Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Kap. 7
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

VIII. Capitel. Om Andra Fögderiet
Kap. 9  →


[ 100 ]

VIII. Capitel.

Om Andra Fögderiet.

Thetta Fögderi ligger Wästan Stång uti Linköpings Län, och består af Gullbergs, Bobergs och Walkebo Härader, hwilka tilsammans utgjöra 22 Kyrko-Soknar och 665 38 hela Hemman[1], ibland hwilka 135 38 äro Skatte, 333 Krono, 138 18 Frälse, 25 78 Frälse-Säteri, 18 Kongsgårds, 2 13 skattlagde och 12 12 oskattlagde Prestegårds-Hemman. Å Östra sidon gräntsar thet intil Hanekind, Sjön Roxen och Bergslagen eller Sundbo Probsteri, å Södra möter Hanekind och Kind, å Wästra ligger Aska Härad; men på Norra sidon stöter thet ock intil berörde Bergslag. Utom Åkerbruket och Boskapsskötseln äger thetta Fögderi icke särdeles några förmåner, och lida en stor del Hemman brist på Skog, emedan the äro Skoglöse, och Härads-Allmänningarne merendels uthuggne; hwartil icke litet bidragit then myckna Wed, som årligen på them säljes til Saltbitter-sjuderiet[2], och then myckna Brobyggnad, som dock nu på många ställen gjöres af Sten, Skognarna til en önskelig både besparing och förkofring. Af förenämnda til thetta Fögderi lydande 3 Härader följer


I. Gullbergs Härad.

Häradet består af 180 34 hela Hemman, inberäknade 3 14 Krono-Hemman uti Christbergs Sokn, [ 101 ]som lyda härtil. Af thessa 180 34 Hemman äro 33 34 Skatte, 79 34 Krono, 47 18 Frälse, 1 12 skattlagde Prestegårds-Hemman, 3 oskattlagde dito, 8 Frälse-Säteri- och 8 Kongsgårds-Hemman. Af ålder har Häradet haft sitt Domare-säte wid Sjögestad Gästgifware-Gård uti Wreta Sokn, therifrån Stenarne efter Domare-sätet för få år sedan blifwit bortförde til Nybros förbättrande; och hålles äfwen nu Härads-Tingen wid Gästgifware-Gården, ther Tings-byggnaden med Gästgifware-Gården in Dec 1758, genom en olyckelig wådeld, lades i aska. Dock har Häradet äfwen någon tid haft Tingstufwa wid Wreta Klosters kyrko. Devisen uti Häradets Sigill liknar en Half-måne, som ligger stupe öfwer en Stjerna, och ses öfwer half-månan äfwen en stjerna. Omkring devisen läser man: Gulbergs Heradh. Öster om Häradet ligger Roxen och Wånga Sokn; Söder ut hänger thet tilhopa med Walkebo och Hanekinds Härader; Wäster ut stöter thet intil Boberg, och Norr ut möter Bergslagen. Uti Häradet är wäl ingen Sjö särdeles märkwerdig, men så stöter thet dock intil Sjön Roxen, uti hwilken then så kallade Motala-älfwen och Stor- eller Swart-Ån falla, hwilka båda stryka fram genom Häradet. Fem Soknar ligga häruti, nemligen 1. Biörkeberg, 2. Wästerlösa, 3. Flistad, 4. Liung, och 5. Wreta.

