Utaf adelig öfning een handbook, som lärer huru een adelsman rätt kan låta bruka een kiökz-gård

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kommentarer[redigera]

Boken är tryckt i frakturstil. Där antikva använts (särskilt för nyare låneord, utländska ord, etc.) återges det med "skrivmaskinstil"". Dubbel-s (ß) återges som "ss". Dubblerade konsonanter som markerats med ett slags "~" över en enkel konsonant har skrivits ut som två bokstäver. Användning av "w" för vokaler i "tw" har tolkats som "uu". Inledande "v" som står för vokal har transkriberats "u". Stort begynnelse-"J" har tolkats som "I" eller "J" beroende på sammanhang.

Utaf Adelig Öfning Een Handbook/
Som lärer huru een Adelsman rätt kan låta bruka een Kiökz-Gård och alla Handgrep till att rätt såå plantera alt hwad där uti hörer/ Sampt ett Memorial för en Trägårdz-Mästare huru han alla Salater och många slagz Grön-Kåhl uhr Kökz-Gården sampt af Willa Fälltet skal weta at Hempta.
av Åke Rålamb


[ titel ]

Utaf
Adelig Öfning

Een
Handbook/

Som lärer huru een Adelsman rätt kan låta bruka een Kiökz-Gård och alla Handgrep till att rätt såå plantera alt hwad där uti hörer/ Sampt ett Memorial för en Trägårdz-Mästare huru han alla Salater och många slagz Grön-Kåhl uhr Kökz-Gården sampt af Willa Fälltet skal weta at Hempta.


Stockholm


Tryckt uti Kongl. Booktryckerijet/ hoos Sal. Wankijfs Änckia/ med dess egen bekostnad/ År 1694.

[ privilegium ]

Transumpt af Kongl. May:tz allernådigste Privilegium.

WIj jämbwäl här med i kraft af detta wårt öpna Bref förunne / bewillie och effterlåte honom Öfwerste Lieutnanten ÅKE RÅLAMB Wårt nådige Privilegium, på ofwanbemelte Wärck / med alla der till hörande Dehlar som han under Titul af Adelig Öfning låter af Trycket uthgå / at ingen må hwarcken nu eller framdeles fördrista sig det samma antingen heelt och hållit eller stycketals at Uppläggia och efftertryckia eller annorstädes Upplagdt och efftertrycht at låta i wårt Rike eller dess underliggiande Provincier införa / försällia eller föryttra wid Confiscation af alla Exemplaren, sampt Twåtusende Dahler Sölfwermyntz Straff och Böter till Treeskiptis / Nembligen till Angifwaren / Förläggiaren och Hospitalet. &c. Datum Stockholm den 14 Octob. Anno 1690.

CAROLUS.

L. S.

[ 1 ]Förnembligast måste den som en Kiökz Gård anlägger/ sökia en sådan Orth som intet är långt ifrån Wattu belägen/ för wattnande skull hwilket man intet får sparsampt förrätta/ uthan wete det/ at om han än har alldrig så god Jord och gott Fröö/ så måste dock wäxten komma igenom wattnande.

Uppå en sådan Platz måste man altså ställa sitt Wäxt/ som man finner sig bäst kunna hinna med/ men för alt har han at i acht taga/ thet en sådan potager eller Kiökz-Gård fodrar at wara betäckt för elaka Stormwäder/ men doch icke så at Quarteren trängias aff höga Trään/ de der genom des Skugga alldrig tillåta något at wäxa/ derföre är bäst omkring Quarteren allenast hafwa änckla Wijnbärs-Buskar/ Rosor/ Crusbär/ Barberis, Hallån/ hwita och röda/ swarta Wijnbär och mehra slijkt.

[ 2 ]Man fördelar och sin Platz uti wissa Quarteer och i dem Sängiar/ breeda af 5 Foot/ längden gier sig sielf.

Sedan måste man och wara försedder och thet rijkeligen/ med warma och kalla Bänkar föruthan hwilka kan intet uthrättar/ wetandes det at uthi en Kiökz-Gård eller Potager är thet förnemsta at allting i god tijd frambringa/ på det man/ innan Winteren alt försällia kan/ men besynnerligen i anseende till Frööns samblande/ hwarom man måste sig myckit beflita.

Dee warma Bänckarna måste wara 3 Foot diupt gräfwna i Jorden/ och emot Solen i godt Lungn/ 5 Foot breda/ och altid toma om Hösten/ så at man gräfwer uth Jorden hwar Höst/ lägger den i Högar/ och täcker den med Götzel och Halm/ på det man i Februario och Martio straxt kan bruka Jorden hwar till man will.

Kalla Bänkiar bör man och/ om man hinner/ altijd om Hösten töma/ men för alt om Winteren giöra sig ett gott förråd af Halm-Mattor/ dock tienar bäst [ 3 ]der till Röör som wäxa i Siön/ ty Mössen föllia alt förmyckit Halmen/ och skada sedan alt hwad som först om Wåren op kommer.

Thernäst är högst at beflijta sig om diup Jord/ hwilket till det allaminsta bör wara en god Aln/ den samma måste man hwar Höst förän Winteren kommer omwända det bästa man kan.

Dock warnar iag hwar och en/ at förrän han omgräfwer sitt Land/ han först afsköflar (och det rätt diupt) alt Ogräs/ krattar det af och lägger afsijdes i Högar/ på det sådant icke må å nyo blandas i Jorden och förorsaka åth åhret dubbelt mehr Ogräs och större Arbete med ränsande.

Uthi en Kiökzgård måste efterfölliande Gewäxter och Saker finnas/ såsom Ärtiskåckar/ Cardoner, Spargis, Lactuca Romana, Gul och Röd/ Princen Salat/ Smaltz Salat/ Aussburger Salat medh rööda Blad/ desse måste först begynnas med.

