Tollstorp 1834/Kapitel 12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Eclesiastik-Economiens Cassor och Stipendier för ungdomen vid Trivialskolan, Gymnasium och Akademien
Beskrifning öfver Linköping
av Jacob Philip Tollstorp

Magistratens aflöning och Skatterna hvarpå den grundar sig
Om befolkningen  →


[ 143 ]

De äldsta Borgmästare i Linköping uppgifves hafva varit Magnus Svensson och Magn. Mört vid 1426. I äldre tider har här varit flera Borgmästare, emedan de tvänne äldste i Rådet skiftevis förvaltat Presidium. Ännu i 17:de seklet voro här tvänne Borgmästare; Magistraten består för det närvarande af en Borgmästare, en Kämners-Præses, som tillika innehar en Rådmans lön, fyra Rådmänner och en Magistrats-Sekreterare.

I lön åtnjuter Borgmästaren i jord 12 Tld. åker, och äng räknad till 12 lass hö, samt 12 kobeten. Hvarje Rådman jemte Stads-Notarien hälften deremot eller 6 Tld. åker, 6 lass hö och 3 kobeten hvardera. Stadsbokhållaren 4 Tld. åker, 6 lass hö och 3 kobeten. Stadsfogden 1 T:ld 6 k:ld jord. Den till Magistratens begagnande upplåtna jorden utgör 58 Tld. 28 kpld. åker, 63 T. 12 k. äng, 86 T. 10 k. hagar. För den jorden som Magistraten innehar utöfver förestående reglering, och till det mesta består i hagmark, betalas afgift till Stads-Cassan.

Länge hafver penninge-lönen varit obetydlig, men har i senare åren gång efter annan blifvit förhöjd, och utgör nu för

R:dr sk. rst.
Borgmästaren 512: 37, 4.
Kämners-Præses 522: 10, 8.
En litterat Rådman 200:
Tre illitterata tillsammans 100:

[ 144 ]

Magistrats-Sekreteraren 300:
Stads-Bokhållaren 266: 32.
Stadsfogden 133: 16.
Två Stadsbetjenter 200:
Fyra Fjerdingskarlar à 83+13 325: 16
Dessutom aflönas en Stads-Läkare ur Stads-kassan med 150:
Summa B:ko R:dr 2710: 16.
Denna aflöning grundar sig hufvudsakligast på följande inkomster, som äro beräknade efter 5
års medium för åren 1828, 29, 30, 31 & 32.
R:dr sk. rst.
Ståndpenningar 401: 23, 7.
Utskylder för arf och egen jord 14: 27, 6.
Vin- och Källare-afgift 50: 33, 9.
Burgäldspenningar 28: 32.
Åkerstädja 13: 18, 10.
Sämjeskatt 185: 19, 2.
Andel i sakören 16: 14, 11.
Källare-arrendet och friheten att försälja vin i minut 235:
Tomtören 55: 27, 7.
Auctionsprovision 191: 29, 10.
Arrendet af all Stadsjord, sedan åt Magistraten och dess betjening
är afrösadt det som dem blifvit anslaget
891: 42, 1.
Krono-åkers afgift 85: 34.
Fyrkafgift, som gör 130 à 132 fyrk, varierar efter omständigheter och
erlägges efter 8 sk. pr f.
55:
Rådstugu-hyra 125:
Gjernings-afgift 13: 25, 7.
Summa B:ko R:dr 2363: 40, 8.

[ 145 ]Ofvanstående äro de inkomster som inflöto 1832. Somliga äro icke lika hvarje år, utan kunna vara högre och äfven något lägre, hvilket dock efter medii beräkningen icke kan blifva särdeles betydligt. Som nu lönförhöjningen redan är definitift afgjord måste man vara betänkt på någon utväg att ersätta bristen, då man af förutstående inser att lönestaten öfverskjuter de påräknade inkomsterna med nära 400 R:dr.

Således har Borgerskapet snart att vänta en ny taxering, som är oundviklig. Visserligen tålde en och annan af ofvanstäende skatter någon förhöjning, men huru detta skall tillgå blir en benig fråga. I alla fall blir det just ej betydligt; Linköping har så många förmoner mot andra städer att en sådan tillökning i skatten ej kan blifva många svårigheter underkastad när man vill.

Stads-Cassans behållning utgjorde vid sista bokslutet 4124 R:dr 2 rst. B:ko, men den är blott skenbar, ty deruti ingå ecclesiastik- och fattigförsörjningarnes Cassor, så att, när de fråndragas, utgör Borgerskapets egna och egentliga andel deruti ej stort öfver 1000 R:dr B:ko.