Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren/Om Frucht och wälluchtande Kiökgårdz Wäxter.
Om Frucht och wälluchtande Kiökgårdz Wäxter.
KIök-gårdz Fruckter äre Meloner/ Gurker/ Pompor/ Ertischiocker/ Erter/ Bohner/ och annor sådan Skaalfrucht/ ibland hwilka äre Meloner som swårt kunna upkomma/ thet ware och en Ort eller Land sa wäl tempereradt såsom thet wil/ och therföre mycket beswärligare uthi thenna Norre deelen ast Werlden/ hwarföre man och stoor möda och omsorgh måste anwända/ om man wil få the ther goda skole wara. Men sådant skeer förmedelst goda Dyngesängiar/ them man aff lång Hästedyngia widh pass tree Fötter högt och fyra Fötter bredt tilreda skal/ och ströö ther ofwan uppå them Jord fyra eller fem Tummar tiockt/ eller lijtet brukadt Dyngia/ och wäl i acht taga/ at the samma Dyngesängiarna för Nordan Wädret/ så myckit möijeligit är/ kunna frije warda/ och wäl emoot Söder belägne/ och sedan/ tå then stoora brinnande heetan är öfwerstånden/(thet en tree eller fyra dagar ther effter kan weta/ när man sticker Fingeren ther uthi) skal man i Nedane uthi Martzmånadt fsåå Melonerne ordentligen i små hool något diupt/ ju twå och twå små Korner uthi hwar thera holet/ och läggia ofwan uppå them Glaas eller Glasstycken/ til at ther medh förhindra at Wädret leke skal them skada/ uthan må theste större Krafft aff Solenes Strålar niuta. Om Nätterna moste man them medh Halmmattar öfwertäckia/ och Frost bewara/ tå the nu tre eller fyra små Bladh hafwa fått/ skal man them på andra Dyngesängiar/ the ther lägre äre än the förste/ doch uthan någon Dyngia/ omsättia/ men tilförende then underste delen wäl igenom arbeta/ på thet at Rötterna på bem:te Meloner sin nähring aff Jorden taga måtte. The wilia ofsta watnas/ doch med thet Watnet som tilförende utaff Solennes Strålar är upwärmt och igenom wärkat. När man watnar skal man hwarken wäta Bladen esler Fruchten; När the och behöfwa större heeta/ skal man rundt omkring bem:te Dyngiesängiar ny Dyngia läggia/ widh pass en Foot bredt/ och något högre an som the samma äre: När thet tå tijdh är at affskiära them/ skal man icke lempna uppå them mehr än tre eller fyra qwistar eller Grenar/ och altijdh på endan aff Grenen the falske Blommor borttaga/ såsom och måste delen af Fruchten/ på thet then Quisten/ hwilken sitter näst widh Roten/ må theste mehr wäxa och tiltaga/ hwilket i gemneen är thet aldra bästa.
Thet warder ochandra slagz Dyngesängiar giorde/ at plantera Meloner uthi/ hwilka wij i Franckrijke Couches Sourdes nempne/ thet är/ döfwe Sängiar/ therfäre emädan man giör lijka så som Grafwar tå man grafwit hafwer twå eller tre Skoor diupt i Jorden effter tilbörligh bredd/ fyller them up medh frisk Hästedyngia/ och kastar sedan Jorden ther uppå sålunda at bem:te Dyngesängiar äre något lijtet höghlänte och emoot söder sijdan något sluta/ och sedan man hafwer giordt hool lijka widt ifrån hwar andra/ skal man Melonerna ther uthi omsättia/ och see wäl til at med thet samma man tagher them aff then förste Sängien/ at theras Rötter icke borttorkas/ förthenskuld/ skal man och låta hängia ther widh en lijten Jordklimp/ som måtte uppehålla them widh sin första warelse/ elliest wore wårt arbete förgiäfwes och aff intet wärkande.
Gurkorna warda afwen på samma sätt sådde och planterade såsom Meloner/ äre doch icke så späda/ och kunna bättre tåhla widh thet elaka Wädret/ hwarföre man them och i bara Jorden plantera kan/ när allenast något lijtet Dyngia warder lagd under Rötterna och uthi theras gropar; På samma sätt wäxa och Pomporna: Men effter theras Frucht är mycket stoor och tungh/ måste the medh stänger/ hwilka them uppehålla/ understödias/ ther til medh om man wille låta liggia them på Jorden och så fort framskiutas/ skulle the en stor Platz intaga: The wilia och offta watnas.
