Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 3

←  II. Capitel. Om LINKÖPING.

Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman av Carl Fredric Broocman III. Capitel. Om NORRKÖPING.

IV. Capitel. Om SÖDERKÖPING.  →

III. Capitel.

Om NORRKÖPING.

NORRKÖPING, en ansenlig Handels- och Stapel-Stad, befinnes af then rymd och storlek, at han ibland alla Swea och Götha Rikes Städer, näst Kongliga Residencet Stockholm är mäst then störste; äger säte och stämma uti thet tredje rummet bland Städerna i Riket^[1]; och öfwerträffar the flesta uti Handel, Manufacturier, Handtwerk, Skepsfart och annat, hwaraf Städer kunna försättas uti flor och wälstånd.

I. Thenne Staden ligger under then 58:30. Polens högd, Sudwäst om Upsala Meridian, uti gräntseskilnaden af Memmings, Bråbo och Lösings Härader, på bägge sidor om Motala Älfwen; hwilken, efter sitt utlopp utur Sjön Wätern, går igenom en stor del af ÖsterGötland, samt Sjöarna Boren, KongsNorrby Sjön, Roxen och Glan, och gjör midt i thenna Staden ett djupt watnfall: hwarifrån hon sedan en half mil wid pass inflyter uti Bråwiken, som är en segelbar hafswik af ÖsterSjön, och sträcker sig til 8 mils längd up i Landet; så at både Jn- och Ut-Ländske Skep och Farkostar kunna härigenom löpa in i Staden, alt up til Packhuset och Skepsbryggan. Härifrån räknas nu 18 mil til Stockholm Landwägen, 26 sjöledes, 4 til Linköping, 7 til Skeninge, 8 och en fjerdedels til Wadstena och 1 och en half til Söderköping. Utom en öfwermåttan angenäm och fördelaktig belägenhet, som thenne Staden med skäl kan berömma sig utaf, äger han ock then förmån, at wara ganska wäl bebyggd; warandes en stor del Hus af sten och en behagelig Architecture; och är omgifwen med fruchtbärande åkrar och ängar, samt hafwer i ögnasickte åtskilliga wackra Kyrkor och Herre-Hoff, i synnerhet NordOst utåt then stora Skogen Kålmorden, som skiljer ÖsterGötland ifrån Södermanland. Om thenna Norköpings härliga belägenhet och flera förmåner, hafwer Doctor Johannes Matthiæ, som sedan wardt Biskop i Strængnæs, tå han år 1617 studerade i Upsala, ibland flera andra skrifwit thessa werser:

Urbis prope Browiachi jacet ardua flumina stagni,
Ex Borea nomen, qua regione trahit.
Nobilis indigenis, opibus non infirma Croesi.
Dives piscoso flumine, dives agri.
Non procul Hinc, portus distat, quem Teute quotannis.
Quem Scotus et Gallus, quemque Britannus adit est a)^[2]

Hwilka på Swenska kunna således gifwas:

Ther Motala med forss sig stjelper i Bråwiken,
Belägen är en Stad, som nämnes utaf Norr,
På idogt Borgerskap, på guld och gods så riker,
At Crœsus Lydiers Kung knappt mera warit förr,
Ty uti Stadens hamn de Tyske, Skottske, Franske
Och Angelske hwart år fritt handla, ja och Danske.

II. Alt ifrån then tiden, tå man här började drifwa handel och köpenskap, är platsen theraf worden nämnd Köping; och förmenes at Gottländningarne redan uti Konung Inges tid, wid pass år 1080, här så wäl som i Söderköping, på hwilka ställen the funnit beqwämliga hamnar för sig, drifwit sin handel b) ^[3]: och at thenne Köping så, i anseende af sin belägenhet i Norr ifrån Söderköping, blifwit kallad Norrköping; såsom och, at Söderköping, äfwen så theraf fått sitt namn, at han är belägen Söder ifrån Norrköping. Således är thet ostridigt, at thenne Staden icke fått sitt af thes Stiftare och första Uphofsman, eller af någon annan person; utan af thes belägenhet Norr ut om Söderköping, som härifrån ligger i Söder allenast 2 och en half mil Landwäg.

III. Nu finnes wäl ingen säker underrättelse, hwarken om tiden när, eller af hwem, och under hwilken Konung thenne Stad blifwit bygd; efter som thes äldsta Privilegier och Skrifter äro af fiendteliga inbrått och uti åtskilliga wådeldar, som här timat, afbrände och aldeles undankomne: dock är bewisligt, at Askeby Kloster, som bliwit funderadt år 1167, haft Egendom i Norrköping och ägande rätt till S:t Olofs Stads-Kyrka för år 1185, och man kan påstå, at Norrköping då redan haft Stads-Rätt och Privilegier a)^[4] I hwad tillstånd han tå warit, kan bättre gissas, än bewisas: och lärer hans tilwäxt i början icke haft samma framgång, som Söderköpings; emedan från Hafwet eller Östersjön är närmare wäg tit, then the sjöfarande wisst fört at nyttja. Wil sägas, at ett Slott skolat tillförene warit här i Staden wid namn Kneppingsborg, uppbyggdt när intil strömmen, bredewid gamla bron, uppå en klippa, hwilken theraf än i dag har samma namn. Här gint emot, på andra sidon om strömmen, är en långsträckt och stor Jordhög, Borgarehögen ännu kallader, af hwilken kan ses öfwer hela Staden; skolandes the Danske, som berättas, wid tillfälle fått in slottet Kneppingsborg; men blifwit af the Swenske, som lägrat sig på Borgarehögen, slagne och therifrån förjagade; tå ock thet gamla Slottet, eller Fästet, blifwit i grund förstördt.

Wi lämna thenna och thylika berättelser i sitt werde, emedan the ej äro så tillförlitlige, kunna ej eller gifwa oss någon kunskap om Norrköpings första tillstånd och anläggningstid; och wilje korteligen anföra en och annan omständighet, hwarutaf man med mera wisshet kan sluta at Norrköping måtte wara en tämmelig gammal Stad. Ty 1) kan man af ingen Skrift, än mindre med någon berättelse, intyg och bewisa af hwem, huru länge sedan, och af hwad tillfälle, thenna Stad tagit sin början: utan thet synes til äfwentyrs, som hade thenne Stadens naturliga förmåner och wälbelägenhet aldraförst gifwit ringa Folk anledning, at med sitt försök och arbete dana til ett näracktigt boställe; hwilket the efter hand så småningom upodlat och utwidgat, at the thermed lockat flera hit, til thes the ändteligen wäxt och förökt sig til en ansenlig kropp; änskönt ingen stor Herre, eller Regent, i Landet hade sig thermed serdeles bemödat. Ty om så händt, at the wäldige något thertil i början bidragit, så hade thet wäl blifwit i Historierna anmärkt, at man nu thes lättare kunnat igenfinna Stadens egenteliga fundations-tid; besynnerligen, om han tagit sin begynnelse, sedan Christendomen war i Landet inkommen, och Skrifkonsten, jemte studier och wetenskaps-öfningar, blifwit hos folket mera gängse och allmänne, än the förrut i Hedendomen warit a)^[5] 2.) Äge wi säker underrättelse therom, at uti Konung ALBRECHTS tid här warit på en gång twänne Borgmästare, hwilket näppeligen skedt uti en nyss begynnt Stad; utan måtte Norrköping tå redan warit nog gammal. Högbemälte Konungs Bref, som thetta utwisar, är af år 1384, och kommer widare at nämnas, tå wi framdeles komme at handla om Stadens privilegier. 3) Kan man ock om thenne Stadens ålder döma af thes namn i anseende til Söderköping, som af allom hållas för en ibland the äldsta Städer i Riket. Nu synes mycket likt, at Söderköping är således nämndt i hänseende til Norrköping, som therifrån Norr ut ligger: hwaraf tå wil följa, at Norrköping måtte wara jemnåldrigt med Söderköping, åtminstone med thes namn. Och är thetta så mycket mera grund, som ingen ännu gittat bewisa, at Söderköping hafwer förr, än Norrköping blef byggdt, antingen hetat Köping allena, eller ock haft något annat namn^[6]

Thetta alt oacktat, tyckes likwäl theras mening förtjena rum, som hålla före, at Norrköping alt intil Reformations-tiden warit, under then tid, som Söderköping stod i flor, mycket liten och af mindre wärde och anseende. Skäl och bewis härtil wil man ibland annat taga theraf, at i Norrköping under Påwedömet icke warit något Kloster, såsom uti alla the andra, såwäl ÖsterGötlands, som hela Rikets någorlunda stora Städer, på then tiden war brukeligit. The twänne Swenska kyrkior, som här ännu äro, tillika med ett litet Capell, Hospitals-Capellet kalladt^[7], woro ther fuller långt för reformation; men utom thessa hafwer man icke funnit något, hwarken Muncke- eller Nunne-Kloster; hwilket dock, efter the tiders Religions-sätt, ofelbart skedt, om Norrköping warit af någon serdeles storlek och folkrikhet. Thesutan är öfwer alt otwifwelaktigt, at Söderköpings aftagande, förmedelst inloppets osegelbarhet, fiendteliga infall, wådeldar och flera tilstötande swårigheter, förorsakat Norrköpings skyndsama upkomst och tilwäxt.

IV. I förstone har således thenne Staden twifwels utan warit ganska liten och oformlig; men blifwit efter hand mera tilbyggd, och utwidgad, i synnerhet på Östra och Södra sidan utmed älfwen ända upåt backen, ther Stads och Lands Kyrkan är belägen.

År 1572 gaf Konung JOHAN III. befallning til tå warande Ståthållaren i orten, Johan Bielke, at genom Byggmästaren i Wadstena låta utstaka platsen på Norra sidon om Ån, uti Bråbo Härad, i fyrkant med breda gator, efter en thertil upprättad grundritning; på thet Staden åt thenne kanten måtte få thes skickeligare skapnad och lynne. Thetta blev fuller efterkommit, och man började tå genast bebygga några Tomter, som ligga närmast intil älfwen; men the inbördes oroligheter, som efter högbemälte Konungs död, under thes Sons, Konung SIGISMUNDI, regements tid upkommo här i Riket, och enkannerligen i ÖsterGötland, förhindrade all widare fortsättning häraf, til thes Arf-Printsen, Hertig JOHAN af ÖsterGötland, Konung JOHANS Son lemnade in och utländske frihet, at, enligit then tilförene gjorde utstickning, fortfara med bygnaden, på thenna Norra delen af Norrköping, som kallas Nordan-Qwarteret, hwaraf en del bär namn af Nya Staden.

