Hoppa till innehållet

Östgötars minne/1802

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  1801
Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900
av Klas Odén (1846–1910)

1802
1803  →


[ 334 ]

1802.

4179. Carl Anders Nordell. F. 1789 10; fad. Anders Lorents, häradshöfding i Sthlm. Stud. i Greifswald 1801. Kammarskrifvare vid Sthlms eskader af arméns flotta 11; tillika tf. bokhållare vid Hofjaktvarfvet 17—20; kassör vid flottan 20 D. i Sthlm 1821 205.

4180. Adolf Strandberg. F. 1781 15; fad. bruksbokhållare i Godegård. Hofr.-ex. 1804.

I en gammal skolkatalog med anteckningar nämnes han »skrifvare.»

4181. Erik Reinhold Havton. F. i Hjorted 1779 610; fad. Olof Hane, sjötullsbesökare i Västervik. Dykeriinspektor vid Kalmar; dykerikommissarie i Västerviks distr. 1817, först bosatt å Vindö i Östra Ed, sed. i Västervik; rådman där efter 36. D. i Västervik 1848 221.

H. var medlem af »Vitterhetens vänner» i Uppsala och har fått plats i Clas Livijns »Xenier.» Egde en vacker boksamling, som donerades till läroverksbiblioteket i Västervik.

4182. Bengt Johan Törneblad. F. i Törnsfall 1782 259; fad. bonde. E. o. kanslist i Pommerska fältkontoret 1808; handelskontorist i Sthlm 09; [ 335 ]e. o kammarskrifvare vid Tullverket 09; tf. notarie vid Sjötulls- o. posträtterna; tit. sekreterare. Tidningsman; redaktör o. utgifvare af »Nya posten» 10—12, af »Föreningen, skandinaviskt folkblad,» 16—17, af »Svenskt nationalblad» 17-18. Vitter författare. D. i Ekerö, Sthlms län, 1820 18.

T. uppträdde i böljan som häftig motståndare till s. k. Nya skolan, hvars ifrige förkämpe han dock sedan blef, förnämligast i egenskap af öfversättare. I sina tolkningar. särskildt af Schiller, röjer han »en verkligen beaktansvärd talang och en språkvirtuositet, som på hans tid ingalunda hörde till de vanliga.» Genom denna sin litterära verksamhet råkade han emellertid på obestånd och måste därför undfägna allmänheten med en mängd lättare ströskrifter, romaner, satirer, konjunkturskrifter o. dyl. Författade äfven arbeten i uppfostringsväsendet, såsom »Ideal till en sann och äkta qvinnobildning,» hvilken anses som den förnämsta af hans prosaskrifter. — En sorglig ryktbarhet vann T. genom sin fabel »Räfvarne,» som gaf form åt misstanken om kronprinsen Carl Augusts förgiftning och säkerligen bidrog att framkalla den stämning, som ledde till mordet på Fersen. Se vidare Biogr. lex.; N. fbok; Hbg.

4183. Carl Otto Fredrik Vejdling. F. i Skeninge 1783 251; fad. borgmästare [3294]. Hofr.-ex. 1805. Borgmästare i Skeninge 10; tj:fri 59; tillika stadsnotarie 13—59. Tullkammarföreståndare, sed. tullinspektor, i Skeninge 16; afsk. 59. D. i Pjätteryds prgd, Kronob. län, 1865 211.

4184. Carl Gabriel Erdeman. F. i Hällestad 1781 52; fad. Gottfrid Christian Erdman, målare. Fil. doktor 1806; prv. 07. E. o. bat.-präd. vid Kalmar reg. 12; tit. hofprädikant 14; kollega i Eksjö 17, i Västervik 18; kommin. i Slaka 21; kyrkoherde i Hult o. Edshult 34; prost 42. D. 1868 2112.

Som regementspräst bivistade E. fälttåget till Norge 1814.

4185. Samuel Aspling. F. i Skeda 1781 510; fad. Peter Månsson, hemmansegare. Prv. 1806. Hosp.-präd. o. syssloman i Vadstena 14; kyrkoherde i Lofta o. Loftahammar 17; prost 24; kontr.-prost 42. Egare af Solbärga i Lofta o. Ullevi i Gamleby s:n. D. 1842 2911.

4186. Lars Mårten Forling. F. i Östra Ed 1781 212; fad. komminister. Prv. 1806. Komminister i Asbo 10, i Rinna 24. D. 1831 33.