Erteschocken är en affthe bäste slagz Fruchter Kiök gården/ then bästa arten aff them är then som ickepå Bladen är alt för spitzigh; han warder sådd/ uthi Martzmånadz Ny på Dyngiesängiar/ och i Fullmånan omsatt/ när han först tree eller fyra små Bladh hafwer fått/ the kräffia en feet och wälgiödd Jord/ som frisk och fuchtigh är/ wilia och mycket watnas. Man kan och wäl hålla them widh macht öfwer Wintren i theras Sängiar/ om man rundt omkring them läggier Dyngia/ och kastar Jord ofwan uppå/ på thesse orter stå the tryggiare uthi Örtehusen/ och kan man om Wåren the Rötterna som wäxa jempte på henne affbryta eller affsöndra/ och såsom sagdt är/ omsättia: Theras stielkar äre öfwermåttan kostelige til at äta/ tå the förmedelst Dyngian blifwa hwijte/ hwilken man skal låta liggia omkring them tolff eller fiortan Dagar: I Örtehusen blifwa the och hwijte/ at man them om Wintren hafwa kan.
Spargijs är kosteligh/ såås uthi fulmånan i Martio, och tree Åhr ther effter planteras i samma Månadt i wäl rilredde Örtesängiar/ the ther äre något låga/ på thet the måge hafwa swalka och fuchtigheet/ och ända i raadh en Fingers brett then ena ifrån then andra. Man behöfwer intet sättia them diupare än widh pass halffannan Skoo diup/ på thet the genom thetta medlet/ ther the på Botn icke finna nogh nähring/ sigh theste mehr uthrbreeda/ och mehr Frucht bära måge.
Erter finnas åthskillige slagh: The snarmogne såås i Fullmånan så snart möyeligit är/ på thet man them hastigt kan hafwa: Thet är och et slagz Erter/ hwilka man kallar uthan skijdor/ emedan man Skijdorna tillijka medh Erterna äta kan/ och äre mächta goa. Allehanda slagz Erter måste medh Keppar sättias eller upstakas.
Bönorna sättias tå Månan tages aff uthi Aprili och Maijo. Men then söte Fännekåål sätties i Fullmånan uthi Martio och Aprili. Här uppå wilte wij nu komma til wäxter/ som kallas små Buskar eller små Trää/ bära antingen Frucht eller gifwa en godh Lucht ifrån sigh. Ibland the Fruchtbärande är Johannesbäär-Buskan tweggehanda slagh/ hwijt och rödh/ bär sin Frucht uthi Drufwor/ och är mechta godh insyltat. Stickelbärs Buskan bär Theremoot sin Frncht uthi Bäär/ doch är hwart Bäär för sigh serdeles: Thet är ett mächta taggigt Trää/ thes Frucht är icke alldeles så godh/ som the både föregående.
Berberisbäären äre mechta gode och bequämlige så wäl til at insylta såsom råå och uthi Maat och Soppor til at äta. Busken är fuller så taggigh/ men Bladen äre mechta skiöne/ hwarföre kan man honom någorstädes uthi Lustgårdent i Staden för en portierung eller haag plantera/ hwilket iagh lijkwäl om Johannesbäär- och Stickebäärs Buskarna intet wil hafwa förstådt/ uthan achtar för rådsammare wara at man them allena uthi Kiöksgården sätter. We ofwanbemelte Buskar kunna lätteligen fort byggias/ och fastna wäl aff the inlagde affbrutne Quistarne.
The mindre Buskarna hwilka en godh Lucht ifrån sigh gifwa/ äre Lavendel/ Salwia/ Ruta/ Rossmarin/ Isop/ Thijmian/ och Meyeran; The såås i Nymånan uthi Martio på Dyngesängiar/ hwart man wil/ om the snart skola framkomma/ och i Fullmånan planteras. The fastna och lätteligen uthaff the små inlagde affbrutne Qwistarna/ huru och när the inläggias.