Men de andre koma efter såsom Pral Salat/ Hållänsk Hufwud Salat/ Höst [ 4 ]Hufwud Salat/ grön och Brun Salat/ Donnebinder Salat Lactuca del la China och fleere. Sommar Endivia, Winter Endivia, Celerij, Meloner, Purrio, Gurkor/ Pumpor/ Hwijtkåhl/ Rothkåhl/ Savoykåhl/ Blomkåhl/ KåhlRabbi, Blåkåhl/ Spinat Mangolt, Witbeta/ Rödbeta/ Erter/ Turkska Böner/ Hållenska stora Böner/ gula Morötter. Carotter eller rööda Morötter/ Palstenackor/ Såcker Rötter Chicorium, Scorzonera, Haberoot/ Perssillia/ Reddisor Rättisia/ Löök Chalotter, Hållöök Snitlöök eller Purlöök / Hwitlöök/ Rofwor/ Nijbe kerfwel/ Rijben Rapuniel / Tartuffler, Jord Ertskåckor/ Syra/ Pimpenella/ Dragon/ Krassa/ Winterkras/ Kerfwel/ Målla/ Portulaca, Winter Rapuntzell/ Grefwin Cron/ Spansk Fenkåhl/ Rochette, Dragon/ Rosmarin, Meiran, Lavendel, Timian, Basilica, Balsam/ Pepparbladh/ Kyrwel Pepparroth/ Leffelkrut/ Will Galgan, Bröd Cummin och Champingioner.

1. Märck det som intet skall skiuta i Fröö måste i Nymånan/ men det man [ 5 ]will hafwa stoort och tiockt/ uthi Fullmånan såås och planteras.

2. Det som skal skiuta needer i Jorden/ måste uthi Nedanet/ men det öfwer Jorden wäxer/ uti Månans tilltagande sättias.

3. Det man wil hafwa Rötter eller Frucht utaff/ skal i Needanet/ och det man wil hafwa Blad och Blommor aff/ uthi tilltagande Månan wattnas.

4. Med Omplantering hålles det äfwen så/ hwilket skeer bäst uti en Rad eller Linia.

5. Det är och bäst at bruka ett slagz Fröö på hwar Säng/ uthan om man icke såår sådant som snart opptages/ som Salat och Löök/ eller Reddiser etc.

6. Det samma skal man hålla medh planteringen och försättiande/ på det at intet Rötter/ Krydder/ Skalfrucht och slijkt i hwart annat förblandas.

7. Grunden och Sängiarna gräfwer man diupt för stoora och långa Rötter/ men Grunden för andra/ som icke så diup Jord behöfwa/ gräfwer man Grundare.

[ 6 ]8. Hwad som Kölden tåhl/ såår man tijdigare än det/ som ingen Köld tåhl.

9. När man om Nätterna något skal öfwertäcka med Mattor eller annat/ måste öfwer Plantorna och Wäxterna något byggias/ at de intet derutaff tryckas och skadas.

10. Hwad som öfwer Winteren med Götzel öfwertäckes/ måste stundom ansas och gifwas Lufft/ at det icke aff den stadige Dyngian bortrutnar.

11. Hwad som om Wåhren först optäckes/ skall intet straxt lembnas bart/ utan om Nätterna täckias/ stundom och om Dagen.

12. Ärter/ Böner Lactuta, Spinat/ Reddisor/ som man hela åhret wil bruka/ måste esomofftast såås.

All Frucht som uthi en Kiökz-Träägård brukas/ fördelas uti Rötter Blad och Skalfrucht.

Ärtskåckor.

Fröet måste wara Knubbot/ smått och stackot/ och intet hwast på ändan Boloniskt och Engelskt/ Fröö är det bästa/ [ 7 ]blöt det en half Dag i liumt Watn i Ny tårka sedan af Wattnet lägg 3 Korn som ett klöfwer i hwar groop som är 3 Toll diup 2 Foot emellan effter Snöret/ och lägg i Groopen gammal brunen Koogötzel/ der i sätt en Käpp widh hwart Håhl/ at man kan see Rummet när man skal wattna/ när de blij lagom at plantera så lembna alltijd dem som stadigast är/ och sätt de andra på en Säng i Ny 2 Foot emellan/ om Hettan är starck betäck Plantorna med Blad eller Granrijs/ wattna flijtigt och ränsa

Man måste och om Sommaren gräfwa opp Jorden emellan Plantorna några gångor.

Om Hösten planteres i Kiällarna/ dock så sent som man kan.

De som burit Frucht/ skär man aff Stängeln ner wid Jorden/ Bladen Putzar man litet.

Dee uthskått som i Kiällaren Winteren öfwerslåå uth/ planterar man och tillijka uth med dee andra om Wåhren.

Wil man om Sommaren at Bladen skola witna så hupar man up Jorden [ 8 ]omkring Ståndet som är först med Halm ombundit/ alt mitt uppå/ och lägger sedan deromkring Halm och Häste-Gödsel/ så wittna Tistlarna snart och kunna brukas.

Sängarna til detta måste gräfwas upp om Hösten/ gödas om Winteren/ och åter om Wåren omgräftvas.

Cardoner.

Handteras som Ärtskåcker/ Fröet seer uth som Ärtskåcke Fröö / allenast spettzigare och tunnare/ sätties och i Kiällare.

Spargis.

