Östgötars minne/1803
| ← 1802 |
|
1804 → |
1803.
.4207. Per David Videgren. F. i Västervik 1784 19⁄4; fad. Olof, smed. Fil. doktor 1809; prv. 10. Kollega i Söderköping 10; kommin. i Skeppsås o. Älfvestad 17; kyrkoherde där 27; prost 39. D. 1849 27⁄1.
V. utgaf 1817—29 det förtjänstfulla arbetet »Försök till en ny beskrifning öfver Östergötland.» I företalet yttrar han: »redighet i planen, noggrannhet och sanning i uppgifterna samt tydlighet i skrifsättet äro de egenskaper, som jag framför allt sökt tillegna denna beskrifning.» I detta syftes förverkligande lyckades han ock ganska väl.
4208. Adam Bernhard Lundbergh. F. i Västervik 1784 19⁄4; fad. rådman o. garfvare. Hofr.-ex. 1804. Kammarskrifvare i Kammarrätten 08; revisor 22; afsk. 24. Notarie i Sthlms kronouppbördsverk 09; tillika notarie hos Borgerskapets taxeringsmän 09—15; sekreterare vid öfverståth.-ämbetet för uppbördsärenden 15; rådman i Sthlm 24. Led. i Slottsrätten 26—34 o. i Sthlms sjötullsrätt (26). D. i Sthlm 1835 9⁄3.
4209. Johan Berselius. F. i Åtvid 1782 28⁄12; fad. bruksförvaltare [3305]. Fältväbel vid Lifgr.-reg. 1804; fanjunkare där; afsk. Bosatt i Mörlunda, sed. i Gärdserum, slutl. intagen å Ulriksdals invalidinrättn. 35. D. där 1841 5⁄12.
Under vistelsen å Ulriksdals invalidinrättning tjänstgjorde B. en längre tid som ett slags adjutant eller skrifbiträde åt kommendanten. O. B.
4210. Anders Grönberger. F. i Hjorted 1785 26⁄4; fad. prost [2984]. Hofr.-ex. 1804. Stadsnotarie o. notarius publikus i Norrköping; rådman där 14; afsk. 23. Kanslist i Gen.-tullstyrelsen; v. adv.-fiskal; justitiarie i Vaxholm 27, afsk. 31. Postmästare i Vaxholm 29. D. där 1833 24⁄4.
4211. Johan Fredrik Boy [adl. 1818; förut Boij]. F. i Svanhals 1786 12⁄8; fad. Adolf Fredrik, major. Fänrik vid Enkedrottn:s lifreg. 89; kadett på Karlbärg 96; underlöjtn. vid Göta art.-reg. 1801; löjtn. 08; kapten i armén 09; major i armén 09, vid Jönk. reg. 11; öfveradjutant hos Konungen 13; öfv.-löjtn. vid Skarab. reg. 14, i Gen.-staben 14; öfverste 21; chef för Jämtl. fältj.-reg. 24; v. landshöfding i Jämtl. län 25; gen.-adjutant 28; gen.-major 43; chef för Andra lifgr.-reg. 44; tf. 47, ord. gen.-befälhafvare i 2:a milit.- distr. 53; afsk. 58; generallöjtnant i armén 58. Egare af Stafsäter i Vist 37. D. i Linköping 1861 6⁄10.
B. bevistade fälttågen i Pommern 1807, till Norge 08, till Västerbotten 09, i Tyskland 13 o. 14 och till Norge 14, hvarunder han deltog i en mängd träffningar, såsom vid Säfvar och Ratan, vid Gross-Beeren, Dennewitz och Leipzig. — Han egde en varm fosterlandskänsla, stor nitälskan för allmänna värf, uppoffrande kärlek till medmänniskor, på samma gång som han ådagalade förtroendefull öppenhet i sitt väsen, kraft och ihärdighet i viljan. »Utrustad med en sällsynt hälsa samt en liflighet i sinnet och friskhet i hjärtat, som aldrig visste af någon tryckande börda, bibehöll han sig ungdomlig och kraftig ännu till sitt sista år.» Det frivilliga nationalförsvar, som vid slutet af hans lefnad böljade organisera sig, väckte hans synnerliga deltagande, och han såg däri sina både militära och medborgerliga sympatier sammansmälta i en gemensam fosterländsk form.
4212. Carl Göthborg. F. i Göteborg 1778 12⁄12; fad. skräddare. Prv. 1805. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Vårdsbärg 12. D. i Linköping 1815 30⁄10.
