII.	Om skilnad i ächtenskap; och huru barn upfostras skola, ther ächtenskaps skilnad sker.	21.
XIV.	Om kif och osämja mellan man och hustru; och om skilnad til säng och säte.	24.
XV.	Huru med bo och barnens uppehälle förhållas skal, tå man och hustru lagliga skiljas til säng och säte.	26.
XVI.	Om medgift och hemfölgd.	27.
XVII.	Om mannens och hustruns fördel af bo oskifto.	28.
Ärfda Balk.
I.	Om arf i gemen, och huru ätt räknas skal.	29.
II.	Om bröstarf.	30.
III.	Om bakarf och sidoarf.	31.
IV.	Huru ärfwas skal, när man ej wet, hwilken af arfwingar annan öfwerlefwat.	35.
V.	Om barn födes dödt; och om hustru säger sig hafwande wara, tå mannen dör.	36.
VI.	At then ej ärfwa må, som annan dräper.	37.
VII.	Om them, som genom grofwa missgierningar sin arfsrätt förwärka, och om biltoger mans, och thes barns arf.	39.
VIII.	Huruwida barn, som aflas i fästning, lönskaläge, hordom, eller förbudna leder, måge arf taga.	40.
IX.	Om egendomens laga uptekning efter then döda.	42.
X.	Huru gäld wid dödsfall gäldas bör.	45.
XI.	Om arfwingar, som lefwa samman i bo oskifto.	46.
XII.	Huru arf skiftas skal.	47.
XIII.	Om jämnkning, sedan arf skiftadt är.	50.
XIV.	Om jäf i arf.	51.
XV.	Om dana arf; och om inländsk mans arfsrätt, ther han frånwarande är.	52.
XVI.	Om mans, eller qwinnos, yttersta wilja och testamente.	54.
XVII.	Hwad, och huru mycket, man må i testamente gifwa.	55.
XVIII.	Hwad then bör i acht taga, som testamente til godo niuta, eller ther å tala wil; och om arfwinge, som thet undandöljer.	58.
XIX.	Om then, som under förmyndare stå bör.	59.
XX.	Om förmyndare, och huru the förordnas skola.	60.
XXI.	Om laga ursächt ifrån förmynderskap.	62.
XXII.	Hwad förmyndares plicht och skyldighet är.	62.
XXIII.	Huru förmyndare skal giöra redo och räkning, och förmynderskap afträda.	63.
Jorda Balk.
I.	Om laga fång å jord, hus och grund, å landet, och i staden.	66.
II.	Om arfwejord.	67.
III.	Om skifte, och huru jord å landet, eller hus, tomt, och jord i staden, skiftas må.	67.
IV.	Om kiöp, och huru jord å landet, hus, gård, och tomt i staden, säljas må.	68.
V.	Huru jord å landet, och hus, gård och tomt i staden, bördas och lösas må.	71.
VI.	Om then, som rätt til börd äger.	74.
VII.	Om widerboende och nabo rätt.	76.
VIII.	Huru man må lagliga bortgifwa jord, hus eller tomt.	77.
IX.	Om pantsatt jord, hus eller tomt, så ock thes intekning.	78.
X.	Om then, som annars jord, hus och tomt, sälja, skifta, eller förpanta kan.	81.
XI.	Om klander i jordafång, och om hemul.	81.
XII.	Om rå och rör, så ock andra bolstada skiäl byar emellan.	83.
XIII.	Huru then plichta skal, som rå och rör rubbar, uprifwer, eller å annan inflytter.	86.
XIV.	Om ägotwist, och laga syn.	87.
XV.	Om urminnes häfd.	88.
XVI.	Om städsel, lego, och fardag.	90.
XVII.	Om afrad och afradsdag å landet, och hushyra i staden.	94.
XVIII.	Om then, som jord, hus, skog, watn eller watnwärk af annan med wåld tager.	96.
Bygninga Balk.
I.	Huru tomt til by skal läggas, och ägor skiftas.	97.
II.	Huru å tomt skal byggas.	99.
III.	Om ödesby.	100.
IV.	Huru wägar och diken i by läggas skola, och hwad tilökning then niuta skal, som sin åker therwid får.	101.
V.	Om laga wärn, täppning och hägnad.	102.
VI.	Huru åker och äng skola häfdas och ökas, gärdesgårdar stängas, och diken gräfwas.	105.
VII.	Huru humblegård skal läggas och uppehållas.	107.
VIII.	Om åwärkan i åker och äng.	108.
IX.	Huru skada skal gäldas, som fä giör i annars ägor, så ock huru fä intagas må.	109.
X.	Huru bys oskifte ägor i skog och mark måge nyttjas eller intagas; så ock om åwärkan å oskift, eller annars mans skog och mark.	112.
XI.	Om muhlbete, hiordawård, och wallgång.	115.
XII.	Huru swin måge i ållonskog släppas.	117.
XIII.	Huru bötas skal, när bärande trä olofliga hugges, och huru andre igen planteras skola.	118.
XIV.	Om swedjande.	120.
XV.	Om skogseld.	122.
XVI.	Huru almänningar nyttjas måge.	125.
XVII.	Huru bys fiskewatn nyttjas må.	126.
XVIII.	Om Konungens enskilta och fridkallada, så ock andra almänna fiskerier.	127.
XIX.	Om afgärda bys rätt.	129.
XX.	Om qwarnar.	130.
XXI.	Om bi.	132.