Det Hållenska Fröet är det bästa / och blötes uthi Dyngewatten af Höntse eller Dufwe-Skarn/ såås på en Säng om Wåhren som wäl är giödd och lagad som äfwan til/ uthi Ny/ giöres Fårår 2 Toll diupa effter Snöret/ hwar i Fröet ligger stundom 10 och fleere Weckor; När Plantorna äro 2 åhr/ försättias dee/ man gräfwer en Graaf 3 Foot diup och 5 Breed/ Lägg pä Båttn Höfwelspån eller och annat smått sönderhackat [ 9 ]Rijs/ der pa ett hwarf åhrssgammal oppgräfwen Kärr Jord/ derpå ettt hwarf brunen Koogödsel/ derpå ett hwarf Kiärjord/ sampt sådant som Kammakare och Garfware afskrapa med Menniskieskarn hoopblandat/ til dess Grafwen blir full. Tag sedan god Benckejord och lägg ofwanpå til en half Foot högdt/ tag sedan Rötterna/ puttza dem litet på ändarna/ giör små runda Gropar emellan/ och lemna mitt i Groopen en liten Kuhla/ Lägg 3 Rötter rundt omkring Kuhlan/ at Hiertat kommer öfwerst på Kuhlan/ täck sedan til med god benk Jord en half Foot högdt/ och hiämnat sedan/ håll det sedan rent. Om Hösten kratta uth med en treuddig Kratta alt reent/ och ströö deröfwer Dufwe eller Hönsse-dynga en half Foot högdt/ när de äre 3 â 4 åhr gambla/ skal man först skära dem/ hwar Höst måste Spargis Quarteret giöras reent och sköflas Gångarna opp emellan Sängarna/ och lägges den Jorden på Sängen/ man giöder dem och och flitigt.

När Rötterne blij gambla/ kan man [ 10 ]riffwa uth de gambla/ och putsa bort de tårra ifrån de friska och göda dem wäl.

Elliest måste man alltiid effter Handen öka fleere Spagis Land.

När man skär honom skäres det diupt något i Jorden.

Lactuta.

Tijdig Romansch Lactuca guhl och rödh/ Hufwud Salat/ Princen Salat, Smalts Salat/ Aussburger Sallat/ med röda Blad och fleera slag såås bittigt om Wåhren i Ny i en Dyngebänk/ sedan planteras en Foot emellan i små Groopar/ och några Dagar gifwes Skugga af något/ då de äre något opwäxte lägges litet brunen Götzel om dem/ Krattas och hupas litet omkring.

De långsammare eller senare Sallater/ som äre de bästa/ är Pral Sallat/ Hållänsk Hufwud Salat/ Rödhufwud Salat/ Grön och Brun Salat/ Donnebinder Salat/ och flere. När desse äre något opwäxte planteres de efter Snöret 3 eller 4 Raader på hwar Säng/ och så i Gropar som sagdt är/ så wäxa de bättre.

[ 11 ]Bäste tijden at plantera dem/ är när det har Regnat och Hjmelen är Mulen/ så behöfwer man intet skygga dem.

Om Hösten planterar man sådant och i Kiällare item uti Lådor.

Sommar Endivia.

Har samma egenskap med Lactucan, som är af många slag/ rödh Passauer Salat och hwit Bolonisk som sluter sig sielf/ Spansk Lactuc som sluter sig sjelf hwilka alla kunna såås hwar Månad.

Fröt församblas i tårt Wäder/ hwart slagh för sig det warar wäl i 4 Åhr.

Man skär til Fröet heela Stenglen af eller rycker opp med rooten/ då han är wäll uth Blommat/ sombliga bruka och när han half uthblommat är.

Winter Endivia.

Såås först effter Missommar och senare/ när Plantorna ära Fingers långa/ Planteras de om och wattnas flijtigdt/ man putzar dem litet på Bladen och Rötterna/ de stoora binder man ihop til at witnas och brukas/ de öfrige tar man upp om Hösten/ låter dem [ 12 ]först litet i 14 Dagar wissna/ puttzar dem sedan och binder dem tilsammans/ och planterer dem i frisk Sand i Kiällaren.

Kruus Endivia är och rar, men bittrare än den andra.

Cellerij.

Är 2 slag/ wijtachtig och grön/ den hwijta smakligast runda och tiocka Rötter/ den gröna hårda och några Strålar wid Rötterna/ det hwitas Fröö är Liuusgrönt/ det gröna Fröet är swartgrönt/ och trögare när man tuggar honom. Sås i Nyet sedan Fröet är blött En Dag i liumt Wattn och sedan tårkat på en Gödselsäng/ wattnas flijtigt/ det ligger wäl i Jorden 4 Weckor: När Plantorna äro Fingerslånga/ planteras de i en Foot god diup Säng raadewijs en Foot emellan/ men Sängen måste först wara öfwerkrattat med redig Brunnen Dyngia/ man putsar först både Gräset och Rötterna/ och wattnas flijtigt/ alt som de wäxa til makar man Jorden til dem/ alt opp til Hiertebladet.

[ 13 ]Om Hösten lägger man dem i Kiällaren.

Meloner.

TIl at giöra en Gödselsäng/ brukar man den ofwan til nembde Warmbäncken/ fyll den med Halmig Häste-Gödsel/ at hon stiger 5 Foot opp öfwer Jorden/ trampa henne sedan wäl tillhopa/ och wattna henne flijtigt/ at hon begynner at wärma sig/ slå sedan der på redig Mull med Bänkedynga beblandat/ och risslat 2 Quarteer ofwan på högdt/ låt det blij högst mitt på. När hon nu är lagom warm/ så blöt Kärnarne i liumt Wattn en half Dag/ och emot Fullmånan/ läg dem på det högsta aff Bencken uthi små Fårar/ hwar effter annan/ dock afftåckade/ och täck dem sedan igen med samma Jord.

