Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 12

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Kap. 11
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

XII. Capitel. Om Sjette Fögderiet
Kap. 13  →


[ 510 ]

XII. Capitel.
Om Sjette Fögderiet.

Thet kallas Wikbolands-Fögderi, i anseende thertill, at the flästa Soknar, som lyda härtil, ligga på Wikbolandet; hwilket har sitt namn theraf, at thet ligger emellan twänne Wikar: then ena är Bråwiken, som stiger up ur Östersjön til Norrköping på en half mil när, och then andra är Slätbaken, som äfwen stiger up ur Östersjön til Söderköpings Å. Förenämnda Bråwik, samt med [ 511 ]Wikbolandet, ligger lågast i Öster af thetta Län; och fans år 1755, tå Höga Öfwerheten lät afmäta wattnets högd ifrån Sjön Wätern, (som Länet gräntsar til uti Wäster), at Bråkwiken är 292 fot lägre än Wätern [1], och fölgakteligen Wikbolandet så mycket lägre belägit än Länets Wästra del. Fögderiet är indeldt uti try Härader, nemligen Lösings, Biörkekinds och Östkinds: beståendes af 14 Soknar, som äro hel tätt bebodde och utgjöra 744 56 hela Hemman; af hwilka 335 1124 äro Skatte, 137 18 Krono, 211 38 Frälse, 29 78 Frälse-Säteri, 19 gammalt Frälse-Säteri, och 12 Hemman Prestegårdar. Framför alla Fögderiet i thetta Län, kan om thetta sägas, at här är then bätsta Åkerjord, som merendels här allahanda strid och ren Säd; whilket ock har lockat Allmogan til at gjöra up mycken Åker, som nu icke tillfyllest kan gjödas, althenstund Ängen icke swarar theremot, och Mulbetet på många ställen är knappt, så at, änskönt här nog Kreatur försörgas, är dock gödseln icke tilräcklig: likwäl underhjelpes gödningen med torf, som upgräfwes på mindre bördiga Ängar til ett spadtags djup; och är besynnerligit, at efter 25 a 30 års förlopp Matjorden genom Regn, Snö, och Solens werkande i torfgrafwarna tilwäxer, så at man å nyo får gräfwa Torf til Åkerns behof uti en och samma graf. Här wil sägas, at Åkern i fordna tider gifwit til 16 ja 20 kornet uti äring, hwilket är så mycket troligare, som the fleste haft litet Åker: men tå misswäxt blifwit, har saknaden warit så mycket större. Utaf ett Konung JOHAN then Tredjes bref til Fogdan Lasse Jonsson, [ 512 ]daterat Calmar then 24 Febr. 1588, (hwaruti Konungen til Kyrkoherden i Östra Husby, Nils Andreæ, som icke fått mer än 24 tunnor på sin egen Åker, har på underdånig ansökning, tils widare besked, lämnat til låns 16 tunnor Spannemål, som han thetta året skulle af sin wederlags Spannemål til Kronon betala), kan man nogsamt se, at thenna ansenliga Sädesbygden tå ägt litet Åker, och Wikbolandet på långt när icke warit så upodladt, som nu. Linn- eller Ängwallen härstädes består merendels af sälting, til Kreaturens synnerliga förmån. Wästra delen af Fögderiet äger föga Skog wid sina Hemman, men hafwer någon tilgång af Gran och Tall på sina å Norra sidon om Bråwiken belägna Härads-Allmänningar, hwilka dock af åtskilliga Skogseldar och starka Stormar [2] lidit ansenlig skada. Häradets Östra del äger ännu til en stor del någon Skog wid sina Gårdar. Björk och Al finnes icke på många ställen, och Ekerna äro snart räknade. Nu följer


I. Lösings Härad.

Fordom har thet ock blifwit kalladt Lösnings Härad; och gräntsar i Öster til Biörkekinds, i Söder til Hammarkinds, i Wäster til Memmings och Bråbo Härader, och i Norr til Jönåkers Härad i Södermanland. Thet innehåller 6 Soknar, som bestå af 195 34 Hemman, af hwilka 87 58 äro Skatte, 47 Krono, 48 78, 2 14 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman, 6 Hemman gamla Säterier utan [ 513 ]Hemmantal i Jordboken; och 4 Prestegårds-Hemman. En del af Bråwiken ligger ock så i thetta Härad, mellan Wikbolandet och KrokEks Sokn på Kålmorden, ther Häradet har sin Allmänning. Uti äldre tider har Häradet haft sitt Tingställe uti Tingstad Sokn, och uti sistledne Seculo på then så kallade Örkommen i Styrstad Sokn; men är nu wid Dagsbergs Kyrko, ther Tingstufwa är byggd, och Tingen hållas. Häradet förer uti sitt Sigill 4 emot hwarandra stående kors, med orden Lösings Hærat theromkring; och har Häradet förr lydt til Norrköpings Län med sina utlagor. Thet har ock fordom haft sin egen Probst, som merendels finnes hafwa bodt i Styrestad. Sedan har thet ifrå år 1639 legat under Norrköpings Probsteri, intil thet år 1735 therifrå blef afskildt: och är nu Kyrkoherden i ÖstraHusby, Mag. Petrus Lagerman, theröfwer Probst. Om Häradets Rågång wil man meddela nedanstående[3]. The til Häradet lydande Soknar äro, 1. [ 514 ]Styrestad, 2. S:t Johannis, 3. Dagsberg, 4. KrokEk, 5. Tingstad och 6. Furingstad.

1. STYRESTAD, som uti ett Bref af år 1369 kallas Stydilstada inter Vikas, är Consistoriel.

Thet hålles före, at Kyrkan uti början hetat Styremanstad, och fått sitt namn efter en Styreman, som ägt och bebodt Frälse-Hemmanen Styrestad wid Kyrkon: ty i fordna tider blefwo the, som förestodo then werldsliga regeringen, äfwenock kallade Stjornarmän, Landstjornarmän, [ 515 ]Landwarnarmän och Styremän[4]. Uti Påwetiden har hon warit helgad åt S:t Niclas, hwilket en gammal målning i Kyrkon, af år 1430, besannat: och står hon på Krono grund, en half mil ifrån Norrköping, hållandes 32 alnar i längden och 10 och 5 ottondedels i bredden; hwaremot en tilbyggnad på hennes Norra sido är 6 och en half aln lång och 13 alnar bred. Altartaflan är ifrån Påwetiden med Christi korsfästelse och 30 små bilder beprydd. Prädikstolen är gjord och upsatt år 1707, tå Bildthuggaren Jonas Lind fått för honom af Kyrkons medel 400 Dal., och blef han år 1708 målad och stofferad, hwilket kostade Kyrkan 201 Dal. 16 öre Kopp:mt. Orgelwerket har 5 stämmor. Af Antiquiteter är wid Kyrkon en Kalk, på hwars Paten läses uti Munkstyl: Agnus Dei, qui tollis peccata mundi. Wid Kyrkons Wästra ändå war här til år 1604 ett muradt Torn, högt öfwer Kyrkan, dock utan spets: och har Tornet nyssnämnda år Trettondedags-Natten tagit stor skada genom en stark storm, som nedkastat thes mur på 2 sidor, hwarefter thet blifwit aldeles nedtagit, och aldrig mer upbyggdt. Hänga således Klockorna uti Trästapel, och läses på then större:

Jag är en figur til Christi ljud,
Kom Christen, lär och achta hans bud,
Guds yttersta basun jag ock påminner,
När tu min klang och ljud förnimmer.

På then mindre står med gammalt Prent:

Jagh: är: tich: et: ljudh: til: tin: sista: stund:
Akta: tig: bedia: Gud: af: hjertans: grund:

År 1670 har här på Kyrkogården legat en stor Runsten, som nu icke finnes; men är, til utseende [ 516 ]och innehåll, aftryckt uti M. Göranssons Runstens-Bok, pag. 243. Num. 856, så lydande:

ORURIKR. RISDI. STAIN. DANSA. AFTIR. FRUDA. AUK. ASBAUN. SUNU. SINA.

Thet är:

Ororikr reste thenne sten efter sine Söner Frode och Åsbjörn.

Noch på samma sten:

AUSA. LIT. GJARA. KUMBL. DITA. EFTIR. AUNR. FADUR. SIN. GUDAN. GUD. IALBI. SILU. AUNRS.

Thet är:

Åsa lät gjöra stenwård efter sin gode Fader Aunr. Gud hjelpe Auners själ.

Öfwer 600 Själar äro i Soknen boende, som består af 40 18 Hemman, bland hwilka 22 12 äro Skatte, 7 38 Krono, 9 14 Frälse, och ett Prestegården. Hon är ifrån Söder til Norr 3 fjerdedels mil lång, ifrån Wäster til Öster en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Dagsberg, i SödOst til Furingstad, i Söder til Tingstad, i Wäster och NordWäst til S:t Johannis Soknar, och i Norr til Bråwiken. Några få Hemman äga här liten Gran-Skog uti sine Hagar, til bränsle; men byggningstimmer, trinne och stäfwer hämtas, efter utsyning, från Härads-Allmänningen. Jordmån består mäst af bördig Lera, och är til Hemmanen någorlunda tilräcklig Åker; hwaremot the äga liten Äng och knappt Mulbete. Gårdsbruket och Boskapsskötseln är här Allmogens enda Näringsfång, hwarken Sjö eller Å är i Soknen, hwarigenom ofta watnbrist förspörjes hos många; dock hafwa Husby, Berga och Dömestad Byar både watn och Fiske i [ 517 ]Bråwiken, thit theras ägor sträcka sig. Igenom Soknen går allmänna Wägen från Norrköping til Fergstaden och så widare til Södermanland. Af gamla Minnesmärken ses Norr ifrån Kyrkon på Wibergstad ägor ett Hedniskt Offer-Altare, efter hwilket Gården har sitt namn, i thy at Wi eller Wie bemärker Afgudahus och Tempel, såsom redan för thetta förmält är. En Runsten är här ock på Stora Syltan wid Biellbrunna Ryttare-Torp, hwars Runor äro följande:

DURFRID. RISTA. EFTIR. ASGUT. AUK. GAUTI. SUNU. SINA. DASI. HAN. GUTA. ITADIS. I. IGVARS. HILFI — — —[5]

Thet är:

Thorfrid ristade denne sten efter sine Söner Åsgot och Göte. Han Göte endades (dog) på Igwar. Hielpe — — —

Uti Soknen äro inga Säterier. Boställen äro allenast:

1. Styrestad, af ett Hemman Krono, som är indeldt åt Lieutenanten wid Infanteriet och ÖstanStångs Compagnie, och har 9 tunnors Utsäde, 12 lass Hö och Mulbete åt 4 Kor.

2. Græsnæs, ett Hemman, är af ålder Kyrkoherda-Boställe, hwarwid äro 16 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, och litet Gran-Skog uti en Hage. Johannes Haquini Schollin har wårdat Församlingen sedan år 1747.

3. Capellan bebor Sokne-Stufwan, och brukar en Utjord, om 5 a 6 tunnelands Åker, för hwilken årligen skattas en tunna Hwete til Rusthållet N. 78. Han har ock ganska litet Äng uti Tegmål, och föga [ 518 ]Mulbete. Nicolaus Kiellen tog emot Sacellanien år 1759.

Besynnerligit är at Nicolaus Magni Wesselius, som här warit Capellan ifrån år 1661 til år 1674, har under the 13 åren förestådt både Preste-Ämbetet, Organiste- och Klockare-sysslorna, och sedermera blifwit Pastor wid thenna Församling.


2. S:t JOHANNIS, Annexa til Norrköpings Pastorat.

Uti fordna tider har Församlingen haft sina enskildta Kyrkoherdar, tå S:t Olof eller Stads-Kyrkan lydde under Askeby Kloster; men år 1472 blef Dn. Öijar så wäl Kyrkoherde wid S:t Olofs som S:t Johannis Församling, och hafwa båda Församlingarna altsedan haft gemensam Kyrkoherde. Kyrkan står i Norrköpings Stad på Krono grund, och utmärker thes namn tydeligen, at hon wid thes fundation blifwit helgad S:t Johanni, af hwilken så wäl Soknen som Kyrkan behåller namnet. Hennes ganska tjocka Gråstens-murar wittna nogsamt om thes höga ålder, och är intet twifwelsmål, at hon ju är en af the äldsta i Riket, och warit Moder-Kyrka för många andra här i negden belägna. Från början har hon, som the flesta Kyrkor, warit liten, och är hon åtskilliga gånger tilbyggd. Thes längd innehåller nu 48 alnar, och bredd 14 och en half aln. Först uti thet 17:de Seculo är hon ock blefwen tilbyggd på Södra och Norra sidorna af tegel, så at hon håller i längden kors öfwer Kyrkon 52 alnar; then Södra tilbyggnaden i bredden 17 och en fjerdedels aln, och then Norra 14 alnar. Södra delen har Riks-Tygmästaren Johan LiljehökHendelö påkostat, och theruti låtit förfärdiga en stor uphögd Familiæ-Graf åt sig och sina Arfwingar; hwilke förenämnda Saliga [ 519 ]Herre til werdigt äreminne låtit upsätta, på Kyrkons Södra Gafwel-mur, ett Epitaphium, med följande påskrift:

Sta quisquis et lege, hic tegitur JOHANNES LILJEHÖK, Dn. in Färdala, Hendelö et Träfva, magnus origine, sed et factis; nec enim aliena magis quam propria virtute clarus audire voluit. Is, jactis feliciter in Academia patria studiorum fundamentis, Cum, sub auspiciis gloriosissimi illius Regis GUSTAVI ADLPHI, Martis palæstram ingressus esset, et in ea per singula fere militaria munia cum laude decurrendo, tandem ad supremam rei Tormentariæ præfecturam asscendisset, tumque viam ad altiora virtus parasset, metam posuit fatalis illa ad Lipsiam 23 Octob. MDCXLII. commissa pugna, qua fortissime dimicando, postquam haud paryam victoriæ partem ad sui nominis gloriam adjecisset, morte heu! præmatura nimis, vix enim 44 annum excefferat, occubuit, fato nescio num magis infelici an glorioso; vicit moriendo.

Tu, qui hæc legis, humanarum Rerum fortem dole, et
Adspice, quam nullis flectatur Parca Tropæis:
Quam nec opum nec avum gloria proficiat.
Nam si hæc apta forent mortis cohibere rigorem;
Vinceret ille, sub hac qui requielcit humo.
Sangvine clarus erat, magnisque Parentibus ortus,
Lumina quæ Patriæ, nobilitatis erant.
Ast hæc digna parum generolo pectore, si non
Virtutis propriæ concomitetur honos.
Quis negat hunc nostro; quis eum non cenferat amplum
Inter negat prælustres commeruisse locum!
Tu mihi testis eris Lovnia; tu mihi testis
Prussia; tu testis terra Alemanna mihi.

[ 520 ]

Vidimus hunc nuper hostilia Cæsaris arma.
Fundere, et egregio digna patrare viro.
Vidimus heus! Nec enim mihi fas hostilia fari;
Quin simul in luctum pectora nostra abeant.
Vicit: at heus! Victor vincendo defiit esse;
Vincenti psuit Parca sinistra metam:
Sed dolor esto procul: nec enim cecidisse putemus,
Cujus in æternum gloria viva manet.
Sat vixit, bene qui vixit. Tu Martis alumne
Hujus ad exemplum vivito; magnus eris.

Then Norra Kors-Kyrkan har Ståthållaren öfwer hela Finland och Krigs-Öfwersten Arvid Ericsson-Stålarm[6] til Lindö låtit bygga, tillika med then Oxenstierniska Familiæ-Grafwen, som här är. I Choret på Norra sidon är ock en Graf, som lyda til Wästerbyholm, och warit uphögd; men uphögningen togs bort år 1736, och Grafwen gjordes lika hög med Kyrko-gålfwet. Theröfwer war förrut en förbränd Marmorsten, på hwilken stådt at läsa: Hær under ligger begrafwen then Edele och Wælborne Fru, F. ANNA, Herr Ture Bengtssons Dotter til Benhammar, Salige Herr MÅNS SVENSSONS til Wæsterbyholm, fordom Swea Rikes Ammeral och Ståthålder på Kalmarna, som nu i Kalmarna begrafwen ligger, efterlåtne Hustru; som afsomnade i Herranom Jesu Christo på Wæsterbyholm d. 30 Febr. 1573[7]. På en annan Sten framme i Choret, som warit lagd öfwer thet [ 521 ]olyckliga Riks-Rådet Sten Baners Graf, hwaruti han, efter undergånget dödsstraff i Linköping then 20 Martii år 1600 blifwit lagd, har påskriften lydt så: Hær ligger begrafwen then Ædle och Wælborne Herre, Herr STEN BANER til Hendelö och Bro, Ridder, Sweriges Rikes Råd och Ammiral &c[8]. Kyrkons ansenliga Sacristia upmurades år 1746, tå then förra, som warit byggd år 1641, nederbröts. Altartaflan, gjord af Bildthuggaren Nils Österbom, är förärad til Kyrkon af Tapetmakaren Anders Utterbom, som betalt för henne 660 Dal. Kopp.mt, och inwigd af Comministro M. Petro Ol. Tempelman Dom. 17 post Trinit. år 1736. På henne föreställes Christi crucifix midt uti, och å sidorne Johannis och Marie bilder, samt nedanunder Nattwardens Instichtelse uti målning. Prädikstolen af samma Bildthuggare förfärdigad, och af Probsten M. David Evensson, Midsommarsdagen år 1747, inwigd, har kostat 1000 Dal. K:mt, som genom sammanskott af åtskilliga Stadsens Inwånare äro betalte. Orgelwerket är ganska litet och odugligt. Kyrkan är uti Torn, och hänga Klockorna med Slaguret i Trästapel. Then större Klockan är med högst Salig Konung FRIEDRICHS then Förstas bekostnad guten år 1721, och läses på henne:

Æra movent aures tremulo precussa sonore,
Sancta tamen gravius carmina corda movent.

På then mindre står:

Sjutton hundrad fyrti sju,
Tå Kong FRIEDRICH tjugosju
År, en frommer Swerges Konung
Warit, landet hade frid,
Nog inbördes, dyran tid,
Frihet, ordets rena honung;

[ 522 ]

Fruchtan för Guds wredes ris,
Folk til nytta, Gud till pris.
Blef jag guten till en klocka,
Som skal kalla til Guds Hus.
Gud skal kalla, gifwa ljus
Och til sannan bättring locka.

Olyckeliga Öden har thetta HErrans Hus åtskilliga gånger utstådt; ty år 1567 lades thet af the Danske, tillika med Staden, i aska: hwarefter Konung JOHAN then Tredje år 1586 then 28 April låtit afgå bref til Nils Gregerson om arbetslöns betingande med en Tornbyggare; men har dock ingen Tornbyggnad kommit i werkställighet, emedan här intet Tekn ses efter något Torn. År 1655 hade Kyrkan åter then olyckan at med Staden genom wådeld undergå brand, och år 1719 blef hon af Ryssarna aldeles afbränd; dock emedan hwalfwen uthöllo eldens hetta, utan at blifwa skadade, så blef Kyrkan snart bragt i thet stånd, at then offenteliga Gudstjensten theruti kunde hållas så wäl af Sokne-boerne, som Stadsens Inwånare, til thes Stads-Kyrkan ändteligen kom under tak. Til år 1653 har Kyrkogården sträckt sig längre både i Norr och Söder, men blef tå, efter Drottning CHRISTINÆ befallning, och Herr Örnhufwuds Grundritning, inrättad i then quadratur, som han nu äger; och hafwa the Gårdar, som stå på then utlagde delen af Kyrkogården, therefter betalt Tomtöron til Kyrkon.

Soknen består af 715 Personer, och innehåller 35 12 Hemman, ibland hwilka 11 äro Skatte, 3 14 Krono, 15 Frälse, 14 afhyst Frälse-Säteri, och 6 gammalt Frälse-Säteri utan Hemmantal i Jordeboken. Hon är ifrån Öster til Wäster en half mil bred, och ifrån Norr til Söder 3 fjerdedels mil lång: men af Norrköpings Stads ägor, som [ 523 ]tränga sig genom Soknen fram til Styrestad Sokns ägor, delas hon i twå delar, af hwilka then Norra med skäl räknas til Wikbolandet. I Öster gräntsar hon til Styrestad, i Söder til Tingstad och Wäster-Husby, i Wäster til Löt och Borg, och i Norr til Bråwiken. En del af Ensjön räcker in i Soknen på Södra sidon, och rinner ifrån honom, genom Nafwestad ägor, en Å, hwarwid står en Krono-Mjöl-Qwarn med 2 par stenar. Jordmån består merendels af Lera, och äro til Hemmanen Utsädet och Ängen tilräcklig, men Mulbetet knappt, och få äga Skog; hwarföre the fleste måste tillita Allmänningarne. Utom Hemmansbruket äger Allmogen här intet Näringsfång. Til the Husfattiga i thenna och Qwillinge Sokn, såsom redan pag. 479 förmäldt är, har præsidenten Anders Liljehök år 1682 then 27 Dec. testamenterat och i Banquen insatt ett Capital i Caroliner och Courant Mynt af 3721 Dal. Kopp:mt, hwaraf interesset årligen tilfaller hälften ghwarthera Soknerns Fattiga. Samma testamente läto Arfwingarne renovera år 1705.

Säterier äro i Soknen:

1. Hendelö, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman, ligger wid Bråwiken, en mil ifrån Kyrkon, och lades år 1719 genom Ryssen i aska. Thertil äro 28 a 30 tunnors Utsäde, mäst hårdwalls-Hö til 200 a 300 lass, kosteligit Mulbete, ringa Skog uti Beteshagarna, godt Fiskwatn, 4 rå och rörs Torp, och 11 och 7 tolftedels Frälse-Hemman, af hwilka ett äger ståtelig Skog. Til Säteriet lyder ock en Mjöl-Qwarn med 4 par stenar, i Norrköping belägen. Uti Påwetiden har här warit wid Säteriet ett Capell, som sedermera blifwit gagnadt at prädika uti af Herrskapens Hus-Prest för Hendelö och Wästerbyholms Herrskaper, underhafwande [ 524 ]Betjenter och Torpare, emedan wägen förr warit, särdeles Höst och Wår, mycket sank och beswärlig til Sokne-Kyrkon i Staden. År 1506 skref sig Bengt Abiörnson (Hård) til Hendelö; sedermera hafwa Banerer år 1550, och 1600 Liljehökar af Färdala, men therefter Öfwerstens Gref Caspar Otto Sperlings Änke-Fru, Grefwinnan Karin Horn, ägt Säteriet: Nu är hennes Son, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Carl Georg Sperling, theraf ägare.