|- |XXII. |Om then, som sårar eller dödar annars fä eller hund, och om någor kiöper eller säljer siukt fä; så ock om fä eller hund skadar annars fä. |133. |- |XXIII. |Huru skadediur måge fällas, så ock skall och wargagårdar hållas böra. |137. |- |XXIV. |Om wådeld i by. |139. |- |XXV. |Om wägar och broar, huru the giöras, och byggas skola. |142. |- |XXVI. |Huru almänne hus skola byggas. |147. |- |XXVII. |Huru husesyn skal hållas. |149. |- |XXVIII. |Om gästgifware. |153. |- |XXIX. |Om husbygnad i städerna. |159. |- | | | |-

|colspan=3|Handels Balk.

|- |I. |Om kiöp och skifte. |160. |- |II. |Om Stapelstäders och Upstäders handel. |162. |- |III. |Huru burskap winnas må. |163. |- |IV. |Om gross och krämare handel. |164. |- |V. |Huru utländsk man kiöpenskap drifwa må. |166. |- |VI. |Om landskiöp. |167. |- |VII. |Om marknader. |168. |- |VIII. |Om mått och wigt. |170. |}

|- |IX. |Om förstreckningar i penningar, eller wahror, och ränta ther af. |171. |- |X. |Om pant och borgen. |173. |- |XI. |Om lån. |176. |- |XII. |Om inlagsfä, eller nedsatt och förtrodt gods. |178. |- |XIII. |Om lego och hyro. |180. |- |XIV. |Om legohion. |181. |- |XV. |Huru bolag skal läggas, hållas, och brytas. |185. |- |XVI. |Huru gäldenär må gods sitt til thes borgenärer på en gång afstå; så ock om them, som för gäld rymma. |187. |- |XVII. |Om borgenärers rätt och förträde för hwarannan, til gäldbunden egendom. |192. |- |XVIII. |Om syslomän eller ombudsmän. |196. |- | | | |-

|colspan=3|Missgiernings Balk.

|- |I. |Om försmädelse mot Gud, och affall ifrån then rena ewangeliska läran. |200. |- |II. |Om truldom och widskepelse. |201. |- |III. |Om swordom och sabbatsbrott. |202. |- |IV. |Om förräderi. |204. |- |V. |Om then, som lasteliga talar å Konungen, eller thes och Rikets Råd. |207. |}