Sedermera befalte Sweriges Drottning CHRISTINA, genom nådigt utslag af then 23 Febr. 1641, uppå Lovis De Geer then äldres underdåniga påminnelse och ansökning, at Norrköping skulle noga inrättas til Torg och Gator, efter then planta och afritning, som General Qwartermästaren Olof Hansson war beordrad, at foderligast inlämna på Stadsens Rådhus. Hwartil kom, at Högbemälte Drottning, til mera utrymme för Staden, och thes redigare anläggning, skänckte, genom ytterligare nådig skrifwelse af then 31 Oct. år 1650, Norrköpings boerne til ewärdelig besittning, ej allenast Kronones Ladugård, med alla thes tilägor, och the Krono åkrar och parker, som inom Stadsens wall och rågång belägne woro: utan lät ock til byggnings-tomter afsticka then Kongsträgård, som här långt tilbaka warit, ehuruwäl en stor del af honom intil thenna dag ej blifwit bebyggd a)^[8]; i then förmodan at Staden, til följe af Kongl. Majestets åstundan och påsyftade ändamål, skulle wäl och ordenteligen blifwa anlagd, och beprydd med zirliga Hus, som orden uti thet Kongl. brefwet ljuda.

En så högt bepriselig nåd och ömhet för Norrköpings upkomst och förbättring underlät icke Högbemälte Drottning CHRISTINA at än mildare förklara, tå hon, wid afträdet från Regeringen år 1654, förbehölt sig thenna Staden till sitt Lifgeding, thet hon ock intil sin död 1687 nyttjade: och under samma tid är Norrköping blefwen mycket stor och å alla sidor ansenligen utwidgad och förmerad. Efter then stora branden, som år 1719, genom fiendteligit infall, hela thenna Staden öfwergick, drog Högst Salig Hennes Majestet, Drottning ULRICA ELEONORA, nådig försorg therom, at wid Stadens åter upbyggande alt skulle ske ordenteligen med breda och räta Gator, och uti thet öfriga noga i ackt tagas en behagelig symmetrie och likformighet.

Efter then Politie och inrättning, som här i sednare tider blifwit faststäld, är Staden nu indelt i Fyra Hufwud-Qwarter, neml. 1. Strand- 2. Dahls- 3. Bergs- och 4. Nordan-Qwarteret. Thesse fördelas åter i andra mindre Qwarter, eller eljest så kallade Brandmästarskap, med sina quadrater och Rotar. Strand-Qwarteret har trenne sådane Brandmästarskap, neml. Rådstufwan, hwarunder begripes 16 quadrater. St. Olof af 15 quadrater, och Jernwågen, bestående af 23 quadrater a)^[9] Dahls-Qwarteret äger allenast ett Brandmästarskap, af 19 quadrater. Berg-Qwarteret har ock ett med 16 quadrater, och Nordan-Qwarteret trenne, neml. 1. Borgarehögen, 23 quadrater; 2. Kåkenhusen, 16 quadrater; och 3. Nya Staden, 20 quadrater. b)^[10]

Årligen hålles här twänne gånger brandsyn; om Wåren uti April och om Hösten uti September månader; och skola, för påkommande Eldswåda, uti hwart Hus wara tillhands åtskillige brandredskap, såsom Stega, Wattenkar, Så, twå Ämbar, Båtshaka och Yxa: hwarförutan Staden wid macht håller trenne Wattusprutor; warandes ock tilgång på Sprutor uti några privata Hus, som äro af förmögnare willkor. Uti hwart och ett af the åfwanförmälte Qwarteren äro en Brandmästare, en Vice-Brandmästare och twänne Qwarter- eller Rotmästare.

Förutan lilla Sjö-Tullen, som ligger i Öster, äro trenne Landt-Tullar, hwilka äro nämnde efter wäderstrecken, och kallas Söder- Wäster- och Norr-Tull. The ordentelige och brukelige Torgställen äro 1. Gamla Torget, som ligger midt i Staden. 2. Tysk-Torget, så kallat för thes belägenhet wid Tyska Kyrkan. 3. Saltängs- och 4. Samtals Torget, som tilförene hetat Sqwaller-Torget. Och som then ena hälften af Staden, förmedelst Strömmens emellan-löpande, skiljes ifrå then andra, så äro bägge thesse delar, för thesto större beqwämlighet och gemenskap skul, med åtskilliga Broar sammanbundne, nemligen: Bergsbron wid Wästra ändan af Staden: Saltängsbron i Öster, och emellan them något i Söder Gamla Bron. Thesutan underhåller ock Messings-bruket en bro öfwer Strömmen til Brukets och thes Qwarnars fördel och nytta. Få Gator hafwa i wåra tider ägt namn, fast the tilförene thet haft, och nu äfwen fått, som med första lärer blifwa kunnigt. The märkwerdigaste äro Södra, Wästra och Norra Storgatorne; hwarföre Qwarteret merendels nämnes, emedan man ej ännu wet säga Gatans namn.

V. Hurudana Norrköpings Privilegier, eller friheter, warit tå han först blef Stad, wet nu ingen säga; emedan the långt för thetta äro så bortkomne och förglömde, at uti wåra Swenska Handlingar icke ett enda ord therom kan igenfinnas. Then förste ibland Konungar, som man finner hafwa bewist någon nåd emot thenna Staden, är Konung ALBRECHT, hwilken tilmätte och faststälte Norrköpings Invånare theras gamla Rågång emot kringliggande Byar och Gårdar med sitt öppna Bref af år 1384; hwilket Hertig JOHAN, then 18 Junii 1609, på Slottet Bråborg underskref och i alla delar stadfäste.

Ibland annat, som af thetta Konung ALBRECHTS bref kan inhämtas, är thet i synnerhet märkwerdigt, at Staden fick frihet til at hugga wedebrand på Konungens treding; och at häruti nämnes Norrköpings Boernes Bok och Stads-Rätt, hwarefter the sig skicka och förhålla skulle. Thetta gifwer nu tydeligen wid handen, at Norrköping för thenna tiden måtte hafwa varit Stad, emedan han i bemälte bref säges hafwa haft sådan bok och sin egen Stads-rätt.

Hwad förmån thenne Staden åtnjutit af Danska Konungarna, så länge the i Swerige regerade, äger man ej then ringaste kunskap om. Men the Swenske Konungar, som tid efter annan ej allenast stadfästat meranämnde Konung ALBRECHTS gifna privilegier, utan ock the samma med nya förökt, äro följande: neml. Konung CHRISTOPHER år 1442, Konung CARL KNUTSSON år 1455, Riks-Föreståndaren STEN STURE den äldre år 1485, Konung GUSTAF ERIKSSON år 1529, och än ytterligare år 1538 then 24 Jan. År 1572 then 1 Dec. gaf Kon. JOHAN III, å sin Broders Hertig MAGNI wägnar, åt Norrköping 12 års Skattefrihet, efter then förstöring och ödesmål, som år 1567, uti thet Danska Kriget, genom afbrännande Staden öfwergeck: dock med thet förbehåll, at wid the större gatorna skulle anläggas Stenhus tre wåningar höga. Samme Konung stadfäste ock år 1587 then 22 Febr. oftanämnde Kon. ALBRECHTS bref om Stadens tilägor och Rågång, och lemnade Borgerskapet tilstånd at få bruka en Torgedag, hwar Lögerdag året igenom. Thessa privilegier wunno ytterligare styrka och stadfästelse af Kon. CARL IX, och hans Broders Son Hertig IOHAN, år 1609. Men blefwo sedermera ansenligen förnyade och tilökte under the följande Konungars Regering så, at Norrköping kan, alt ifrån Kon. GUSTAV ADOLPHS ankomst til Thronen, räkna sin märkeliga tilwäxt och förstoring uti rikedom, macht och herlighet. Och som thenne Konung war uti alt annat stor och dråpelig, så kan hans Kongliga åhåga för Norrköpings upkomst ej tilfyllest beprisas. The nya privilegier, som han år 1620 uprättade för thenne Staden bestodo uti 26 förskilte puncter, rörande Stadens regering, inrättning, handel och annat, som til thes goda skick och wälstånds befrämjande kunde erfordras. Af högbemälte Konung feck ock Norrköping frihet at hafwa en köping med Bergslagen, som uti Hällestad årligen hålles dagen efter trettonde dag Jul, eller then 7 Jan. Manufacturer och handaslögder ansåg Han, som thet werkeligen är, för en stor del af handelns och Rikets styrka. Til hwilken ända han ock, ifrån utrikes orter, lät införskrijwa åtskilliga konsterfarne Mästare; ibland hwilka en, wid namn Hans Ekner ifrån Nürnberg år 1623 åtog sig at förbättra och i stånd sättja thet här redan förut anlagda Harnisk-Makeriet. Men hwad thenne store Konungen uti Norrköping begynnte och anlade, thet fullfölgdes än widare under hans Dotters, Drottning CHRISTINÆ och the följande Konungars regering. Konung CARL X bragte Factorierne i Norrköping til then högd, at ther tilwärkades nästan alt hwad under tå påstående krig, til Swenska Arméen beklädning och utrustning, tarfwades. Under hans Sons Kon. CARL then Elloftes minderårighet inrättades år 1670 thet, både för Staden och Handelen, ganska fördelacktiga Grundwerket; hwarigenom strömmen årligen uprensas och gjöres mera beqwäm och segelbar för inkommande och utgående Fartyg. The Friheter, som thenne Konung i gemen förunte the Skep, hwilka inom Riket blefwo byggde, uträttade så mycket, at Norrköpings HandelsMän anlade sjelfwe sitt egit Skepsbyggeri, til at thermed betaga Holländare och andre Utländningar then winst, som the förut haft, medelst dryga Skepsfrakter och egenwilligt stegrande i handelen. Then nu warand Tyska Kyrkan tog ock tå sin början och fullbordan, ehuruwäl hon i sednare tider blifwit mera förbättrad och beprydd. Uti Konung CARL then Tolftes tid nyttjade Norrköping sina undfångna privilegier och förmåner aldeles oförändrade, och bibehölt sitt förra wälstånd och förmögenhet tils år 1719, tå Staden blef af Ryssarna hel och hållen afbränd och i grund förstörd.