2. Lindö, gammalt Frälse-Säteri, som äfwen anses för 2 Hemman, och lades genom Ryssarna år 1719 i aska. Thet ligger 3 fjerdedels mil wagnwäg, och allenast en fjerdedels mil gångstig ifrån Kyrkon, och har 29 a 30 tunnors Utsäde, 250 a 300 lass Hårdwalls-Äng, tilräckligt Mulbete, litet Skog i Hagarna, godt Fiske, 6 rå och rörs Torp, 10 underlydande Frälse-Hemman, af hwilka ett har ansenlig Skog, så wäl Storwerks-Trän, som til Timmer och annat, samt en Såg-Qwarn. Til Säteriet lyder ock en Utjord i Ljura By af 13 tunnelands storlek. Från urminnes tider har then Oxenstiernska Familien haft thenne Egendomn, som såldes af en Liljehöök til åfwannämnda Grefwinna, Karin Horn, och har nu samma ägare som Hendelö.

3. Wæsterbyholm, gammalt Frälse-Säteri, som ock anses för 2 Hemman. Thet ligger wid Bråwiken, en mil Landswäg och en half mil sjöledes ifrån Kyrkon, och har 40 tunnors Utsäde, ansenligt hårdwalls-Hö, kosteligit Mulbete, ringa Skog i Hagarna, godt Fiske, Utjordar til 25 tunneland, 4 rå och rörs Torp, och 10 underlydande Frälse-Hemman förutan Krono-Hemman. År 1719 upbrändes ock thetta Säteri af Ryssarne, tå then här på backen upbygde Hus-Kyrkan äfwen lades i aska. Theruti, [ 525 ]samt i Hendelö Capell är prädikan blefwe hållen ymsom hwarannan Söndag, tå Herrskap bodt här; och hafwer Presten njutit sin lön af båda Säteriernas ägare. Riks-Rådet, Ståthållaren på Calmarne och Lagmannen på Öland, Måns Swenson Somme, samt Swen Månsson Somme, som war gift med Bengta Gylta, hafwa ägt Säteriet. General-Majorens och Öfwerstens Baron Sten Arwidsson Stures Änke-Fru, Grefwinnan Hedvig Piper, sålde thet sidst til Ryttmästaren nu Krigs-Rådet Johan Adelswerd, som är ägare theraf.

4. Skrallen, Frälse-Säteri af ett fjerdedels Hemman, som är utbytt och afhyst under Borgs Säteri i Borg Sokn.

Capellans-Bostället Biörksæter, af ett fjerdedels Hemman, ligger en half mil ifrån Staden eller Kyrkon, och har 2 och en half tunnos Utsäde, litet Äng, och Mulbete på Allmänningen. I Staden hålles Hus och Gård för Capellan at bo uti; och har han äfwen, ett litet stycke ifrån Staden, ett Frälse-Torp med litet Åker och Äng, Stenbrolöt kalladt, som är ifrån Hendelö doneradt åt Capellanerne wid Kyrkon. Thesförutan är ock en Utjord wid Staden, af 2 tunnelands Åker, gifwen til Capellans-Bordet. År 1753 tog Mag. Gustav Landberg emot Capellans-Lägenheten.


3. DAGSBERG, Regalt, och Moder-Kyrka för KROKEK.

Uti wår Swenska Historia finner man Personer nämnda, som hetat Dager, och synes icke otroligt, at någon, wid namn Dager, funderat Kyrkan, efter hwilken han blifwit kallad Dagersberg, fast hon genom tidens längd, och för wigare uttal skul, sedermera blifwit kallad Dagsberg. Med Berg förstås [ 526 ]här så wäl som på flere ställen ett HErrans Hus och Tempel, hwarom redan förmäldt är Cap. 8. pag. 101. Kyrkan står på Krono grund, 7 ottondels mil ifrån Norrköping, och är med Choret och Tornet, som nedantil är inredt med bänkar, 52 och en half aln lång, och med en tilbyggnad å Norra sidon 17 alnar bred. Om thes ålder har man ingen närmare kunskap, än at långt efter thes fundation har Ulf Ambiörnsson, af Sparre Familien, år 1330 förärat Jordägor til henne, på thet årliga Själamässor skulle hållas för honom och hans Husfrus Christinæ själar[9]. Altartaflan, som är at fälla ihop, föreställer på yttre sidon Christi Döpelse af Johanne Döparen, med 6 Apostlar å hwarthera sidon uti förgyldta bilder, men på inre sidon, som öppnas Fastlagstiderne, ses Christi lidandes Historia uti målning. Hwarken när hon blifwit gjord, ej eller när Prädikstolen, som är utzirad med the 4 Evangelisters bilder, är upsatt, äges nu någon kunskap. Orgelwerket har allenast 5 och en half stämma. Uti Kyrkon ses ett Hufwud-Baner upsatt, Öfwerste-Lieutenanten af Cavalleriet och Hans Fursteliga Durchlauchtighets Hertig ADOLPH JOHANS Directeur på Bråborg, JOHAN GEORG von BRÆMER[10] til åminnelse, som warit född på Slottet Ehrenstein i Dyringen år 1627, och dödt i Stockholm år 1679. Äfwen är här ett annat Hufwud-Baner, under hwilket läses: Hans Furstl. Durchl. ADOLPH JOHAN Phaltz-Grefwe vid Rhein i Beijern, Gülich, Cleve och Bergen, Hertig &c. Trogne [ 527 ]Tienare och Hof-Junkare, Den Edle och Wælborne TOMAS WILLHELM BRUS[11], född på Warbergs Slott d. 10 Martii 1664, och blef död på Stæborgs Slott d. 24 Disem. 1679. På en Grafsten i Choret står: Hær Liger Begrafwen Erlig och Weladlet Man PEDER OLSON[12] Til Nælletorp, som war Befallnings-Man udi X ahr uppa Stækebårg samt med Brånæs och Ronoo Gardher, och Loth samme Slatt Mykjt Bygge och förbætra. Hwilken afsompnede på Branæs Ten 27 Junii Anno Domini MDLXXXVIII. Hvars Sil Gudh Gledje i ewighet. Amen. ågra små Stammwapn på Fäderne och Möderne, ses här ock efter Wälborna Jungfru ELISABETH von BUELOW[13], som är i Kyrkon begrafwen. Fast Kyrkan har ett ansenligen högt Torn, så är thet likwäl så swagt, at man icke tiltror sig hänga Klockorna theruti, utan hänga the i Trästapel. På then större läses:

Uti Herr Nilses tid jag stöptis om,
Thertill halp manger Man from. År 1562.

Och på then mindre står med Munkstyl:

Jhesus. Nasarenus. Rex. Judeorum.
Hilf Got Maria heraf.

Uti Tornet bära bjälkarna wittne, at Åskan långt för thetta slagit ther in och swedt them, wid hwilket tilfälle then Nådige Guden bewarat Kyrkan, så wäl som år 1744, tå elden kom uti ett halmtak uti [ 528 ]Kyrko-Byn, som består af 9 och ett halft Hemman, och ligger när intil Kyrkon. Igenom Guds nåd, medelst granqwistars doppande i watn och stående på halmtaket, blef elden lyckeligen dämpad, så at han ej widare förorsakade någon skada. För Kyrkons medel köptes år 1707, Klockare-Bostället om ett halft Hemman, som kallas Sämje Utjord, likmätigt Kongl. Kammar-Collegii Köpebref af then 15 Febr. 1707. Af gamla Minnes-Märken äro här twänne Runstenar infästade uti Kyrko-muren, men så öfwerklistrade, at ej flere än följande Runor utan mening therpå kunna läsas. På then förre står:

UFRAD. SETI. STIN. — — —. UDUR. SIN. IRGIL — — — E.[14]

Thet är:

Ofrad satte sten — — — broder sin Irgel — — — e.

På then sednare:

HILFNA — — — — STEI — — — — UR. SIN. IRFURS.[15]

Thet är:

Hilfne — — — sten — — — —sin Irfurs.

Personernes antal är öfwer 700 i Soknen, som består af 47 58 Hemman, hwaribland 28 34 äro Skatte, 13 38 Krono, 4 12 Frälse, och ett Prestegården. Hon är ifrån Öster til Wäster en half mil lång, och ifrån Söder til Norr 3 ottondels mil bred, gräntsandes i Öster til Bråwiken, som här kröker in, och til Konungsund, i Söder til Furingstad, i Wäster til Styrestad Soknar, och i Norr til [ 529 ]Bråwiken. Hemmanen äro här Skoglöse, och få, efter utsyning, nödigt Timmer och Gärdsle från Härads-Allmänningen. Jordmån består af Sand och Lerjord, som är ganska fruchtbärande, och är här tilräcklig Åker, men knapp Äng och Mulbete. Jemte Hemmansbruket äger Allmogen intet Näringsfång, utom thet, at här hålles Winter-Not på Bråwiken at fånga Strömming, som dock ofta icke lönar mödan. Sommarfiske äga allenast några få Byar, som med sina ägor stöta intil Bråwiken; utom hwilken hwarken Insjö eller Ström finnes i Soknen. På Egby ägor ses en myckenhet Ättebackar, uti hwilka urner funnits. Härwid äro ock många höga och släta Stenar upreste, som alt wittnar om ortens ansenliga ålder. Icke långt ifrån Bråborg, på en Holme i Bråwiken, har i fordna tider warit Etlaborg, som ock torde hetat Ätla- eller Atillaborg, efter hwilken murar synas, the ther äro längesedan nedfallne och med träd öfwerwuxne; och skal långt tilbaka en Fylkis Konung här hafwa haft sitt Residence[16]. Secreter. Palmsköld har anteknat uti sina Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland, at här uti nästledne Seculo blifwit funnen en guldpenning af 9 lod eller 36 Ducaters Wigt[17], som blifwit lämnad til Kongl. Antiquitets Collegium. Säterier äro inga uti Soknen, utan allenast Kongs-Ladugården.

Bråborg, om 10 Hemman, sammanlagdt af Harenäs 7 Hemman, Mattekulla ett, Häradstorp ett, och Ekenäs ett Hemman. The hafwa 44 tunnor kappar Utsäde, 240 lass Hö, godt Mulbete, tilräcklig Skog til Gärdsle och Wedbrand, samt litet [ 530 ]Timmer, godt Fiskewatn i Bråwiken, Dagswerken af 27 och 5 ottondedels Krono-Hemman, och 12 Dagswerks-Torp; dock betales för hwarje Ökedagswerke med Dreng 8 styfwer, och för ett Dreng-dagswerke 6 styfwer. Thetta Bråborg, som förrut hetat Branäs, har warit ett Fylkis Konunga och Jarla-Säte[18]; och har fått namn af Bråborg, tå Konung JOHAN then Tredjes Gemål, Drottning GUNNILA BIELKE lät bygga här ett Slott, mellan åren 1588 och 1590, hwarest Drottningen ock bodt, uti sitt Änko-stånd, ifrån år 1592 til år 1597, tå hon ther then 19 Julii blef död[19]. Ther dödde ock Hertig JOHAN til ÖsterGötland år 1618 then 5 Martii, och Hans Gemål Förstinnan MARIA ELISABETH then 7 Aug. samma år barnlöse. Efter theras död tilföll thet Kronon, och blef sedan såldt til Phalts-Grefwen JOHAN CASIMIR år 1634 then 31 Nov. Men när thet efter Hans död genom Arfsrätt tilföll Konung CARL GUSTAV, så bytte han thet år 1654 then 22 Apr. til Phalts-Grefwen ADOLPH JOHAN för Wadstena, som honom warit förlänt. Thet tilföll åter Kronon efter hans död, och blef under then tiden, tå Landshöfdingen Lars Eldstiernas Arfwingar hade thet under arrende, förpantadt til Grefwarne Carl Gustav och Thure Gabriel Bjelke then 13 Maji år 1703, hwilken sednare then 23 Martii 1711 transporterade förpantningen på Fru Christiana Appelgren, och hon åter på sin Swåger General-Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld, hwilken så wäl som hans Änke-Fru och therefter theras Dotter, Friherrinnan Marian Burensköld, innehade Gården til thes förpantningen af Kronon blef [ 531 ]inlöst; hwarefter Bruks-Patron E. Forsberg, såsom högstbjudande, bekom honom under arrende: efter hwilkens död, Barnen njuta arrendet til godo. Slottets utseende finnes aftagit uti Kongl. Råd. Gref Eric Dahlbergs Svec. Antiq. & Hod., och måste thet äfwen år 1719 undergå Ryssens mordbrand: hwarefter murarna år 1720 af Konung FRIEDRICH förärades til the Publique Husens upbyggande i Norrköping, och therjemte befalte, at en Stenpelare skulle lämnas obruten til wedermäle för Efterwerlden[20], whilket kommit i glömsko, och är rummet nu aldeles afrögdt. Nyssnämnda Branäs har redan uti Konung CHRISTOPHERS tid äfwenock warit uti Privatorum händer, och innehades af Riddaren Erik Axelsson Tott, som med Konungens samtycke gaf til Wadstena Kloster then tätt utmed Bråborg belägna Branäs Ö, nu Djurön kallad; och skref sig Konung ERIC then Fjortondes Amiral Matthis Nilsson Kagge, så wäl som thennes Son, Eric Kagge, til Branäs: hwilken år 1563 then 29 Apr. fick Kon. ERICS Fullmacht och befallning at akta Befästningen Elfsborg under Sigvard Kruses frånwaro, och öfwergaf thenna Fästning then 23 therpå följande Augusti. På bemälte Ö står en Ek, uti hwilken ett Hjorthorn är öfwerwäxt, så at thet allenast syns genom ett litet hål, och säges wara fästadt uti Eken uti Konung CARL then Niondes tid, at hänga Kläder uppå, tå ther jagades.

Kyrkoherdens Boställe, som kallas Stenbro, och består af ett Hemman, äger 12 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, godt Mulbete, litet Fiske uti Bråwiken, [ 532 ]föga skog i Hagarna, liten Humlegård, och ett Dagswerks-Torp. År 1742 tog M. Johan CHrister Dutæus emot Pastoratet, som nu förestås, under hans sjukliga tilstånd, af Vice-Pastoren M. Johan Edvard Norberg.


4. KROKEK, Annexa til DAGSBERG.

Kyrkan är belägen midt på Skogen Kålmorden, på then Plats, som fordom och ifrån Hedentima hetat Swintuna[21], och KrokEks Kloster förr stådt. Sedan Klostret warit ödelagdt, lät Riddaren Philip Mortensson här bygga ett litet Trä-Capell år 1545, som säges blifwit kalladt KrokEks Capell efter en krokug Ek, som här stådt i gräntsen mellan ÖsterGötland och Södermanland, utom hwilken icke en enda Ek funnits i hela Soknen: och ses Capell-Kyrkan aftagen uti Kongl. Rådets Gref Eric Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. Til Capellet förärade Kon. JOHAN then Tredje år 1587 then 14 Julii ett Skeppund Koppar, at gjuta Klocka före[22], och lät högbemälte Konungs sednare Gemål, Drottning GUNNILA BIELKE sedermera bygga en annor Kyrka af Trä år 1594, tå Hon uti sitt Änke-stånd wistades på Bråborg. Omsider blef, genom Biskopens, Doct. Andreæ Ol. Rhyzelii tilstyrkande, omsorg och pådrift, år 1747, i stället för thet gamla skröpliga Trä-Capellet, upbyggd en ansenlig, 40 alnar lång, 20 alnar bred, hög och ljus Sten-Kyrka, med Sacristia och Klock-Torn; hwartil anwändes så mycken Sten, som duga kunde, af the förfallna Kloster-murarna. Konung FRIEDRICH bewiljade härtil både Stamböcker och 4 Collecter öfwer hela Riket, samt lade thertil en [ 533 ]nådegåfwa af 600 Dal. K:mt. Sokne-Folket, flere Torpare än Bönder, jemwäl ifrån Kila Sokn i Södermanland, til at ther ock framdeles få hålla sin Gudstjenst, grepo sig an med otrolig lust och flit öfwer förmågon, och för thessas skul, theras Herrskap på Stafsjö Bruk, Fru Ulrica Elonora Ridderstolpe, som både med penningar och materialier gjorde märkelig understöd. Til Kyrkon skänkte ock någre förmögne af Norrköpings Inwånare 13 stycken stora nya Fenster. Härigenom skedde, at Kyrkan inom 9 månader wardt under tak och ferdig til Inwigning, hwilken bemäldte Biskop med anständig högtidelighet, under en mycket stor Folks samling ifrån bägge Landskapen, förrättade år 1748 then 6 Martii, som war Dominica Oculi, och, med nådig tillstädjelse, gaf thenna nya Kyrko namn af Kong FRIEDRICHS Kyrka i KrokEk. Nu kunde icke annat wara, än at then litsta Soknen hade, genom en så kost- och skyndsam Kyrkobyggnad, samlat på sig stor skuld, til hwilkens afbördande wår Allernådigsta Drottning LOVISA ULRICA, then 2 Febr. år 1752, Sitt Dyra Namn immortalizerade med en Konglig skänk af 1500 Dal. Kopp:mt. Igenom thenna och andra föräringar kom Kong FRIEDRICHS Kyrka i KrokEk til then förmögenhet, at hon år 1755 mächtade med at låta omgjuta och mer än dubbelt större gjöra en af sina Klockor, som nu i thet höga Tornet klingar, och witnar med följande inscription om thet, som med henne skedt är:

Se'n Konung FRIEDRICH mången gång
Så wäl på KrokEks Kyrka tänkte,
At hon med nya kläder blänkte,
Fick äfwen jag min nya sång.
ADOLPH FRIEDRICH på sin stol
Hel mild och fredlig styrde Norden,
Och en ULRICA åter worden
Med sina Panter Swears sol.

[ 534 ]

Lagerfeldt var länets flor
Och en Ulrica Eleonora,
Af Ridderstolpe slägten stora,
I KrokEk vördad blef som mor,
Då Biskopssysslan på sig bar
Rhyzelius then HErren lärde,
En Lagerman var Probst i wärde
Samt Waldius wår Domar’ war
Duræus ock med ordsens saft
Och Nordström gaf sin hjord sin föda
Samt Eric Björk så mycken möda
För kyrkans nya byggnad haft,
Då blef jag dubbelt större Fru.
Mitt rop: Kom hit, lär Gud at dyrka,
Här finnes själens rätta styrka,
Om tu wil blifva Christi brud.

Guten år 1755.

Ännu har Församlingen icke förmått låta gjöra någon ny Altartafla uti then gamlas ställe, som är mycket ringa, och upsatt år 1610 af bräder, med Christi hudflängning therpå målad: dock uplyses hon mycket af twänne stora Taflor med förgyldta ramar, som å ömse sidor år 1759 blifwit upsatte; then ena på högra sidon med Konung FRIEDRICHS Portrait, hit förärad av wacker Marmor med inhuggna och tillika förgyldta Bokstäfwer af följande innehåll: Til Guds namn och æhra, på KrokEks Klosters och Capells Plats, byggdes denna Konung FRIEDRICHS Kyrka, åhr 1747, med K. FRIEDRICHS mångahanda nåd, Dr. LOVISÆ ULRICÆ Kongl. nådegåfwa, Herrskapets på Stafsjö mærkeliga bitræde, samt många fleras, dock med thenna lilla Församlingens otroliga håg, flit, kostnad och arbete. Och blef högtideligen inwigd d. 6 Martii [ 535 ]1748 af Doctor Andr. Ol. Rhyzelio, Episc. Lincop. Prädikstolen är gjord af Bildthuggare år 1668 och beprydd med the 4 Evangelisters bilder, samt til Kyrkon förärad af Majoren Pehr Utter och thes Fru Cedonia Lilja. För öfrigit är ingen ting serdeles märkwerdigt i Kyrkon, som ägt sina enskildta Pastores til år 1693, tå hon blef Annexa til Dagsberg.