Om 4 eller 5 Dagar då pläga de upkomma/ man watnar sedan intet/ men om nöden fordrar/ watnar man Jorden näst in til/ doch ingalunda Plantan. Den måste flijtigt Nat och Dag täckias/ när kalt är/ sedan om Dagen när det intet är kalt/ kan man läggia Glaas öfwer dem.

[ 14 ]När de äre waxte uti fierde Bladet/ der de stå tiockt Planteras de bort uthi Fullmånan en half Foot emellan/ när de wäxa och stå för tiockt/ kan man taga bort sombliga.

De måste gifwas skugga för Solen i några Dagar/ och wattnas flijtigt till dess de fastna/ och begynna at wäxa.

Märk Fruchten kommer alltijd uthaf Sijdeskåtten/ derföre skal man så snart Hiertebladet framkomer bryta det bort/ så slå de andra bätter ut.

När de blomma och Fruchten wijsar sig/ skal man allenast til det högsta lembna 2 â 3 på hwar Ranka.

De öfrige med uthslåtten bryter man alt bort sampt borttager alltid Spettzen på Ranckan.

Detta måste skee Dageligen så snart man warder nagra warse hwilket är hela Konsten med Meloner.

När de blij något wäxta/ lägger man något under dem.

Kärnarna tar man uhr de bästa och största Meloner.

[ 15 ]

Purrio.

Bästa Fröet kommer ur Italien, sås om Wåren pä Götzelsäng i Ny/ watnas flijtigt/ när han är Fingerslång/ planteras han som Celerij således/ 1 Rad Celerij och 1 Rad Purrio, och kupa så begge tillika/ ju högre han hupas/ ju starkare blir han/ han planteras i Nedanet som Celerij.

Om Hösten sätties han i Kiällaren i frisk Sand.

Gurkor

Sätties om Wåhren i Ny på en feet Orth belägen emot Solen/ i radewijs mitt på Sängen och wattnas sedan flijtigt/ dee hwijta äre bättre än dee gröna till at Sylta och äta i Salat. De slätesta som först komma lembnar man till Fröö de första Blommor är altijd Galla och Ofruchtsamma/ sedan föllier Fruchten.

Man kan och seenare såå Gurkor til at sylta små men med Winättikia.

At Sylta dem.

Twätta dem i reent Wattn/ lägg dem [ 16 ]i ett Såll at de tårkas/ blanda Salt och krossat Peppar ihop med litet Neglekor/ Muskåteblomma/ heel Peppar/ Pepparoot sönderskurin/ Dill/ Lagerbärs Blad/ lägg dem hwarftals/ och så derpå skarp och nys opsjudin Winättika/ och några små Gråstenar öfwerst på i lakan.

Item twätta Agurkor helt wäl i Kiälwattn tårcka sedan af dem/ läg dem i en Fierding/ slå der på Sallata som är upkokat så stark at Egget flyter der i/ och kall blifwen med Dill/ lägg derpå Grååstenar små/ och slå det igen.

Om Pumpor.

Äre månge slag/ man giör små Gropar långt emellan hwar/ fyller dem med redig feet Jord/ eller gammal Bruner Menniskie skarn/ lägger der 3 Kiärnan wäl blötte en half dag i liumt Watn/ wattnar sedan flijtigt/ ju mehr Watn de få/ ju bättre/ alle Afftnar måste de watnas af något liumt Siöö Watn men intet Bruns Watn/ ty det är för kalt och tålat intet.

När Fruchten kommer/ måste man [ 17 ]intet lembna öfwer 2 på hwar Ranka af de stoora/ Spetzen af Ranckan tar man och bra lång af/ man lägger och Stenar under dem nembl. Tegel/ wänder och stundom om dem/ at Solen får beskina dem på alla sijdor.

De rara och små måste mot en Wägg i Solen sättias / när de aftaas/ måste de först liggia i ett Lufftigt Rum thess det begynnar at frysa

Om Kåhl.

BLomkåhl Fröet komer ifrån Candia och Italien, det Cyprianske är de bästa deremot det Italianiske med öfwerflödige Blad.

Det såås om Wären i Ny på Götzelsäng/ betäckes om Nätterna/ beströd med Kinnröör för Jordlåpporna/ Plantorne sätties sedan i god Jord uthi Ny/ wattnas flijtigt/ och 2 Foot emellan/ harckas som annan Kåhl/ de planteras om Hösten i Kiällaren.

Root Kåhl och Savoij Kåhl.

Äfwen som Blomkåhl/ men på Root-Kåhl [ 18 ]måste man taga bort Bladen/ så blij Rötterna större.

Af Blom och Savoij Kåhl bladar man och bort Bladen/ ty de dra all födan åth sig.

När Blom-Kåhln är mogen/ tager man opp honom/ lägger honom någonstädes/ så warar han länge.

Blomkåhl Fröö bör wara slätt och intet skrynklot. Brunachtigt och intet Rödt se friskt uth.

Hufwud Kåhl.

NÄr man såår Kåhl-Fröö/ skal man ökia wackert Wäder/ Sunnan eller Wästan/ och watna sedan Plantorna emot Jordlopperna med sönderstöt Skårsteens Soot blandat i Wattn.

Plantorna sättes om i Ny uti ett liufligit Teckn/ wattnas flijtigt/ och hacka dem 2 gångor uti Needanet.

Alle sådane Kåhl-Fröö kan man något deraff blöta litet uthi Pinck/ blandat med Soot/ men icke öfwer en half Tijma/ wil man intet blöta Fröet/ så stoppa Plantornas Rötter deri innan de sättias.

[ 19 ]

Blåå Kåhl Kruus Kåhl.