Efter thetta jämmerliga ödesmål, uti hwilket Norrköping på åfwannämnde år plötsligen råkade, läto Storwördigt i åminnelse Drottning ULRICA ELEONORA och Konung FRIEDRICH then Förste påskina en besynnerlig nåd emot thenna Staden, i thet at the bägge liksom täflade med hwarandra at försättja honom i sitt förra wälstånd och flor igen: på thet han måtte med trygghet och beständighet nyttja the nu nyligen förökte och tilförene förunte privilegier; hwaribland med all skäl bör ihågkommas Stapelfrihet a)^[11], som är, at få i sin egen hamn, ej allenast handla med ankommande Utländningar; utan ock med egna Skep främmande orter besöka, och af theras waror gjöra uplag. Til hwilken ända Norrköping, såsom en Stapelstad, hafwer sitt Packhus, Bolags- och Licent-Contoir a)^[12] med mera.

VI. Årliga Marknader i Norrköping äro följande: Frimarknaden Pålsmässan, eller then 25 Jan. Matthes Mässo-Marknaden om Hösten then 2 Octobr. The öfrige Torgmarknader hållas then 12 Maji, then 2 Junii, och then 21 Octobr. Förutan them har ock hållits en Oxmarknad utanför Wästra Tullporten then 31 August; men håller efter thetta then 20 Octobr. Hit hörer ock en Köping wid Hällestad Kyrko then 7 Jan. och en wid Byle By uti Skedewid, hwarest marknad hålles årligen then 14 Junii.

VII. At Norrköping så wäl i äldre, som sednare tider haft sina ordenteliga Styresmän, Domare och Magistrat, som wårdat och skipat Lag efter Stadsens Bok, wittna alla tiders handlingar. Styrelsen har wäl icke warit Magistraten betagen; dock finner man, at then tiden, tå Drottning CHRISTINA hade Norrköpings Stad til sitt Lifgeding, har här warit en Justitiæ-Præsident, som bewakat hennes intereste. Af thessa kunne wi namngifwa följande: Daniel Lejonstierna til Söderö; Nils Burensköld, och Gustaf Qwickfeldt, som feck Drottning CHRISTINÆ fullmacht ifrån Rom år 1685, at blifwa Justitiæ Præsident, eller efter fullmachtens lydelse: Hoff-Råd och Öfwer-intendent i Norrköping efter Nils Burensköld.

Magistraten består af en Justitie och Politie Borgmästare, en Stads-Secreterare, 9 RådMän, en Stads-Fiscal, en Notarius, förutan flere af Betjeningen, som på aflönings-listan här nedanföre warda nämnde. Jemte Rådstufwu Rätten är ock Kämners-Rätt, hwaruti en af Rådmännen är Præses, som har twänne Borgare til Bisittjare och en Notarius. Uti Hall- och Manufactur-Rätten förer ock nu en Råd-Man præsidium. Bisittjare äro Handlande, Fabriqueurer och WerkMästare, tillika med en Hall-Rätts Notarius, som njuter lön af Manufactur-Contoiret. Hela Stadens aflönings-Stat både för öfwer och under betjeningen, efter then indelning, som Glorwördigast i åminnelse Drottning ULRICA ELEONORA then 13 Julii 1731 gjorde och faststälte, bestiger sig in alles til 6990 Dal. Silfw. Mynt. a)^[13]

På hwad ställe Stadens Rådstufwa i äldre tider stådt, wet man wäl icke wisst at säga; dock är bekant, at i förra Seculo war hon byggd wid gamla Torget; men sedan hon tillika med Staden år 1719 afbran, blef en ny Rådstufwa af Tegelsten til 2 Wåningars högd wid Tyska Torget upförd, samt med nödiga rum för Rådstufwu-Rätten, Kämner-Rätten och Accis-kammaren med mera försedd och inrättad.

VIII. Tilförene är nämndt, at ej något Kloster warit i Norrköping: men utaf the ther nu befinteliga kyrkor hålles S:t. Johannis eller LANDS-KYRKAN, för then äldsta; och har förmodeligen warit Sokne-Kyrka för them, som bodde, fiskade och handlade ther å orten, innan någon Stad war anlagd och byggd. Kyrkan är upmurad af grof sten, har ansenligen tjocka murar och så goda hwalf, at the wid sidsta allmänna branden 1719 ej thet ringaste gåfwo sig, utan äro än i dag i lika godt stånd.

Nu warande St. OLOFS eller Stads-Kyrkan, som är af sten, börjades först, uppå Konung GUSTAF ADOLPHS tilstånd och undsättning, at anläggas år 1616 a) ^[14]; men kom ej förr til fullbordan, än år 1626, tå hon then 10 Nov. af Past. och Præpol. M. Joh. Matthiæ blef inwigd. Thenna Kyrka förstördes år 1655 genom wådeld, och uprättades å nyo genom Kon. CARL GUSTAFS och Drottning CHRISTINÆ försorg, som uppå hennes uprättelse anwände ansenliga penningar. Wid samma tilfälle gjordes ock försök, huru wida Torn kunde byggas wid Kyrkans Wästra ända; men som grunden befants ther til otjenlig, uppsattes i thes ställe, litet i Wäster ifrån Kyrkan, en Stapel af trä för Klockorna, hwilken tillika med sjelfwa Kyrkan år 1719 af Ryssarne upbrändes. Sedan then tiden har hon, genom Höga Öfwerhetens benådande, andras gifmildhet, och wederbörandes åtgjärd, åter kommit i thet stånd, som hon nu är.

I anseende till structuren är hon en Kors-Kyrka och håller i längden inom muren med Altare-Choret 85 och en half aln. Bredden är 36 alnar; men med utbyggningarna å ömse sidor twärt öfwer Kyrkan 54 och en half aln. Hon är inredd med en wacker Altartafla, Prädikstol, 4 Läktare, målade bänkar och 18 stora och höga Fensterlucker. Taket är panelat och understödjes af 8 pelare, 4 på hwarthera sidan om then största eller mellersta gången. Altartaflan förärade Justitiæ-Borgmästaren Jacob Ekbohm til Kyrkan år 1722. Hon föreställer åfwantil uti målning, Christi korsfästelse och nedan inunder Nattwardens Instichtelse, samt har å ena sidan Jungfru Mariæ och å then andra Mariæ Magdalenæ bilder i trä uthuggna. Prädikstolen är ansenligen stor af trä, med Bibliska Historier uti godt Bildthuggare-Arbete; påkostad och hitskänckt af åfwan bemälte Borgmästare Ekbohm år 1740. Här äro 5 Ljus-kronor, och ibland them en med 40 pipor och 4 omgångar, af Kyrkans metall gjord; samt en med 30 pipor och trenne omgångar, som för thetta Handelsmännen Matthias och Erik Fahlsten förärat år 1725. Kyrkans Sacristia har fordom LandsHöfdingen Jonas Klingstedt och Præsidenten i Norrköping, Nils Burensköld, låtit på egen bekostnad upmura; och therföre förbehållit sig och sina Familier Grafställe under gålfwet i samma Sacristia. Wid ingången af then ena Grafwen är ett Hufwud- Baner upsatt, på hwilket läses följande:

Kongl. Maj:ts Tro Man och Præsident i Norrköping, Den Welborne Herren, Herr NILS BURENSKÖLD, Född d. 26 Martii 1625, och i Herranom afsomnade d. 20 Jan. A:o 1681.

I stället för Trästapel, som tilförene burit Kyrkans Kockor, är nu ett Torn af sten upbyggdt, hwarmed början gjordes 1747, tå grunden med pålning och bielkar lades, hwaruppå sedan muren i quadrat til 30 alnars högd upfördes år 1750. Wid ingången under tornet til Kyrko-gården ses en prydelig Marmor Portal, och uti Torn-muren trenne inmurade stenar med sina påskrifter. På then första läses:

1710 och 1711 i Norrköping uti Pesten döde 2693 Personer. 1720 til 1750 i Stads-Kyrkan Barn döpte 3361. Brudepar 1159. Döde personer 3890.

På then andra står med Runska Bokstäfwer:

I. grunden. 1724. Pålar. 151. Bielkar. Som. Med. Mur. Kostar. 17300 Dal. kopp:mt.

På then tredje ser man följande:

1724 pålat; 1748 d. 14 Julii Grundsten murad 4 ½ aln under jord. 1749 murad i högden 15 ½ aln med 4 ½ aln öfwer hwalfbogan, d. 8 Sept. 2 Klockor uphængde tils widare.

David Evensson.

Jacob Ekbohm.

Mera. Fins. I. Kyrkans. Bok. Detta. Nu. Af. Erich. Lundgren.

Utan på Södra sidan af Tornmuren är en Marmorstens Solwisare, uti hwilken står uthuggit med latinska Bokstäwer:

Wårt lif ær en skugge på jordene, 1750.

Och med Runska Characterer:

Mig. Leder. Solen. Eder. Skuggan.

Uti thetta Torn hänga 4 Klockor af olika wigt och storlek, som, utom wackra sirater, hafwa sina påskrifter.

Minsta Klockan wäger 3 Skepp:d 5 och ett halft Lisp., på hwilken läses öfwerst emellan siraterne:

Alt thet anda hafwer lofwe Herran Halleluja. Pf. CL.

Å ena sidon står:

Åhörare mitt ljud
När tu med öron hörer,
Gå bed af hjertat Gud
At han tin fot rätt förer.
Min tjenst är säga til
Och kalla Christi Brud;
Tin plickt är komma och
Tig träffa himlens Skrud.

På andra sidon:

Auspice Deo, Regnante FRIEDERICO I.

semper Augusto.
Provinciam Gubernante Erico Ehrencrona.
Coff. Urbis,
Jacobo Ekbohm et Ol. Ekermann.
Iterum fusa fuit hæc Campana
M. DCC. XXIX. d. IV Julii.
Accurante Claudio Livin P. P.

Guten i Norrköping af Mag. Hultman.

Andra klockan wäger 6 Skepp: 17 och ett halft Lidspund. Öfwerst står: Soli Deo Gloria.

Å ena sidon läses:

Esræ VIII: XXII. Manus Dei nostri est super omnibus quærentibus ipsum in bonum: Robur autem Ejus et ira Ejus super omnibus deferentibus ipsum.

På andra sidon:

A:o M.D.CC.XIX die xxx Julii, injecta a Muscovitis flamma, Norcopia cum Templis, omnibusque ornamentis penitus exusta est A:o M.D.CC.XX. Urbs ædificari et Ecclesia Deo Colligi iterum cæpta. Fula primum hoc ære.