Uti Soknen äro 400 Menniskior boende, och består hon af 11 12 Hemman, hwaribland 1 14 är Skatte, 6 14 Krono, och 4 Frälse. Thes längd är 2 och bredd en mil; och gräntsar hon i Öster til en del af Konungsunds Sokn, som ligger på Swintuna Landet, i Söder til Bråwiken, i Wäster til Qwillinge, och i Norr til Kila Sokn i Södermanland. När intil Kyrkon står en uprest Sten med förgyldta Bokstäfver, hwilken är skiljemärke mellan ÖsterGötland och Södermanland, såsom redan anfördt är uti Cap. I. pag. 17. På Uttersbergs ägor ses en ansenlig Rundel af gråsten upbyggd, i hwilken funnits tekn til afdelte Kamrar med theras fenster eller gluggar, samt ingång åfwan ifrån, och wet ingen föga til hwad nytta thenna Stenborg blifwit anlagd, om icke Konung OTTAR WENDIL-KRÅKA wid tilfälle wistats här och låtit bygga thensamma; emedan Uttersberg i äldre tider hetat Ottersberg, och thet alt intil thes Utter Familien blef theraf ägare. Mer än 30 små Insjöar och Gölar äro uti Soknen mellan bergen, i hwilka fångas Gädda, Abbor, Mört och Ål; men uti Swintuna-sjön fås ock Laxöringar, Bierkar, Braxar, Sarfwar och Rudor. Skog fås til nödtorft på Härads-Allmänningen, som stöter intil Soknen, emedan få Hemman äga Skog. Jordmån består ymsom af Sand och [ 536 ]Lerjord. Utsädet är här litet, äfwen Äng; men godt Mulbete på Skogen. Twänne Såger och en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar äro i Soknen. Här är ock en Machine, so förmedelst twänne med serdeles behändighet inrättade stora Såger sönderskär Marmorblocken, (hwilka sjöledes en fjerdedels mil warda ifrån Marmor-Bruket i Konungsunds Sokn belägit, tit förde), uti skifwor och mindre block, som återföras til Bruket, at ther huggas och poleras. Nära intil thenna machine ligger Sandwiken, hwarest lastagie-plats är för Styckens afförande och Jernmalms tilförande för Stafsjö Styck-Bruk uti Södermanland och Kila Sokn. Ther nu Kyrkan står, har fordom warit ett Kloster, som åfwan förmäldt är; och förmenes, at thet warit byggdt uti thet 13:de Seculo, och ödelagdt wid Reformations-tiden: hwarefter thet aldeles förfallit, så at nu icke mer theraf är öfrigt, än sten- och grushögar, med Skog öfwerwuxne. Man kan läsa mer härom uti Biskopens, Doct. Andr. Ol. Rhyzelii Monasteriolgia, Cap. 2 pag. 136. I Soknen märkes widare:

1. Uttersberg af 2 tredjedels Krono-Hemman med Hult ett tredjedels dito Hemman, hwilka tilsammans äro ett Hemman berustadt Säteri, N. 100 wid Lif-Compagniet, och hafwa 10 a 12 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, Fiske i Bråwiken och Swintuna-Sjön, 14 fjerdedelar Bonde-Hemman, och 12 Dagswerks-Torp i Soknen. Lilje Familien har haft thenne Egendomen för Öfwerste-Lieutenanten, sedermera Commendanten i Boxtehude, And. Utter, som skref sig til Ottersberg, tå han blef adlad år 1632. Hans BrorSon, Majoren Pehr Utter, ärfde Säteriet efter sin nyssnämnda FaderBroder, som dödde barnlös, och har sedermera [ 537 ]warit ägare theraf. Nu är thet Friherrinnan Ulrica Eleonora Ridderstolpe tilhörigt, som förr warit gift med Kammar-Herrn Georg Thomas von Barchner, och nu äger General-Majoren och Riddaren Wolmar Reinhold Stackelberg.

2. Orrekulla, Capellans-Boställe, af ett fjerdedels Krono-Hemman, har 2 tunnors Utsäde, liten och mager Äng, Mulbete mäst på Allmänningen, och Fiske uti Swintuna Sjö. Bostället gafs af Höga Öfwerheten år 1614, och innehafwes nu af Magnus Nordström, som kom til Capellans-Lägenheten år 1751.


5. TINGSTAD, Consistoriel.

Man håller före, at ther Kyrkan står, uti Hedna werld warit Tingställe, efter hwilket hon så blifwit kallad; men som med ordet Ting äfwen förstås samling til Gudstjenst[23], så kan wäl wara, at här ock warit ett Hedniskt Offerställe, ther Folket samlat sig til at hålla sin Gudstjenst, och at Kyrkan i anseende thertil blifwit kallad Tingstad. Om thes egenteliga ålder kan wäl icke något sägas med wisshet: dock tycks hälften af en sönderslagen sten, som ligger i Kyrkon, wilja intyga, at hon för år 1248 warit byggd; så framt then stenen för then tiden blifwit huggen, och lagd therstädes til åminnelse efter någon Prestman, som warit gift, innan, på Nationel-mötet i Skeninge, på förenämnda år, äktenskap blef Presterskapet strängeligen förbudit af Påwens Legat Wilhelmus Sabinensis. På anförda sten läses i Munkstyl: Hic jacet: Bryngildus: et: uxor: ejus: Ragburdis: — — — — es: sint: J. C. J. R. AM. At hon är ganska gammal til sina Murar, slutes ock theraf, at hon är hwälfd mellan åren 1375 och 1395 uti Påwens [ 538 ]Urbani VI tid, tå Kon. ALBRECHT och Drottn. MARGARETHA täflade om Riket, samt S:t Nicolaus war Biskop i Linköping; ty thesse woro samtida: men målningen är skedd sedermera, neml. år 1463, hwilket alt af en under Chorhwalfwet decussatim eller i korsswis skrifwen Munkewers nogsamt kan slutas, som lyder sålunda:

Inchoat Urbani sic Olavus
tempore recta,
Pingere, perfecta post
festum sanct Damiani

A:o D:ni MCDLXIII.

Ty uti en ring midt uti korsset står ett stort Munke-M med swart färg, som twifwels utan betyder Margaretha; och theruti A R med ljusare färg, hwilka förmodeligen betekna Albert. Rex. Påfwens Urbani namn står uttryckeligen i wersen, och wid the 4 ändarna af korsset, som wersarna formera, stå 4 bokstäfwer S. N. O. E. hwarmed Sanctus Nicolaus Ostrogothorum Episcopus sannolikt beteknas. Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Söderköping, och 3 fjerdedels mil ifrån Norrköping, hållandes i längden med Choret 32 och en half aln, och uti bredden 14 och en half aln. Altartaflan, som är ifrån Påwetiden, är gammal och skröplig, hwarföre af nu warande Pastore, framdeles tilärnas en ny Altare-Prydnad å båda sidor om thet stora Fenstret, som är midt för Altaret, men någon tjenlig Zirat åfwanföre. Prädikstolen är wacker, beqwämlig och ljus. Orgelwerket om 5 stämmor, är efter Kyrkons storlek tilräckeligit, och ännu godt och wäl ljudande, fastän af thet är gammalt. Af Kyrkons gamla Skrud är här ännu i behåll en Altarduk och Mässhake, som hertig JOHAN til ÖsterGötland förärat til Kyrkon år 1612. Intet Torn är här ännu, utan hänga Klockorna i Trästapel, som nu är tämmeligen bräckelig: hwarföre man är [ 539 ]sinnad at med thet första upmura ett nytt Stentorn wid Wästra Kyrko-Gafweln. At Kyrkan sedan år 1500 undergått brand, slutes theraf, at, utom then förr nämnda halfwa stenen, här ännu finnes en dylik; och synes sannolikt, at bägge thesse stenar wid sådana tilfällen söndergått. På thenne sednare står äfwen med Munkstyl: Sac'dos Stenar: Sigwi: hac: in: AE — — — — Bi eor om: MD. 10 AR. Af gamla Minnesmärken är här ock i Kyrkons Södra dör en Runsten[24], som til en del är oläslig, och synes icke mer på honom än följande:

TOLA. LIT. RAISA. STAIN. — — — — — — — — — — — DORLAK. SUN. SIN. M — — —

Thet är:

Tole lät resa sten — — Dorlak sin Son — —

Uti Soknen äro 450 Själar, och består hon af 28 12 Hemman, af hwilka 26 12; neml. 11 34 Skatte, 7 34 Krono, 6 Frälse, och ett Prestegården ligga i Lösings-, men ett Skatte- och ett Frälse-Hemman i Björkekinds Härad. Hennes längd är en och en fjerdedels och bredd 5 ottondedels mil. I Öster gräntsar hon til Furingstad och Tåby, i Söder til Drothen, i Wäster til Wäster Husby och S:t Johannis, och i Norr til Styrestad. På Wästra sidon stöter hon ock intil Ensjön, uti hwilken, af the närmaste Hemmans Åboer, fångas Gös, Gädda, Braxen, Abbor, Sarf, Ål, Gers, Lake och Mört. Åkerbruket och Boskapsskötseln är Allmogens enda Näringsfång. Til Hemmanen är god och bördig Åker af Lerjord, någorlunda tilräckligt godt Hårdwalls-Hö, men knappt Mulbete. Litet Skog finnes hos somliga i Hagarna; dock äro the flere, som aldeles ingen äga, och måste tillita Härads-Allmänningen på [ 540 ]Kålmorden, och Ludden, som til en del ligger i Soknen, och stöter intil Ensjön, ther ock Kronofiske är, som bortarrenderas. Then lilla Ån, som här rinner ur Ensjön, går genom Tingstad Sokn under Almstad Bro, åt Grönhögs Wad, och sedan åt Swinsunds Qwarn i Konungsunds Son, och så uti Bråwiken. Allmänna Wägen mellan Norrköping och Söderköping går genom Soknen förbi Kyrkon. Ättebackar, med urner uti, finnes så wäl när wid Kyrkon, som på andra ställen i Soknen. På Kyrkogården står, jemte andra Trän, en ansenlig hög och tjock Ask, som håller 9 alnar wid roten, och är i anseende thertil märkwerdig. Af gamla Minnesmärken ses ock på et högt berg, en ottondedels mil ifrån Kyrkon i NordOst, en samling af ansenligen stora Gråstenar, som berättas eller gissas i fordna tider hafwa tjent til Borg åt en Gylle eller Gylso, efter hwilken Berget förmenes fått sitt namn, och blifwit kalladt Gylfes Borg; men genom tidens längd, förbytt sig til Gullborg, som thet gemenligen nu kallas. Byen, på hwars ägor berget ligger, kallas nu ock Gullborg. Säterier äro här inga, utan märkes här endast

Kyrkoherdans Boställe Grönudde kalladt, som är belägit wid Kyrkon, och består af ett Hemman, med 15 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, och 2 Dagswerks-Torp. Nu warande Kyrkoherde, Cand. Magnus Jonsson Biörn, tog emot Pastoratet år 1750.


6. FURINGSTAD, Consistoriel.

Uti en Lagsmandom af År 1480 kallas Kyrkan Färnestad, och annorstädes Fornestad, och har twifwels utan sitt namn af Fyring, ett gammalt Göthiskt ord, som betydt förning, drögsmål, upskåf, kan hända theraf, at med hennes byggnad har [ 541 ]gått beswärligen och långsamt til; emedan hon är byggd högländt, och thertil warit en beswärlig fora eller försel. Hon står på Krono grund, en mil ifrån Norrköping, och är 47 alnar lång och 11 alnar bred. År 1732 tilbyggdes hon på Norra sidon, 16 alnar i längden och 11 alnar i bredden. Om hennes ålder äges aldeles ingen kunskap. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och beprydd med några Helgons och the 12 Apostlars bilder, som äro förgylde. Prädikstolen är utzirad med the 4 Evangelisters bilder, målad och förgyld, samt köpt för Kyrkons medel år 1660. Orgelwerk har icke warit här förr än år 1756, tå ett nytt förfärdigades om 7 stämmor, för 1800 Dal. Kopp:mt, af Orgelbyggaren Jonas Wistenius, och förärade Grefwinnan Hedvig Christina Spens til Lästad 200 Daler thertil. Af Kyrkons Cassa togos 1400 Dal. och gaf Orgelbyggaren efter på accordet 200 Dal. Kopp:mt. Prydnaden til Orgelwerket med Bilder, Löfwerk, målning och förgyllning kostade Kyrkan 400 Dal. Kopp:mt, tå then år 1758 gjordes och påsattes. Efter någre i Kyrkon begrafne Adelige Personer ses Hufwud-Baner upsatte, och läses under thet första: Den Ædle och Wælbördig ERICH ERICHSSON ULFF til Lodstad och Marsætter, hwilken i Herranom afsomnade d. 25 Dec. 1657. Under thet andra står: Den Ædle och Wælborne Herrn, Herr MATTHIAS ERICHSSON ULFF til Lodstad och Grimstad, hwilken i Herranom afsomnade på sin gård Lodstad d. 26 Dec. 1662, på sin ålders år 62. Under thet tredje läses: Kongl. Majestets Tro Tjenare och wælbestælter Lieutenant under Amiralitetet, den Ædle och Wælborne Herren, Herr CARL GUSTAV ULFF til Lodstad, ær född på Grimstad gård år 1659, och i Herranom afsomnat på [ 542 ]Lodstad d. 18 Januar. 1700. Ett måladt Wapn är ock här, på hwilket stå twänne Getter målade, en uti skölden och en theröfwer, med åretalet 1655 nederst. Bland Kyrkans Silfwer är här en gammal Kalk, hwars fot är teknad med följande uti Munkstyl: Jehsus in * gre iohis e * gau sa sa * es ude sne a * ud hr sco p * ibjs dno r * hwilket sålunda kan med fulla ord uttydas: Jhesus in gremio, Johannis e gaudio saltabat: Salvus es unde sententie audiens haberis: preibis domino recta. Häraf slutes, så framt thenne Kalk icke förr warit uti någon annan Kyrka, at Furingsta Kyrka warit inwigd och helgad Jungfru Maria, och S:t Johan i synnerhet. På Patenen til Kalken läses: Caritas es pes hic sc (fanstis) a cenis pietatis scutum summutatum. Kyrkan har ett ganska högt Torn, hwaruti Klockorna flyttades år 1738, tå en oduglig Stapel nedtogs, och har then större Klockan ingen påskrift, men på then mindre läses följande aldraöfwerst:

Æra cient voces senitu solidaque Metallo
In laudes Domini pectora, firma fide.

Midt på:

1707. Til Furingstad Kyrko jag är gjord,
At kalla tilhopa them, som Guds ord
Ther höra tilkommer, hwar efter the må
Så föra sin wandel, at the kunna få
På sidstone ärfwa then salighet, som
Gud hwarjom har låfwat, then här lefwer from.

Nederst:

En! Ego Campana nunquam denuncio vana;
Dum trahor, venite, voco vos ad gaudia vita.

Af gamla Minnesmärken är uti Kyrkons Södra mur en Runsten af följande innehåll:

HUGA. RISPI. STAIN. DANSI. IFTIR. ASMUT. SUN. SIN.

[ 543 ]Thet är:

Huge upreste denne sten efter sin son Asmund.

Förutan thenne nämnes ock uti M. Göransons Runstens-Bok, pag. 244. N. 862, en Runsten, som skal wara i Gafwelmuren, hwilken dock nu mera icke är synlig. Runorna hafwa warit så lydande:

SVIN. AUK. SATAR. DAIR. GIRDU. STNKAR. IFTIR. FUGLA. BRUDUR. SUN. SIN.

Thet är:

Swen och Sater de gjorde stenmärket efter sin Brorson Fogle.

På Kyrkogården är en Grafsten, märkwerdig theraf, at han är thitlagd Kyrkoherden Bonde til åminnelse, som warit Kongl. Rådets Edvard Ehrensteens Fader Fader, och läses på honom följande:

1. Cor. 15. Efter döden är genom en menniskio – – – – lefwande gjorde.

Qui Christum docui viginti quatuor annos
Commisse vigil pro grege fidus eram.
Hac sed non totus requiesco BONONIUS urna;.
Nam potiore mei sydera parte colo.

Hær hwilas i Christo Sal. H. Bonde Holstani, hwilken afsomnade d. 14 Martii Anno 1605, samt twå hans k. Söner Hol. Chris. Bonde Söner. Gud gifwe them en glad upståndelse.

Öfwer 500 Personer äro boende i Soknen, som består af 34 12 Hemman, af hwilka 12 38 äro Skatte, 9 Krono, 10 18 Frälse, 2 Frälse-Säteri med ett rå och rörs Hemman, och Prestegården ett. Hon är ifrån Söder til Norr en half mil lång; ifrån Öster til Wäster 3 ottondedels mil bred, och gräntsar i Öster til Konungsund och Kuddby, i Söder til [ 544 ]Tåby, i Wäster til Tingstad och Styrestad, och i Norr til Dagsberg. Insjöar äro här inga, utan ganska ofta watnbrist. Få hemman äga litet Skog. Jordmån är en styf, dock bördig Lera. Utsädet är medelmåttigt; men Äng och Mulbete litet. Säd är thet endaste, som Allmogen härifrån kan wända i penningar; och är en enda Båtmans-Rote i Soknen, the öfrige hålla Soldater. Märkwerdigt är, at tå Pesten grasserade år 1710 och 1711 i Swerige, icke en enda menniskia i thenna Sokn warit angripen eller dödt af then Farsoten. Af gamla Minnesmärken är här ock en Runsten i Agetomta källare, och säges af förseende uti M. Göransons Runstens-Bok Agetomta ligga i Tingstad Sokn. Runorna äro thessa:

ILVHI. LIT. RAISA. STAIN. DINA. AEFTIR. SIHSTAIN. FADUR. SIN. LETE. GUD. SAUL HANS.[25]

Thet är:

Jlwihi lät resa denne sten efter sin Fader Siksten. Gud frögde hans själ.

Ett enda Frälse-Säteri är i Soknen, neml.

Låstad, som förr hetat Lestad och Lodstad; ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och består af ett Hemman förutan ett underlagdt rå och rörs Hemman, hwarwid äro 28 a 30 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, liten Skog, liten Humlegård, och 5 rå och rörs Dagswerks-Torp. År 1579 skref sig Slottslåfwen i Calmar Jöns Rosenbielke och wid pass år 1600 en Bengt Rosenbielke til Låstad. År 1646 war Vicee-Præsidenten Eric Geete, och år 1689 Fru Maria Geete äägare til Säterie, som ock åfwannämnde Herrar af Ulff Familien genom gifte och skyldskap [ 545 ]bebodt och ägt til år 1700. Lagmannen Johan Stenholm sålde thet sidst til Grefwinnan Hedvig Chrstina Spens, hwars Dotter Dotter, Vice-Amiralens, Landshöfdingens och Riddarens Gref Diedric Henric Taubes Dotter, Fröken Hedvig Maria Taube nu äger thetta Säteri.

Kyrkoherde-Bostället Wallerstad är ett Hemman, med 22 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö och Mulbete, någon Granskog, och 3 Dagswerks-Torp. Om Prestegårds ägor har förr warit träta, och wann år 1480 thenna Församlings Curatus eller Kyrkoherde, wid namn Brynolphus Petri, i STEN STURES then äldres tid, genom Lagsmanssyn och dom, igen ägorna. Candidaten Andreas Haqu. Lindorff tog emot Pastoratet år 1752.



II. Björkekinds Härad.

Uti gamla Tingsbref kallas Häradet Bjärkakind, och wil sägas, at thet hafwer fått sitt namn efter Bjärka By i Drothen Sokn, hwarwid thet skiljes ifrån Hammarkinds och Lösings Härader; eller ock af Bjärkhusa By i Stenby Sokn, som ligger i skilnaden mellan thetta och Östkinds Härad: Tädan har ock Häradet en Björkeqwist med 5 löf uti sitt Sigill, hwaromkring står at läsa: Biärke Kinds Härad; men synes rättare böra finnas något uti Sigillet, som utmärker Handel; althenstund nyssnämnda Byar, efter hwilka Häradet säges eller menes hafwa fått sitt namn, måtte blefwit i förstone nämnde theraf, at ther bodt någre, som drifwit Handel, eller warit Handelsställen i fordna tider, emedan ordet Bjärka, Bärka eller Birka betyder Handel. I anseende thertil är ock then äldsta Stads- eller [ 546 ]Handels-Lagen här i Riket kallad Biärk eller Börköa-rätt[26]. Och the Norrländske Handels-Karlar, som, innan ther Norr ut blefwit Städer byggde, drefwo Handelen, nämndes Birkkarlar[27]. Nu för tiden är Häradets wanliga Tingstad wid Kuddby Kyrko, och ligga uti Häradet 5 Soknar, hwilka utgjöra 260 14 Hemman. Af thessa äro 105 18 Skatte, 51 58 Krono, 82 58 Frälse, 11 78 Frälse-Säterier, 2 gammalt Säteri, 2 Kongs-Ladugård utan Mantal i Jordeboken, och 5 Hemman Prestegårdar. I Öster gräntsar thet til Östersjön, i Söder til Slätbaken, i Wäster til Lösings- och i Norr til Östkinds Härader. Norr om Bråwiken på Kålmorden ligger Häradets bätsta Allmänning, som sträcker sig i längden 3 fjerdedels, och i bredden en half mil. Utom thenne äger Häradet ock 5 små Allmänningar inom Soknerna, neml. Kuddby Härads-Skog i Kuddby Sokn, Knifsäters Allmänning i Å Sokn, Lönsås marken och Rerums Allmänning i Ny Sokn, och Friggesäters Allmänning i Rönö Capell; dock äro thesse små Allmänningar så nära uthuggne, at ther nu allenast finnes ung Skog. Längden af Häradet ifrån Kårebo wid Saltsjön til Biärkhusa-By och Å wid Bråwiken är 2 och 3 fjerdedels mil, och thes största bredd ifrån Bjärkhusa Å til Söderköpings Å en och en fjerdedels mil, förutan Häradets andel på Kålmorden, som icke begripes under thenna afmätning. Til Häradets Probsteri lyder ock Östkinds Härad, och kallas Wikbolands Probsteri. Soknar äro här [ 547 ]1. Kuddby, 2. Östra Ny, med Rönö Capell, 3. Å, 4. Tåby, och 5. Konungsund, om hwilka nu kommer at handlas, neml.


1. KUDDBY, Regalt.

Ifrån Byarna Ingelstad, Söfwerstad och Unnerstad ligger Kyrkan i Norr, och thorde i anseende thertil blifwit kallad Kuddby, ty efter gamla Språket kallas Norden Kuttup[28], och heter hon således rättast Kuttupby. Hon står på Krono grund, en och en ottondedels mil ifrån Söderköping, och är på längden och sidorne uti urminnes tid tilbyggd, hållandes i längden 47 och i bredden 19 alnar. Thes Altartafla med ganska wäl förgyldta bilder är ifrån Påwetiden: och är Prädikstolen, med några Apostlar bilder beprydd, äfwenock gammal. Orgelwerket har 6 stämmor, och är ganska odugligt. På stora Gången ser man en sten med Munkstyl, af innehåll: Hic jacent Thyrgillus de Scammaby, et filius Johannes, quorum animæ in Christo Domino requiescant, Amen.. Hwilke thesse warit, som bodt i Byen Skammaby, wet nu ingen berätta, ej eller, hwad tid the lefwat; men kunnigt är, at Stenen uti Påwetiden warit Altarebord, på ett litet Altare å Norra sidon framme i Choret, ther thet togs bortt år 1738 tillika med ett annat dylikt, som stod gint emot på Södra sidon, hwarest then Påwiske Sångare-bänken ännu är i behåll. Til år 1741 hafwa Klockorna hängt uti Trästapel, och uphängdes tå uti Tornet, sedan thet förrut blifwit påbyggdt och repareradt. På then större Klockon läser man å ena sidon:

Af gammal är jag worden ny,
Mig tredje gången tiden ändrat;

[ 548 ]

Så lär o menniska tu at fly
Then gamla werld theri tu wandrat:
War snar och kom til HErrans Hus,
När tu min sång och klang får höra,
Förnya ther, til lifsens ljus,
Guds ordets klang uti titt öra.
Twå hundra ett och tretti år
Mig gånger tre min nyhet gifwit:
Om tu ej förr tin nyhet får;
Tu får then ej i thetta lifwet.