|- |VI. |Om myteri och upror. |207. |- |VII. |Om falska myntare. |209. |- |VIII. |Om then, som förfalskar och missbrukar annars namn och skrifter. |210. |- |IX. |Om twegifte. |212. |- |X. |Om tidelag. |213. |- |XI. |Om mordbrand. |213. |- |XII. |Om mord och nidingswärk. |214. |- |XIII. |Om then, som förgiör sig sielf. |215. |- |XIV. |Om dråp å föräldrar, barn, och syskon; så ock ther någor slår, eller oqwädar, sina föräldrar. |216. |- |XV. |Om dråp, hugg och slag, å husbonda eller förman; så ock oqwädins ord emot them. |217. |- |XVI. |Om barnamord. |219. |- |XVII. |Om förgiörning genom förgift, eller annorledes. |220. |- |XVIII. |Om Kyrkiofrid, och Rättegångsfrid. |221. |- |XIX. |Om fängelsebrott, och them, som fångar wärja, eller släppa. |225. |- |XX. |Om hemfrid och rån. |225. |- |XXI. |Om almän landsfrid, och wägafrid. |229. |- |XXII. |Om qwinnofrid. |232. |}

|- |XXIII. |Hwad the förwärkadt hafwa, som edsöre bryta. |234. |- |XXIV. |Om annat dråp. |234. |- |XXV. |Om dråpare eller ogierningsman dräpes, tå man honom fånga wil. |237. |- |XXVI. |Huru dråpare straffas skal, när han på flychten och fri fot kommen är, eller ther skiäl til äro, at han lif sitt behålla må. |237. |- |XXVII. |Om dulgadråp. |239. |- |XXVIII. |Om dråp, som sker af wållande, utan upsåt at dräpa. |239. |- |XXIX. |Om dråp och bana, som timar mer af olycko, än annars wållande. |241. |- |XXX. |Om barn, eller tienstehion, dräpas med wåda. |243. |- |XXXI. |Om dråp och annan missgierning af öfwermaga. |244. |- |XXXII. |Om dråp af then, som afwita är. |245. |- |XXXIII. |Om okynnes fä, eller hund, dödar man, eller qwinno. |245. |- |XXXIV. |Om man sårar annan i ansichte, eller hals; eller hugger af lem, eller slår ut tänder. |247. |- |XXXV. |Om kiöttsår, slag, kindpust och hårdrag. |248. |}

|- |XXXVI. |Huru bötas skal, om man slår hustru sina, eller hustru man sin; eller husbonde, eller matmoder, legohion sitt. |249. |- |XXXVII. |Huru öfwermage böta skal för sår och lyte. |250. |- |XXXVIII. |Om såramål, som ske af rätt wåda. |250. |- |XXXIX. |Huru sår skola synas, och wårdas; och om läkarelön. |251. |- |XL. |Om stöld. |252. |- |XLI. |Om flere stiäla med samnad hand, eller någor warder ther til lockad eller buden eller eljest är i tiufnad delachtig. |255. |- |XLII. |Om hustiufnad, och nidings stöld. |256. |- |XLIII. |Om then, som stiäl ute på marken; och om någor tager annars mans båt eller häst; eller miölkar hans ko, får eller get. |257. |- |XLIV. |Om then, som lägger skatt och tunga å Konungens skattskyldiga undersåtare. |258. |- |XLV. |Om then, som swikeliga drager til sig Kronones ingäld; så ock om Upbördsman något theraf förskingrar. |259. |- |XLVI. |Om kyrkiotiufnad. |260. |- |XLVII. |Om snatteri. |261. |}

|- |XLVIII. |Om fynd och hittegods, och huru thet bör lysas up. |262. |- |XLIX. |Om stulit gods kiöpes, eller tages i pant; och huru man må sig urtiufwa giöra; så ock om then, som swikeliga sig tilägnar annars mans gods. |264. |- |L. |Om öfwermage stiäl. |265. |- |LI. |Om bodrägt. |265. |- |LII. |Huru man skal sitt återtaga, eller annan lagliga til tiufsak binda, och ther om ransaka låta; och om man utan skiäl annan något gods frånkänna wil. |266. |- |LIII. |Om lönskaläge. |268. |- |LIV. |Om lägersmål i fästom, och under ächtenskaps löfte. |270. |- |LV. |Om enfalt hor. |271. |- |LVI. |Om twefalt hor. |273. |- |LVII. |Om kopleri och skiörlefnad. |273. |- |LVIII. |Om lägersmål med syskonebarn. |274. |- |LIX. |Om blodskam, och lägersmål i andra förbudna leder. |274. |- |LX. |Om then, som liuger å annan, och om oqwädins ord. |277. |- |LXI. |Om delachtighet i missgierningar. |279. |

|-

|colspan=3|Straff Balk.