4213. Gustaf Vallenberg. F. i Linköping 1787 26⁄2; fad. lektor [3109]. Stud. i Lund 1807; med.-fil. ex. Underläkare vid södra arméns sjukhus under kriget 08—09; e. bataljonsläkare vid Närikes o. Värml. reg. under fälttåget i Norge 14. D. i Lund 1815 5⁄6.
4214. Johan Ludvig von Mellen. F. i Locknevi 1784 16⁄2; fad. prost. Prv. 1811. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Sund 12. D. där 1812 20⁄4.
4215. Enoch von Mellen. F. i Locknevi 1785 4⁄5; fad. prost Fil. kand. 1815; fil. doktor 15; prv. 27. Rektor i Vimmerby 20; tillika sånglärare 21; kyrkoherde i Västerlösa 31; prost 42. D. 1859 22⁄12.
Nämnes »den skicklige och arbetsamme rektorn.» Mtz.
4216. Carl Erik Hallström. F. i Lofta 1786 3⁄10; fad. prost [3315]. Fil. doktor ult. 1809; prv. 17; teol. doktor 44. Kyrkoh. i Västra o. Östra Ed 18; prost 19; kontr.-prost 25; biskop i Visby stift 41; afsk. 58 o. bosatt i Västervik. Riksdagsman, vald för riksdagarne 23—40. D. i Västervik 1861 22⁄12.
H. egde »klarhet i omdömet, oväld i viljan, själfständighet i karaktären.» Var en sträng ordningsman, och det yttre kontrollerandet var hans starka sida. Däremot uppgifves han saknat flere af de egenskaper och de mera omfattande teologiska insikter, som för en biskop äro erforderliga. Fungerade vid tre riksdagar som ledamot i konstitutionsutskottet, där han väl fylde sin plats. Som värd och sällskapsman var han gästfri och angenäm, mot sina stiftsbröder välvillig och hjälpsam. Efterlemnade en ansenlig förmögenhet, som han testamenterade dels till enskilda personer och dels till allmännyttiga eller välgörande ändamål, såsom till kyrkobyggnad i Västervik, fattiga sjukas lasarettsvård därstädes, stipendier och premier vid nämnda stads allmänna läroverk, stipendium för studerande af Gotlands nation i Uppsala, till kyrkokassan i Lofta samt till nytt orgelverk i Västra Ed. Se vidare Lke; Biogr. lex.
4217. Per Johan Meurling. F. i Kristdala 1783 26⁄2; fad. prost [3191]. Stud. i Lund 1810; fil. kand. 14; fil. doktor 14. E. o. kanslist i Kgl. kansliet; tit. assessor. Godsegare o. landtbrukare å Syserum i Tuna 05—17; bosatt där till 29, sed. i Kristdala prgd. D. där 1856 4⁄4.
4218. Mårten Albert Meurling. F. i Kristdala 1784 16⁄11; fad. prost [3191]. Jur.-fil. ex. 1806; jur. kand. 07. Kopist i Kommerskolleg. 09; kanslist i Eckl.-exped. 12; prot.-sekreterare 16; afsk. m. tit. exped.-sekreterare 18. Godsegare å Syserum i Tuna 17. D. där 1820 16⁄1.
4219. Lars Magnus Trozelli [Trozelius]. F. i Linköping 1785 20⁄2; fad. domk.-syssloman. Hofr.-ex. 1804. V. hhöfd.; tit. häradshöfding 21; just.-borgmästare i Norrköping 24; tit. lagman 27; afsk. 34. Egare af Holmens bruk i Norrköping 37—45; godsegare å Malmö o. Björnsnäs, båda i Kvillinge. D. i Norrköping 1852 21⁄7.
Efter sin afgång från ämbetsmannabanan egnade sig T. åt industriel verksamhet samt anlade Holmens pappersbruk, hvilket sedermera betydligt utvecklats. »Nyttig verksamhet och gagnande lefnad var för honom utmärkande.»
4220. Lars Gustaf Svensson Lidman. F. i S:t Johannes 1786 18⁄4; fad. kyrkoherde i Tingstad. Hofr.-ex. 1805. E. o. hofr.-notarie 05. Landtbrukare o. egare af Lilla Gullborg i Tingstad. Riksdagsman 24. D. på Lilla Gullborg 1839 22⁄7.
4221. Jakob Abrahamsson. F. i Klockrike 1784 26⁄8; fad. Johan, v. häradshöfding. Prv. 1809. Domk.-adjunkt i Linköping o. lasar.-präd. 09; v. pastor 13; slottspräd. i Linköping 14; tillika boktryckare där 15—22 o. hosp.- präd. 16; domk.-kommin. 19; kyrkoherde i Vikingstad 21; prost 26; kontr.-prost 28. D. 1847 22⁄12.