Nederst omkring krantsen:

Guten i Norrköping af Elias Arenhardt.

Tredje Klockan wäger 10 Skepp: 3 och trefierdedels Lispund. Öfwerst läser man thessa orden: Glöm aldrig bedja Gud nær höras får mitt ljud

Å ena sidon står:

Jag ringer när man skal i Kyrkan sig infinna, Ell' någon somnat af; jag flämter då man bör Ett hjerta låta up, ett bättrings öga rinna, Ell' när en grymman Eld båd' hus och gods förtär.

På andra sidon:

St. Olofs Herrar Kyrko-Råder
Sal. Probst David Evenson, död A:o 1750 d. 14 Febr.
Justitiæ Borgm. Jacob Ekbohm.
Rådman Sven Björkman.
Rådman Sven Ridder.
Hofr. Commisf. Petter Wetterberg.
Handelsm. Joh. Kiellmang.
Handelsm. och Tolags Bokhåll. Eric Lundgren
Handelsm. Petter Algehr.
Guldsmeds Ålderman Joh. Berg Petterson.
Comminist. och Kyrko-Notar. Joh. Tillman.

Nederst omkring:

Guds seende öga och mägtiga band Beware mig städse för eld och för brand.

Guten i Norrköping A:o 1751. d. 21 Aug. af Magnus Hultman.

Fjerde Klockan wäger 15 Skepp: 7 och ett fjerdedels Lispund, och ses aldra öfwerst på henne:

Helig, Helig, Helig ær Herren Zebaoth,
Hela Jorden ær full med hans æhro.

Å ena sidon läses:

När FRIEDRICH ned af Thronen går
Och ADOLPH FRIEDRICH Spiran får
Gjöts jag at tjena Hjorden,
Then Christus med sin blod så röd.
Förwärfwat från en ewig död.
Och är des Herde worden.
När kläppen på min sido slår,
När Zions folk ett tekn får
At upgå til Guds gårdar
Och höra HErrans helga ord
Ell' ock om någon död är spord,
Bed Gud at han tig wördar.

Å andra sidon är följande anteknadt:

Stadsens Magistrat består af Thesse: Justitiæ-Borgmästaren Jacob Ekbohm. Handels och Politie Borgmæst. Gust. Henrich Hökerstedt. Rådmannen: Petter Mårtensson, Hans Lindstedt, Clas P. Jancke, Olof Löfgren, Joachim Wittstock, Petter Bæcker, Sven Biörkman, Sven Ridder. Stadsens Secreterare Pehr Serlachius

Nederst omkring brädden:

Med denna rand jag bunden är ock håller wäl tillsamman,
Hör til och af mitt ljud nu lär, at älska rätt hwarannan.

Under ingången til Kyrkogården genom Klåcketornet har Handelsmannen och Tolags Bokhållaren Erich Lundgreen låtit mura en Graf åt Sig och the sina, och, förutan sitt, sin Hustrus och Barns namn med mera uti Runska characterer, sätta följande på then ena Grafstenen:

Du wandringsman, si denna Graf
Et himmels förmak blifwer,
För mig, när jag lagt ned min staf
Och Gud min anda gifwer,
Ei något ondt mig nalkas må
I desse Klockors näste,
Til dess Dom-klockan börjar gå
Och jag tar in mitt fäste.

St. HEDWIGS, eller TYSKA KYRKAN är then tredje i ordningen. Om thenna Kyrko och thes Församling wet man, at år 1613 then 15 Nov. fingo the Tyske Inwånare i Norrköping Hertig JOHANS tillstånd, at hafwa sin egen Församling; och til Kyrkogrund föruntes them then plats, ther Hospitals Capellet tilförene stådt, på Norra sidan om Strömmen. Men som Tyskarna thenna tiden woro här ganska få, och inga medel at tilgå, blef för then gången ingen Kyrkobyggnad utaf. Imedlertid höllo Tyskarna, som efterhand alt mera ökte sig och tiltogo, sin offentliga Gudstjenst, dels uti St. Johannis Kyrko, til hwilken the therföre årligen betalte 40 Dal. K:mt; dels uti Stads-Kyrkan, eller St. Olof, och sedan uti Sal. Lovis De Geers Hus, hwarest then Swenska Stads-Församlingen förrut hållit Gudstjenst, medan theras egen Kyrka stod under byggnad och reparation. Ändteligen kom thet så wida, at år 1670, then 27 April, lades grunden til thenna Tyska Kyrkan med bön och sång, uti Landshöfdingens Baron Anders Liljehöks öfwerwaro, hwilken tillika med Tyska Pastoren, Andreas Adam Hammarhelt, lade första stenen til grundwalen. Til thenna byggnad hade Tyska Församlingen, såwäl tilförene, som af Drottning CHRISTINA then 27 Sept. 1660, och medan Hon ännu hade Norrköping under sin disposition, år 1661 then 10 Maji fått tilstånd och privilegier, hwilka af Kongl. Regeringen blefwit stadfästade år 1661 then 21 Nov.; i synnerhet år 1664 tå Öfwerheten genom rescript af then 8 Dec. förundte Tyska Församlingen Collect och sammanskott öfwer hela Riket til sin förestående Kyrkobyggnad, och then 18 Dec. samma år tilstånd at låta samla uti the under Swenska Kronan hörande Tyska Provincier. Året förut, eller år 1663 then 29 Maji gaf Höga Öfwerheten Kongs Gårds Tomten, ther Norrköpings Kongshus för branden, som timade år 1655, stådt, til Kyrkoplats och Kyrkogård, hwarest Kyrkan nu är byggd: och år 1672. then 2 Maji, förärades 1200 Riksdal. til byggnaden.

År 1673 kom ändteligen Kyrkan under tak och blef uppå Konung CARL then Elloftes befallning samma år then 1 Nov. inwigd af Doct. Johanne Tersero och nämnd efter Änke-Drottningen HEDVIG, som tillika med Konungen och några Riks-Råder war närwarande. År 1693 börjades Tornbyggnaden på thenna Kyrkan, som inom 2 år fullbordades. Til Tornets beklädning skänckte Öfwerheten 10 Skepp. Tak-koppar, och Joachim Hansson Sivers, som öfwer thenna byggnad hade inseende, gjorde til Kyrkan testamente af the 2200 Dal. k:mt, hwilka han til thetta arbete redan förskutit hade. Efter branden 1719, hwarigenom Kyrkan så godt som aldeles förstördes, gjordes både af Öfwerheten och flera, så wäl in- som utrikes, nya sammanskott och föräringar til thes uprättelse och förbättring; hwarwid man ej bör förtiga Saliga Pastorens Reineri Broocmans oförtrutna flit och berömwärda sorgfällighet, at med önskad framgång ther til söka hjelp och undsättning: så at thenna Kyrka, til mångas förundran, är sedermera worden långt härligare upbyggd, än hon för berörde brand warit.

Begynnelsen gjordes om Wåren år 1721; och hade byggnaden, genom Pastoris och Föreståndarenas oförtrutna mödo och drift, then framgång, at Kyrkan samma år kom under tak, så at Gudstjenst theruti började hållas uti November månad. År 1724 war ock Församlingen omtänckt at reparera Kyrkans Torn: och lät til en början påmura thet afbrända Sten-Tornet til then högd, som nu Kyrkans tak har; hwaruppå ett förlorat brädtak lades. Härwid afstadnade byggnaden på några år för medellöshet skul. Under thet at åren förlupo, sank Tornet så ansenligen i Wäster, och drog Kyrkans Wästra Gafwelmur med sig, at hon på båda sidor remnade, och hotade med nederfall. At nu förekomma hennes undergång, nödgades Församlingen, som war medellös, tillita Höga Öfwerheten om nådigt tilstånd, at till hennes förbättrande icke allenast få gjöra en samling här i Landet, utan ock i Tyska Provincier; hwilket i nåder föruntes. Samlingen hade ock then önskeliga framgång, at Församlingen fick ansenliga medel til Kyrkans uprättande. Men på thet at hon icke framdeles widare måtte taga skada af Tornet, hwars grund icke kunde bära then påmurade förhögningen, så fants för rådeligit, at, innan någon reparation härwid företogos, först nedbryta then påökta delen, och lämna Tornmuren wid then högd, som han tilförene haft. Gjordes förthenskul en början år 1756 med Tornets nedbrytande: hwarefter Kyrkan först sattes uti fullkomligit stånd, och sedan uprestes på gamla Tornmuren thet nu för ögonen stående prydeliga Trätorn, hwilket med Kyrkan år 1758. Dom. XIV post Trinitat. högtideliga blef inwigdt af nu warande Kyrkoherde wid Församlingen, M. Joan Samuel Eckstein.

Inom muren är Kyrkan 53 alnar lång och 30 och en fierdedels aln bred; har 11 stora Fenster och panelat tak af trenne hwalfbogar, som så konstigt äro sammanfogade, at sidohwalfwen bära thet mellersta hwalfwet, utan några stödjepelare i Kyrkan. Altartaflan är helt liten, och föreställer i målning Nattwardens Instichtelse: men Prädikstolen är rätt wacker och prydelig af Bildthuggare-arbete, med hwit Oljefärg öfwerstruken och förgyldta listor. Thenne Prädikstol lät handelsmannen Andreas Spalding, på egen bekostnad, i Tyskland förfärdiga och skänckte honom sedan hit til Kyrkan, som ses af följande ord, hwilka stå skrefne på Prädikstols dören: Zur Ehre Gottes ist diese Cantzell geschenckt von Andreas Spalding und Anna Bandtholt, Anno 1727. Grefliga Reenstierniska Familien har här sit Grafställe, hwaröfwer ett Hufwud-Baner är upsatt, på hwilket läses thesse orden: Kongl. Maj:ts Högtbetrodde Man, Råd och Præsident uti Kongl. Commercie-Collegio, den Högwälborne Grefwe, JACOB REENSTIERNA, Grefwe til Biörnewiken, Friherre och Herre til Biörnsnäs, ær född i Stockholm d. 30 Apr. år 1659, och sammaledes i Herranom afsomnade d. 29 Febr. år 1716.

