Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren/Om Kiök-Gårdz Rötter och Örter

←  Cap. XX. Åthskillige sätt och maneer til at göra Eggeröra medh Suursafft.

Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren av Romble Salé

Om Frucht och wälluchtande Kiökgårdz Wäxter.  →

Om Kiök-Gårdz Rötter och Örter.

SEdan wij nu korteligen om Kocken och Pastey-Bakaren hafwa handlat/ wiliom wij ock nu något om Kåhl-eller Kiök-Gårdz Rötter och Örter tala: Men then til at anställa/ måste man en Ort som är något frisk och wåtachtigh ther til uthwälia/ och låta föra tijt en stoor hoop medh Dyngia/ när han tå sedan/ såsom ther sigh böör/ medh Jord wäl är igenom arbetat/ skal man honom uthi Quarteer/ såsom thet sigh bäst wil skicka/ uthdeela/ uthi honom åthskillige Sängior giöra/ och effter Tijdzens och Åhrsens Lägenheet hwarthera slaget aff Frööt såå och plantera/ såsom har effter fölier: Doch skal man tilförenne wäl merckia at Ængiarna äre mehr beqwäme til at giöra en Kåhlgårdh uthaff/ an någon annor Jordmåhn/ så frampt the äre frije för Watnet/ ty tå man them medh Grafwar artigt utharbetar/ och på Grunden kastar Tårfwen/ men ofwan på them åter Jord/ så behöfwa the thess mindre Dyngia/ emädan bemelte Tårff giör them deste mehr fruchtsamme och bequäme allehanda slagz Wäxt at frambära.

Nu ligger ock icke ringa macht uppå/ at man betrachtar på hwilken tijdh thesse nyttige Skaalfrucht och Örter uthi Kiök-gården skole sådde och omsatte warda: Och blifwer Röödlööken sådd först uthi Augusto när Månan tagher aff/ och uthi Martio när Månan tager aff omplanterat. Allahanda slagz Röödlöök kan såås Februario när Månan tager aff/ på tempererade Orter/ men uthi the kalla Länder/ aldraförst uthi Martio, när Jorden är uptijdnat/ och så snart thet möijeligit är at göra/ at man ther medh kan them omsättia/ och at the blifwa stora.

Purlöök/ skal såås på thesse Orter uthi Martio när Månan wäxer til/ eller så snart thet möyeligit är/ på thet han måtte hafwa tijdh at stärckia sigh/ och i Höömånadtz Ny åter igen kunna omsättias. Man motte sättia honom temmeligen diupt i Jorden/ at han kan såå många hwijta Rötter/ emådan han är then bäste til at äta uthi Suppor om Wintren/ tå man inga andra Örter kan hafwa; Han låter sigh lätteligen förwahras/ om han i Örtehusen uthi Sandh nedgräfwes/ och wahrar alt in til Wåren.

Hwijtlöken planteras bequämligare än som såås/ aff orsak/ effter han treffeligh sigh formerar på sina Kijlar/ såsom ock the små sättie Lökarna/ hwarföre är thet ock rådeligit at omsättia theras Kijlar och Rötter. Mercker at alla thesse Rötter så inficiera och besmitta Jorden ther the hafwa stådt/ at man them tilförende wäl rensa och förbättra måste/ förr än man något annat ther uthi såår och planterar.

Rödbeeta är en ganska godh och helsosam Root/ hon såås om Wåren uthi Fullmånan ju förr ju bättre; Rättikan eller Radijsen såår man ock i Fullmånan: Man tå man wil hafwa them bittida/ måste man såa them på Dyngesängiar/ thesslijkest om en begårar at hafwa them heela Åhret öfwer/ måste man them hwar Månadt såå i Jorden; The kräfia en sandigh Jord.

Palsternacken och Moroten skola såås i tempererade Land uthi Göijemånadt/ när Månan tagher aff; Men i thesse Land är thet bättre at man såår them för Wintren/ ty eliest kunna the intet hafwa tijdh at blifwa store.

Zuckerrötterna äre mechta goda/ och färmehra sigh öfwermåtton myckit/ therföre skal man ock heller bryta af theras små Hufwuden och sättia them i Nymånaden uthi Martio, än som såå them. Then wilde Wäqwåleblomman såås i Fullmänan uthi Augusto, men then som hemma wäxer i Martio, ju förr ju bättre. The store Persilierötter sammaledes.