Å andra sidon står:

I. ringare. och. Kyrkiofolk. i. Kuddeby. Stadnen. och. wyrden. min. ålderdom. min. ungdom. och. mitt. arbete. För. 57. år. sedan. war. jag. 174. år. gammal. hærstammad. i ondom. tid. af. god. Påwisk. Adel. Jag. begynte. straxt. troligen. förmana. mit. folk. til. Guds. sanna. frucktan. och. hölt. mig. kæckt. til. thes. en bræck. mig. åkom. wid. en. högrigning. efter. et. Konunga-barn. Prins. GUSTAV. til. Swerige. Mine. husbönder. botade. mig. icke. långt. ther. efter. tå jag. åter. begynte. swinga. och. klinga. Nyligen. wille. jag. utropa. den. stora. Drottningens. ULR. ELEONORES. död. men. tå. jag. ropade. högt. befalte. min. stængel. mig. tiga. Nu. ær. jag. åter. ny. worden. på. gammal. rækning. på. ny. rækning. at. tiena. i. gammal. tro. tienst. Faren. J. wackert. med. mig. så. skal. jag. om. Gud. wil. tiena. eder. længe. Uti. Konung. FREDRIC. then. förstes. regements. tid. Nærwarande. Kronobefallningsman. Magnus Hellerstedt. Comm. Daniel. Somelius. och. Kyrkones. Föreståndare. Tyres. Jönsson. i. Blackstad. och. Nils. Jansson. i. Tångestad. bad. mig. Kyrkoherden. i. Kuddby. M. Petr. Zetterling. detta. at. påminna. tå. jag. i. Norrköping. 1742. d. 23. Julii. återfick. mitt. förra. målföre. af. Magnus. Hultman.

[ 549 ]På then mindre Klockon ses åtfwanomkring: Lofwer Gud i hans helgedom, lofwer honom uti hans makts fäste, Ps. 150. Midt på henne läses: Guten i Stockholm af Petter Dand 1669, och nedomkring: Kommer, låter oss tilbedja, knäböja och nederfalla för HErranom then oss gjort hafwer, Ps. 95.

Personernas antal i Soknen äro 1200, och består hon af 87 12 Hemman, af hwilka 43 14 äro Skatte, 25 34 Krono, 17 12 Frälse, och ett Prestegården. Hon är ifrån Söder til Norr 3 fjerdedels mil lång, och ifrån Öster til Wäster 7 ottondedels mil bred; gräntsandes i Öster til Stenby och Ny, i Söder til Å och Slätbaken, i Wäster til Tåby och Furingstad, och i Norr til Konungsund. Några få Hemman äga här litet Skog, och som Allmänningen i Soknen är uthuggen, så fås til byggnad och hägn efter utsyning på Kålmorden. Jordmån är til större delen stark Lera med klappersten, som bär en ymnig säd, och är til Hemmanen tilräcklig Åker, äfwenock Äng och Mulbete til somliga, men några äga dock litet Äng och knappt Mulbete. Åkerbruket och Boskaps-skötseln är Allmogens enda Näringsfång; och äro Hemmanen indelte uti 20 Båtsmans-Rotar. Förbi Kyrkon stryker Allmänna Wägen mellan Söderköping och Fergstaden, ther resande ofta färdas fram, som ärna sig til Södermanland och widare til Stockholm. Wid Orminge är en stark Åderkälla, hwilken, medelst sitt flödande, underhåller många Hemman med watn både Winter och Sommar; och skulle utan henne många lida watnbrist; ty then lilla Ån, som tager sin början i Sokneskilnaden wid Ny Sokn i Öster, och går merendels linea recta i Wäster inemot Kyrkon, ther hon kröker och [ 550 ]wänder sig til Söder ut genom Å Sokn, och söker Slätbaken nedan för Å Sokne-Kyrko, räcka icke alla Hemmans Åboer: och när stark torka infaller, sinar hon ut. På Prestegårds ägor äro Ättebackar som wittna om ortens ålder, så wäl som the i Soknen befintelige Runstenar. År 1670 syntes ock i Kyrkomuren en Runsten, som nu är öfwerklistrad; men en annan wid Orminge, och en wid Gertrums Grind, finnes än i behåll. Alle tre äro aftagne och aftryckte uti M. Göransons Bautil eller Runstens-Bok, pag. 237. Then förste, som är Num. 835, har warit skadad, och allenast thetta synligt på honom:

SUFUR. RIS — — — — — — — UDUR. SIN.

Thet är:

Sufer reste — — — — — — — broder sin.

Then andre wid Orminge, N. 836, lyder så:

DURLAGR. LIT. RAISA. STAIN. DINA. EFTIR. RAUDA. FADUR. SIN. AUK. EFTIR. KUAN.

Thet är:

Thorlager lät resa denne sten efter sin Fader Röde, och efter Hustrun.

På then tredje, N. 834, wid Gertrums Grind, läses:

HULMGIR. AUK. BRANTI. DAIR. RAISDI. STIN: DENA. GIULIG. FADUR. SIN.

Thet är:

Holmger och Brante de upreste denne sten åt sin Fader Giuleg.

Uti Soknen äro följande Boställen:

1. Klindt, Capitain-Liuetenants-Boställe wid Cavalleriet, af ett Hemman, som har 12 a 14 tunnors Utsäde, 30 lass Hö, Hage til 16 Kor, och litet Skog.

[ 551 ]2. Söfwersta, Cornetts-Boställe wid Lif-Compagniet, af ett Hemman, med 8 och en half a 10 tunnors Utsäde, 24 lass Hö, Hage til 20 Boskaps-Kreatur, och litet Skog.

3. Fiskeberga, Kyrkoherdans Boställe, af ett Hemman. Thertil äro 13 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten Humlegård, och en liten Skogshage af Allmänningen med ett Torp, som Drottning CHRISTINA lagt til Prestegården then 30 Apr. år 1650. Til Prestegården lyder ock Styretorpet, en half mil therifrå beläget. Kongl. Hoff-Prädikanten och Härads-Probsten, Doct. Petrus. Ol. Zetterling, bekom Pastoratet år 1742.

4. Gisle, Capellans-Boställe af ett fjerdedels Hemman med Kyrko-jorden, har 4 a 5 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete. År 1759 tilträdde Carl Magnus Stare Sacellanien.


2. ÖSTRA NY eller NYKYRKA med RÖNÖ Capell, Regalt.

Kyrkan kallas förmodeligen Ny-Kyrka i anseende thertil, at hon sednare blifwit byggd än the andra Kyrkorna i Häradet; ty i förstone skal allenast en Kyrka hafwa warit i hwarje Härad; men sedan Häraderna mer blifwit upodlade och Allmogen ökt sig, skola flere blifwit tilbyggde; och at hon kallas Östra Ny, är at skilja henne ifrån Ny Kyrka i Wadstena Län och Aska Härad, som ligger ifrån thenna i Wäster. Säkert har hon warit helgad S:t Olof, hwars bild med stark förgyllning än är i Kyrkon behållen. Hon står på Krono grund, 2 mil ifrån Söderköping, och är med Choret 35 och en fjerdedels aln lång, och 14 och en fjerdedels aln bred. på Altartaflan, som är ifrån Påwetiden, föreställes uti bilder Jungfru [ 552 ]Marie Bebodelse, Marie Barnsäng, Omskärelsen, Marie Kyrkogång; med mera, som är otydligt. Hon är nu afsides uphängd öfwer Sacristie-dörren, sedan ett fenster blifwit gjordt i gafwel-muren för bättre ljus skul i Choret. Prädikstolen förmenes wara gjord 1592, stofferad 1675, ohch Hufwen eller Himmelen öfwer honom förfärdigad 1648, emedan thesse årtalen stå wid och på honom utsatte: och är han beprydd med Frälsarens och the 4 Evangelisters bilder, samt målad och förgyld. Orgelwerket om 8 stämmor är köpt ifrån Jonsbergs Kyrko år 1756 för 330 Dal. Kopp:mt af Kyrkons medel, och therefter förbättradt för 180 Daler, så at thet nu både pryder och gagnar i Kyrkon. Bland Kyrkans silfwer finnes här en Kalk med Paten, som år 1341 blifwit gjord, och läses på honom uti Munkstyl:

Hic editor Jesus, remanet tamen integer esus,
Qui male sumit eum, se scient esse reum.

Nedre på foten stå thessa orden: Anno D:ni M.CCC.XLI. Andreas bresbyter fecit calicem in Nupari.

Klockorna hänga nu i Tornet, som byggdes år 1747. Nedre i Tornet är en hwalfd Benkista gjord, och har nuwarande Pastor utwalt sitt Grafställe under the tit samlada dödas ben, och i anseende thertil låtit sätta följande wersar under hwalfwet:

En Prest begrafwen ligger här:
Ho likbenen betraktar,
Han högre wärde finner ther,
Än alt hwad werlden aktar.
Guld, ädla stenar äro skarn.
Mot thenne Liksten räknat,
Han är hos Gud för kära barn
I Himmelen anteknat.

[ 553 ]

En så dyr liksten är ej spord,
Någ't Kongligt lik fått äga,
Som är af samma ämne gjord,
Betänk och öfwerwäga,
När eld på HErrans sidsta dag
All werlden skal förtära,
Tå kommer thenna sten i lag
Til oförgjänglig ära.

På then större Klockon, som warit guten år 1527, och blifwit omstöpt år 1742, läses följande:

När jag tyhundra år wäl låtit,
Och sidst en Drottnings död begråtit,
ULRICA Swerges dyra skatt,
Blef jag i Östra Ny helt matt.
Tå sörge-måln än dölgde Solen,
Och Konung FRIEDRICH satt på stolen,
D'Albedyl war Göthas Far.
Och Aurell god Domar' war,
Doctor Benzell Biskop lärde,
Och Wettersten war Probst i wärde,
Schenmarck bette thenna hjord,
Och Söderman med HErrans ord,
har Hultman genom eld och hetta
J Norrköping mig bragt til rätta;
Jag omstöpt blef af Skeppund Sju
År sjutton hundra fyrti ty.
Jag bjuder folk til Kyrkon komma
At undfå ther sin själa-fromma;
Jag them påminner fruchta Gud;
Tå wådled yppas, gjör jag bud.

Uti thenna Sokn med Rönö Capell; äro ock 1200 Personer boende, och består hon af 72 34 Hemman, bland hwilka 25 12 äro Skatte, 6 Krono, 34 34 Frälse, 3 12 Frälse-Säteri med afhyste Hemman, Rönö Kongsgård, som anses för 2, och Prestegården ett Hemman. Hon är med Capellet ifrån Wäster til NordOst en och 5 ottondedels mil lång, och [ 554 ]ifrån Norr til Söder 3 fjerdedels mil bred. I Öster gräntsar hon til Jonsberg och Slätbaken, i Söder ock til Slätbaken och Skällwik Sokn, som ligger Söder om Slätbaken, i Wäster til Å och Kuddby, och i Norr til Häradshammar. En fiskrik Insjö är här af en fjerdedels mil längd och en ottondedels mil bredd, som kallas Lygne-Sjön, uti hwilken fås åtskillig slags Fisk, understundom ock Braxen. Fastän hälften af Hemmanen i Soknen äga Skog, äro dock Sokne-Allmänningarne utödde, så at ther allenast fins någon ung Skog; hwilken med tiden kunde gagna, om alt hygge på wiss tid blefwe förbudit: i synnerhet som Hemmanen, utom thet somlige hafwa på ägorna, få hjelp til Byggnad med mera ifrån Härads-Allmänningen på Kålmorden. Jordmån består uti Spiklera, Sand och Dugjord, som dock är tämmeligen bördig, och hafwa the närmast intil Kyrkon belägne Hemman tilräcklig Åker, men Öster ut i Soknen litet. tryter icke, hwaremot dock Mulbetet är knappt för alla. Tå och tå säljes något Hö til Norrköping; och äger Allmogen, utom Hemmansbruket, intet Näringsfång. Höst och Wår gagnas här en Mjöl-Qwarn med ett par stenar; men then mästa Söden, som males til husbehof, föres til Norrköpings Qwarnar. För några och tjugu år sedan uptogs här på Allmänningen en Jernmalms-Grufwa, som för malmbrist skul nu ligger öde, och har lämnat några stenhögar til åminnelse. Uti ofredstider har här altid warit en Wårdstake på Lönshufwud udde, som är landfast uti Capellet, och hafwa sådane Wårdstakar blifwit itände, när fiender nalkats, på thet the omkring boende tå måtte rädda sig och fly undand. Förbi Kyrkon stryker Allmänna Wägen genom Soknen mellan Stegeborg och Fergstaden, och är wid Stegeborg en Bro med [ 555 ]Windbrygga öfwer Slätbaken, til the resandes nytto. Soknen är indelt i Båtsmans-Rotar, och rustar ut 16 ordinarie Båtsmän. Af gamla Minnesmärken äro här 3 Runstenar, och läses på then första, som står här i Södra Mems Hage:

STUDIGR. RAISTI. STAIN. DANSA. IFTIR. JARLI. BURUDUR. SIN.[29]

Thet är:

Stodiger reste denne sten efter sin Broder Jarl.

Then andre wid Wästra Skam är af följande innehåll:

JANUNTR. RAISTI. SAIN. DAN — — IFTIR. UTR. SUN. SIN.[30]

Thet är:

Janonter reste denna sten efter Oter sin Son.

Then tredje wid Östra Skam, som M. Göranson orätt anmärkt uti sin Bautil under N. 839 at ligga på Konungsunds Kyrkogård, lyder så:

THURIR. SATI. STAIN. AT. DIALFAR. FADUR. SIN. JAR. STRANTI. A. GAUTAUN.[31]

Hadorph verterar honom i företalet til Gottlandslagen sålunda:

Thure satte sten åt Thialfr, fader sin, som strandade, eller strandsteg på Götha Ö.

[ 556 ]På samma sten står äfwenock:

— — SUN. JAR. BUKI. A. GAUTAUN. — — — TRUISTA. SINA.

Thet är:

— — — son, som bodde eller byggde på Götha Ö (eller Gottland) sina trognaste.

Stegeborgs Norra Kongs Ladugård är rå och rörs Hemman under Stegeborgs Slott i Skällwik Sokn, och nu indelt til Häradshöfdinge-Boställe. Thertil äro 10 tunnors Utsäde, någorlunda tilräcklig Äng och Mulbete, litet Skog, och 4 rå och rörs Torp.

Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, har 12 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, dock mäst starr, föga Mulbete, liten Humlegård, och en ringa Skogsbacke. Sedan år 1738 har Laurentius Schenmarck wårdat Församlingen: och måste honom til beröm nämnas, at han, med Vener. Consistorii bifall, i Soknen inrättat en Barna-Schola, uti hwilken Barn af 7 års ålder och therutöfwer, mellan Påsk och Michelsmässan, årligen må läras i bok och utantil sina Christendomsstycken. Barnen blifwa en gång i månaden af Pastore förhörde, tå ock antecknas huru wida hwar sig emellan hwar gång förkofrat. Förr än någor från thenna Schola lösgifwes, warder han i lika måtto af Pastore, i några Soknemäns närwaro, förhörd.

RÖNÖ Capell har sitt namn efter Rönö Slott, och står Kyrkan på Krono grund, 3 mil ifrån Söderköping. För Reformations-tiden, och under Konung GUSTAV then Förstas regering, blef Capell-Kyrkan kallad Antonii Hoff-Capell, som tå war allenast af träd upbyggd; men åren 1641 och 1642 lät Phalts-Grefwens JOHAN CASIMIRS [ 557 ]Gemål bygga then nu warande Sten-Kyrkan[32], och kallade henne efter sig S:t Catharina. Kyrkons längd är 32, och bredd 16 alnar. Altartaflan med 16 förgyldta Bilder är gjord i Påwetiden, och hit förärad ifrån Östra Stenby Församling år 1742, tå ther en ny upstäldes; och har härwarande Kyrkoherde låtit antekna på henne följande:

Se'n Taflan många år för Stenby Altar prydt:
Är hon från Stenby skänkt och hit til Rönö flytt.

Prädikstolen är gjord år 1704 för 300 Dal. K:mt af Kyrkons medel, och ses uti thes trenne hörn uti Bilder Hoppet, Tron och Kärleken. Orgelwerket om 10 stämmor med tremulant gjordes och upsattes år 1755 för 1200 Dal. Kopp:mt, som togos utur Kyrkons Cassa. Intet Torn är här, utan hänga Klockorna i Trästapel, och läses på then större:

Komne äre wi af Jacobs Hus,
Låt oss wandra i HErrans ljus.
År 1662.

Then mindre har en widlöftig inscription med helt obekanta Bokstäfwer, som dock til en del likna Ryska Alphabetet, och äges ingen kunskap hwarifrån hon kommit, ej eller hwem som gifwit henne til Kyrkon.

Märkwerdige Fastigheter äro uti Capell-Soknen:

1. Rönö, som för thetta warit ett starkt och befäst Slott emot Skärgården. När thetta först blifwit byggdt, är icke kunnigt, men år 1289 testamenterades thet til Biskops-Bordet af Hertigen Biskop [ 558 ]Bengt i Linköping, som war Birjer Jarls af Bjällbo Son, och Sambroder med Konungarne WALDEMAR och MAGNO LADULÅS. År 1396 är thet upfördt ibland Drottn. MARGARETHÆ Morgongåfwo-Gods, och lät Feltherrn Engelbrecht, år 1434, thet intaga och nedbryta. Sedermera skal Drottning MARGARETHA hafwa såldt thet til Carl Ulfson af Toptom, som ett bref, dateradt Calmar år 1441, förmälar, och blef thet år 1464 med Östkinds Härad lagdt under Biskopsstolen i Linköping men år 1470 fick Konung CARL KNUTSONS Son med Christina AbrahamsDotter, Herr Carl Carlsson, Rönö i förläning, jemte testamente af Konungens förgyldta Swerd med mera[33]. Någon tid therefter lades Rönö, med underliggande Gods, åter igen under Biskopsstolen i Linköping, och lät Biskopen D. Hans Brask, år 1524, här anlägga en Saltpanno, hwartil han fått ett märkeligen stort privilegium; men år 1527, tå thet i kraft af Westerås recess undergick reduction, blef thet en Konungsgård igen, efter hwilken tid Konung JOHAN then Tredje lät upbygga här ett härligit Palais, som Hertig JOHAN af ÖsterGötland än mer beprydde, såsom thet ses aftagit uti R. R. Gref E. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. Sedan har Phalts-Grefwen JOHAN CASIMIR, år 1630 then 28 Maji, af Konung GUSTAV ADOLPH, och hans Gemål och Son, Hertig ADOLPH JOHAN, efter honom fått Rönö i förläning. År 1681 then 29 Nov. återföll thet Kronone genom reduction, och är sedermera dels nederbrutit och dels förfallet; så at intet mer än några skräpliga murar och [ 559 ]grushögar theraf äro i behåll[34]. Til Slottet hafwa lydt Rönö med Swinsäter, som Kongs-Ladugårdar, hwilka anses för 2 Hemman, hwartil äro 12 tunnors Utsäde, tilräcklig äng, godt Mulbete, medelmåttig Skog, fördelaktigt Fiske, 9 hela Bonde-Hemman, och 8 rå och rörs Torp. Thessa Hemman blefwo år 1689 then 29 Nov. lämnade til General-Majoren Baron Blechtert Wachtmeister för årligt arrende af 300 Dal. Silf:mt, och then 20 Junii 1702 förpantade til Grefwinnan Christina Douglas, hwars Måg, Öfwersten Baron Carl Johan Wrangel, sedermera njöt förpantningen i sin lifstid til godo; men efter hans död transporterade hans Söner förpantningen på Öfwersten och Ridd. Gustav Adolph Meyerhelm. Nu innehafwas Hemmanen af thennes Arfwingar under arrende, sedan förpantningen är inlöst.

2. Koreholm ett Hemman, hwarunder äro afhyste Dräg ett halft, Rägneklöf ett halft, Brånkjärr ett halft, och Härstad ett halft Hemman, så at Gården nu består af 3 Hemman Frälse-Säteri med 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete, godt Fiske, litet Skog, och några rå och rörs Torp. På ägorna är ock en ödelagd Jernmalms-Grufwa, som uti urminnes tid blifwit uptagen. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon wid en wik af Östersjön, som går up til Stegeborg ther hon hänger tilsammans med Sjön Slätbaken. Oxenstiernor, en Stenbock och en Lilja hafwa ägt thet; men sidst såldes thet af Grefwinnan Hedvig Sack til Capitainen Alexander De Geer, som nu är thes ägare.

[ 560 ]3. Slätsbrink af ett halft Hemman är Capellans-Boställe med 4 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, litet Skog uti en Hage, och ringa Fiske. Altsedan år 1730 har Johannes Söderman warit Capellan wid Församlingen.


3. Å, Consistoriel.