HAnteras på samma Maneer.
NB. Alla Kål Planter måste wäl kuupas.

Kluns Kåhl.

Rächnas under Blomkåhl/ hwijtachtig på Bladen blij breda och stoora/ sås och som den/ skiötes äfwen så; Fröet kommer ifåan Franckrijke och Italien är Delicat i Maat/ de innersta Bladen/ när de 8 och fleere Dagar bindas tillsammans/ blij de wijta och möra och kookas som Kåhl.

Spinat.

Fröet blötes 12 Dag i Fårgödsel-Watn/ sås och om Hösten/ och några gångor hela Sommaren, när han är ung/ kan man altidh taga flijtigt af honom när wid Jorden/ sa skiuter han intet så snart i Fröö.

Det är 2 slagz Fröon/ rundachtig och rund/ den runda såås om Sommaren och Wåhren/ den wassa har långa Blad och är den Bästa.

[ 20 ]

Mangolt.

Såås om Wåren i Ny i liufligt Teckn på Dyngesäng/ när den något är wäxt/ planteras den på god Jord i Ny radewijs 2 Foot emellan/ man bryter alltijd af de Sijdebladen/ så wäxer den bättre. NB. Man skal aldrig skära dem med Knif/ om Hösten planteras den i Kiällaren.

Erter

GRå Erter/ Såcker Erter och alla slag willia lika skiötas/ Sättias bittigdt om Wåhren der Solen wäxlar i Ny. Man blöter dem i Fårgödselwattn och sätter dem/ man måste omväxla hwart åhr deras Rum.

Man kan och alla Månader sättia litet Erter.

Stora Böner.

Sätties straxt om Wåren utt god swal Jord i Ny/ 1. Quarteer emellan effter Snöret/ man kan dem och åthskillige gångor sättia.

[ 21 ]

Turkska Bönor.

Äre 3 slag/ stoora/ små och långa. De första willia hafwa god Jord och Solskien/ dåch medelmåttig feet/ planteras då ingen Kiöld mehra befares i Ny halfannan Foot emellan när de äre något wäxte/ så Stööras de. När de få stora Blad måste de tagas bort så mognas de bätter.

Gula Morötter.

Sås om Wåren i Nedanet på en god Säng/ som förra åhret är giödder der Wijt Kåhl åhret för har stådt/ är alltijd bäst här till.

NB. Gödsel tienar inga Rötter till goda/ ty de plä blij mask stungna der af.

Fröet måste först/ wäll afgnuggas Dambet när det är Noordan Wäder och östan skal man alldrig få något Fröö/ utan dröija till Sunnan och Wästan/ eller at der blir rätt lungdt.

Under Morot Fröö kan man blanda Lactuce, Anijs och Brunkåhl Frö; Det är 2 slags Morötter/ Hållenska wijtgula stackota och de långa gula/ De första äre de bästa och sötaste.

[ 22 ]Om Hösten förwaras de i Sand i Källaren/ man låter dem först litet skina opp.

Alle Rötter måste icke såås i någon Kiärriord/ ty der få de elak smaak. Item, åhret förr måste man alltijd giöda Sängen med god brunen Gödsel.

Carotter eller rööda Morötter.

Handteras som de förra/ äre blodröda/ brukas mäst tll Salat.

Röd Betta.

WIll på samma sätt brukas/ man planterar den och radewijs/ om Hösten sättes den i Kiällaren.

Palsternackor.

Sås om Wåren straxt/ temmelig tiokt/ thet går intet alt opp. Sängen måste om Hösten diupt omgräfwas/ och ränsas wäl ogräset uth.

Man har och Såcker Palsternackor som är de bästa komma ifrån Hilsheim och Brunswijk. Man låter och dem stå öfwer Winteren/ hwar af de blifwa bättre/ Något tar man opp om Hösten/ [ 23 ]och lägger i Kiällren i Sandh.

Såcker Rötter.

Såås om Wåhren/ måste flijtigdt ränsas/ så blij de till matz till Winteren. Man planterar de öfwerste Ögonen uth igen om Wåren uthi Nedanet en half Foot emellan effter Snöret 3 toll diupt.

Om Hösten gräfwer man dem opp och lägger i Kiällaren/ af Fröet är de bättre än af dem man planterar om.

Stenglarna måste stå thess Fröet blir fullmoget och då skiärs de när af wid Rooten och då begynner de at blij stoora.

Will man intet haa Fröö/ kan man knyta Stielken/ hwaraf de wäxa wäll.

Cichorium.

Såås om Wåhren i Ny i god Jord/ men tunt/ ränsas flijtigt/ om Höste lägges i Kiällaren och låter thet unga Gräset sittia med/ så wittna de och blij gooda till Sallat.

[ 24 ]

Scorzonera.

Såås om Wåhren i Nedanet uthi Jordiskt Teckn i god Jord/ ju länger hon står i Jorden/ ju bättre och starkare på Rötterna; tåla Winteren/ och kunna de stå 3 eller 4 åhr och än mera/ krattandes opp Jorden om Hösten kan man ströö litet Hönse- Dufwe eller Fåregödsel öfwer dem.

Första åhren äre de sällan så stora at de duga till spissningz.

Fröet måste man granneligen achta/ derföre stelles en Påtta alltijd der hoos med Låck och Steen på/ at man effter handen kan i hastigheet tagas/ elliest flyger det bort.

Haberroot.

SÅås och som Scorzonera, om Hösten tages han opp och förwaras i Källaren till Spijsning.

Pettersillie-Rötter.