I Tornet är allenast en enda Klocka, som wäger wid pass 12 Skeppund, och läses på henne å ena sidon:

Gott alleine zu ehren och seiner Gemeine geheiligtem Kirchen-dienste im Jahr MDCCXX d. 20 Dec. unter FRIEDRICHS des Ersten, der Schweden, Gothen und Wenden Grosmæchtigen Königs Regierung, als vorhin MDCCXIX den 30 Julii der Moschowitische Wuth und Mordbrand Norrköping zusamt dieser Teutschen St. Hedewigs Kirch gænzlich engeæschert hatte, diese Glocke von zerichmolzenen Erzte wider gegossen worden, zu welcher Zeit waren Prediger Reinerus Broocman. Heinrich Joachim Huth. Vorsteher: Georg Friedr. Körner, Seezollner, Hinrich Klüver, Rathsverwanter. Hinrich Wilckens, Anders Spalding, Gillis Fosti, Kaufleute.

Midt på andra sidon afbildas Frälsaren med Werldsklotet i wänstra handen och the 4 Evangelisterna, samt Petrus med nyckelen och Paulus med Swerdet i handen. Theromkring läses: Ehre sey Gott in der Höhe, Friede auf Erden, und den Menischen ein wollgefallen: och ther under: Gegossen in Norrköping von Elias Arenhart.

Åfwanomkring Klockan står: Hosea VI:1. Kommet wir wollen … verbinden; och nedan omkring Psal. CL: 1. Lobet den Herrn in . den Herrn.

Slagklockan hänger utanpå Tornet; och har man at tacka Stockholms Tyska Församling, som hit förärat Urwerket, hwilket förr warit uti theras Kyrko-Torn.

Tilförene är nämnt, at Tyskarna år 1613 fingo tilstånd at här hafwa sin egen församling. Huru wida the tå försedt sig med Prest til Gudstjenstens förrättande wet man intet; men thet är bekant, at år 1631 gaf Biskopen D. Johannes Botwidi förslag på en wid namn Georgius Gudmund, som dock icke blef antagen, utan antogs M. Christian Tarter, som tillika war Rector wid Swenska Scholan, och prädikade första gången för Församlingen Dom. 24 Trinit., eller then 25 Nov. nyssnämnda år. Efter hans död, som timade år 1641 then 19 Nov. finnes, at Magister Matthias Griger, på Bruks-Herrns Lovis De Geers begäran, blef ordinerad år 1643, och prädikade therefter i St. Johannis Kyrka för Församlingen; dock åtnjöt han inga Pastoralier, utan löntes af nyss wälbemälte Bruks-Herre. Sedermera begärtes M. Andreas Adam Hammarhelt af Tyskarna til Lärare: men som Staden tå af then år 1655 ledne branden war i stor lägerwall kommen, så at Swenska Församlingens Prester ej, utan mycken beswärlighet, förmåtte uppehålla ämbetet; så afslog Dom-Capitlet i Linköping thenna theras begäran til år 1661, tå Stads-Kyrkan och Församlingen woro åter i stånd komne. Samma år erhölt Tyska Församlingen af Höga Öfwerheten förnyadt privilegium, icke allenast at bygga sin enskildta Kyrka, utan jemnwäl at hålla en Tysk Schola; tå fick ock M. Hammarhelt Kyrkoherde Fullmacht.

IX. Man bör ej twifla, at ju Norrköping i fordna tider haft Schola och Lärohus, til Stadens ungdoms tjenst och underwisning; ehuruwäl then ej lärer warit satt på särdeles god fot. År 1649 anlades här en Trivial-Schola, som ej hade längre bestånd, än til år 1672 a)^[15]. Then här nu warande Scholan är i tämmeligen godt stånd. Betjeningen härwid består af en Rector, twänne Collegæ och en Apologist; Rector njuter Lön af Kronan, och har efter tionde sättning wid pass 100 Tunnor Spannemål årligen. Supr. Collega har 20 tunnor Krono-tionde samt Socknegång så wäl af Staden som 4 andra Socknar på Landet. Secundus Collega har äfwen Socknegång i Staden och 4 Lands-Församlingar, samt bägge tilsammans Collect alla fyra Bönedagarne i Stads-Kyrkan. Apologisten får sin Lön af Stadsens Cassa 150 Dal. Silf. mynt årligen.

X. Uti thet här inrättade Kronans Hospital hyses och underhålles 24 fattige; hwartil Krono-Tionden af 5 Socknar är anslagen, jämte någon åker, äng och mulbete wid Staden. Hushållningen härwid är en Prestman anförtrodd, som ock alla Sön- och Högtidsdagar förrättar Gudstjenst uti Hospitals-Kyrkan, samt morgon och aftonbön hela året igenom; hwarföre han njuter i årligen lön 80 Dal. Silf. Mynt, jemte Stat i Spannemål och Victualie-waror. Til the fattigas skötsel, samt åkerns och ängens behof, hålles och lönes en dreng och twänne pigor. Men som thetta Kronans Hospital ej wil förslå emot thet stora antal af Fattige, som äro i Staden; altså har Magistraten warit omtänkt och inrättat ett Fattighus, hwaruti af Stadsens och Borgerskapets medel försörjas 10, 12 a 14 personer, förutan åtskilliga fattiga Änkor, som ther äga fria husrum, och hwad eljest them af Magistraten är anordnadt til uppehälle. Thenna inrättning tog sin början år 1754, och är upsikten häröfwer lämnad åt Probsten och Kyrkoherden i Staden, tillika med en Rådman och Borgare. Annars wårdas the af en Prestman, hwilken åligger at tilse, huru the blifwa stötte, och at the, som hafwa theras matredning om händer, gifwa hwar och en sin beskärda del. Thenne Prestman håller ock Gudstjenst för the fattiga, samt morgon- och aftonbön, hwarföre honom i Lön är tildelt 400 Dal. k:mt, fritt husrum, ljus och wedbrand.

XI. At af ålder Borg och Fäste warit, ther nu Norrköping är, kan man sluta ej allenast af thet, som tilförene om Knæppingsborg förmäldt är, utan sjelfwa ortens belägenhet, giör thet ock tämmeligen sannolikt. Sedan Norrköping blef Stad, och någorlunda för sig kommit, är här ock ett Kongshus och Gård anlagd. Thetta bestyrkes af thet stadfästelse-brev, som Konung CHRISTOPHER år 1442 gaf uppå Norrköpings privilegier, hwaruti uttryckeligen nämnes Slottet och Konungens hästhage, som ther under legat. Til yttermera bewis häraf kan thet ock tjena, såsom oemotsägeligit, at Hertig CARL af Södermanland, sedermera Konung CARL then Nionde, när han åt sin Syster, Fru ELISABETH, Furstinna af Mecklenburg, inrymde Norrköping, tillika med 4 theromkring liggande Härader, uti sin immissions-skrift tydeligen utsätter Norrköpings Hus med Ladugård, Fiskeri och Qwarnar.

At thetta Kongshus, ther nu Tyska Kyrkan är byggd, wisa Tyska Kyrkans privilegier af år 1663 tydeligen. Med skäl kan man falla på the tanckar, at thet i förstone blifwit byggdt af sten, emedan platsen i långan tid är kallad Stenhusbacken, förmodeligen sedan 1567 eller 1655 års brand; och är therefter intet Kongshus igen upbyggdt, emedan Kongsgården warit donerad til Ståthållaren Eric Göransson Ulfsparre til Häradsäter, och thes manlige Bröst-Arfwingar, hwarföre han ock, efter Ståthållarens i Calmar, Georg Ulfsparre Ericssons död, tilföll Kronon, och kunde utan hinder gifwas de Tyska Församlingen til Kyrkoplats och gård, med mera.

År 1614 then 3 Maji, lät Hertig JOHAN af ÖsterGötland, Kon. JOHAN then Tredjes Son af Drottning GUNNILLA BIELKE, lägga första grunden til ett nytt och präcktigt Slott wid Norrköping, Norr om Strömmen på Saltängen: Slottet byggdes efter en Architectonisk afstickning med starka murar, och befästades runt omkring med djupa grafwar och dubbla wallar; blifwandes efter högbemälte Hertigs död til alla delar fullkomnadt, och sedermera efter hand förbättrat och wid macht hållit af the följande Konungar. Dock, som thetta Slott war Lands-orten och Staden allenast til någon prydnad, men alsintet til förswar och beskydd, om thet skulle omtränga, samt thesutan belägit på en mycket lös och sank ort, at thet genom sjunkande war aldeles förderfwadt och obrukbart; altså täcktes Konung FRIEDRICH then Förste år 1720 tillåta, at af thetta förfallna Slottets murar hämta sten til the publique Husens upbyggande i Norrköping, som året förut blifwit af Ryssarne upbrände. Efter Hertig JOHAN, som först lät anlägga thetta Slott, blef thet kalladt JOHANNISBORG, hwarom Biskopen, D. Johannes Matthiæ, under then tid han studerade i Upsala, ibland andra flera, äfwen skref thessa latinska wersar:

Sub Borea struitur prælustris Principis aula
A quo Magnifico nomine dicta cluit,
Quam latis ulnis amplectitur agger et amnis &c.

Thet är:

Wid Norrköping i Norr nu bygges up ett Fäste,
Af sten ett präcktigt Hus, ÖstGötha Hertigs Näste.
Af hwilkens dyra namn sitt namn thet månde få;
Thet ligger i grön dag och famnas af en å.

Af sjelfwa Slottet är numera ingen sten behåll; utan til thes åminnelse hålles allenast porthwalfwet med sitt Torn ännu wid mackt. Å hwarthera sidan om porten stå följande twänne inscriptioner, i sten uthuggna; then ena på Swenska, så lydandes:

Den Högbemælte Furste och Herre, JOHAN med Guds nåde, Sver. Göth. Vend. Arf-Furste, Hertig til ÖsterGöthland &c, hafver denna Fæstning Fundera och bygga låtit, Gudi til ähra, sig och sine Furst-förwanter och Efterkommande til nytto och goda och begynt år 1613 then 3 Maji på sitt ålders år det tjugunde femte.

Then andra är på latin, af samma innehåll:

Sereniss. Princeps et Dn. JOHANNES, D. G. OstroGoth. Dux, Potentisimi JOHANNIS III. Svecorum, Gothorum, Vandalorum &c. Regis Filius, et Eorundem regnorum Princeps Hæredit. Hoc opus Deo, sibi, suis, Regno subditis et posteris extruxit; facto initio Anno Chr. Dn. N. MDCXIII. d. 3 Maji. Ætatis vero suæ XXV.