4187. Johan GUstaf Fridulf. F. 1778 2911; fad. reg.-hofslagare i Flisby. Underofficer vid sed. Andra lifgr.-reg. 1805; fänrik 12; löjtn. 15; kapten 27; afsk. 35. D. på Syreda i Flisby 1844 252.

Bivistade 1808—09 års fälttåg i Finland.

4188. Johan Nyberg. F. 1782 1811; fad. inspektor i Åtvid.

4189. Daniel Hadorph [adl. 1816 med bibeh. namn]. F. i Flistad 1782 1911; fad. Carl, löjtnant. Hofr.-ex. 1804. Kopist vid Eckl.-exped. 09; kanslist 10, prot.-sekreterare 11; expeditionssekreterare 18; afsk. m. tj:göringsrätt 48; fullst. afsk. 55. Aman. vid Sv. akad. 11. Kopist vid Seraf.-ordens- gillet 12; registrator 13. Skattmästare o. kamrer vid Musikaliska akademien 51; afsk. 61. D. i Sthlm 1862 101.

»Egande en mer än vanlig musikalisk bildning, utmärkte sig H. på det musikaliska området dels som violinist vid de af Du Puy på Riddarhuset gifna konserter, dels som nitisk tjänsteman vid Musikaliska akademien, hvars ledamot han blef 1823.» Särskildt anses han ha varit en verksam orsak till att akademien erhöll mazèrska och hebbeska donationerna. N. fbok.

4190. Per Sundström. F. i Mjölby 1783 275; fad. Carl, mjölnare. Stud. i Greifswald 07; fil. doktor 07; prv. 10. Bat.-präd. vid Lifgren.-reg. 12; reg.-pastor vid Första lifgren.-reg. 21; kyrkoherde i Mjölby 23; prost 39. D. 1852 2310.

Som bataljonsprädikant åtföljde S. regementet till Tyskland 1813 och till Norge 1814.

[ 336 ]4191. Carl Georg Söderström. F. i Ekeby 1785 610; fad. inspektor l Hofr.-ex. 1806. E. o. hofr.-notarie. D. i Skeninge 1840 311.

Uppgifves blifvit vice auditör och sedermera kronolänsman, men detta är ej bestyrkt.

4192. Anders Faberz. F. i S:t Lars 1783 244; fad. Jöns Jönsson.smed. Stud. i Lund 1807; prv. 08. Kommin. i Askeryd o. Bredestad 19, i Linderås 25; utn. kyrkoherde i Ulrika 37. D. i Linderås 1840 303.

4193. Daniel Sten Stenius. F. 1783 298; fad. kamrer i Vimmerby. D. I af ett fall, som stud. på Staby i Bystad 1805 155.

4194. Carl Henrik Cavallin. F. 1781 2412; fad. bonde i Nykil. Hofr-ex. 1803. Auskult. i Svea hofr. 03; e. o. kanslist i Just.-rev.-exped.; v. hhöfd. i i Norrland; landsfiskal i Jämtl. län. D. på Kungsnäs där 1836 109.

4195. Sven Johan Holmén [Holmberg]. F. 1782 96; fad. sjökapten i i Lofta. Hofr.-ex. 1803. E. o. hofr.-notarie; handelsbokhållare 06.

Om honom har en samtida i en gammal skolkatalog antecknat ordet »försvunnen.»

4196. Leonhard Fredrik Rääf. F. i Kisa 1786 189; fad. lagman. Kansliex. 1805; fil. hedersdoktor 60. E. o. kanslist i Krigsexped. 05, i Riksarkivet 08—10. Kammarjunkare 18. Godsegare och landtbrukare å Tomestorp i Kisa 10, sed. å Millingetorp där, å Bulsjö i Sund 22, å Forsnäs där 43. Kulturhistoriker. D. å Forsnäs 1872 96.