Kyrkan har fått sitt namn efter en liten Å, som har sitt utlopp ifrån Kapperstad i Kuddby Sokn och rinner, på Wästra sidon, henne tätt förbi och faller i Slätbaken. Hon står på Krono grund, en och en half mil ifrån Söderköping, och är med Choret 32 alnar lång och 15 och en half aln bred. Af hennes form och structur, tjocka murar och starka hwalf kan man säkert sluta, at hon måtte wara en med af the äldsta Kyrkor i Landet. Altartaflan är kostelig och indelt uti 5 förskildta rum, uti hwilka med wäl förgyldta bilder föreställes then Heliga Trefaldighet. Biskop Ansgarius uti Biskops-Skrud, Nithardi halshuggning och flere Presters mördande, samt huru Ansfrid och Gautbertus med flere slås och drifwas uti Landsflychtighet. Troligt är at thenna Tafla i fordna tider warit uti någon Kyrka i Upland, emedan nämnde Personer ther lidit uti Björkö fordna Stad för Christi namns bekännelse; men när och på hwad sätt hon kommit hit, therom äges ingen kunskap. Prädikstolen wäl målad och förgyld med Bildthuggare-werk är köpt för 250 Dal. Kopp:mt af Kyrkons medel, och upsatt år 1647, och theslikes Orgelwerket om 4 stämmor köpt för 300 Dal. Kopp:mt af Kyrkons medel, år 1650; Ehuru gammalt thet ock är, så har thet ett högt och wäl låtande ljud ännu. Uti Kyrkon är Öfwerst-Lieutenanten wid Cavalleriet, Gustav Vestfeldts Hufwud-Baner upsatt wid hans Graf, och på Kyrkogården begrofs then 18 Apr. 1729. Allmosohionet, Jon Andersson 147 år gammal; ty han war född i [ 561 ]Kofra Gård af Skatte-Bonden Anders Jonsson och Hustru Anna JönsDotter then 18 Febr. 1582. Warit några och 40 år hemma hos Föräldrarna: therefter 40 år Gånge-Skomakare: sedan 40 år Torpare til år 1721, tå han blef intagen i Fattigstufwan. Af gamla Minnesmärken ligger i Södra Kyrkodörren en Runsten[35], hwars Runor äro thessa:

FRUSTIN. RITI. STIN. DINA. IFTIR. SIGMUT. U — — — TRI. ANUA. BURD.

Thet är:

Frosten ristade denne sten efter Sigmot — — — — Anun brodren.

Under Klockstapeln ligger äfwenwäl en Runsten[36] med följande Runor:

SIN. UK. DURBURN. UK. SATAR. DR. RITU. STIN. DINA. IFTIR. DURKL. BRDR. SIN. SUN. — — — — GI.

Thet är:

Swen och Thorbjörn och Sater de ristade denne sten efter Thorkel sin broder, son — — ge.

Öfwer 400 Personer äro boende i Soknen, som är indelt i 8 ordinarie Båtsmans-Rotar; och består af 35 78 Hemman, bland hwilka 13 äro Skatte, 5 Krono, 14 78 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon gräntsar i Öster til Östra Ny, i Söder til Slätbaken, i Wäster til Kuddby, och i Norr ock til Kuddby. Thes längd ifrån Söder til Norr är 5 ottondedels mil, och bredd ifrån Öster til Wäster en half mil. Ingen Skog är här, [ 562 ]hwarföre en hwar måste köpa större delen til husbehof från andra Soknar, althenstund thet icke wil förslå, som efter utsyning fås på Kålmorden. En ganska bördig Åker af Lerjord hafwa dock Sokne-Männen at fägna sig af, samt någorlunda tilräcklig Äng; men swagt Mulbete. Någon Säd säljes från Soknen, och äfwen Miöl, Kött och Fläsk til Stockholm. Öster i Soknen ligger Hemmanet Hackestad, som i nästledne Seculo warit Frälse-Säteri och Christer Sommes Fru tilhörigt; men har mist sin Säteries frihet, som förmodeligen blifwit transporterad på Lundby, hwilket then tiden icke war Säteri.

Lundby består af 2 Hemman Frälse-Säteri, och är belägit en fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Förmånerne bestå uti 14 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, swagt Mulbete, ett Bonde-Hemman, ett rå och rörs Torp, och en Utjord, som utgjör Dagswerken: och är nu Öfwerste-Lieutenanten Gustav Westfeldts Änke-Fru, Catharina Elisabeth Wangel och thes Söner tilhörigt.

Kyrkoherdans Boställe Åkerby af ett Hemman, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 12 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, och en god Humlegård. Carl Noberg blef här Pastor år 1760.


4. TÅBY, har warit Præbenda til Rector Scholæ i Söderköping ifrån år 1540 til år 1572, men är nu Consistoriel.

Kyrkan står på Krono grund, en half mil ifrån Söderköping, hållandes med Choret uti längden 35 och uti bredden 9 och 3 fjerdedels alnar. Synliga märken intyg, at hon warit itänd af wådeld, fastän man ej wet när thet skedt. På thes Altartafla [ 563 ]föreställes S:t Olofs bild, trampandes på ett troll eller en Drake, och å båda sidor Apostlarna uti bilder: hwaraf slutes at Kyrkan warit S:t Olof helgad, och at Altartaflan är gjord i Påwetiden. Prädikstolen af Bildthuggare gjord upstäldes år 1727, tå han kostade Kyrkon 455 Dal. 7 öre K:mt. Orgelwerket om 6 stämmor är ock köpt för Kyrkons medel, och gjordt år 1696, tå thet kostat 233 Dal. 15 öre K:mt, men är dock sedan then tiden förbättradt, och nu i någorlunda godt stånd. Bland Kyrkons silfwer har en Kalk följande påskrift:

Så länge JEsu blod kan läka själafot,
Låt mig, o GUD! och stå til Tåby Kyrkos prydning,
Sam med friwillig hand, Guds helga namn til wyrdning,
Är inlöst utaf hwar en Tåby Ledamot. 1667.

En Liksten, som ligger uti Altargålfwet, är här ock märkwerdig af följande rader:

Huc juvenes, Pariterque senes, properate, videntes
Quam leviter patet istud iter, pro me rogitantes,
Petrus eram, cui mors teneram tulit emula vitam.

Uti Kyrkon har Bagge-Familien en Graf, hwaruti bland andra Eric Bagge Bengtson hwilkar, som föddes then 31 Julii 1631; skref sig Herre til Berge, Ryningsholm, Langnö, Edhe, Mem och Hamnarå, och afsomnade then 22 Apr. 1692, hwilket ses på thes i Kyrkon upsatte Hufvud-Baner: utom hwilket här ännu är ett annat Gustav Johan Bagge til Berga, Mem och Ryningsholm, som föddes år 1666 then 23 Augusti, och afsomnade i Herranom then 30 Junii 1672, til åminnelse lämnadt. Af Påwiska qwarlefwor ser man uti Wapnhuset rummet efter en öpning i muren, ther the Påwiske Munkar stådt och bestänkt the til och från Kyrkon gående med wigt watn, och är thet långt för thetta igenmuradt. År 1752 [ 564 ]togs Trästapeln neder, sedan ett Trä-Torn blifwit byggdt på gamla Tornmuren, som kostat wid pass 2000 Dal. Kopp:mt, och flyttades tå Klockorna up i Tornet. Then större har ingen påskrift, men på then mindre läses:

När tu hör mitt ljud,
Jnställ tig för GUD,
Gif acht uppå hans Bud.
År 1728.

Personernas antal i Soknen äro öfwer 500, och består hon af 38 78 Hemman, hwaribland 15 14 äro Skatte, 6 14 Krono, 14 Frälse, 2 38 Frälse-Säteri med ett afhyst Hemman, och Prestegården ett Hemman. Hon är indelt i Båtsmans-Rotar, och utgjör 7 ordinarie Båtsmän. Jfrån Söder til Norr är hon en half mil lång, och ifrån Öster til Wäster en half mil bred. J Öster stöter hon til Kuddby och Slätbaken, i Söder til Söderköpings Å, i SödWäst til Söderköpings ägor, i Wäster til Drothen, och i Norr til Tingstad och Furingstad. En Jnsjö är här, som kallas Oxtorpe-sjön, och ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkan i Söder. Wid honom är ett ganska högt Berg på Tåby Bys ägor, som är omgifwet på Norra, Östra och Södra sidorna af nyssnämnde Sjö, Kärr och then så kallade Egelsjön, hwilka förmodeligen förr warit en enda sjö, och än hafwa gemenskap med hwarandra, althenstund Kärren, som äro mellan båda Sjöarna, bestå af gungwall. På Bergets Östra ända och thes öfwersta klint är en jemn plan, som är omgifwen af bergets högder; och säges, at en Härnadsfarare eller Sjökonung, wid namn Ramunder, ther haft sin boning. Något i Wäster är en däld i berget, af 500 steg i omkrets, som en upsatt mur af 6 alnars högd, 7 alnars tjocklek, och 847 alnars längd omringar. [ 565 ]Jnom samma mur ses rudera efter Hus, Källare och Ugnar, hwilka förmodeligen wilja wid handen gifwa, at Ramunder warit en mäktig Herre och haft ansenlig Hoffhållning; och skal han hafwa lefwat år 760[37]. Några Hemman i Soknen äga nödtorftig Skog, och somliga ganska litet. Jordmån består uti Lera och Sand, som bär en ymnig Säd, hwarigenom icke mycket skönjes, at til Hemmanen så mycket bättre, som han icke har något Näringsfång utom Åkerbruket och Boskapsskötseln. Genom Soknen, förbi Kyrkon, stryker allmänna Wägen fram mellan Söderköping, Stegeborg och Fergstaden. Förutan många Ättebackar, som finnas på åtskilliga ställen, äro här ock 2 Runstenar, som ligga wid Grönshögs Wad, hwilket är skillnaden mellan Björkekinds och Lösings Härader. Af thessa Runstenar lyder then förra sålunda:

ASA. LIT. GIARUA. KUML. IFTIR. DORGISL. BONTA. SIN. AUK. DOUKUN. IFTIR. FADU. SIN.

Thet är:

Asa lät gjöra stenwården efter Horgisel, sin Man: och Thoukun efter sin Fader.

På then sednare läses:

SIKSTAN. LIT. RAISTI. STAIN. DANA. IFTIR. IGVAR. SUN. SIN. HAN. WARD. AUSTR: TAUDR.

Thet är:

Siksten lät upresa denne sten efter sin Son Igwar, han blef död i Österland.

[ 566 ]Uti Soknen är allenast ett Frälse-Säteri, näml. Mem, som ock kallas uti ett Pergaments-Bref Määm, bestående af 2 Hemman, utom Sätra af 3 ottondedels Hemmam, som therunder är afhyst. Stenhufvet ses aftagit uti ofvannämnde R. R. Gref Er. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod., dock är thet nu ganska mycket förbättradt. Til Säteriet äro 30 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, tilräckligt Mulbete och Skog, godt Braxen- och annat Fiske i Slätbaken, 8 Bonde-Hemman, 6 rå och rörs Torp, och 2 Torp på Bonde-Hemmans ägorna. Här har ock förr warit ett Tegelbruk. Säteriet, som warit gifwit Esbiörn Pederson Liljehök til ewärdeligt ägo, likmätigt ett bref af then 29 Nov. 1568, har Hindrich Flemings andra Fru Sigtrud Kursell ägt 1652, och war hon Landshöfdingen Jost Kursells och Ebba Esbiörns-Dotter LiljehöksDotter. Uti Reduction återsändes Säteriet til Kronon; men för then stora omkostnad thes tå warande ägare Eric Bagge therpå anwände, blef thet honom lämnadt emot andra Gods, efter Kongl. Kammar-Collegii immission af then 18 Dec. 1683, och igenom Arfwingarnas omsorg confirmerades bytet af Kon. CARL then XII:te i Bender then 14 Sept. 1712. Sedermera har thet genom köp kommit til Sparrskölds Familien, och är nu Landshöfdingen, Vice-Amiralen och Riddaren af Kongl. Majestets Swerds-Orden, Gref Diedrich Hinrick Taube theraf ägare[38]:

[ 567 ]Kyrkoherdens Boställe, belägit wid Kyrkon, består af ett Hemman, och har 16 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckligt Hö, nödtorftigt Mulbete, liten Skog til Risbränsle, och 3 Torp. År 1742 blef Benct Follén här Pastor.


5. KONUNGSUND, Consistoriel.

Kyrkan har Konung ERIC then Ellofte, Läspe kallad, låtit bygga år 1228[39] på Krono grund; och är hon efter Konungen och thet Sund, som på Soknens Norra sido, mellan Dagsberg och Stenby soknen, stöter in af Bråwiken, kallad Konungsunds Kyrka. Hon ligger en och en fjerdedels mil ifrån Norrköping, hållandes i längden 28 och uti bredden 11 alnar. Thes Altartafla har år 1696 kostat Kyrkon 1004 Dal. Kopp:mt; och är hon gjord med Bildthuggare- och blomwerk uti hwilken twänne Englar hålla en Krants, inom hwilken stå orden: Helig, helig, helig är HErren Gud alsmächtig, som war, och som är och som komma skal. Apoc. 4:8. Therunder är måladt Nattwardens Jnstichtelse; och stå uti bilder Moses med Lagens bok, och Aron i sin presterliga skrud å sidorne. När Prädikstolen, som är gjord af Snickare, blifwit upsatt, wet nu ingen; men år 1689 är han blefwen stofferad och förgyld med Kyrkons egen bekostnad, och ses på honom Frälsarens och the 4 Evangelisters bilder uti målning, samt omkring krantsen orden af Esa. 58. C. v. I. Ropa trösteliga &c. Omkring himmelen öfwer Prädikstolen läser man: Christus hafwer många tjenare, men få efterföljare. Orgelwerket [ 568 ]är litet och har allenast 3 stämmor, men kan dock gagnas uti thenna lilla Kyrkon. Hon har intet Torn, utan Klockorna i Trästapel. Uti Kyrkon ligga begrafne Landshöfdingen Palne Ericson til Rakmanäs, som dödde år 1596; hans Son Truls Palneson Rosenstråle, och Cornetten Otto Edling år 1696, efter hwilka theras Hufwud-Baner finnas upsatte. Ther hwilar ock Öfwersten Baron Carl Kagg, hwars Graf Familien gagnar. Jbland flere Grafstenar är här en med följande påskrift. Hær under ligga begrafne Sal. Herr Olaus Gunnari med sin Sal. Hust. Anna Soffredsdotter, hwilka hær i Konungsund bodde och Pastorerade uti 40 år. Och i Herranom afsomnade han på sitt 83 och hon på sitt 76 år. Gud förlæne dem en frögdefull upståndelse. Bland Kyrkons Silfwer är ock en rätt gammal Kalk märkwerdig theraf, at omkring hans fot, med uphögda Munkebokstäfwer, läsas thessa orden: De vera vite hoc vas pocula vitæ. Af Ålderdomsmärken finnas här ännu 2 Runstenar; af hwilka then ena, som är i Kyrkomuren, har följande påskrift:

SIKSTIN. RISTI. DINSA. IFTIR. I — — VI. FADUR. SIN.[40]

Thet är:

Siksten upreste denne sten efter sin Fader I — — — we.

Then andras Runor äro thessa:

RUNR. RISTI. STAN. DISI. AFTIR. JARNA. SUN. SIN.[41]

Thet är:

Runer reste denne sten efter sin son Jerne.

[ 569 ]Wid pass 400 Personer äro boende i Soknen, som består af 25 14 Hemman, nemligen 8 18 Skatte, 8 58 Krono, 1 12 Frälse, 4 Frälse-Säteri, 2 gammalt Frälse-Säteri, och ett Prestegården. J Öster gräntsar hon til Stenby, i Söder til Kuddby, i Wäster til Furingstad och Dagsberg, och i Norr til Bråwiken. Hennes längd är ifrån Öster til Wäster 3 ottondedels, och bredden ifrån Söder til Norr en fjerdedels mil. Merendels äga Hemmanen icke then ringaste Skog, utan måste köpa wedbrand från andra långt aflägsne Soknar; men Timmer och Gärdsle fås til största nödtorft efter utsyning på Härads-Allmänningen. God och bördig Jordmån af Lera är här merendels, och skötes Åkern wäl, althenstund til Hemmanen äro små Utsäden. Litet och knappt Mulbete är här ock, så at ej eller mera åker kan underhållas med gödning. Allmänna Wägen mellan Norrköping och Fergstaden går fram genom Soknen, och är hon indelt uti 4 ordinarie Båtsmans-Rotar. På Kålmorden i Swintuna bygden äro ock 4 fjerdedels Hemman, som lyda til thenna Sokn, och ther är äfwen ett Marmorstens-brott, til en ottondedels mil längd och 10 famnars bredd, af hwit Marmor med gröna ådror och schatteringar. När thetta först blifwit uptagit är obekant; men wid pass år 1680 lades thet öde, och låg så til år 1722, tå thet åter af Cancellie-Rådet Baron Eric Wrangel och Commercie-Rådet Gabriel Gyllengrip, med Kongl. Majestets privilegio af then 17 Martii 1722 på 20 frihets år, å nyo uptogs: från hwilken tid ther många kosteliga stycken blifwit förfärdigade, så wäl til Stockholms Slott, som til utrikes orter, och åt höga Personer i Riket. Om Marmorens ogemena egenskap kan man läsa Doct. Henrich Jacob Siwers [ 570 ]beskrifning om then Swenska Marmoren, som är tryckt år 1738. Uti Soknen finnas på Wäsby ägor uti ett berg 2 af the så kallade och förr omtalte Jätte-kitlar, eller såsom the kallas i Risinge Sokn, Qwarnar. Twå Frälse-Säterier äro i Soknen, nemligen

1. Rafwanæs, som är gammalt Säteri, och anses för 2 Hemman. Thertil äro 28 tunnors Utsäde, 200 lass Hö, godt Mulbete, Granskog i 2 Hagar, liten Trägård, nödtorftigt Fiske, 8 och 3 fjerdedels Bonde-Hemman, ett rå och rörs Torp, och 3 andre Dagswerks-Torp. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och är ett gammalt Rosenstråle-Gods, redan för år 1436, tå Wäpnaren Holmsten Jönsson Rosenstråle ägde thet, och war Landshöfdingen Palne Ericsson Rosenstråle ägare theraf til år 1596. År 1652 war thet Öfwerste-Lieutenanten Turo Ribbings. The sidste Ägare hafwa warit Öfwersten Baron Carl Kagg, R. R. Axel Stålarm och thes efterlämnade Arfwingar, och R. R. Ridd. och Comm: af Kongl. Maj:ts Ord. Gref Arwid Posse, hwars Son, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Grefwe Fredric Posse nu är ägare theraf.

2. Swinsund, som består af ett Hemman Frälse-Säteri och 3 afhyste Frälse-Hemman. Härtil är ansenlig Åker, tilräcklig Äng, godt Mulbete, litet Skog uti en Hage, kostelig Trägård, Fiske til husbehof, några Bonde-Hemman, och ett rå och rörs Torp. Thetta Säteri ligger uti Lösings Härad, men lyder til Konungsunds Sokne-Kyrko. Först uti thet 17:de Seculo skref sig R. R. R. och General-Gouverneuren Herman Hansson Wrangel til Swinsund, och hafwa Wranglar alt sedan ägt Säteriet til thes thet för 20 år sedan blef försåldt af Riks-Rådet [ 571 ]Baron Eric Wrangel til Lagmannen Isaac Salomon, hwars Arfwingar nu äro ägare theraf.

Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, wid Kyrkon belägit, äger in alles med Åkern wid thes Stom-Hemman, 18 tunnors Utsäde, litet Äng, någorlunda tilräckligt Mulbete, Idfiske om Wåren uti en Bäck, och ett Dagswerks-Torp. Prestegården har Konung ERIC then Ellofte gifwit år 1228, och Konung MAGNUS LADULÅS Stom-Hemmanet i Konungsunds By år 1280, hwilket warit anteknat uti en gammal på Pergament skrefwen Kyrko-Bok. Nu för tiden är Benct Smedberg Kyrkoherde wid Församlingen, sedan år 1751.



III. Östkinds Härad.

Häradet, som har i sitt Sigill en Fisk uti watn, hwaromkring står Öskinds Hæret 1580, och Tingställe wid Östra Husby Kyrko, sträcker sig i längden ifrån NordWäst til SödOst, och kallas Östkinds Härad theraf, at thet ligger Öster om the förenämnda Härader uti Fögderiet, och räcker Öster ut i Skärgården. Betydelsen af ordet Kind är redan omtalt uti första Capitlet. Längden räknas ifrån Gerstad i Stenby Sokn til Norrbo i Jonsberg, jemt 2 mil, och thes bredd, från Stensö i ÖsterHusby Sokn til Häradskillnaden wid Norrmäm i Ny Sokn en mil. Om thes Rågång, allmänning och Rotedrägt finnes nedanstående[42] infört uti Stenby Sokns gamla Kyrko-Bok, [ 572 ]hwilket man aktat nödigt meddela Läsaren. I Häradet äro allenast 3 Soknar, och 288 58 Hemman, af [ 573 ]hwilka 142 1724 äro Skatte, 38 12 Krono, 79 78 Frälse, 15 34 Frälse-Säteri med afhyste Hemman, 9 [ 574 ]gammalt Säteri, och 3 Prestegårds-Hemman: dock lyda af förenämnda Hemman 7 och 3 ottondedels, [ 575 ]neml. 3 och 7 ottondedels Skatte, 3 och ett fjerdedels Krono, och ett fjerdedels Frälse til Christinæ Capell eller Qwarsebo Sokn i Strængnæs Stift, men inom ÖsterGötlands Läns-skilnad emot Södermanland, belägne. J NordWäst, Norr och Öster gräntsar Häradet til Bråwiken, men i Söder och Wäster hänger thet tilsammans med Björkekinds Härad. Thetta Östkinda Härad har ock, så wäl som the andre twänne Wikbolands Härader, några Hemman belägne på Kålmorden, samt äfwen ther sin Allmänning. Något til Bränsel äga wäl somlige Hemman inom Sokns; men til Byggnad och Hägn måste Allmänningen på Kålmorden tillitas; althenstund Allmänningarne Sandskogen och Hinnerstorpsskogen; som ligga emellan Soknarna, och then hit hörande delen af Kuddby Härads Skog, äro merendels utödde. Soknerne i Häradet äro 1. Häradshammar med Jonsberg, 2. ÖsterHusby, och 3. Stenby eller Östra Stenby.