Säges varit utmärkt ordentlig i tjänsten samt en gästfri och välvillig man i enskilda umgänget.
4222. Fredrik Ringnér. F. 1784 ⁄4; fad. kronofogde i Motala. Hofr.-ex. 1804. Kammarskrifvare i Kammarkolleg. 12. D. 1813 17⁄11
4223. Fredrik Olof Sundeman. F. 1782 6⁄6; fad. kronolänsman i Stora Åby.
4224. Per Vesterstrand [adl. 1842 m. bibeh. namn; döpt till Sven Peter]. F. i Ukna 1785 27⁄5; fad. komminister [3149]. Landtmät.-elev 1802; fil. kand. 07; fil. doktor 09. Registrator o. aktuarie i Landtmät.-kontoret 12; ingeniör där 17; afsk. 18. Revisor i Gen.-kommissariatet vid sv. armén i Tyskland 13; tit. fältkamrer 14. Kamrer i Statskontoret 18; statskommissarie 24; v. präsident o. tf. chef för Statskontoret 31; präsident 32; afsk. 51. Tf. kamrer i Seraf.-gillet 27—31; kamrer vid Musik. akademien 29; förste direktör vid Kgl. teatern 32—40. D. vid Åkers krutbruk, Söderm. län, 1857 23⁄10.
I sina ämbetsvärf ådagalade V. stor förmåga och den mest berömvärda plikttrohet samt var mycket använd som ledamot eller sekreterare i kommittéer och inrättningar af ekonomisk natur, men på samma gång fann han tid att skatta åt sällskapsglädjen och var i umgängeslifvet ända till sitt frånfälle en omistlig person, allmänt uppburen i följd af sin sällsporda förmåga att både glädja och gagna på det mest älskvärda sätt. Han nämnes ock »den gladaste bland de glade, den bäste bland de gode, hela världens farbror, bror och vän.» I sällskapet Par Brikoll var han länge stormästare och i sina yngre år en gärna hörd bellmanssångare; komponerade äfven åtskilliga stycken i en af honom utgifven samling af sånger för mansröster. Var medlem af Götiska förbundet samt gjorde sig som vitterhetsidkare känd genom flere både öfversättningar, särskildt dramer, och originaldikter. N. fbok; Biogr. lex.; A. Blanche.
4225. Hampus Erik Harlingzon. F. i Vikingstad 1784 13⁄10;fad. Erik, kronobokhållare. Stud. i Lund 1809; prv. 10. Utn. hosp.-präd. i Vadstena 18; kommin. där 19; kyrkoherde i Rystad 33. D. 1844 20⁄1.
4226. Hans Henrik Österman. F. i Linköping 1782 28⁄12«; fad. Henrik, rådman o. färgare. Fil. kand. 1808; fil. doktor 09; prv. 12. Kollega i Vimmerby 11; komminister där 23; afsatt från prästämb. 31; bosatt i Sthlm 32.
Ö. och en annan landsman hade 1806 på våren »gått i kapprockar på en assemblé kl. 11 på aftonen med rykande tobakspipor,» och borde de för denna grofhet i seder tilltalas och varnas, säger nationsprotokollet Rökning synes hos honom hafva öfver gått till passion, ty han rökte under tjänstutöfning och hade vid en nattvardsgång tobaksdosan i handen, då han, säkerligen ej fullt nykter, gick för altaret och tappade oblater på golfvet. För detta beteende undfick han skrapa af konsistorium 1828.
4227. Olof Adolf Gezelius. F. i Vadstena 1783 23⁄10; fad. borgmästare [3194]. Hofr.-ex. 1805. V. hhöfd.; rådman o. kämn.-präses i Linköping. D. där 1828 20⁄3.
4228. Carl Gustaf Ahlm. F. 1786 7⁄6; fad. källarmästare i Amsterdam, sed. antagl. grosshandlare i Norrköping. Sjökapten; handlande o. skeppsklarerare i Norrköping. D. där 1822 6⁄3.
4229. Christian Lundström. F. 1786 6⁄10; fad. Carl Peter, auditör, v. häradshöfding i Skåne. Förut stud. i Lund af Blek. nation 1803; hofr.-ex. V. häradshöfding, bosatt i Lund (09); tf. borgmästare i Söderköping 14 o. 15.
L. dömdes 1818 för uraktlåtenhet att aflemna de under åren 1814 och 15 vid Söderköpings rådsturätt förda protokoll till två månaders fängelse i Linköpings slottshäkte samt erhöll, sedan han suttit inne, förständigande att inom tre månader fullgöra sin skyldighet, men gjorde det likväl ej, hvarför han, efter att hos Konungen ha förgäfves sökt förskoning, å nyo undergick samma straff.