Utaf them, som warit Befallningsmän på thetta Johannisborg kan man endast namngifwa följande: Nils Joansson befullmächtigad then 30 Maji 1649 och Joh. Persson Moretus, som ifrån Stads-Syndicus i Norrköping blef til thenna syssla befordrad then 30 Julii 1655. Commendanter hafwa warit: Major Petter Margali År 1644, som sedan kallade sig Granatenfeldt, tå han blef adlad år 1650, och Major Hinrich Primos, som döde år 1669; och är i Gammalkils Kyrko begrafwen.

XII. Handelsrörelsen i Norrköping är ännu i tämmeligen godt stånd, och besöka Borgerskapets Skepp och Fartyg så wäl Medelhafwet, som Spanska, Norr- och Öster-Sjön. Inkommande waror från Utrikes orter äro Salt, Win, Rått Socker, Tobaks-Blader, Ull, Fergstoffter, Lin, Hampa, Sill, Torrfisk och Gallmeya, utom mycket annat, som nödtorften och behofwet fordrar. Häremot utskeppas Jern, Messingstrå, Spik, Plankor, Bräder, Tjära och Beck med mera. På Stockholm handlas merendels med Socker, Spannmål och Packmjöl, til ansenlig myckenhet the fläste åren.

Utaf Handtwerkerier räknas här 21 förskildta professioner, hwilka hafwa sina Ämbeten i Staden, såsom: Guld- och Silfwer-Arbetare, Koppar-Slagare, Messingslagare, Karduansmakare, Hattmakare, Sämskmakare, Sadelmakare, Tunbindare, Skräddare, Bagare, Bryggare, Klensmeder, Perukmakare, Snickare, Målare, Swarfware, Gjördelmakare, Lo-Garfware, Slacktare, Skomakare och Skoflickare. Utom åfwannämnde professioner äro ock några andra, som sortera under Stockholms Ämbeten, neml. Klock-Gjutare, Bokbindare, Hofslagare, Gelgjutare, Tengjutare, Swerd-sågare, Fergare, Öfwerskärare, Murmästare, Byggmästare, Glasmästare, Kakelugnsmakare, Tapetmakare, Wagnmakare, Bundtmakare, Hanskmakare, Knappmakare, Snörmakare, Kammakare, Repslagare, Seilmakare, Segelsömare, Sockerbagare, och Urmakare.

Fabriquerne sysselsätta en ansenlig myckenhet af Arbetare, och giöra här i Staden then mästa indrägten och rörelsen; hwarutaf äro 16 Fabriquer som arbeta uti Ylle, 3 uti Linne, 2 uti Silke och en uti Kamelgarn. Hit wil man ock föra åtskilliga andra wackra Werk och inrättningar, såsom: Kardemakeri, Puder och Stärkelse-Bruk, Jern- och Stål- Manufactorie, Fergerier, Lack-Fabrique, Kort-Fabrique, Twål-Fabrique, Band-Fabrique, hwarest tillwärkas allahanda halfssiden, Linne, Florett och Padueband, Kul- och Hagelstöperi, Segelmakeri, 2 Pipbruk, Gewärs Factorie, 2 Socker-Bruk, 5 Tobaks Spinnerier, och Tobaks-Plantagier, samt ett Knifsmide och 2 Nål-Fabriquer wid Gusums Messings-Bruk, hwilka alla tillika med Stadsens Plantagier, stå under Hall-Rättens inseende och bepröfwande.

Här äro ock 2 wäl inrättade Apothek och ett Boktryckeri, som inrättades år 1724.

Angående Skepshwarfwet, så finnes uti Stadsens Resolutions-Bok ett Utslag af år 1641 then 23 Febr. som innehåller, at Wirke blifwit huggit på Kronans Skogar och af Öfhwerheten skänkt til Skepsbyggnaden i Staden, hwilket wisar, at Skepp redan then tiden blifwit byggde i Norrköping. Thet nu befinteliga Skeppshwarf är försedt med Kongl. Majestets och Riksens Commercie Collegii privilegio af år 1743 then 25 Aprilis, och ifrån then tiden äro här byggde, förutan Båtar och Eschalouper, 28 större och mindre Fartyg; ibland hwilka räknas 4 Gallerer för Kronans räkning, en Fregatt om 150 swåra Läfter, hwilken fäldes til Lissabon til WästIndiefarare, och en större Fregatt om 350 swåra Läfter, som köptes til OstIndiefarare af Preusiska OstIndiska Compagniet i Emden.

XIII. Motala Älfwen, som flyter ifrån Wäster til Öster midt igenom Staden, har sitt utlopp ifrån Sjön Wätern, som skiljer Småland och WästerGötland ifrån ÖsterGötland, löper sedan genom Sjöarna Boren, Norrbysjön, Roxen och Glan, therifrån til Norrköping, hwarest hon giör åtskilliga fall, och stadnar änteligen uti Bråwiken, som är med sjelfwa Östersjön förenad. Om thenna Motala Å. skrifwer Secret. Palmsköld a)^[16], at hon har sitt namn af then mykna Ål, som af ålder blifwit fången wid utloppet af Wätern, så at Motala wil, efter hans mening, så mycket säga, som Mot-Ålen. Orten wid utloppet behåller ännu samma namn, och tros af många, ej utan grund, at wid Motala är thet största och bästa Ålfisket i Riket. Thenna Älf blef uti Konung MAGNI LADULÅS tid, på Riksdagen i Stockholm år 1282, med flera andra stora Älfwar och Strömar, Kronan tillslagen, som ses af samma RiksdagsBeslut, tå thet heter: Then andra Strömmen Wätern, Motala Å och sedan til Roxen, therifrån ned til Glan, från Glan til Norrköpings Ström, och i Bråwiken, och sedan all Bråwiken uti hafwet, skal wara Kronans enskildte ägor, at alla the, som i samma Ström hafwa Qwarnställen, samt alla Fiskerier, skola giöra Kronan theraf Ränta b)^[17], Samma rättighet til Räntan af Strömmen äger Kronan än i dag, och äro wid thes fall, som befinnes inom Staden, åtskilliga wackra Werk inrättade, såsom: Gewär-Factorie, Messings-Bruk, 2 Koppar-Hammare, Sämskmakare-Stampar, Klädeswalkar, Färgerier, en Manufactur-Smedja, 14 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 3 a 4 par stenar, och ett fördelalaktigt Laxfiske, med flera andra nyttiga inrättningar.

Uti Lovis De Geer then äldres tid förbyttes åfwanförmälta Harniskmakeri til nyssnämnda Gewärs-Factorie eller ett Musquete-Berederi; hwilket af honom sattes i stånd och gång, och ägde sitt enskildta Sigil, hwaruti woro utstuckne allahanda Gewär, utom hwilka uti en cirkel lästes thessa orden:

UNSER AMT SIGNET IN NORKÖPING.

Thetta Gewär-Factorie har med Staden undergådt lika öden, och för lång tid tilbaka drifwits för Kronans räkning under en Factors inseende. Sidst hade Directeuren Anders Schenbom upsickten och bestyrandet therwid; under hwilken tid han mycket bidragit, at thet kommit i bättre ordning och drift, än tilförene. Men som Kongl. Majestet och Riksens Högl. Ständer funno, at Gewärs-Factorierne i Riket, så länge the drefwos för Kronans räkning, woro nog kostsamme för Riket, så blef på 1756 års Riksdag beslutit, at öfwerlämna, med wissa betingade fördelacktiga wilkor för Kronan, til wissa Personer alla Gewär-Factorierne; tå ock thetta blev Direct. And. Schenbom updragit, som icke allenast sedermera med stor kostnad af egna medel fullbyggt the 1751 och följande åren påbegynta och anlagda Gewärs-Factorie-Husen i Strömen, utan ock ther under lagt en Skatte-Qwarn, samt thet här i Staden befinteliga Jern-Manufactur-Werket: wid hwilket, bland flere Manufactur-Arbeten, äfwen förfärdigas Bajonetter, och the för Fabriquerne högt angelägna Öfwerskärare-Saxar. Och äro nu öfwer 100de Personer dageligen sysselsatte wid thessa Werken.

Mässingsbruket, som Wilhelm De Besch är 1627 först började at upbygga och genom Lovis De Geers then äldres åtgjärd som til fullbordan, är efter åtskilliga ödesmål, som dels genom wårflod, dels genom eldskador timat, nu åter bragt i godt stånd igen. I följe af Lovis De Geers testamente af år 1651 kom thetta Bruk ifrån De Geererna til Mommorna, som skedde år 1666, tå Johan De Geer sålde Bruket til Jacob Momma, sedan Reenstjerna kallad, för en Summa af 40000 Riks Dal. och thes Inventarium efter wärdering för 12000 dito mynt. Efter Jacob Reenstjernas död tilföll thetta Bruk Sonen, Hoff-Junkaren Abel Reenstjerna, som thet innehade tils år 1704, tå Kongl. Majestets och Riksens Ständers Banque, för gjordt förskott, blef theraf ägare. Åren 1719 lades hela Bruket tillika med Staden uti aska; men wardt af Banquen åter upbyggdt och såldt til Handelsmännen Giöran Spalding och Johan Eliesson Forsberg år 1740, hwilken sednare, efter then förras död, gjorde ansenlig kostnad therpå, så wäl til thes utwärtes prydnad med ett högt Torn, år 1750 och 1751, som inwärtes fördelaktiga inrättning, hwilket gjör at Werket drifwes med then nytta och förmån, som någonsin kunde åtstundas. Nu är Handelsmannen i Stockholm, Jean Hindrich Lefebure ägare theraf, sedan han thet år 1756, efter bemälte Forsbergs död, af Sterbhusets Curatorer sig tilhandlat.

År 1635 upbyggdes och inrättades, af tå warande Borgmästare, Nils Månsson, med Höga Regeringens tilstånd, en Walke-Qwarn här i Strömen, hwilken sedan tilföll hans Måg Borgmästaren Petter Danckwardt. Uppå samma Walk-Qwarn löste och erhölt merbemälte Danckwardt år 1653 Drottning CHRISTINÆ confirmation med frihet at til thes drifwande få i Strömen intaga nödtorftig wattndrägt. Thenne Walke-Qwarn tillika med ett Fergerie och tillydande Hus, sålde Danckwardt sedan år 1670 til Commissarien Jacob Reenstjerna för 4000 Dal. Silf:Mynt.