1. HÆRADSHAMMAR, förr kallad Hershammar, Regalt.

Kyrkan kan hafwa fått sitt namn och blifwit kallad Hershammars eller Hersarnas Hammars Kyrka, emedan Hersar och Härnadsfarare här i fordna tider bodt på the Öar och höga Bergsholmar, som ligga wid och i Bråwiken, och höra til Soknen; ty Ha betyder högd, och Mar sjö, hwaraf ordet Hammar synes wara tagit: men är dock wigare och [ 576 ]troligare at säga och tro, thet Kyrkan behåller Ortens uråldriga namn, som så hetat; emedan han ifrå Hedenhös warit Häradets Hammar, thet är, Skog; ty på gammal Göthiska bemärker Hamar egenteligen berggryt, eller Skogbewuxna Berg och Högder. Men uti thet här nedanföre omrörda Påweliga Aflatsbrefwet finnes Kyrkan hafwa blefwit nämnd Herseme, såsom hon tillika med then therwid belägna Häradshammars Byen än idag kallas Herseme af Allmogen i Soknen: och uti Diario Vadstenensi pag. 42. Härsämmum. Kyrkan står på Krono grund, 2 och 3 ottondedels mil ifrån Norrköping, och är med Choret 43 och 3 fjerdedels aln lång, och 19 och en ottondedels aln bred. På thet hon uti Påwetiden måtte få åtskillig indrägt, har Pastor wid Församlingen, Johannes Ragvaldi, then 20 April 1488 utaf Romerska Påwen Innocentius then ottonde fått (amplifisiam indulgentiam) ett fördelaktigt Nådebref[43]til at meddela Aflat: hwarom en Perfamentsskrift, som ännu förwaras, widlöftigt förmälar. Om Kyrkan kan med skäl sägas, at hon är then wackraste uti hela Fögderiet, hwartil thes präktiga och åskådanswärda Altartafla, som föreställer hela Christi lefwernes Historia uti små [ 577 ]bilder, med stark förgyllning, af konstigt Bildthuggare-Arbete, icke litet bidrager. Thenna Altartaflan säges wara tagen uti ett Kloster i Tyskland under tretio åra Kriget, och förärad til Kyrkon af R. R. och Amiralen Baron Åke Hansson Wlfsparre. Prädikstolen af Bildthuggare gjord, wäl målad och förgyld, pryder ej mindre sitt rum än Altartaflan. Kyrkons prydnad ökes äfwen af thes sköna Orgelwerk om 9 stämmor, som förfärdigades och upsattes år 1750, och the ansenliga höga Fenstren, som här äro. Uti Choret är ock en ståtelig uphögd Graf, gjord år 1686 med jernkrant omkring, hwilken ock zirar Kyrkon, och är then Wlfsparriska Familien tilhörig. Tå then gamla Sacristian, som förr här war, reparerades år 1728, funnos kålbränder i muren, som gifwit tilkänna, at Kyrkan wid något tilfälle undergått någon olyckelig brand. År 1737 togs then Sacristian ned til grunden, och upmurades en ansenligare af 13 och 3 fjerdedels alns längd och 12 och 3 ottondedels alns bredd, som nu är, med Öster Husby Kyrkos Sacristia, störst af alla på Wikbolandet. På en Grafsten i Kyrkon läses: Sven Lilje och Fru Anna EricsDotter Wlfsparre til Hofgren och Yrstad: Han dödde then 18 Apr. 1609, och hon then 3 Apr. 1635. På en annan i Choret: Wardin David Kol[44], 1625. Än på en annan: Carl de Wickstil Nordanskog och Maria OlofsDotter Nordanskog Musla: Han dödde år 1629, och hade ett hjul i sitt wapn, men hans Fru ett Musselskal. [ 578 ]Under Altargålfwet är ock en Graf, uti hwilken Olaus Olai[45] til Gottnawik, som dödt år 1615, och Margaretha til Gottnawik, som afsomnat år 1604, ligga begrafne. Han förde uti sitt wapn ett Musselskal, och hans Fru en förgyld stjerna i Skölden, och en stjerna mellan bägge hornen öfwer hjelmen. Uti Wlfsparre-Grafwen hwila Landshöfdingen i Kronobergs Län Baron Åke Wlfsparre til Jonsberg, wärstad och Wännersnäs, och hans Fru Maria Elisabeth von Falkenberg, uti Kopparkistor. Ther hwilar ock Häradshöfdingen Paul Rudebeck med sin Fru Christina Wlfsparre, tillika med flera af Familien. Kyrkons Klockor hänga uti Tornet, som från grunden upmurades år 1741, tå Trästapelen nedtogs, och är ingen ting at läsa på them.

Öfwer 1130 Menniskior bo i Soknen, som består af 118 38 Hemman med Jonsbergs Capell, hwaribland 66 38 äro Skatte, 18 14 Krono, 22 34 Frälse, 2 Frälse-Säteri, 3 gammalt Säteri-Frälse, och ett Prestegården. Jfrån SödOst til NordWäst är hon 2 mil lång, och ifrån NordOst til SödWäst 7 ottondedels mil bred; gräntsar i Öster til Bråwiken, i Söder til Ny, i Wäster til Kuddby, och i WästerNorr til ÖsterHusby. Åar äro 2 i Soknen, af hwilka Soknens Jnwånare äga stor förmån, althenstund the hafwa sin gång igenom längden af henne. Then ena kommer ifrån Lygnesjön i Ny Sokn, och rinner i Sjön Fläten, som ligger nästan midt uti Soknen, hwarifrån hon söker sitt utlopp genom Möndsjön ned til Jonsbergs Säteri, ther hon faller i Bråwiken. Then andre tager sin början [ 579 ]utur Gålsjön, som icke ligger långt ifrån Fläten, och söker Bråwiken i NordWäst genom ÖsterHusby Sokn, ther hon wid Tuna By blandar sitt watn med Bråwiken. Jordmån är här så wäl som uti Capell-Soknen merendels Lera, Tall- och Dungjord; och bär then god och strid Säd, och är Utsädet til Hemmanen ej särdeles stort, hwaremot likwäl och Mulbete är tilräckeligit. Kött och Fläsk säljes härifrån Höstetider, och Fisk ifrån Skärgården, som lyder til Capellet. Skog äga allenast en del Hemman, hwarigenom händt, at Sokne-Allmänningen alldeles är utödd. WId Ripetorp och Gulltorp äro Mjöl-Qwarnar. För få år sedan togs här up på Hedstads ägor en Jernmalms-Grufwa, som är tämmeligen rik på malm. Soknen är indelt i Båtsmans-Rotar, och rustar ut 26 ordinarie Båtsmän när påfordras. På Tåsby ägor står en Runsten[46], hwars Runor så lyda:

THULFR. REISTI. STIN. DISA. AFTIR. KETIL. SUN. SIN.

Thet är:

Tholfer upreste denne sten efter Kätil, sin son.

Säterierne ligga alle uti Capell-Soknen, och märkes här endast Högby, som ligger icke långt ifrån Kyrkon, och är Kyrkoherdans Boställe. Thertil äro 12 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, samt litet Skog i 2 Hagar. Til år 1698 hafwa Kyrkoherdarne wid Församlingen haft Comministros, som bodt i Klockare-Gården, til thes Bostället Giörstorp eller Djurstorp gafs til Jonsbergs Capell, ther nu [ 580 ]Capellan är boende. Nu är Johannes Palmærus Kyrkoherde wid Församlingen, sedan år 1744.

JONSBERGS första Kyrka har R. R. Hans Ericsson Wlfsparre låtit bygga först uti thet sjuttonde Seculo, men nu är hon å nyo upbyggd år 1726 genom Probstens M. Pet. Wetterstens märkeliga omsorg och pådrift, i korsswis af trä med fyra flyglar, och är 40 alnar lång och 35 alnar bred. Altartaflan består af uthuggen Telgsten, marmorerad, wäl förgyld och målad, med Historien om Abraham, med Jsaacs offrande. Öfwerst på henne fins thet rätta Försonings-Offret Christus på korsset af trä bildadt, och på sidorne Mosis och Arons bilder. Til Kyrkon är hon förärad år 1647 af R. R. och Amiralen Åke Wlfsparre och hans Hus-fru Margaretha Kyle, hwars wapn ock ses på Altartaflan. Prädikstolen är år 1756 gjord och upstäld samt til Kyrkon förärad af Ryttmästaren Paul Rudebeck Paulsons Änke-Fru, Friherrinnan Beata Sophia Mörner, och thes Öfwertäcke eller Himmel beprydd med Mörnerska och Rudebeckska Wapnen. Han upbäres af en utbildad Simson, och afbildas å thes ena sido Frälsaren under sin blodkamp i Örtagården styrkd af en Ängel, och å andra sidon Jungfru Marie bebodelse. Orgelwerket har Församlingen gemensamt, genom sammanskott af 2400 Dal. K:mt, påkostat år 1756. Klockorna hänga i Trästapel, och läses på then större å ena sidon: Potentissimo Sveonum Rege CAROLO XI; å andra sidon: Til Jonsberg ÅKE WLFSPARRE, Kongl. Maj:ts Tro Man och Landshöfdinge öfwer Kronobergs Læhn; å tredje sidon: Til Gottenwik KNUT POSSE, Öfwerste-Lieutenant af Kongl. Maj:ts Lif-Guarde, och å fjerde sidon: Pastore Magistro Carolo Wirin, med Församlingens [ 581 ]tilhielp, stöpt år 1691 af Anders Jacobo Bergman. På then mindre Klockon står endast årtalet 1587. Kyrkan har 2 små Kyrkogårdar, then ena när sig, och then andra i Öster, litet ifrån Kyrkon. Utom thessa är Grafställe, för främmande Sjöfarande, som dö här, på Aspön uti Saltsjön. Säterier äro i Capellet:

1. Broxwik, byggdt til Säteri af Rebestorp eller Rebingstorp ett Hemman, och Håkanbäck ett Hemman, som nu äro Skatte och berustade, N. 3 wid Lif-Compagniet. Säteriet ligger wid Saltsjön eller Bråwiken, en mil Sommar-wäg, och en half mil Winter-wäg ifrån Kyrkon, och har en behagelig utsikt öfwer Segelleden, tilräcklig Åker och Äng, godt Mulbete, goda Skogstrackter, twänne Trägårdar och Humlegård, 2 Mjöl-Qwarnar med 3 par stenar, 2 Såg-Qwarnar, samt 21 underlydande Bonde-Hemman, och 14 stycken Dagswerks-Torp. År 1473 possiderades Broxwik af Riddaren Påvel Månsson, år 1544 af Ståthållaren Måns Påvelson; år 1551 af R. R. och Riddaren Eric Månsson, och therefter af Kammar-Jukaren Hans Ericson Wlfsparre, från hwilken thet för gravation blef reduceradt; men så återbekom han thet under donation then 15 Oct. 1597, och blef af honom utbytte år 1609, tå han war Riks-Råd. Efter hans död tilföll thet Sonen R. R. och Amiralen Baron Åke Hansson Wlfsparre, som possiderade thet som purt Säteri. Sedermera blef General-Majoren och Öfwersten Baron Hans Åkeson Wlfsparre ägare theraf, och possiderade thet äfwen som purt Säteri; til thes thet wardt observerat, at thes Fader Faders år 1609 gjorde utbyte ingen annan grund til wederlag hade, än af Kronon honom förlänte donationer; blef altså år 1683 reduceradt, tå äfwen thes emot rent wederlag i [ 582 ]thenna Sokn tilbytte Hemman Håkanbäck, hwilket under Broxwik afhystes ,til Kronan medtogs i fyllnad för hans gravationer. Af Konglig nåd återficks thet omsider, såsom en donation på lifstid; hwarföre wid thes död år 1688 thet hemföll Kronan, hwarefter, sedan Baron Åke Åkesson Ulfsparre, som war Landshöfdinge i Wexiö, förwärfwat sig ägande rättigheten häraf, thet år 1690 blef berustadt. Thenne Ulfsparre försålde thet år 1697 til Gillis De Besche, och tilföll thet Dottern Maria De Besche, Hoff-Intendenten Hans Georg von Dübens Änke-Fru år 1709. Efter hennes död 1726 tilträddes thet af thes Dotter Anna Christina von Düben, Riks-Translatorens Magnus Gabriel von Blocks Änke-Fru, hwilken år 1754 updragit thet til Sonen, Kammar-Herrn Carl Jacob von Block.

2. Gottenwik, förr kallad Gåtnawik, består af 2 Hemman, 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Säteriets förmåner bestå uti 20 tunnors Utsäde, ansenlig Skog, tilräcklig Äng och Mulbete, godt Fiske, 2 små Humlegårdar, 19 underlydande Bonde-Hemman, 17 Dagswerks-Torp, och en Mjöl-Qwarn. Under Säteriet är Frälse-Säteriet Skaketorp af ett halft Hemman afhyst. Sven Lilja, som dödde år 1609, och Olaus Olai, som afsomnade år 1615, hafwa ägt Säteriet. Therefter hafwa Ivar Nilsson Sture, Vice-Præsidenten< Arwid Ivarsson Natt och Dag, och thennes Dotter Christina, som war gift med R. R. och Öfwer-Ståthållaren i Stockholm, Gref Knut Posse, ägt thet; Sidst war R. R. Ridd. och Commendeuren af Kongl. Maj:ts Orden, Gref Arwid Posse ägare theraf, och är thet nu thes Son Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Gref Fredric Posse tilhörigt.

[ 583 ]3. Hofgren, som säges förr hetat Hofrena, består af ett Hemman Frälse-Säteri, och ligger utmed Saltsjön, en liten fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Thertil äro 6 tunnors Utsäde, litet Äng, Mulbete och Fiske-watn, ett Bonde-Hemman, och 3 Dagswerks-Torp. År 1589 then 30 Junii tilbytte sig Sven Lilje til Tyresjö Hemmanet af Kronon, och byggde til Säteri. J nyare tider hafwa Secreteraren Johan von Oller, Axel Ræf och Hoff-Cammereraren Jonas Österling ägt thet: och innehafwes thet nu af Ryttmästaren och Riddaren Baron Pehr Hummerhielm, som är gift med Anna Maria Rudebeck.

4. Jonsberg, Frälse-Säteri af 3 fjerdedels Hemman, hwarunder Klockarbo af ett fjerdedels och Bredåker af ett helt Hemman äro afhyste. Thet ligger ock wid Saltsjön, och äger 11 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, litet Skog, godt Fiske, en Mjöl-Qwarn med 4 par stenar, en Såg-Qwarn, liten Humlegård, 11 Bonde-Hemman, och 14 Torp. År 1597 then 15 Dec. blef Säteriet af Höga Öfwerheten doneradt til Kammar-Junkaren Hans Wlfsparre under Manlåns rätt; men har sedermera åter blifwit Kronons och lagdt under Schenäs, hwarefter Öfwersten Åke Ulfsparre bekom thet then 10 Jan. 1684 mot bytesgods. Jgenom Arf är thet kommit til Rudebeckiska Familien, och innehafwes nu af Ryttmästaren Paul Rudebecks Änke-Fru, Friherrinnan Beata Sophia Mörner.

Hemmanet Uggelö tilbytte sig åfwannämnde Sven Lilje äfwen ock år 1589 then 30 Junii och byggde til Säteri, hwilket nu är Bondgård så wäl som Norra bo, bredewid Saltsjön belägit, hwarest lämningar ses efter en ansenlig Stenhus-byggnad, som tycks utmärka, at ther fordom warit Herre-säte.

[ 584 ]På Soknens Östra sido kan man här uti Saltsjön räkna öfwer 100 större och mindre Holmar, och äro af them i synnerhet at märka

1. Arckö Lots-Gård, på hwilken en Skants blifwit anlagd i Konung CARL GUSTAVS tid, som här säges; men är troligt, at han långt förr warit gjord, om icke i Konung ERIC then Fjortondes eller Konung GUSTAV ADOLPHS tid, til at afhålla then Danska Flottan ifrån Norrköping uti fordna Krig. År 1677 blef Skantsen i hastighet reparerad och besatt med 100 Soldater under Majoren Petter Utters commando: men efter sluten frid med Danmark lades han åter öde, hwarefter han förfallit[47].

2. Lönö, ther en Skants å nyo blifwit anlagd år 1677, och besatt med 100 Man af närmaste Allmoge under Capitain Rottkirchs befäl, efter Konung CARL then Elloftes befallning, at giöra the Danska fiender hinder, i fall the wille landa här. Efter förra Skantsen ses här lämningar af Wallar, Grafwar och Pålar, och hålles före, at then warit anlagd i Konung CARL then Niondes eller Konung GUSTAV ADOLPHS tid. Efter sluten frid år 1679 lämnades Skantsen öde, och fick BruksHerrn Gillis De Besche tilstånd, at låta ther afhämta och bortföra alt ther befinteliga trädwirket, hwarigenom han aldeles ruinerades. År 1719 lågo här ännu 26 Jern-Canoner qwar, som en Constapel, i mening at afhålla the Ryska Galeijer ifrån Norrköping, lade i ordning och upränsade: men som Manskap och ammunition felades honom, måste han, fast emot sin wilja, begifwa sig tädan[48].

[ 585 ]3. Græntsö Lots-Gård, hwarest ses lämningar af ett stort Stenhus, som nu är aldeles förstördt. Ho therstädes bodt i fordna tider, wet nu ingen. J negden är en Rundel af grof Gråsten ihoplagd på en bergskulle, til 6 alnars högd, hwars omkrets innehåller 16 alnar; och är inom stenmuren en slät plan, som sluttar åt alla sidor. Thenna stensättning, som kallas Jettekastet, synes wilja bestyrka, at här i fordna tider bodt någon Härnadsfarare, som haft sin Afgudatjenst på thet rumet, och bebodt nyssnämnda Stenhus.

4. Benö, som är en Landkänning för the Sjöfarande, så wäl som then höga så kallade Skallare-TallenLönö, hwilken är förbuden at fällas. Wid Lönshufwud-udde ses en förfallen Wårdkase, som äfwen tjenar til Landkänning.

5. Ettersunde Skants ligger här ock i Farwatnet, och är af honom föga mer än namnet i behåll. Uti Konung GUSTAV then Förstas tid förlorade then namnkunnige Norrby här 600 Man, tå han Juleafton tänkte at undsättja Stegeborg[49]: och uti Konung CARL GUSTAVS tid bewkades Skantsen af Allmogen i Stegeborgs och Finsponga Läner och Norrköpings Borgerskap, til Stadens och Landets säkerhet för fiendteliga inlopp och ströfwerier uti ÖsterGötland.

6. Diurstorp, Capellans-Boställe, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett halft Hemman med 4 tunnors Utsäde, 16 lass Hö, Mulbete til 10 Boskaps-Kreatur och ett par Hästar, nödtorftig Skog och Fiske, och är nu Capellans-Lägenheten vacant.

[ 586 ]

2. ÖSTER HUSEBY, Regalt.

The äldste och förste Bonde-Byar i Riket äro gemenligen blefne kallade Hus-byar[50], som ock then när in til Kyrkon belägne Byn heter, efter hwilken Kyrkan ock kallas Huseby; men til en skilnad från Huseby Kyrka i Skärkinds Härad, som ligger i Wäster, kallas thenna Öster Husby. Om hennes ålder kan icke något med wisshet sägas; men af bref, daterat die Botolphi år 1278, finner man, at Huseby fordom warit Præbenda til thet nya Canonicat, som Konung Waldemar hade inrättat i Linköping: hwaraf nogsamt intages, at Kyrkan är mycket gammal, och lärer hon näppeligen erftergifwa the nästgräntsande i ålder. Hon står på Krono grund, 2 mil ifrån Norrköping, och är med Choret 35 alnar lång, och 21 alnar bred; men likwäl på Norra sidon tilbyggd 11 och en half aln i längden och 9 och 3 fjerdedels aln i bredden. Nu för tiden är här ingen Altartafla, sedan then gamla med Jungfru Marie, Apostlarnas och andra Helgons bilder, som förmodeligen warit gjord i Påwetiden, blifwit nedtagen, och för bättre ljus skul ett fenster genombrutit i Gafwelmuren. Prädikstolen är prydelig, och har Församlingen at tacka Majoren Johan Jacob Schultzenhielm och hans Fru Catharina Scheibe, som bekostat honom med 1500 Dal. Kopp:mt, och förärat til Kyrkon år 1750. Orgelwerket om 8 stämmor har kostat Kyrkon 1000 Dal. K:mt, tå thet upsattes år 1742. Bland Kyrkons Silfwer är här ännu ifrån Påwetiden en Kalk med Paten, på hwilken står med Munkstyl: Agnus Dei, qui tollit percata mundi. Uti Sacristian förwaras ock ifrån Påwetiden ett [ 587 ]Rökelsekar. Uti Kyrkon hwila Majoren Fredric Gyllenram, som dödt år 1737, och nyssnämnda Major Schultzenhielm, som dödt år 1751, efter hwilka theras Hufwud-Baner finnas uppsatte. Utwärtes äro Kyrkan beprydd med Torn, hwaruti Klockorna hänga, och har then mindre ingen påskrift , men på then större, som blifwit omguten år 1750, läses följande:

Kom, när jag talar, kom af Andans drift at höra,
Hur Himla-läran är, om weta, tro och gjöra.
At Guda-ordets kraft i tig bör krafter få,
Til bättring, tro och werk, som Gudi täckas må.
Hur tron på JEsum skal tig hel til honom föra,
Jemt döda köttets lust, och ondskans makt förstöra,
Hur tu i JEsu kraft med honom willigt gå
Städs måste alla da'r, sidst himla-glädjen få.