Brunsswijkske och Venedigske Fröet är det bästa/ Item det Hålländske dernäst. Såås om Wåren i Nedanet i god [ 25 ]Sandblandadt Jord/ wåtachtig/ tunt/ Fröet Blötes en Dag förr i Wattn och aftorkas/ Jorden måste wara diup gräfwen/ så blij de långa och släta/ om Hösten lägges de i Kiällaren i Sand; Någet Lembnas öfwer Winteren i Träägården/ Rijspersillie-Fröö är Långligit/ tårt och brun-Grönt/ och intet så stort som det andra.

Root persillie Fröet är trindt och Liuusgrönt.

Reddisor Måndadt Rättika.

Såås åffta om Åhret och först om Wåren på Gödselsäng med Salaten och sedan hwar Månad/ och det i Nedanet/ Jorden skal wara Sandblanda/ dem man will hafwa til Fröö/ måste wara de bästa som tages uth och planteras på annat ställe. Månad Nättikie Fröö är smått och tårt/ men Redijs Fröö Swart och Liuusbrunt.

På Gödsel Sängen giör man en liten Groop med Fingret/ släpper 2 eller 3 Korn uthi/ och lägger så litet Sand derpå jämpt med Sängen/ så wäxa de [ 26 ]klara och långa/ och intet Blad på förrän de äre stoora

Rättikior.

Wijta stoora och swarta Rättikior achtas på ett sätt och såås i Nedanet i Sandblandat Jord/ om Hösten lägges de i Kiällaren.

Sommar Rättikie Fröö är Gulbrunt och rundt och stoora Korn/ men Winter Rättikie Fröö Mörkbrunt och intet så fullkombligit som det andra.

Löök

Fröet såås straxt om Wåhren i Needanet i god feet swart Jord/ blanda ibland Hufwudlactuca/ Brunkåls-Fröö/ Persillie Fröö/ och när Löcken är bästa så täcker detta Sängen.

När Lööken opptages skall han läggias pä ett tort Lufftigdt Ställe/ Gräset måste man dicht till Jorden nedtrampa/ så blij de stoora.

När Gräset blir witsnat tar man dem opp.

De tunna Brunkwisjsteste Lökarna/ [ 27 ]dura bettre än de Bambergiske och Strassburgiske.

De måste flijtigt ränsas/ så blij dee stora/ somblige sättia dem om/ när dee äre stoora som Erter i små Gropar 2 tol diupa och 3 tol från hwarandra och hupa dem litet med Jord.

Det är och godt när Fröet är satt / sålla redig Fårgötzel öfwer Sängen.

De små Lökarna som blifwa öfwer winteren/ kunna planteras på Sängen.

Chalotter.

Sättas om Hösten effter Snöret 4 tol bredt emellan/ och 3 toll diupt/ så wäxa de åth åhret wäll/ man kan och om Wåhren sättia dem / men det är bätre om Hösten.

När Gräset begynner at wissna/ tar man dem opp och lägger dem på ett Lufftigt Rum/ de stoora spisas och de små förwaras at uthsättias/ man kan och låta dem stå 3 eller 4 åhr i Jorden der god Sandblandad Jord är/ så blij de större.

Fröet kommer ifrån Italien, och sås som det andra Löökfrööet.

[ 28 ]

Hol- eller Jacobslöök.

Planteras Raadewijs i feet Jord i Nedanet i Iulio, Item Luctuce Fröö och Rapuntzel som kan brukas om Hösten. Om Wåren kan man brukat till Mats/ de andra kan man låta stå till tider blir at plantera dem.

Snitlöök.

Rifwer man sönder och planterar radewijs och låter honom stå några åhr/ han wäxer om Wåren af sig sielf opp.

Wijt Löök

Är 2 Slag/ det eena bär ofwan till Fruchten det andra i Jorden/ och är den bästa/ sättes om Wåren Radewijs effter Snöret. Stenqlarna wrijdas så blir Lööken större/ han tages upp med Stängel och alt/ och förwares/

Leffell-Kruut.

Såås om Wåhren der något Skugge är uti fuchtig Jord i Nyet / [ 29 ]dröijer någet innan det går opp/ man blandar Salt i Wattn/ och wattnar Plantorna der med/ effter Solenes nedergång/ man kan och sättia Plantorna/ andra åhret gier han Fröö/ och derföre måste det alla åhr såås.

Rofwor.

Äre åtskillige Slag/ de sås något sent och willia hafwa ingen Sandblandat Jord.

Rybenkerfwell

Hafwer ett swart Skaal/ men Liuflig smaak/ Fröet kommer uhr Italien och nestan lijk Seenap/ Rötterna taas opp om Hösten och sätties i Kiällaren at brukas i Maten.

Rijben Rapuntzell.

Är god till Salat om Wåren/ brukas både Rötter och Blad til Salat/ dess Fröö är det minsta af alt/ man får dem om Höst och Wåhr i Nedandet.

[ 30 ]

Tartufler.

Sätties dee små Eplen om Wåren i Needanet/ 1 Quarter emellan/ om Sommaren har denna blå Blomma/ om Hösten gräfwes den upp och lägges i Kiällaren i Sand/ de små planteras uth om wåren/ gräset wrides kring.

Jord Ärtskåckor.

Dee små sättes uth om Wåhren/ dee ränsas allenast/ om Hösten läggias de i Kiällaren i Sand/ dee stoora kan man skiära sönder/ doch at wart öga blir behållet/ och så kunna de planteras. Förrän man sätter dem/ gräfwer man neder litet Gödsel.

Syra.

Är 3 Slag Spansk/ Rund och de långa med långa smala Blad/ dee sättias om Wåhren/ i det man rijfwer sönder Rötterna/ hwilka putzas och i Ny sätties/ man måste wattna dem några gånger/ hwart åhr kan man ta opp [ 31 ]dem/ göda Landet och rijfwa dem sönder och sättia dem. Det bästa Fröet kommer ifrån Italien.