1. BIÖRKEBERG, Consistoriel och Moder-Kyrka för LEBERG.

Uti then Helga Skrift kallar David ett HERrans Hus och Tempel Berg, hwilket med ordet Berg här äfwen måtte förstås; i thy at uti hela Soknen icke är ett enda Berg, som kunnat gifwa anledning at tillägga Kyrkan namnet Berg: men til Biörke-namnet finnes anledning af en icke långt ifrån Kyrkan ännu [ 102 ]synlig, dock merendels uthuggen Biörke-Lund, som förmodeligen uti Hedendomen warit Offer-Lund. Om Kyrkans ålder stadnar man uti owisshet; dock ser man af thes structur, at hon är en bland the äldsta i Länet. Från henne räknar man en och en fjerdedels mil til Linköping[3], och står hon på Krono grund, hållandes uti längden, men en tilbyggnad af 11 alnar, som uti urminnes tid gjord är, 40 alnar, och i bredden 14 och en half aln. Thes Altartafla synes wara ifrån Påwetiden, och föreställer hon, uti wäl förgyldta bilder, Frälsarna på Korsset, och Apostlarna å ömse sidor. Prädikstolen af Snickare-Arbete med swart och brun målning, pryder sitt rum, änskönt han ej kostat Kyrkan och Församlingen mer än 160 Daler Kopp:mt, tå han år 1729 blifwit köpt och upsatt. Af Antiquiteter är här ett Påwiskt Rökelsekar; och icke långt från Kyrkan mer än 60 Ättebackar, som ock kunna bestyrka then mening, som nyss förrut anförd är, om Hedniska Offer-Lunden och Blota-stället. Kyrkans Klockor, af hwilka then större warit guten år 1600, och then mindre för then tiden, hänga uti Trästapel, som blifwit upsatt år 1641. Intet Torn är på Kyrkan, men till hennes prydnad inneslutes hon af stora på Kyrkogården planterade Ask-trän. Klockare-Jorden har en Adelig Fru, som uti fordna tider bebodt Häsleby Sätes-gård i Soknen, skänkt til Kyrkan: och har wäl Säteriets nu warande Ägare sökt bringa Klockare-Jorden tilbaka therunder; men Härads-Rätten har uti utslag af then 8 Febr. 1744 tildömdt Kyrkan at orubbad få [ 103 ]behålla henne, och Lagmans-Rätten then 1 Sept. samma år stadfäst Härads-Rättens Dom.

Wid pass 250 Personer bygga och bo uti Soknen, som består af 16 78 Hemman, bland hwilka 4 14 äro Skatte, 8 38 Krono, 2 14 Frälse, ett Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon ligger uti en rundel omkring Kyrkan, och kan hålla uti diameter 14 mil. Å thes Östra sido ligger Leberg, å Södra Rappestad och Wästerlösa, å Wästra äfwenock Wästerlösa, och å Norra sidon Flistad, ther Swart-Ån rinner fram; uti hwilken fångas Gädda, Abbor, Id, Mört, Ål, någon Asp, små Lax, Wimbor, Örwalar, Gerss och Lögor. Hemmanen i Soknen äro alle Skoglöse, undantagandes twå, som äga små Skogs-hagar, hwarföre Sokneboerne med mycket beswär och kostnad nödsakas från aflägsne Soknar köpa thet the behöfwa til hägn och wedbrand, i synnerhet, som Häradets twänne Allmänningar äro merendels uthuggne, såsom redan förmält är. Jordmån är mäst Swartmylla; dock finnes här ock någon Ler- och Dung-jord, i hwilken sednare then skadeliga Land-hafren rotat sig. Utsäde är här tilräckligen til hwarje Hemman, merendels til 15 a 18 tunnor årligen, och är Åkren tämmeligen bördig, men Äng och Mulbete är knapt. Förr hafwa Sokne-Männen måst färdas utom Sokn at mala sin Säd; men sedan här, för få år sedan, en Skatte-Krono-Miöl-Qwarn med 3 par stenar blifwit anlagd, njuta the then förmån, at ther mala mot ordentelig Qwarn-tull. Mellan thenna och Lebergs Sokn rinner fram then så kallade Lill-ån[4], och emedan man [ 104 ]Höst och Wår icke utan stort beswär kunnat komma öfwer thes Wad, så blef en Bro slagen öfwer Ån år 1744, oansedt månge Häradsboar warit mycket tröge at samtycka brobyggnaden, hawarföre hon ock kallas Tröge-bro. Man wil ock här nämna til Kyrkoherdans wid Församlingen och Sokne-Männens beröm, at, i anledning af Höga Öfwerhetens bref och tilstyrkande, daterat then 7 Aug. 1750, blef år 1751 wid Kyrkan inrättadt ett Sokne-Magazin, med Kongl. Majestets privilegio af then 22 Nov. 1750, och är thetta thet första här i Länet. Uti Soknen är ett enda Frälse-Säteri, nemligen