Uti Soknen räknar man öfwer 1460 Själar, och består hon af 97 2324, hwaraf 17 524 äro Skatte, 12 Krono, 21 34 Frälse, 2 Frälse-Säteri, 2 dito gamle, som ej stå med Hemmantal i Jordeboken, 2 Kongs Ladugård, och ett Prestegården. Hon är ifrån Öster til Wäster en mil lång, och ifrån Söder til Norr 5 ottondedels mil bred, samt gräntsar i Öster til ett inlopp af Bråwiken och Häradshammar Sokn, i Söder ock til Häradshammar, i Wäster til Stenby, och i Norr åter til Bråwiken. Uti Bråwiken gagnar sig Allmogen om Wintertiden med Strömmings-Not, tå ock Fjällfisk fångas så wäl som om Sommaren. Ganska få Hemman äga Skog, utan understödjas af Härads-Allmänningen på Kålmorden. Jordmån är merendels en bördig Lera; men utmed Bråwiken en oduglig Talljord; och är til Hemmanen litet Åker, swag Äng, och knappt Mulbete. Af gammalt ser man här på Utantorps ägor, längst up i Söder, lämningar af en Skants, som [ 588 ]kallas Jemjö-Borg hwilken warit 500 alnar lång från Norr til Söder, och från Öster til Wäster 250 alnar bred. Thes förfallne Gråstens-murar äro alt öfwerwäxte med Tall, Gran, En, Ek och Asp, så at the knappt synas, och förmenes at någon Fylkis-Konung här i fordna tider haft sin boning[51]. Jgenom Soknen rinner Tuna Å, som ock på sitt ställe kallas Mara eller Maraby Å, wid Marby By. Hon har sitt utlopp ifrån Gålsjön i Häradshammar Sokn[52], och faller i Bråwiken wid Tuna By, ther Stenby Sokn stöter intil på Wästra sidon om Ån: och är mycket namnkunnig af Bråwalla Slag, som här skal hafwa stådt wid pass år 810, emellan Swenske Konungen SIGURD RING och Danska Konungen HARALD HILDETAND, althenstund Mara Å uttryckeligen nämnes uti Sagubrottet. Ses ock på en hög Backa, icke långt ifrån Mara Ån, ganska många i ring stensatta Ättegrifter, med gropar midt uti, hwilka utmärka, at the här begrafne icke blifwit brände, emedan jorden unsunkit, sedan the undergått förrottnelse; och kan thetta äfwen bestyrka, at Bråwalla Slag härstädes stådt. Ortens höga ålder utmärka ock the på Prestegårds ägor befinteliga Ättbackar, uti hwilka funnits åtskilliga Krukor med bränd aska uti, och en med brynsten ibland askan. Soknen är indelt i Båtsmans-Rotar, och utgjör 24 Ordinarie Båtsmän. Til henne har tilförene ock lydt en del på Kålmorden, som nu lyder til Qwarsebo Sokn och Christinæ Capell, såsom allaredan pag. 575 förmäldt är; och fastän Kyrkan ligger i ÖsterGötland, lyder dock Presten och Soknen under Strængnæs Stifft, warandes jämwäl en del af [ 589 ]Soknen belägen i Södermanland. För Allmogens bättre beqwämlighet skul lät Konung GUSTAV ADOLPHS Fru Moder anlägga nyssnämnda Capell, som blef kalladt efter henne Christinæ Capell, och förordnade Torpet Österkärr til Boställe och 10 tunnor årlig Spannemål åt Prestmannen therstädes, hwilket Konung GUSTAV ADOLPH genom bref, dateradt Strængnæs then 20 Maji 1626, altså confirmerat, at Spannemålen skulle tagas wid Schenäs Kongs-Gård: Högbemälte Konungs Drottning MARIA ELEONORA har ock anordat Krono-tionden, som fallit i Capell-Soknen, til Presten, daterat Stegeborg then 11 Sept. 1628, hwarå äfwen Drottning CHRISTINA lämnat confirmation, Stockholm then 30 Julii 1646, och Konung CARL then Ellofte then 16 Junii 1681. J förstnämnda eller ÖsterHusby Sokn äro 2 Runstenar, af hwilka then ene, som står wid Löne Bro, och ses aftryct uti M. Göransons Runstens-Bok, pag. 26C. N. 924, så lyder:

DAIRA. AUK. YSLAGR. DIR. LITU. REISA. STIN. DINA. IFTIR. JAGMAR. FADUR. SIN.

Thaire och Yslager, de läto resa denne sten efter sin Fader Jagmer.

Then andre, som ligger på Marby ägor uti en Hage, och ses aftagen uti M. Görans. R. B. p. 316. N. 1150, är af följande innehåll:

AUSTAIN. AUG. URYGIA. RAISTU. KUMBL. DISI. AT. HEIRA. FADUR. SIN. GUD. HIULBI. ANT. HANS.

Thet är:

Osten och Urygia reste denna stenwård åt sin Fader Heire. Gud hjelpe hans anda.

[ 590 ]J Soknen är förr omtalte Gästgifware-Gård Färgstaden wid Bråwiken, ther resande låta sätta sig öfwer med en Färga til Qwarsebo, 3800 alnar eller en fjerdedels mil, på 700 alnar när, öfwer ofta nämnda Bråwik; til at undwika the höga Kålmordsbergen, när the resa mellan ÖsterGötland och Södermanland: och stryka allmänna Landswägar fram wid Kyrkon, mellan Norrköping, Söderköping, Stegeborg och Färgstaden. Thesse wägar hafwa förorsakat mycken Gästning i Prestegården, som ligger wid Kyrkon: hwarföre Kyrkoherden i Församlingen, M. Haraldus Askebom, fått höga Öfwerhetens resolution, daterad Stockholm then 26 Maji 1693, at Wederlaget[53], som the resande pockat på, är gifwet i stället för the Landtbönder Prestegården mist, och ej för Gästning och Skjutsning. Afskriften af Resolution finnes i Kyrkones Bref-bok, och äfwen en Afskrift af Konung JOHAN then Tredjes bref, daterat Wadstena then 1 Febr. 1587, om tå warande Wederlag. Följande Fastigheter märkas här:

[ 591 ]1. Schenæs, som warit en gammal Kongs-Gård, och haft ett präktigt Slott, hwilket ses aftagit uti R. R. Gref E. Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. Uti urminnes tider har här ock warit en Skants på Mölsö Näs, hwarest lämningar synas af Wallar och en Graf, som afskurit Näset från fasta Landet. På samma Näs byggdes här å nyo en Skants år 1741 och thet följande året, med Kronones och Norrköpings Stads kostnad, til Norrköpings förswar; och gintemot, på Norra sidon Bråwiken, äfwen en på Säters ägor, hwilke bägge warit bestyckade och kunnat beskjuta segelleden til och ifrån Norrköping; men nu äro förfallne. Slottet har warit i någorlunda stånd til år 1719, tå Rysskarna lade thet i asko, hwarefter thet aldeles förfallit. År 1342 bytte Konung MAGNUS SMEK Gods med Knut Folkeson, som tå under Drottningens Sigill, fick Schenäs Gård. År 1488 ärfdes han af Knut Eskildson Baner, och såldes år 1510 af thennes Dotter Dordy, til hennes Fader-Broder Nils Eskildson för 1500 mark Danska. Lång tid therefter possiderades han af Drottning MARGARETHA såsom Arfwegods til år 1551; hwarefter han förläntes til hennes Dotter, Förstinnan CECILIA, tillika med Häradshammar, Stenby och ÖsterHusby Soknar, hwilka sedermera blefwo återkallade och lagde til Finspongs Bruk: men år 1572 then 27 Julii bekom och innehade Hertig MAGNUS Schenäs äfwen under titul af Arfwegods, til år 1595; hwarefter Gården hemföll Kronon, och fick Hertig CARL PHILIP honom then 31 Martii år 1610. År 1622 then 30 Maji förlänte Kon. GUSTAV ADOLPH Sin Fru Moder, Drottn. CHRISTINA bemälte Gård, med Häradshammar, Husby och Sten eller Stenby Soknar. Sedermera blef han år 1626 then 15 Junii skänkt til [ 592 ]Phalts-Grefwen Johan CASIMIR, och år 1678 then 10 Jan. indragen til Kronon samt förpantad til R. R. Baron Gustav Kurck: men af Kon. CARL then Ellofte, år 1680 then 6 Febr. ibland annat gifwen til sin Gemål Drottning ULRICA ELEONORA, tillika med förenämnda 3 Soknar til Änkesäte och Morgon-Gåfwa[54].

Kongs-Ladugården, som förr skal hafwa hetat Skedenäs, består af 2 Hemman med Ormskär, som therunder är afhyst, och har wid pass 15 a 18 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete, och Fiske, något Skog, stor och nyttig Trägård, och 10 Dagswerks-Torp. Thenne Kongs-Ladugård blef år 1682 anslagen på Landshöfdingens Lön; men år 1695 then 20 Dec. updragen Krono-Befallningsman Hinrich Scheibe under arrende, och år 1700 then 31 Julii under förpantning: hwilkens Arfwingar transporterat förpantningen på tå warande Krono-Befallningsman, sedermera Landt-Tills-Inspectoren Lars Giöthe. Thennes måg Majoren, Commendanten och Riddaren Carl von Roland har länge bebodt, och ännu bebor Gården för arrende, sedan förpantningen blifwit inlöst.

2. Mauritsberg, byggdt til Säteri af Klemsäter ett Hemman och Bostorp ett Hemman Frälse, hwarunder Litslehag ett Hemman, Slagsäter ett halft, och Sistorp ett halft Hemman äro afhyste, så at Säteriet nu består af 4 Hemman. Här är skönt Stenhus, som ock ses aftagit uti R. R. Gref E. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod., hwilket dock nu [ 593 ]är dubbelt bättre byggdt, sedan thet af Ryssarna år 1719 lades i asko. Thertil äro 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, någorlunda tilräcklig Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske i Bråwiken, 16 och ett fjerdedels Frälse-Hemman, och 11 rå och rörs Torp. Til thenne Egendomen har R. R. Öfwerste-Marskalken, Cancellie-Rådet, Riddaren och Commend. af Kongl. Majestets Orden, Gref Claes Ekeblad och hans Förfäder warit ägare, och hafwa hans Arfwingar såldt honom til Kammar-Herrn Gerhard Georg De Besche, och är nu bemälte Kammar-Herres Måg, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Joachim Klingsporre ägare theraf.

På Mauritsbergs Ägor, utmed Bråwiken på en Halfö, ses en förfallen Skants eller Borg, murad af gråsten med sandgrus, på ett högt berg åt siösidon, och hög backe åt landsidon; som efter utseende tycks hafwa warit rund, med gluggar eller fensterhål på Södra och Norra sidon, och trappa up inuti på Wästra sidon af 2 alnars bredd, Stensö Borg kallad, ther Fylkis Konungar bodt[55], och man för öfrigt ingen ting mer wet om at berätta.

3. Myckelsæter, Frälse-Säteri af ett Hemman, hwarunder Frälse-Hemmanet Kårsäter af ett Hemman är afhyst, har warit Riks-Rådets, Gref Nils Gyllenstiernas Arfwingars. Thetta Säteri blef utbytt af förenämnde R. R. Gref Ekblad, mot Litslehag, Flågsäter och Spistorp hwilka nu äro afhyste under Mauritsberg, som redan förrut förmält är och theremot Myckelsäter förwandlad til Bonde-Hemman, och inroterad i Båtsmanshåll.

4. Stora Gyllinge, Kyrkoherdans Boställe af ett [ 594 ]Hemman, har 15 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, någorlunda tilräckligt Mulbete, litet Skog uti en Hage, och Fiske i Bråwiken. Probsten öfwer Lösings och Bråbo Härader, M. Petrus Lagerman, tog emot Pastoratet år 1747.

5. Möllestad, Capellans-Boställe af ett halft Krono-Hemman, äger 4 tunnors Utsäde, litet Äng och Mulbete, och några Granar til Wedbrand uti en Hage. Jöns Hwahlbeck blef Capellan år 1746.


3. STENBY, Consistoriel.

Thes Kyrka kallas så wäl Stens Stora Stens och Östra Stens Kyrko, som Stenby; och kallas hon Sten i anseende til then myckna sten, som här finnes mer än i nästgräntsande Soknar; Stora Sten och Östra Sten til skillnad ifrån Stens Kyrka i Wadstena Län och Aska Härad, som kallas Wästra Sten. Hon står på Krono grund, en och 5 ottondedels mil ifrån Norrköping, och har af ålder warit en liten Korss-Kyrka, upmurad af grof gråsten. Om thes fundation äges ingen kunskap, och lärer hon twifwels utan wara byggd uti thet 12:te eller 13 Seculo, emedan en Pastor af år 1320 här nämnes. År 1441 är hon blefwen hwälfd, som slutes af en öfwerstruken Munke-wers, som stådt på Wäggen i Kyrkon, af följande innehåll: Anno milleno CDXL m:o primo, Tunc fuit ornata domus hæc testudine grata. Från år 1682 til år 1684 lät Kongl. Rådet Baron Gustav Kurck, på egen bekostnad tilbygga henne 15 alnar i längden wid Östra ändan, samt borttaga Pelaren, som war uti henne; updraga högre then Södra sidomuren; inlägga hopaknäppta jernstänger rundt om til murens [ 595 ]styrko, och med ett stenhwalf af 5 kupor förse henne, hwartil Församlingen endast gifwit dagswerken: och är Kyrkan nu ganska ljus, 54 alnar lång och 18 alnar bred. Wid samma tilfälle lät han ock mura sin hwalfda Graf. Then gamla Norra och Södra Korss-Kyrkan står tom utan Bänkar, emedan Församlingen, them förutan, äger tilräckligt rum. Altartaflan har General-Majoren Gref Gustav Oxenstierna på Ållonö långt för sin död utlåfwat til Kyrkon, och ska hon wara tagen i Elbingen; men blef icke upsatt för än år 1726, tå hans Änke-Grefwinna Christina Kurck fullbordadt löftet, och lät på muren omkring Tafla måla en blå Gardin, och innefatta theruppå thet Oxenstiernska och Kurckiska Wapnet. Taflan är gjord af Bildthuggare; har Löfwerk och åtskilliga förgylda Bilder på karmarna utomkring, och nederst på sidorne stå Petri och Mosis bilder af Gips i stor gestalt. Sjelfwa spegeln är slät af bräder med en kostelig målning, som föreställer Christi födelse med alla sina omständigheter, och läses therunder: Verbum care factum est. Sidst står 1633. År 1738 är hon af Målare å nyo uprustad för 42 Dal. K:mt af Kyrkons medel, och pryder sitt rum. Prädikstolen säges wara förärad af Kongliga Rådet Baron Gustav Kurck, för år 1689, tå han then 12 Martii med döden afgick: Dock har han warit omålad til år 1738; whilket wäl härrödt af bemälte Herres timade dödsfall: och kostade målningen med förgylding 446 Daler Kopp:mt, som togos utur Kyrkons Cassa. Gjord är han af Bildthuggare, och beprydd med the 4 Evangelisters och Simons bilder, förutan Apostelen Andree ,Matthie och Jude Thaddei bilder på Skranket, och thet Kurckiska Wapnet öfwer dörren. Orgelwerket om 8 stämmor, har General-Majoren [ 596 ]Baron Blechert Wachtmeister på Rotenberg köpt år 1695 ifrån Stegeborg för 600 Dal. Kopp:mt, och gifwit til Kyrkon. Förutan åfwannämnde Kurckiske, har ock then Rottkirchiske Familien sin Graf under Norra Korss-Kyrkon, och ses i Choret Hufwud-Baner upsatt åtskilliga til åminnelse, som ther hwila. Underskrifterna äro:

I.) Kongl. Maj:ts Tro Man, Råd, Krigs-Råd, General-Gouverneur öfwer Hennes Majestets Drottning CHRISTINAS Underhålds Lænder, så ock Lagman öfwer Calmare Læn, Den Högwælborne Herre, Herr GUSTAV KURCK, Friherre, Herre til Ållonö, Nææs och Braheborg, född på Klakeborg år 1624 d. 10 Oct. och i Herranom afsomnade på sin Gård Ållonö d. 12 Martii år 1689.

Hans Fädernes Anor stå ther ock upräknade, såsom 1. Kurck, 2. Kurck, 3. Tott, 4. Bielke, 5. Gylta, 6. Lillja, 7. Krume, 8. Hogenschilt. Äfwen hans Mödernes Anor: 1. Oxenstierna, 2. Sestedt, 3. Trolle, 4. Gyllenstierna, 5. Bielke, 6. Beses, 7. Posse, och 8. Winstorp.

II.) Kongl. Maj:ts Tro Man och General Adjuntant, Den Högwælborne Herre, Herr JÖNS KURCK, Friherre til Lempele, Herre til Ållonö, Braheborg, Nææs, Simantorp och Radenö; ær födder uti Linköping år 1658 d. 8. Sept. och afsomnade i en salig stund i Stockholm d. 13 Junii år 1678.

Hans Stam-Fäder woro: 1. Kurck, 2. Tott, 3. Gylta, 4. Krume, 5. Oxenstierna, 6. Trolle, 7. Bielke och 8. Posse. Hans Stam-Mödrar: 1. Baner, 2. Bielke, 3. Sture, 4. Lejonhufwud, 5. Brahe, 6. Stenbock, 7. Gyllenstierna, och 8. Bielke.

III.) Kongl. Maj:ts Tro Man och [ 597 ]Öfwerste-Lieutenant öfwer et Regimente Smålands Infanterie, samt sedermera Öfwerste för ett Regimente, Republiquen Venedig tilhörigt, uti Morea, Den Wælborne Herre, Herr KNUT LILLJEHÖK. Herre til Ållonö och Skellerås. Ær född på sin Fædernes gård Giælared d. - Febr. 1644., och i Herranom saligen afsomnad på sin gård Ållonö d. 28 Oct. år 1704.

Thenne Herrens Fädernes och Mödernes Wapn finnas särskilt upsatte, utan namn owid wapnen.

III.) På ett Träd-korss öfwer Rottkirchska Grafwen läses i födgylda Bokstäwer: Der WohlEdle Herr HANS ROTTKIRH, ob. 1654[56].

År 1751 togs Trästapeln neder, och Klockorna flyttades up i Tornet, som tå blifwit i thet förra gamla Tornets ställe upbyggdt til 45 alnars högd, utom Spiron af 8 alnars längd med sin förgyldta Kopparknapp och Hane, och lades tå, jemte 1750 och 1751 års Mynt, uti Knappen en Trä-ask, uti hwilken följande Skrift på Regalt Postpapper förwarades: Gudi til äro, blef, när hela Europa hade frid, i början på Konung ADOLPH FRIEDRICHS regering, then Gud giöre wälsignad! Gustaf Adolph Lagerfeldt war ÖstGötha Landshöfding, och Doctor Andreas Ol. Rhyzelius Stiftets Biskop, Stenby Kyrkos gamla Torn, som af thes fyrkantiga jämna byggnad til 35 alnars högd, samt at thet trenne gånger warit omspånadt, tyckes wara med Kyrkons [ 598 ]fullbordande år 1441 jämnåldrigt, om icke äldre; men år 1594 i Spetsen twänne alnar ny gjordt, nu tillika med thes, på samma sätt byggda, Stapel, nedertaget och i thes ställe thetta Klocke-Torn upbyggdt år 1751, ifrå then 24 Maji til then 10 Augusti, med Kyrkons kostnad, och 840 Församlingens Dagswerken, genom Kyrkoherdens thersammastädes M. Petri Ol. Tempelmans försorg, warande tå Comminister Carl Birgersson, af Byggmästaren från Linköping Petter Frimodig.

Nostra fat antiquo fundata Ecclesia Saxo,
Ut queat hinc longum stare, fac
Alme Deus!
Protege clementer sacri fastigia templi,
Æra fonent laudes tinnula
, Summe, Tuas!

På then större Klockon ses R. R. Baron Gustav Kurcks och thes Fru, Friherrinnan Elsa Ebba Baners namn och Wapn med årtalet 1668, och på then mindre, som warit guten år 1522, men blef omguten år 1758, läses följande å thes ena sido:

Tå jag tyhundrad och i sex och tretti år
Hopkallat HErrans folk, som up til Stenby går
At höra lifsens ord, som tå ur mökret lyfte,
Och Salighetens ljus uti sig sjelfwan hyste,
Så har jag äffwen för, sex gånger sju utaf
Wårt dyra Konga-Hus, som burits til sin Graf,
Rördt allas hjertan at med sina ögon wåta,
Så stora dödsfall djupt och bitterligt begråta.

På andra sidon står:

I år jag mållös blef; men återfeck dock snart
Ett dubbelt starkare at ropa gjällt och klart,
Min kropp fördubblad blef, nu wilj jag gladlig kalla
Guds barn up til Guds Hus, för HErran at nedkalla,
Gud giöre dubbel nit i allos kropp och själ,
At söka HErrans pris och Konga-Throners wäl,
Hwars annars bästa, tå skal Himlen til wårt bästa,
Wår sälla frihet med wälsignelse befästa.

[ 599 ]Ett antal af 960 Personer äro boende i Soknen, som består af 70 18 Hemman, hwaribland 15 14 äro Skatte, 5 Krono, 35 18 Frälse, 9 34 Frälse-Säteri med afhyste Hemman, 4 Hemman gammalt Säteri-Frälse, och ett Hemman Prestegården. Af thessa Hemman lyda dock 3 12 til Björkekinds Härad. Jfrån Söder til Norr är hon en mil lång, och ifrån Öster til Wäster en half mil bred; gräntsandes i Öster til ÖsterHusby och Häradshammar, i Söder til Kuddby, i Wäster til Konungsund och ett Sund af Bråwiken, i NordWäst til KrokEk på Kålmorden, i Norr til Kila Sokn i Södermanland, och i ÖsterNorr til Qwarsebo Soknedel i Linköpings Län. På Wästra sidon om Soknen skiljer Bierkhusa Ån Björkekinds och Östkinds Härader åt, och faller i Bråwiken, sedan hon söndrat förenämnda 3 och ett halft af thenna Soknens Hemman til Björkekinds Härad. Litet ifrå nyssnämnda Å, som löper igenom Kyrko-Byns Gärde, ligger ett högt Berg, Boberget kalladt; theruppå fants år 1749 under ett qwarters djup jord, 18 stycken brände Lerringar, af 2 a 3 tums diameter, som, utan twifwel, warit sänke på Nät; hwartil ock then Bonden, som them påhittade, i 2 år brukte them: och tyckes the wid handen gifwa, at therstädes warit Fiskeläge, och at Bråwiken gådt tit up. På Wästra ändan af Berget är, mellan Åkrarna, ett Källefly, aldeles liknande en Båt om 50 tunnors drägt; och är här en gammal sägen, at en sådan Båt strandat ther i fordna tider. Jordmån i Soknen är mäst bördig Lera; och är til Hemmanen någorlunda tilräcklig Åker, men föga Äng och Mulbete. Någre få Hemman äga litet Risbränsle i Hagarna; och måste Byggningstimmer, Gärdsle och Stafwer hämtas från [ 600 ]Allmänningen på Kålmorden, när Bråwiken är frusen. Utom litet Säd kan Allmogen tå och tå wända något Boskaps-Kreatur i penningar. Fem Byar hafwa Ägor wid Bråwiken, och nytta ther Sommar-Fiske. Förr hafwer ock allmogen hållit här Winter-Not, och fångat Strämming; men som thet icke mer wille löna mödan, så öfwergafs Winter-Noten för några få år sedan. Hemmanen äro indelte i Båtsmans-Rotar, och rusta ut 15 ordinarie Båtsmän. Följande Säterier, med mera, märkes i Soknen, nemligen.