Pimpinella.

Såås om Wåhren i god Jord/ när dee gå opp måste dee flijtigt rensas/ der de stå tiockt/ tas de uth om Hösten/ skiärs de torra Stänglarna hårt/ och gödes med Hönse- eller Dufwe-Skarn.

Såmmar Krassa.

Man såår den åthskillige gånger/ man kan och i Lådor som om Winteren i Stufwan/ wattna thes han går upp.

Winter Krassa.

Man kan rifwa sönder Rötterna/ och plantera/ hän wäxer af sig sielf.

Kerfwell.

ÄR 2 slag/ Spansk och den Grööna/ Såås om Wåren/ och sedan planteras/ ränsas och håller sig alltid öfwer Winteren/ Rötterna äro goda på Mat.

Den gemena Kerfwel såås ofta

Målla.

DEn stora gula och bästa såås om Wåhren/ blandat med Morotefröö.

[ 32 ]

Portulaca.

DEen gula som är den bästa såås om Wåhren i Ny/ sedan planteras litet emellan på godt Land. Man tar Fröet i god tijd af/ i det man skiär af Stenglen/ och låter honom liggja på ett Kläde i Solen/ så mognas det.

Winter Rapuntzell.

Såås om Sommaren/ så har man god Sallat om Winteren deraf/ Fröet tages af och lägges på et Kläde i Solen.

Grefwinne Cron.

Såås om Wåren i Ny/ wattnas flijtigt och ränsas/ hör under Salaten/ såås åthskillige gånger.

Spansch Fenekåhl.

Såås på Gödselsäng om Wåren bittigt/ och Planteras sedan som Celerij i diupa Fårår/ och så krattas som Celerij, Fröet måste alla åhr komma ifrån Italien.

Cardoner.

Handteras som Ärtskåckor/ Fröet seer uth som Ärtskåcke Fröö/ allenast spetzigare och tunnare/ sättes i Kiällare.

[ 33 ]

Ruchette.

FRöet är lika med Senap/ sås om Wåren/ är god at blanda ibland Sallat.

Rosmarin.

Såås på Gödselsängen/ och planteras sedan uth.

Meiram.

Såås om Wåhren/ och planteras sedan efter Snöret/ wattnas flijtigt.

Timian, Lavendel/ Basilica.

Såås och som Meiram.

Dragon.

Planteras om Hösten/ Rooten rijfwes sönder/ man måste alldrig planterat mitt på Sängen/ utan på radorna/ ty han ökas mycket.

Pepparblad eller Lepidium.

Planteras afsides i Trägården/ der det utan någon acht sielf ökar sig.

Kyndell.

Sås i något sandig Jord i Ny/ stundom wattnas/ der han står tiokt rifwes ut.

Pepparroot.

Om Wåren lägges hon af Strålorne till en Finger långa uti god Jord i [ 34 ]Nedanet 2 Quarteer emellan efter Snöret/ sedan ränsas Landet/ om Hösten när Landet är reent/ för man öfwer god bruun Koodyngia/ och så laga/ at man lägger ann åtskillige ställen/ att hwart stycke kan i 3 åhr liggia i fred/ och då gräwes Rötterna uth/ om Sommaren måste Landet wäll ränsas och om Hösten upphackas.

Wild Galgon.

Är nästan lijk Såcker Rötter/ sås om Wåren som Såcker Röttren i Ny/ de små Rötterna som hängia wid Rooten blij så starka at man om Winteren derpå kan äta dem.

Om Wåhren planteras de små uth/ ränsas / Fröt måste ifrån Italien skaffas.

Bröd Cummin Carvi.

Rötterna kunna Brukas på maath/ sås om Wåren/ om Hösten tas de op.

Champignioner.

Gräf ett Håhl 4 Fötter diupt och bredt så långt man wil/ lägg af den öfwersta Jorden som utgrofz 2 Tum Finger tiockt på båttn/ slå derpå Häst-Pinck/ derpå små Häst Gödsel half Foot högt/ [ 35 ]derpå god Jord 1 Foot högdt/ der på granner bruunen Hästegödsel 112 Foot högdt/ åter Jord derpå/ at det blir lijka med Walln/ derpå lägges sedan den bästa Gödselblandat Jord 112 Foth högdt med Bräder omkring/ derpå ett hwarf Gödsel allena 2 Finger högdt/ derpå åter den bästa Jord man har 2 Finger högdt/ wattna Dageligen med Häste-Pinck. Detta skall skiee om Wåhren i Ny/ så får man om Maij Champignioner, will man giöra detta om Hösten/ så måste det skiee mit emot Solen.

Memorial på allahanda slagz Salater/

jämbwäl hwad som tienar til Grönkåhl af willa Marken och uhr en Kiökzgård/ sampt eliest til Kiökz behof i stället för Uthländska Krydder.

Ungt Biörklöf först när det utspricker är mycket godt och hälsosampt til Salat med Ollia och Ättikia/ eller och med Smör/ Ägg/ Ättikia och litet Såcker/ fördrifwer Skiörbucken uhr Mun och Maga och särdeles för ungt Folk/ döder Maskar/ men besynnerligen befordrar thet Appetiten.

Ornitogalum, dess trinna Rötter som wäxa i Jorden äre myckit wäll smakande i Salat/ derföre är denna örten nyttig at plantera i een Kiökz-Gård ty de blij så myckit större/ så att man dem i stellet för Castagner kan bruka i Pasteier, men sielfwa Gräset är myckit godt i Grönkåhl.