År 1654 anlade Kopparslagaren Valentin Gabbe en Koppar-Hammare Norr om Strömen, och sedan Kongl. Majestet genom bref af then 24 Julii 1699 förklarat, at bemälte Hammare skulle blifwa beståndande, feck han Kongl. Bergs-Collegii privilegio therå år 1706. En dylik Hammare lät Rådmannen Petter Wetterberg på Södra sidon om Strömmen upbygga år 1695, hwilken ock med Kongl. BergsCollegii privilegio är försedd och stadfästad, som skedde then 25 Maji samma år. Then förra Hammaren blef år 1743 then 14 Febr. af en olyckelig wådeld förstörd, hwarefter han icke ännu blifwit upbyggd. Then andre står ännu och äges med then afbrände af Råd- och Handelsmannen Lorents Nordstein.

Uti fordna tider har Motala Ström, för thes grunda botn, warit nog beswärlig at segla upföre, i synnerhet för något stora och djupt gående Fartyg. At lätta thenna olägenheten wardt efter Öfwerhetens utslag år 1670 ett Upbagrings-Werk, eller, som then nu kallas, Grund-Werk inrättadt, att therigenom upränsa Strömens djup och hålla honom ständigt ren, til mera beqwämlighet för in- och utgående Fartyg. Til thetta Werkets befrämjande bewiljades af Kongliga Regeringen en ansenlig summa penningar, som i 6 års tid af stora Sjö-Tullen fick upbäras. Grundwerket hålles ännu wid mackt och ränsas Strömen årligen, så at Fartyg til 11 fots djup kunna obehindrade segla up til Stadsens Packhus och Jernwåg.

Wid thetta tillfälle kan man ej förbi gå at omröra, huru meranämnde Ström ofta stannat i sitt lopp, hwilket åtskilliga gånger händt wintertiden, såsom år 1291, ^[18] 1316, 1566, 1576 d. 30 Jan. 1584, 1621, d. 3 Dec. 1638, 1639, 21 Oct. 1647 d. 21 Oct. 1656 d. 18 Oct 1660 d. 17 och 18 Nov. 1683 d. 3, 4 och 5 Jan. tå uti en stor Sten, som stod midt i Strömmen, Norrköpings Wapn blef inhuggit. Item 1686 d. 1 Jan. 1693 d. 27 och 28 Jan. 1704 d. 29 och 30 Nov. 1706 d. 11 och 12 Dec. 1708 d. 22 Nov. 1713 d. 27 Dec. 1728 d. 1, 2 och 3 Jan. 1737 d. 11 och 12 Dec. 1745 d. 3 och 4 Dec. 1746 d. 26, 27 och 28 Dec. 1747 d. 25 Nov. 1748 d. 6 Dec. och sidst 1759 d. 8 och 9 Febr. Thetta Strömens stannande skier wid wissa skarpa wäder om wintertiden, tå thet swallar ifrån botn ther stenigt och bergigt är, och Kraft-Is flyter til, hwarigenom Strömen täppes och dämmes; så at wattnet ej får rinna fram på 2 a 3 dygn, tils wädret kastar om och thet updämda wattnet igenom sitt öfwerflödande förmår fräta och förtära Swall- och Kraf-Isen, som täppt före och hindrat wattnets lopp. Wid sådana tillfällen har ock ofta händt, at man åfwan för then så kallade Gamla Bron kunnat gå öfwer att på Strömsbotn och uti the djupaste hålar uptaga Fiskar och annat, som ther funnits. Nyss omtalte Sten uti hwilken Norrköpings Wapn inhöggs år 1683, skal nu ligga uti djupesta stalpet wid Gamla Bron, thit han år 1697 genom ett starkt isande wid bister köld blifwit förder.

Uti fordna tider, tå thenne Ström stannat, har then gemene hopen warit af then tancka, at thet skulle bebåda någon olycka för Landet; såsom Öfwerhetens död, Krig, Hunger, Pest med mera, hwilket stundom träffat in, emedan Strömen ofta stannat, och thermed styrkt the enfaldigas wantro och falska inbillning. Men i sednare tider är något hwar blefwen uplyst härom, i synnerhet sedan then Lärde Doctor Medicinæ, sedermera Riks-Translatoren, Magnus Gabriel von Block utgaf sina Anmärkningar år 1708 Om Motala Ströms stannande, uti hwilka han, til Läsarens nöge, framter naturliga orsaker härtil; och söker äfwen at bewisa, thet thenne Ström, tå han är i wanlig högd, kastar ifrån sig uti hwarje Minut 200000 tunnor wattn.

XIV. Hwad olyckelige öden och tilfällen Norrköping af ålder undergådt, finner man icke något med wisshet antecknat; dock kunna följande, som ḯ närmare tider händt, tjena Läsaren til någon underrättelse härutinnan.

År 1567 led Norrköping ganska mycket af then Danska krigshären, hwilken, under sin FeltHerres Daniel Ranzaus anförande ,härjade och brände, så wäl här, som annorstädes i Länet. Borgerskapet tillika med Finsponga Läns Allmoge, som skulle förswara Staden, drogo sig öfwer strömen på N orra sidon, ther Borgerskapet upstälde sig på en hög Sandbacke, hwilken therföre ännu i thenna dag kallas Borgarehögen, och har Staden sedermera haft ett wårdtorn och wäcktare på Backen, emedan man ther ifrån kunde se öfwer hela Staden.

År 1623 dogo 1400 af Stadsenes Inwånare uti Pesten. Thetta wittnar en uthuggen Sten, som ses wid Södra Porten af S. Olofs Kyrka, med följande påskrift: Sal. Erik. Persons. Testam. Denee. Mur. Som. Hans. Hustru. Christ. Svens. Dotter. hafwer. bekostat. Anno 1624. Han. afsomande. d. 25. Oct. med. tre. sina. söner. då. hær. i staden. dogo. af. Pæsten. 1400 Personer. Anno. 1623.

År 1655, tå Borgerskapet war til OlofsMässo marknad i Skeninge, lades nästan hela staden med S. Olofs Kyrka och Rådhus inom 9 timars tid uti aska.

År 1698 afbrunno 2 hela Qwarter innehållande 12 Gårdar. Lika olycka hade Staden år 1711, tå elden kom lös uti Gördelmakaren Speiermans Gård på WästGöthe Gatan ^[19] och förstörde alla Huser å ömse sidor om bemälte gata. Samma år then 13 Oct. upkom en Wådeld uti Bryggaren Anders Holms Mälthus, hwilket, tillika med Reenstjerniska Stenhuset, och en annan Gård i granhället, blef upbrändt.

År 1713, natte emellan then 9 och 10 Aprill, afbrunno 11 Gårdar, och then 27 Sept. samma år tändes Collbergs Gård, ther nu Rådman Sven Ridder bor; wid hwilket tilfälle elden spridde sig så omkring, at 50 Gårdar och 18 Sädesfulla Lador uti rök upgingo.

År 1719 plundrade och afbrände Ryssarna hela Staden utom twenne Gårdar och Tullstufwän wid Wästra Tullporten, som för elden blefwo bewarade. Flera olyckor hafwa wäl, sedan then tiden in til nu, tå och tå timat; dock af mindre wärde och påfölgd.

År 1710 och 1711 grasserade Pästen här grufweligen och, inom ett år, plötsligen borttryckte 2694 Personer, Neml. 2352 i S. Olofs, 165 i S. Hedvigs, och 177 i S. Johannis Församlingar, och är the til större delen begrafne uti then tå tilförordnade Päst-Kyrko-gården Nordwäst utom Staden uti the så kallade Drags- och Himmelstalunds Gården, ther ännu lemningar af Grafstenar äro.

XV. Uti wår Swenska Historia är Norrköping i synnerhet märkwerdig af thet Herremöte, som Drottning MARGARETHA här uti egen hög närwarelse höll år 1404, tå Ringstadholm med Ringstad blef under kronan lagdt. I lika måtto är han namnkunnig af Riksdagen, som ther blef hållen år 1604, tå Hertig CARL förklarades för Sweriges Konung; then bekanta Arfföreningen upstäldes, och the år 1600 i Linköping aflifwade RiksRådens Gods tilslogos Kronan; hwilka ock therföre uti Handlingarna kallas Norrköpings Besluts Gods.

XVI. Norrköping har twänne Sigill, ett äldre och thet andra nyare. Uti thet förra står til höger ett N. med Krona öfwer, hwilket beteknar första Bokstafwen af Ordet Norrköping; thetta N skiljes med en punct ifrån en Bila, som står til wänster, och i kanten rundt omkring finnes thesse orden: Civitatis Norcopis cecretum. Thet sednare Sigillet föreställer Konung OLOF HARALD i hela sin gestalt, som sitter Krönt på sin Kongliga Thron, hållande i högra handen en Yxa och i then wänstra en Glob med korss åfwan uppå. Uti cirkelen ytterst wid brädden läses följande ord: SIGILLUM: CIVITATIS NORCHOPENSIS.

XVII. Norrköpings Wapn, som finnes med färger aftagit öfwer Rådhus dören och i sten uthuggit på Stora Kyrko muren, föreställer en Sköld, hwilkens täcke eller krants omkring är dels med silfwer, dels med himmelsblå ferg afskildrad. Öfwerst uppå Skölden står en öpen förgyld Hjelm, och i Sköldens himmelsblå Fält synes til höger ett förgyldt N, med en förgyld och med pärlor besatt Krona öfwer. Til wänster en Yxa eller Bila, dels försilfrad och dels förgyld. Emellan thessa är en Regeringsstaf på bägge ändarne förgyld, och ther emellan med äckta röd ferg öfwerstruken. Uti stenen öfwer Kyrkodörren, ther thetta wapn finnes uthuggit, läses aldraöfwerst thessa orden: Norrköpings Wapen, och nederst inunder År: 1660.

XVIII. Slutligen wil man ock til Läsarens tjenst meddela en Förteckning på the Privilegier, som wår höga Öfwerhet tid efter annan meddelt Stadsens Jnwånare til åtskilliga Fabriquers uprättande: År 1646 then 3 Febr. meddelte Drottning CHRISTINA privilegium åt Jochim och Petter Danckwardt til ett Wantmakeris inrättande.

År 1650 then 28 Dec. gaf högstbemälte Drottning äfwen Gert Ströming privilegium på ett Wantmakeri.

År 1655 then 9 Julii confirmerade Konung CARL GUSTAV privilegium på Wantmakeriet åt Petter Speet och Petter Danckwardt.

År 1669 then 24 Aprill bekom Johan Anton Balck, Berent Dobbin och Daniel Stewen Kongl. Regeringens privilegium at inrätta ett Jufft- Garfweri i Norrköping, hwilket sedermera blef upbyggdt wid Himmelstalund, och blef theras privilegium af Konung CARL then XIte confirmeradt then 10 Apr. år 1674.