1. Ållonö, gammalt Frälse-Säteri af 4 Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkon wid Bråwiken, och äger ett skönt Stenhus, hwilket blifwit upbyggdt år 1665, och är aftaget uti R. R. Gref Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. År 1719 blef thet af Ryssarna afbrändt, men är sedermera igen upbyggdt, dock en Wåning lägre; och blef ferdigt år 1740. Til Säteriet äro 34 a 36 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, som, genom Bråwikens upwallande, årligen ökes, godt Fiskwatn, ansenlig Skog på andra sidon Bråwiken, skön Trägård, Tegelbruk, liten Humlegård, en Såg, som går Höst och Wår, Malmbrott i Skogen, 8 och ett fjerdedels Bonde-Hemman, och 10 rå och rörs Torp. Säteriet har R. R. och ÖstGötha Lagmannen Jören Gera år 1584 ägt och byggdt, och therefer warit länge ett Kurcke-gods. Nu är Majoren och Riddaren Justinus von Yhlen ägare theraf.

2. Timmergata, af ett halft Hemman Frälse-Säteri, ligger på Kålmorden litet ifrån stranden och äger 5 a 6 tunnors Utsäde, ansenligt Mulbete, nödtorftig Äng och Skog, och brukes såsom Ladugård under Ållonö.

[ 601 ]3. Næs, Frälse-Säteri af ett och 3 fjerdedels Hemman, och Gredby, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, som är afhyst under Näs. Thetta ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har wackert Stenhus, 26 a 28 tunnors Utsäde, någorlunda tilräcklig Äng och Mulbete, litet Skog och Fiskwatn, 12 och 3 ottondedels insoknes Bonde-Hemman, och 5 rå och rörs Torp. Säteriet blef år 1719, genom ett blindt alarm, befriad ifrån Ryssens mordbrand. Ett pergaments-bref af år 1307 förmäler, at Hertigarne ERIC och WALDEMAR hafwa såldt Näs med wissa willkor til sin Wäpnare[57] Abiörn Sixtensson[58] til Tofta, Engsö, Göksholm och Salestad, för thet han skaffat them hjelp i Lägren wid Nyköping och Kongelf; och en gammal Skrift i Kyrkon, som nu är öfwerstruken, har wittnat, at Herrarne Ture Tureson och Iwar Gren hafwa här aflagt Trohets-Ed för Konung CHRISTIAN then Förste. År 1626 kom thet efter Norrköpings Besluts wilkor i Landshöfdingen Hans Rottkirchs ägo, och blef sedan reduceradt til Kronon och lämnadt til R. R. Baron Gustav Kurck mot andra Gods i Wadstena Län, likmätigt Kongl. Kammar-Collegii immissions-bref af år 1683. Jgenom köp blef Capitain Otto Fr. Schverin, och sedermera Kammar-Herrn Gerhard Georg DeBesche häraf ägare; och innehafwes thet nu af Doctore Medicinæ Benjamin Hunter.

4. Rotenberg, Frälse-Säteri af 4 Hemman, som först hetat Östra Näs[59] til skilnad ifrån Näs [ 602 ]Säteri, Wäster i Soknen; sedan Torsnäs, therefter Rodeberg och nu Rotenberg. Härunder är nu Frälse-Säteriet Torslund af 2 Hemman afhyst, så at Rotenberg nu består af 6 fulla Hemman. Thet ligger en half mil ifrån Kyron wid Bråwiken, och har ett nytt Stenhus, 32 a 34 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, tilräckligt Mulbete, som mer och mer upwallar sig utur Bråwiken, något Skog, kosteligit Jdfiske om Wåren uti Tuna Å wid Rusthållet Tuna, och Sommarfiske i Bråwiken, stor Trägård med sköna fruchtbärande Trän, rumlig Humlegård, litet Tegelbruk, 12 och 5 ottondedels Bonde-Hemman, och 7 rå och rörs Torp. År 1746 har Per Tureson[60] ägt Torslunda. Hela säteriet af 6 Hemman, blef år 1645 then 19 Apr. lämnadt til Landshöfdingen Hans Rottkirch, efter Norrköpings Besluts wilkor, och blef af honom första Stenhuset byggdt. Säteriet undergick sedan reduction, hwarefter hans Söner bekommo thet år 1685 then 5 Julii på sin Lifstid. Efter theras död tilbytte sig General-Majoren Baron Blechert Wachtmeister thet, för andra Gods i Halland, efter Kongl. Kammar-Collegii immission af then 3 Julii 1689. Nu är Öfwerste-Lieutenanten, Baron Axel Wachtmeisters omyndiga Barn theraf ägare, och hafwa lämnat thet bortt mot arrende.

5. Stora Sten, Kyrkoherdans Boställe, är ett Hemman Krono, och har 12 a 14 tunnors Utsäde, [ 603 ]någorlunda tilräcklig Äng, knappt Mulbete, i Bylag, til 13 Boskaps-Kreatur, och en liten Humlegård. År 1751 fick tå warande Pastor wid Församlingen. M. Petr. Ol. Tempelman tilstånd af Konungens Befallningshafwande, til at upbygga ett Torp På Sokne-allmänningen Römåsen, och år 1753 then 6 Nov. ett stycke i samma Måse af 5 och 3 ottondedels tunneland til at upodla. Samma Kyrkoherde hade then olyckan, at Prestegården år 1752 then 22 Jun. om Middagstiden, genom en hastigt påkommande wådeld lades i asko; dock wardt han, genom hans försorg och Församlingens tilhjelp snart upbyggd igen. Pastoratet är nu vacant.

6. Sylingstad, Capellans-Boställe, är ett helt Krono-Hemman, hwaraf then ena hälften är Boställe, och thertil anslaget år 1723 then 14 December, och then andra hälften Krono-immediate. Thet ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon uti Bylag, och har 6 a 7 tunnors Utsäde, liten Äng, knappt Mulbete, och något ung Skog uti en Hage, och är hela Hemmanet indeldt uti Båtsmans-Håll. År 1759 tog Laurent. Jern emot Capellans-Lägenheten.



  1. Se Kongl. Wettensk. Acad. Handl, 4 quartal för år 1755, pag. 310.
  2. År 1759 then 16 Martii war i synnerhet här i ÖsterGötland en oerhörd Storm, som fälde mycken Skog, wred omkring och bröt af tjocka Granar, och wid Björnewiks Säteri lade omkull ett helt Skogshult.
  3. Uti ett Tings-Document af år 1662 then 11, 13, 20, 22, och 24 Octobris, nämnes först Swarta Källa, ther Hammarkinds, Memmings och Lösings Härader stöta ihop, och therifrå i ordning, såsom följer: Hårstorpa Grinstolpe. Gamla Ös Holmudde. Ingeltorpa Gärde en bergsudde. Skålstenen i Gamla Ös Äng, i ett bäckesqwal. Midt i Biörkesäters Kärr. Slättåkemåsen til en Hall, som ther ligger. Therifrå wisar en gammal Gärdesgårds stod, åt en sten, som ligger kull på en slät berghäll. En ledesten i Karstorpa Wästra Äng. Stålbosätra i gatemund åt Kättsäters källa. Bya Bäck. Stora Strömmen och Holmen ther Ål-fisket warit i Norrköping. Lösinge-Skär i Bråwiken åt MalmöHolma. Getås Åmund. Algutsbo tomtehörn, ther skäl ligga. Getebro. Getesjöarna upåt til Skogsby Ladeknut, ther sten står. Björsjös Klint. Hållbråta Gärde, ther ledesten står. Härsbro. Kagga Holme i Holebäck i Rödehäll. Stora Lögsjö Holme, ther stenar stå och Lösings, Bjärkinds, Östkinds och Jönåkers i Södermanland Härader sammanstöta. Lögsiö Knalle i Gölfdams bäck. Hommans wad i fåregrin. Dufwuberg i Boda bäck. Swintuna skär. Swinderös Rör. Swinkunda åmund. Sedan alt efter bäcken til Hwita häll. Swarta Rå. Stenswadsbro. Efter bäcken uti Grönhögs Wad. Almstabro och (eller Gransberg) ther skäl står i Wadet wid bergsudde. Härifrå til lilla Lundderhufwud Grind, ther skäl står. Sånnekälla. Hunda holme. Djurtorpa Skärsten, och åter til förr nämnda Swarta Källa.
  4. Conf. K. Olofs Saga, C. 18, 27. Götr. Saga, C. 3.
  5. Se M. Göranssons R. B. pag. 243. Num. 857.
  6. Han war gift med Elin HermansDotter Fleming, och kan om hans tjenster och öde läsas uti von Stiernmans Register til Girsens Historia öfwer Kon. JOHAN then Tredje.
  7. Hon war en Bielke, och Han en Somme; Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 255.
  8. Se Höfdinga-Minnet pag. 133.
  9. Se M. Wennerdahls disput. de Vikia Ostro-Gothica, pag. 32.
  10. Uti Wapnet förer han 2 Nycklar, och öfwer hjelmen 2 Nycklar i korss stälde.
  11. Uti thes Wapn ses nederst 2 i korss lagde bjälkar uti guldfält, och theröfwer 2 bjälkar i rödt fält, samt öfwerst ock 2 bjälkar, eller ett korss.
  12. Thenne Peder Olson, som nämnes pag. 257 uti Höfdinga-Minnet, har en Örnfot uti och öfwer sitt Wapn.
  13. Uti thes Wapn ses 14. stycken förgylda Kulor.
  14. Se M. Göransons R. B. pag. 243. Num. 858.
  15. — — pag. 244. N. 859.
  16. Se von Dalins S. R. H. P. I. pag. 408.
  17. Se Biskop. Doct. Rhyzelii Svio-G. Munit. pag. 63.
  18. Se von Dalins S. R. H. P. I pag. 408.
  19. Se förrut i thenna Beskrifning Cap. X. pag. 324.
  20. Se Biskopens D. Andr. Ol. Rhyzelii Svio-Gothia Munita pag. 30. och Magister Wennerdahls disputation de Vikia Ostro-Gothica pag. 10.
  21. Se thenna Beskrifning P. I. Cap. 1. pag. 11.
  22. Se Registrat. L. E. pag. 160.
  23. Se von Dalins S. R. H. P. I. pag. 211.
  24. Se M. Göransons R. B. pag. 244. N. 861.
  25. Se Runstens-Boken pag. 244. N. 862.
  26. Om ordet Biärköa- eller Birke-rätt kan läsas uti von Dalins Sv. R. H. P. II. p. 111.
  27. Se Joh. Hadorphii Företal til Biärköa-Rätt, tryckt i Upsala år 1687.
  28. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 17.
  29. Se M. Göransons Runstens-Bok N. 906. p. 255.
  30. — — N. 907. pag. 255.
  31. Thenne Thialfar skal aldraförst hafwa anlagt Eldstad på Gottland, och räknas thes ålder från hans tid. (Se von Dalins S. R. H. P. I. C. 14. p. 143.
  32. Thet är märkwerdigt, at thenna Kyrka byggdes utomkring förra Träd-Kyrkan, på thet Gudstjensten obehindrad måtte förrättas i henne; hwilket och skedt, til thes Sten-Kyrkan blifwit ferdig, tå Träd-Kyrkan nedtogs och undanrögdes.
  33. Testamentets innehåll kan läsas uti von Dalins Sw. R. Hist. P. II. p. 774.
  34. Cons. Biskopens D. Rhyzelii Svio-Goth. Mun. p. 155, och M. Wennerdahls disp. de Vikia Ostro-Gothica, p. 19.
  35. Se M. Göransons R. B. N. 841, pag. 238.
  36. ibid. N. 840. pag. 238.
  37. Om Ramunders härkomst ka läsas von Dalins S. R. H. P. I. p. 402 uti anmärkningarne.
  38. Uti Historien är Säteriet bekant theraf, at Hertig CARL, sedermera Konung CARL then Nionde, lägrade sig här med sitt Folk år 1598, tå han tågade til Stegeborg emot Konung SIGISMUND, som kom ifrån Polen, och led nederlag wid Linköping.
  39. Högbemälte Konung har ock låtit bygga för egna och Kronans medel Kungsåra Kyrka i Wästmanland och Kongslena Kyrka i WästerGötland.
  40. Se M. Göransons Runst. B. p. 237. N. 837.
  41. ibid, p. 237. N. 838.
  42. Anno &c, 15 — — — wart owillia emillan Koning Johan och hertig Carl &c.; och wille hertigen gå medh Södermanland mitt i Bråuikan, och wart jt stort buller medh notadretterna i Bråuikan: fick förtenskuldh Palne Ericsson til Rauanäs K. M. breff, att han skulle taga herretsbreff, och förwara tem på Stecheborgs slott, som så skedde, och ner Konungen och Hertigen wordo wenner, leuererede Palne Erickson tem igen til husaby kyrkiö; och jag skreff tem uth, som her effter står skriffuitt, ordh från ordh, men nåkra blinda ordh, som man icke grant kunde wetta, så likaeuel intet nemsta.

    Först i Rödaskær: Sedan i Löffuaskæær. Tedan till yttra krokzholm. Så mith i Næffua åå. Framdeles i Pinnaström. Så i Næffsiööholm. Sedan til Swarta siöö. Så til Suartasiöö skæl. Thedan i Hellesfaldzkella. Sedan i krullastruth, och så i Krochabroo. Så til Kystaberga steen. Thedan til wnna skæl. Så Unna gööl. Sedan i Fielmåssa green. Så til Fiellmossa gööl, och så i stora clöffzsiöholma. Så i Lögasjö gatw. Sedan i inandebeech. Tedan till Swintona skær, Så i Suindra öör. Framdeles i Bierkossa åå. Sedan til Longatorpa Ladaknut, sedan i Skogsbowadh, och så i Lindakulsta til Arkaskreff. Sedan i Godabonda Eeck. Så till hiörtlötz kella. Tedan och wtij— — (Här saknas i Kyrk. B. thet öfriga om Härad. Rågång.) Och tenne förnemde synn hollom wij åhrom efter Gudz byrdh 1520 Sancte Ylians tijdh, med thenne efterskriffne 12 Mæn: Aff Lösings herede Östen i Lindöö: Olaff i Brundaby: Sige vti SKorby: Cnuth i Styresta. Aff Hammarkynna herede, Östen i Skorby, Mårten i Tranarum: Per i Menereum: Mats i Österby. Aff Mimmingz herede: Störbiörn i Eede: Jon i Torp: Per i wkna. Siward i Lundby. Och war ther offuer ærlig och welbyrdig Man, Her Holger Charson, Ridder och höffuesman wppå Stecheborg på Cronones wegna. Ginge wij effter gambla Rulla och breff, som Öszkynna Herresboo frambäro, och gammel withne. Tilsade wij thenne effterskriffne ægor för Heredtzns almone wægh, som ær Rödamossa: Kuppa engh, båda delana, och hagbywadh: Krendaby, et stycke engh vidh Skrendaby: En haga widh Fiætiesæther: En teppa, som haffuer legat till Kubita h:dse: Stokub, ligher vedh Ryddaretörp: En æng, som ligger i Stadesæther: Grymestya æng: Giastesker: Mönsabo hagan wedh Skrykatörp: Guderstörp: En ængh widh Guthnawijck, som nu haffuer ödeuast i Meisnes: Twå haga widh Gotnawick: Longa saterre kæær: Glösagerdhe: Item XI tepper, kallas hwsztehger: hwlabiele engh: Sammastads siööængh: Maga engh: Longadal. Bimunda kær: en hump i quarna eng, som haffuer Per i Gåsasether: En tegh i bummunda kaar, som nu haffuer Peders Fadher i Gåsasæther: En haga wedh Grönewadh: Totatorp: Åskekar: En haga wedh Knutagerde: S´tergerde, haffuer legat till Knutagärde: En Törpastad, westan wttfæther: Fröse, åtta hestabeter: En haga wedh Besel hwitasæther: Bosszhula engh: Sex holma och tw skæær, som Tydika haffuer i Brigakæær Brændeholmen, Krockholman: tuå holma, kallas Tollaholma, Ydersjöö, Fleskokrockholma, æplaholm, Rumiskær, som haffuer legat till fyrskitho Kartholm. Thenna förnemda ægor sade wii till Östkinda herresboo, för theres allmenning, njuta och beholla till æwærdeliga ægor. Förbiudandes allom, her vppå nåkor hinder göra effter thenne dagh udh then plickt i Lagen står.

    Om it litet breff, som hengde vidh thetta förra breffuet. Lydandes om nottadretter i Bråviken.

    Vi efterskriffne Bengt Abiörnson i Hendelöö, Herreshöffning i Lössing, Hindrick Erlanson, herreshöffding i Hammerkindh. Lorens Birgerson, Herreshöfdding i Mimmingh: Göraom witerligit medh thetta wåra nærwarandes öpne breff, att wij tilskyckade worom aff wår kere herre och höffuesmann, Erlig och welbyrdig man, her Steen Sture, Swerigis Rijcktzens förstondare, att wara vppå ena Landtzsyn emillen Öszkinna hærade och Nåffueaberg, och förnemda Öszkinna hærade och Nåffuaberg, om förnemda Öszkinna herredes watten och notadresstum, som dragas i Bråwikan. Tå hållom wij tenne förnemde syn vppå ten tijdh, som tetta wederhengiande huffudt breff inneholler, och med the Tolff men i förnemda breff nemnes, tå effter Öszkins herres Rulla och gamla vitne, att förnemda Öszkinna heredett vttgå i åna vestan till i nåffwa åå, Tildömom wii watnom rååreth wånan och i korckholms sundh, förnemda Öszkinna härade til frijtt i sijno haffnes wärio. Förbjudandes allom her vppå nåkor hinder göra effter thenne dag, vid ten plict, som ij Lagen står skriffuet. Skriffuet i Hændele år och dag. som förenemda hwffudtreff inneholler: vnder wåra signeter.

  43. En Bonde wid namn Ragwald i Herstad, som skal hafwa warit Kyrkoherdans Fader, säges barfotad gått til Rom och hämtat thenna Skriften tädan: och skal han efter sin hemkomst, både för år och förtjenster, och för thet han warit Kyrkoherdans Fader, mycket blifwit ansedd och allmänneligen kallad Farfar; hwadan ett Furuträd, under hwars skugga han plägade utgjuta sina böner til GUD, än i thenna dag heter Farfars tall.
  44. Han har först warit Myntmästare i Söderköping, och therefter Riks-Guardien i Stockholm. Se Cancell. Råd Anders Anton von Stiernmans Adels-Matrikel p. 345.
  45. Han omtalas uti Kong. SIGISMUNDI och Kon. CARL IX Historia pag. 403.
  46. Se M. Göransons R. B. pag. 260. N. 927.
  47. Se Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii Svio-Gothia Munita, pag. 12.
  48. Ibid. p. 127.
  49. Se Celsii Historia om Konung GUSTAV I. p. 131.
  50. Se von Dalins Sw. Riks Hist. P. I. C. 13. p. 395.
  51. Se von Dalins Sw. Riks Hist. P. I. p. 408.
  52. Se här frammanföre pag. 579.
  53. Konung GUSTAV then Förstas Publication, daterad Gripsholms Slott then 9 Julii 1547, Om Wederlag, nämner ock tydeligen, at Wederlagen äro för the Landtbönder, som lydt til Prestegårdarne; och Dikman in antiquitatibus Eccl. Sveo-Gothicæ säger, at för Kon. GUSTAVS tid har Presterskapet haft all Krono-tionden, som tå blifwit indragen, och them lämnad tertialen: och at Konung CARL then XI förklarar, genom resolution af then 12 Martii 1689, på ÖstGötha Presterskapets beswär, at Wederlaget icke för Gästning är gifwet, utan til then ändan Gästgifware-Gårdar inrättade; och om någon wil gästa på Prestegård, bör han betala för sig.
  54. Cons. Bisk. Doct. Rhyzelii Svio-Got. Munita, Cancell. R. von Stiernmans Register til Konung JOHAN III Historia, och M. Wennerdahls disp. de Vik. OstrogG.
  55. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 408.
  56. Thenne Rottkirch til Näs och Rödeberg blef år 1640 then 29 Apr. Landshöfdinge öfwer Södermanland och förestod Ämbetet til år 1648. Til Fru hade han Margaretha Oxehufwud. (Se von Stiernmans Höfdinga-Minde, pag. 114.)
  57. Uti Wästmanlands Beskrifning, pag 655, kallas han Kongl. Rådet och Drotsen.
  58. Han war Oxenstiernors och Sparrars Stam-Fader. (Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 266.
  59. En uti Kyrkon på Prädikstolen befintelig inscription intygar thet sålunda: Per Turessons Fader, Ture Turesson, har kallat Östra Näs för Torsnäs och Torslunda.
  60. Thes Fru har hetat Karin Gedda, och fördt uti sitt Wapn en Gädda uti ett Nät.