B. var under sin vistelse i Uppsala en bland stiftarne af sällskapet »Vitterhetens vänner» och stod i långvarig förbindelse med den nyromantiska skolans mån. Tidigt medlem af Götiska förbundet, egnade han sig emellertid allt mer åt att uppsöka och bevara våra fornminnen, samla och uppteckna folkvisor, lekar, sagor m. m. Så verkade ban ifrigt för utgifvandet af Svenskt diplomatarium och verkstälde själf inemot 1.000 afskrifter af pergamentsbref; samlade en mängd folkvisor, utgifna under Geijers och Afzelius' samt Arvidssons namn; utgaf den högst värdefulla beskrifningen öfver Ydre härad, hvilken utgjort en af källorna till föreliggande anteckningar. — Vid åtskilliga riksdagar, som R. bivistade, lade han i dagen den mest oböjliga konservatism, som för öfrigt sträckte sig till det enskilda lifvets förhållanden och med tiden öfvergick till manér, alltid i teorien fasthållet, ehuru ej alltid i praktiken tillämpadt. Han var en själfständig och kärnfull personlighet af utpräglad karaktär och järnhård vilja. Sitt landtbruk skötte han med framgång; hans anseende bland ortens befolkning var stort och han kallades ej utan skäl »Ydre-drotten.» — Se vidare Biogr. lex.; N. fbok: H. Vieselgren; Ahnfelt m. fl.

4197. Johan Philip Hasselgren. F. i Söderköping 1783 95; fad. Nils, sadelmakare. Fil. doktor 1812; prv. 16. Kollega i Söderköping 19. D. 1819 1112.

4198. Nils Mobeck. F. i Mogata 1782 2911; fad. Måns Nilsson, bonde. Fil. doktor 1809; prv. 18. Kollega i Linköping 10; gymn.-adjunkt 16; lektor 21; kyrkoherde i Kvillinge o. Simonstorp 23; prost 26; kontr.-prost 32—43. D. 1856 224.

M. var »en lika skicklig som utmärkt lärare. En Johannes så i lära som lefverne. Endast få människor torde med honom kunna mäta sig i älsklighet; han var präst och konstnär tillika. Hvem vårdade väl sin hjord med mera nit och större samvetsgrannhet än denne konstnär? Hvem fullgjorde väl bättre en evangelisk prädikares verk? Sång, musik och måleri voro på de lediga stunderna den prostens käraste sysselsättningar.» Mtz.

4199. Olof Hjorton. F. i Bisinge 1780 711; fad. Olof Hjort, trädgårdsmästare. Prv. 1805. Kyrkoherde i Trehörna 17, i Tåby 27; prost 39. D. 1873 2912.

4200. Magnus André. F. i Häradshammar 1779 1711; fad. Anders Månsson, bonde. Prv. 1805. Komminister i Hof o. Appuna 19. D. 1821 248.

[ 337 ]4201. Carl Iser. F. 1785 138; fad. handlande i Norrköping. Skriftställare, bosatt i Norrköping. Underläkare på fälttåget till Norge 1808—09. D. där 1809.

Började 1806 i Norrköping utgifva »Journal uti Vetenskaperna, Sköna konsterna och Antiken,» men blott ett häfte utkom. Sysselsatte sig äfven med biografi och genealogi samt utförde åtskilliga öfversättningar från främmande språk.

4202. Carl Ulrik Isberg. F. i Älfvestad 1783 209; fad. komminister [3008]. Fil. kand. 1810; fil. doktor 12; prv. 22. Apolog. i Linköping 13; kollega 16; konrektor 19; kyrkoherde i Normlösa o. Härbärga 23. D. 1826 155.

4203. Carl Anders Jonas Lundmark, F. i Norrköping 1791 158; fad. Carl, rådman o. fabrikör. Underofficer vid Lifgardet till häst 1813; kornett vid Smål. dragonreg. 15; afsk. 22; tit. löjtnant. Godsegare o. landtbrukare på Fredriksnäs i Gryt 45, sed. på Näs i Östra Stenby trol. 55. D. där 1864 155.

Bivistade fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 1814.

4204. Adolf Grevell. F. 1782 315; fad. Lars, kornett i Älfvestad. Landtbr.-inspektor på Ängsö, Västm. län.

4205. Carl Christofer Lejman. F. i Mörlunda 1779 1012; fad. komminister [3127]. Hofr.-ex. 1803; prv. 04. Komminister i Flisby o. Norra Solbärga 23. D. 1837 1612.

4206. Nils Fredrik Borgstedt. F. 1785 37; fad. kamrer i Sthlm. Kanslist i Krigskolleg. 1810; notarie 15; tit. depart.-sekreterare 15. Tillika kammarskrifvare i Nummerlotteridirektionen 27. D. i Sthlm 1834 49.