År 1674 then 30 Apr. utföll Kongl. Comercie-Collegii resolution för Abel Becker, om thes anlagde Kläde-Factorie och Raskmakeri.

År 1677 then 3 Julii aflemnade Högbemälte Collegium underdånig recommendation til Hans Kongl. Majestet för Inspectoren Petter Hellweg om ett Segelduks Wäfweris inrättande, och äro Kongl. privilegier then 2 Dec. 1677, samt then 26 Nov. 1724 på Bulldans, Drälls och Lärfts Fabrique wid Rodga

År 1692 then 21 Jan. gaf Kongl. Comm. Collegium Privilegium åt Halsten Göransson på ett Wantmakeri.

År 1692 then 9 Aug. dito privilegium på ett Klädemakeri åt Gustav de l' Hommel.

År 1696 then 26 Maji äfwen på ett Klädemakeri åt Johan Ockel.

År 1696 then 19 Nov. likaledes för Rådman Petter Bröms på ett Bulldans Wäfweri.

År 1703 then 7 Apr. utföll ofta bemälte Collegii privilegium för Nils Eld, Hinrich von Brobergen och Anders Reimers på Bulldans Wäfweri.

År 1703 then 2 Junii åt Jacob Spalding och Lorents Marasche på ett Kläde-Manufactorie.

År 1704 then 22 Martii, 1705 then 26 Maji och 1730 then 23 Sept. resolution för Houbert och thes Med-Interessenter på en Bulldans och Segelduks Fabrique.

År 1711 then 27 Apr. för Handelsman Christian Kallsisch på ett Ylle Manufactorie.

År 1726 then 27 Jan. resolution för PostMästaren Johan Nourin och Handelsman Houstinson på ett Tobaks-Spinnerie, hwilket dock icke blef inrättadt.

1727 then 13 Martii för Adam Reinhold Broocman på ett Tobaks-Spinnerie.

1729 then 4 Martii för Caspar Hinrich Rode på ett Tobaks-Spinnerie.

1730 then 20 Julii för Tullförwaltarn Georg Fredr. Körner på en Ylle Fabrique.

1730 then 14 Sept. för Jöns Jönberg på Tröje- Mösse- och Strumpe-Fabrique, som Kusberg sedan til sin död innehade.

1732 then 5 Maji Kongl. Majestets resolution för Jacob Renström på en Kläde Fabrique.

1733 then 3 Apr. Kongl. Comm. Collegii resolution för Lars Lindahl på ett Tobaks Spinnerie.

1735 then 20 Oct. dito för Olof Lindström och Nils Magnusson på ett Cattuns Tryckerii, som dock icke blef inrättadt.

1735 then 21 Oct. dito för Borgmäster Olof Ekerman och Med-interessenter på tilwerkning af Boyer, Friser, Stoffer och Tröyor.

1735 then 31 Oct. dito för Borgm. Ekerman och Rådman Hans Lindstedt på ett Socker-Rafenaderie.

1735 then 2 Dec. och 1741 then 23 Sept. Kongl Mejestets Resol. för Johan Kiellmang och Lorents Nordstein på ett Tobaks-Spinnerie.

1736 then 6 Nov. Kongl. Comm. Collegii confirmation för Commissarien Harald Urlander på en Ylle Fabrique.

1737 then 28 Jan. dito privil. för Christopher Braad på en Ylle Fabrique.

1738 then 7 Dec. dito för Nils Holmberg på ett Jufft och Saffians berederi.

1739 then 17 Jan. dito för Carl Frantz Funck på ett Såpsjuderi och Oljeslageri, som icke blef widgjordt.

1739 then 7 Martii dito för Olof Lindström på ett Stärkelse-Bruk, som icke eller byggdes.

1739 then 16 Maji Kongl. Majestets resolution för Casp Hinr. Rode på ett Socker-Rafenaderie.

1740 then 3 Apr. Kongl. Comm. Collegii resol. för Daniel Ekman på ett Tobaks-Spinnerie, och 1743 then 17 Jan. för Ekman och des Med-Interessenter.

1741 then 2 Oct. dito för Olof Lindström och Med-Interessenter på en Ylle-Fabrique.

1741 then 9 Dec. dito för Petter Algehr och Olof Lindahl på ett Sjuder- och Stärkelse-Bruk.

1742 then 10 Nov. dito för Jacob Schmal på en inrättning af förfärdiga Snusdosor, Bordsknifwar, Solfiädrar och Blås-Instrumenter, hwarpå man sedt föga eller intet prof.

1743 then 26 Oct. dito för Anders Utterberg på ett Tapet-Makeri.

1743 then 27 Jun. Kongl. Majestets privilegium för Eric och Johan Westerberg på en Ylle Fabrique.

1747 then 25 Febr. Kongl Comm. Coll. resol. för Kardmakarn Hiller på et Kardmakeri Werkstad.

1747 then 6 Nov. dito för Petter Ek på en Linne Fabrique, som ännu icke är inrättad.

1750 then 6 Junii dito för Michael Evert Arff at få inrätta ett Linne-Tryckeri och Mangel-Werk, som ej eller blef inrättadt.

Samma år och dag en dylik för Ezechias Westrell.

1751 then 16. Feb. dito för Anders Bergklint på ett Oljeslageri, som icke kommit til fulbordan ännu.

1751 then 16 Martii dito för Lorents Lindahl, at i Norrköping få fortsetta thet til honom af Stärkelsemakaren Zingelman öfwerdragne Stärkelse-Bruk.

1751 then 9 Dec. dito för Manufactur-Ombudsman Carl Wilhelm Lindstedt på en Silkes Strump-Fabrique, som Johan Jacob Örquist nu innehafwer med Kongl. Comm. Collegii bifall af then 15. Nov. 1758.

1752 then 31 Aug. dito för Petter Löthström på en Kard-Fabrique.

1753 then 5 Sept dito för Kulberg, at få fortsättja Strump- och Tröy-Fabriquen, som Jönberg til honom uplåtit. 1757 then 20 Jan. dito för Carl Wilhelm Lindstedt och Iohan Jacob Örquist på en kort-Fabrique, som Esbiörn Embring och Hinrich Kulhman Junior nu innehafwa, och therå wunnit Kongl. Comm. Collegii bifall then 14 Sept. 1758.

1757 then 23 Martii dito för Görgen Hinrich Pohl på alla sorter Siden ochh Halfsiden Wäfnader, samt Silkes-Rederi.

1. Se Städernas Rang wid Riksdagen år 1720.
2. a) Se thes Gradual Disputation hållen i Upsal år 1617 in quarto.
3. b) Se Norrköpings Wekotidningar för år 1758, N. 3. pag. 5 och 6.
4. a) Se åfwannämnde Weko-Tidningar N.5. pag. 18 och 19.
5. a)Se förra delen af M. Pet. W. Lithzenii disputation om Norrköpings Stad, pag. 42.
6. Se nyssnämnda disputation p. 41.
7. Hendelö-Capel må man icke räkna til Staden.
8. a) Platsen är belägen uti Strand-Qwarteret, och nyttjas then obebyggda delen til Tobaks-Plantagie.
9. a) Hwarje quadrat finnes med sitt särskildta namn utsatt i Stadens tryckta Brand-Ordning af år 1732.
10. b) När man summerar ihop åfwannämnde quadrater, så finner man at Staden består af 148 dito, som til större delen äro indelte till Byggningstomter, så at ofta 6 a 8 Hus, eller Gårdar af the större äro byggde på en quadrat; men nog flera af the mindre och ringare Hus, hwilka tillsammans nu bebos af inemot 7000 Personer.
11. a) Hwilken Konung aldraförst förunt Norrköping Stapelfrihet, kan icke med wisshet säges; dock wet man, at Konung GUSTAV ADOLPH, bland flera Riksens Städer, äfwen tilstadt Utländningar at segla och handla på Norrköping (Se högbemälte Konungs Ordinantie om köphandelen af then 12 Octobr. 1617.
12. a) Sjötulls Statens aflöning i Norrköping bestiger sig til 2920 Dal. S:mt årligen. Tullförwaltarn har 600. Controleuren wid Contoiret 400. Controleuren wid Sjö- och Land-Tulls Werken 400. Upsyningsman på TullJagten 200. Tre Båtsmän à 90 Dal. hwar, 270. Upsyningsman i Jernwågen 170. Fyra Besökare à 120 Dal. hwar, 480. Fyra dito à 100 Dal. gjör 400, altsammans i Silfwer-Mynt.
13. a) Justitiæ Borgmästaren njuter i årlig Lön 800 Dal. Handels och Politie-Borgmästaren 700 Dal. Stads-Secreteraren 400 Dal. Hwarje Rådman 300 Dal. Stads-Fiscalen jemte sin tertial 250 Dal. Notarien wid Rådstufwan 250 Dal. Notarien wid Kämners-Rätten 200 Dal. Actuarien wid Rådstufan, som jemte des ordinaire sysslor understöder Secreteraren wid Civil och Justutiæ-protocollet, 200 Dal. Cancellisten 100 Dal. Bokhållaren, som swarar för Räkenskaperne och bokslutet 300. Dal. Casseuren, som upbär och gjör redo för Kongl. Majestets och Kronans medel 200 Dal. Stadswågaren 150 Dal. Bolags-Skrifwaren 160 Dal. Accis-Skrifwaren 60 Dal. Scholæ-betjente wid Swenska Församlingen 150. Dal. Tyska Scholæ och Räknemästaren 100 Dal. Byfogden 70 Dal. Stads Wacktmästaren 60 Dal. Tre Stads-betjenter hwarthera 50. Dal. Fånge-wacktmästaren 30 Dal. och Twå Tornwäcktare hwar styck 30 Dal. alt i Silfwer-Mynt räknat.
14. a) Se Joh. Bazii Kyrko Historia Lib. 7. C. 1.
15. Se Bisk. D. Rhyzelii Biskops-Krönika pag. 155.
16. a) Se thes handskrifne Samlingar om ÖsterGötland pag. 281.
17. b) Se Lärda Tidningen af then 16 Dec. 1754.
18. Se Ol. Petri och Laur. Petri Chrön. Item Mess. Scand. Illustr. T. 15. pag. 46.
19. J förra tider hafwa WästGöthar haft sina Handels-Bodar på thenna Gata, hwaraf hon sedan fått hetta namnet.