[ 36 ]Unga Blad och Blommor af Sterkebärsbuskar tienar och till Salat/ har en smak af bittre Mandel/ men ähn behageligare.

Snärie Gräs eller Aparine är godt först om Wåhren i Grönkål.

Pankakegrääs eller Hedera terrestris, geer een treffelig god smak i Grönkål/ och mechta hälsosam/ tienar och till Sallat/ Item skiär man dess blad sönder och blandar i Pannekakor.

Allmelööf kan man och bruka i Gröönkåhl/ hwilket är så myckit bättre/ som man kan det ymnigt hafwa in til emot annat oppwäxer i Kiökzgärden.

Echium Scorpioides är och god i Grönkåhl.

Thlaspi bauwen senf är icke heller mindre god i Grönkåhl.

Primula veris eller Oxeläggar medan de äre unga giöra och en god Salat/ men Bladen altijd mächta goda och hälsosamma i Grönkåhl.

Cheledonium minus är och god i Sallat/ blomman tienar at stoffera den samma med.

Rågbrådd/ då Snön först går bort är treffelig mot Skiörbjuggen/ i det man litet förwäller honom/ och sedan lagar honom til Sallat.

Becca bunga är ett öfwermåtton Skiörbiugz Gräs och god i Sallat.

Rönnebärs Blomknoppar hafwa en treffelig god Smak i Sallat.

Elliest kan en Kiökzgårdz Mästare gifwa Kåckarna wid handen at de Spinat, Syra Mangolt Beta aldrig förwälla i wattn/ ty bladen gifwa sielfwa [ 37 ]saft af sig då de förwällas/ och mista alldeles deras krafft/ när det skieer i annat Wattn.

Hysop kan man tårka och bruka af Krydda maten med/ gifwer en god Smaak.

Basilica blandat i Augurue Salat är och besynnerlig god.

Unga Barberes Blad/ kan och myckit wäll gå under Salat/ ty de hafwa en Wijnsur smaak.

Mynta och litet av Libsticka gifwa och en synnerlig hög smaak ibland Salat.

Anijs Blad/ Erteblad äre myckit Tienlige.

Fläder Blomman är för des liuflige smak och stora nytta myckit tienlig i Salat.

Men serdeles och besynnerligen hälsosam uti Ättikia lagd; man kan henne och therföre optårka/ och bruka henne hela åhret igenom.

Verbena kan man blanda ibland insylta Augurcor är myckit god.

Körfwel måste man hafwa i stort förråd/ ty den är både i Såppor/ Kåhl och Salat myckit god.

Wijnruta/ Dragon, Rosmarin äre tienlige at späckia Fåhrsteekar och Lamsteekar med/ förutan at de giöra goda Sallater.

Fläderknopparna förähn de gå i Blomma kan Kiöke-Gårdz Mästaren läggia i Ättikia och gifwa ibland at blanda i gröön Salat.

Förutan desse måste man ock wetta at alle efterfölliande äre ordinarie Salater/ såsom Nasturtium aquaticum, Winter Crassa/ Nasturtium indium Blad och Blomma Feldtkrop eller Lactuca agnina allehanda Lactucer och Endivier, uthskått af Chichorio, item röd och hwijt Hufwudkåhl/ Mynta/ portulaca, Pimpinella, Botriiss/ Lepidium eller Pepparblad/ Leffelkruut/ allehanda Syror.

[ 38 ]Desse alla kan man stoffera med nembl. Borago, Bugloffa, Ringblomma/ Riddarespår / Roosor och mehra man finner till att giöra honom behageligare.

Utur Trägårds Kiällaren låter äfwen wäl finnas mångahanda slagz Salater/ besynnerlig hwad som om Wåhren slår uth/ och är myckit spädt och mört/ serdeles finner man på Rofwor en stor myckenhet/ hwilket är ganska gott.

De unga utslag af Blåkåhl först om Wåhren giöra och en god Salat/ i det man litet förwäller dem.

Stenglarna af allehanda Lactuca som skutit i Fröö serdeles Spansk Endivia måste man och gifwa wid handen/ dem flår man af alt det som träachtigt är och fyller sielfwa Märgen in med Ättikia som Agurcor.

Man kan och när man har något i förråd af Fröö meddela sielfwa Fröet i Kiöket såsom Celerij, Såckerrot/ Persieliefröö och andre slijka/ ty de gifwa stark smak i Såppor.

Och förutan det man i Knippor opphänger allahanda Kryddor/ der af at taga heela Winteren/ så kan man/ taga Celerij Blad/ Persillia och annat/ tårka hastigdt i en Ungn / förwara dess Pulwer i Lereffz Påssar/ det är bättre i mat ähn sielfwa färska eller tårra Kryddor. Thesslikes gnuggar man sönder tårr/ Rosmarin, Meiram, Timian och giömer hwart för sig till samma bruuk.

Anijs Rijset/ sedan Anijsen är afslaget/ skal intet bårtkastas/ ty det är rät så godt som sielfwa Anijsen i Brenwijn. Kålbladen som han flitigt afbläder/ skal han sambla hwar Lögdag sedan hacka sönder i stora Kahr, slå derpå siudheet watn/ täckia Karen wäl til/ oc när det hafwer gäst/ det Bränna wackert achtsambdt och stadigt 2 gångor/ och sedan med något gott Clara/ så får man Brännewijn som öfwergår det Franska 1000de falt til smak och sundhet hwilket så myckit mehra bör æstimeras/ som man således alldrig behöfwer spilla någon Säd therföre/ och är så myckit hugneligare/ som man kan hafwa en sådan öfwerflödig heet av Kåhlblad.

Detta alt/ är nog för denna gången.