Effter Rötterna fölia Kiök-gårdz Örterna/ ibland hwilka på Kåhl finnes mångahanda slagh: Såsom Blomkåhl/ Hwijtkåhl/ Krus- eller Savoyer-kåhl/ Grönkåhl/ Rödkåhl och annor sådan slagh/ doch är Blomkåhlen then kosteligaste til at äta/ och låter sigh intet så lätteligen aff thet elacka hwassa Wädret anfächta/ therföre skal han ock widh endan på Martzmånatz Ny såås uthi Dyngesängiar/ the ther aff Hästedyngia äre giorde/ och i Fullmånan thi Majo på wäl giödd och tilredd Jord omsättias. Wil man gömma honom öfwer Wintren/ måste man honom sättia i Sanden uthi Örtehusen.

Hufwudkåhlen såwäl then hwijta som then röda/ kan man såå widh endan på Sommaren i Fullmånam/ och sedan om Wåren uthi Nytendningen omsättia honom. Then Meyländiske eller Savoykåhl och i gemeen all annor Kåhl kunna såås om Wåren i Fullmånan uthi Martio, och sedan i Fullmånan uthi Majo omsättias.

Lattik eller Lactuk ähr een mechta godh Rätt/ tiener så wäl til Sallat/ som i Krukor at koka: Man hafwer mångahanda slagh aff henne/ och på thet man måste bittijda hafwa henne/ måste hon såås i Nymånan så snart thet kan skee/ man hon omsätties i Nedande äfwen på samma eller then effterföliande Månadt/ om man wil hafwa henne heela Sommaren igenom/ måste man såå henne hwar Nymånadt/ och sättia henne om i samma Månadt/ när Månan tager aff.

Man hafwer ännu en annor art aff Lactuker/ hwilken man Romerske eller Spanske Lactuker nempner/ thet är en öfwermåtton kosteligh Salat/ warder sådd uthi Martio när Månen tager aff/ och i Ny uthi Maijo omsatt. Wil man at hon skal blifwa wacker hwijt/ måste man henne ofwantil medh Halm tilbinda.

Endiwia är sammaledz mechta godh så wäl til Sallat som kokat: Wij hafwe aff henne twenne handa slagh/ then ena är krusat then andra intet/ then förste är then bästa/ såås när Månan tager aff/ sättes ock om/ tå hon tager af och Frostet är förby/ om hon skal blifwa hwijt/ wil ock hon med Halm ombindas. The samma man öfwer Wintren wil förwahra/ måste man såå seen in moot Augusti Månadt/ och sedan/ när thet begyner at frysa uppå/ sätter henne om i Sandh uthi Örtehuset/ och gifwer grann acht uppå at hon icke blifwer wååt. Här til skal man then bäste/ hwilker then krusade är/ uthwälia.

Boratz och Oxetungan såås i Nymånan uthi Martio, äre mechta gode och upfriska enom när man them i Potager eller Suppor brukar. Borratz bäär een lijten blå Blomma/ hwilken mechta tiänligh är at läggia på Sallat eller på Bordet.

Spinat/ Kyrfwelen/ then Macedoniske Persilian eller Syran såås i Nymånan uthi Augusto och Martio: Hwad som i Martzmånadt såås/ thet får Fröö uthi Augusto, therföre kan man ock intet länger bruka thet än til Julij och Augusti Månadt/ men hwadh man fåår i Augusto, thet får intet Fröö/ therföre är thet ock bequämligit at bruka öfwer Hösten så wäl som öfwer Wintren.

Hwijt Betekåhl såås uthi Martio när Månan tager aff/ och i then föliande Månan uthi Nedane sättes om/ Pimpernellan såsom ock lille Syran/ Hiorttungan/ Krassan/ Ålandzrooten och then lille Pepperörten såås i Ny uthi Martio och Aprili.

Portulack är kosteligh så wäl uthi Sallat som för Wintren uthi Ættickia inlagt. Kan fåås på thesse Orter uthi Dyngesängiar i Martz- och Aprilmånadtz Ny/ wil man hafwa henne bittijda och så fort/ alle Ny Månaden/ skal man såå henne i Jorden/ så såår man henne alltijdh.

Hwad Tripe Madame, Dragoner/ Krussmynta/ Balsam/ Wildkrassan och then små Löken belangar/ så wilia the mycket heller aff the unge Stielkarna satte än sådde warda/ emedan the sigh treffeligen til Rötterna förkoffra: Men så sättias the om i Fullmånan uthi Martio och Aprili.

Här hoos skal man merkia/ at om man på thesse Orter/ och kalle Länder wil bittijda såå/ är thet nyttigt at man på then bästa Orten Wintern öfwer färsk Hästedyngia twå eller tree Skoor högt legger/ henne Heta ther medh at förhindra/ at Frosten icke tränger sigh förmycket igenom Jorden/ så blifwer bemelte Jord dugeligh til alt thet man wil såå i henne/ tå man om Wåren henne åter borttager.