|- |I. |Om missgierningars angifwande, och fångars underhåll. |280. |- |II. |Om them, som i fängelse dö. |281. |- |III. |Om doms fullbordan i lifssaker. |282. |- |IV. |Om skarprättare. |284. |- |V. |Om kropsplicht med arbete, spö och ris, så ock hächte wid watn och bröd. |285. |- | | | |-

|colspan=3|Utsöknings Balk.

|- |I. |Om Konungens Befalningshafwande, och the betiente, som under honom lyda. |288. |- |II. |Huru förfaras skal, tå utmätning sökes. |291. |- |III. |Om utmätning å domar. |293. |- |IV. |Om utmätning å skuldebref, klara förskrifningar, och goda mäns utslag. |296. |- |V. |Huru utmätning skal ske. |299. |- |VI. |Huru fast gods wärderas skal. |302. |- |VII. |Om thet, som wid utmätning undantagas bör. |303. |- |VIII. |Om qwarstad och bysättning. |304. |- |IX. |Huru ändring i Konungens Befalningshafwandes utslag sökas må. |308. |}

|- |X. |Huru then plichta skal, som i twistemål ej mächtar betala thet wite, eller the böter, som honom ålagda äro. |311. |- | | | |-

|colspan=3|Rättegångs Balk.

|- |I. |Om almänna Rätter och domstolar i gemen. |312. |- |II. |Om Häradsting. |315. |- |III. |Om Lagmansting. |318. |- |IV. |Huru särskilt Härads och Lagmans ting skal hållas, som kallas Urtima Ting. |320. |- |V. |Om Kämnersrätt. |321. |- |VI. |Om Rådstufwurätt. |322. |- |VII. |Om intekningar, och huru ther med förhållas skal. |324. |- |VIII. |Om Hofrätt. |326. |- |IX. |Om Domare rättegångstima försummar. |328. |- |X. |Om laga domstol i hwarjehanda rättegångs mål. |329. |- |XI. |Huru stemning skal tagas, och honom tilställas, som stemmes. |337. |}

|- |XII. | Huru förfaras skal, när stemning försittes; och om laga förfall. |340. |- |XIII. |Om jäf emot Domaren. |344. |- |XIV. | Huru för Rätta käras och swaras skal; så ock om munteliga förhör, och wrångoed. |346. |- |XV. |Om laga ombudsman eller fullmächtig. |351. |- |XVI. | Om hwarjehanda inwändningar i rättegång; så ock upskof. |356. |- |XVII. |Om laga bewis i hwarjehanda mål. |359. |- |XVIII. | Om then, som kommer under parternas rättegång in, och wil i saken tala. |370. |- |XIX. |Om then, som far ifrån Rätten utan lof. |371. |- |XX. |Om förlikningar. |372. |- |XXI. |Om Rättegångs kostnad och skadestånd. |374. |- |XXII. | Huru skrifteliga berättelser skola i rättegångs saker af Domaren författas, och til parterna utgifwas. |375. |- |XXIII. | När Rätten är domför: så ock om omröstande til dom. |377. |- |XXIV. |Om Rättens utslag och dom. |379. |- |XXV. | Om laga wad, och thes fullföljande; så ock om beswär öfwer felachtighet wid rättegången. |385. |- |XXVI. | Huru borgen skal sättas, och thet som |} dömdt är utgifwas, innan laga wad i Hofrätten fullföljes. |396. |- |XXVII. | Huru rättegångssaker böra fullföljas i Hofrätten. |399. |- |XXVIII. |Om dombrott. |403. |- |XXIX. |Om rättegångs missbruk. |404. |- |XXX. | Huru sökas skal, at Konungen må Hofrätts dom öfwerse och skärskåda. |405. |- |XXXI. | Huru dom må återbrytas, som wunnit laga krafft. |414. |- |XXXII. | Huru penningar och böter efter thenna Lag räknas, gäldas, och skiftas skola. |415. |}

<