Hæsleby, som ligger ett litet stycke ifrån Kyrkan, och består af ett Hemman med 18 tunnors Utsäde, liten Äng och swagt Mulbete. En Sparre har försåldt Hemmanet til Kongl. Antiquitets Secreteraren Johan Hadorph, som sedan Konung CARL then Ellofte benådat honom och hans efterkommande med Adeliga Privilegier, therå wunnits Säteris frihet; och lemnade han thet efter sig til sin Son Ryttmästaren [ 105 ]Nils Hadorph, och han åter til sin Son Johan Hadorph, hwars Änka och Barn nu äro ägare theraf.

Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, ligger wid Kyrkan uti Byalag och är twåbolat. Thertil äro 16 tunnors Utsäde, liten Äng, klent Mulbete, Humlegård til 300 stänger, och litet Fiske uti Swart- eller Stor-ån. Candidaten Nathanael Alfwing är nu Pastor ifrån år 1746.

2. WÆSTERLÖSA, Consistoriel.

Kyrkan ligger uti skildnaden mellan Gullbergs och Wifolka Härader, och är upmurad dels af huggen Kalk-sten och dels af Grå-sten, på Krono grund, en och en half mil ifrån Linköping, samt tilbyggd så wäl å Norra som Södra sidon uti urminnes tid, tå then ena tilbyggnaden fått namn af Marie- och then andra af Johannis-Chor; uti hwilka the Påwiske i sin tid äfwen haft Altare och therwid sungit Själa-Mässor. I längden håller hon 34 och en half aln, och i bredden 10 alnar. Altartaflan är ifrån Påwetiden och består af några förgyldta bilder: men Prädikstolen ses wara upsatt år 1686, tå han blifwit förfärdigad och beprydd med Frälsarens och Evangelisternas beläten, samt wäl målad och förgyld. Märkeligit är, at för mötande berg inga Grafwar kunna öpnas i gamla och Norra Korss-Kyrkan; men i then Södra äro några få. Ibland andra hwilar ther Assessoren i Götha Hoff-Rätt, Håkan Cederquist til Lückö, Sund, och Kusalö, som dödde then 12 Dec. 1655, hwilket honom til åminnelse en uphängd Sorgefana intygar. Kyrkans Klockor, then större guten år 1707 och then mindre år 1748, hänga uti Trästapel, fastän wid kyrkan är ett högt upmuradt Sten-torn med spånad spets. Af gamla öfwerlefwor är i kyrkan ett Påwiskt Rökelse-kar af malm. År 1709 then [ 106 ]22 Martii, tå en Graf öpnades på kyrkogården, fants litet under jorden en wäl uthuggen Runsten, som nu ligger åfwan jord på kyrkogården, och har följande påskrift:

STEINLAUG LET. LEGGIA. STEIN. THENNA. UFIR. ALVI. SUN. SIN. GUD. HIALPI. SIOL. HANS. AUK. GUS. MODR.

Thet är:

Stenlög lät leggia thenne Sten öfwer sin Son Alwer. GUD och GUDS Moder hielpe hans själ.

Uti Påwetiden har kyrkan haft ansenligt många Fastigheter, som år 1350, tå Digerdöden grasserade, blifwit gifne; förteckning öfwer them ser man på en gammal Perme-bok in folio, som ännu är i behåll wid kyrkan. Omtalte Fastigheter äro wäl kyrkan långt för thetta afhände; men så äger hon dock ännu 4 stycken ängetegar och ett spiell af en äng emellan Stora- och Mellan-Sperringe belägne, hwarå Pergaments-bref af år 1521 för Härads-Rätten blifwit upwist och then 14 Junii 1729 stadfäst. På ett Åkerstycke om ett fjerdedels tunneland wid Marås, upwises här äfwen donations-brefwet på Pergament skrifwit.

Uti Soknen äro wid pass 850 Menniskior, som bebo 43 78 Hemman, af hwilka 22 58 ligga uti Gullbergs Härad, och 21 14 uti Wifolka Härad: häraf äro 8 Skatte, 30 34 Krono med 34 af Prestegården, och 5 18 Frälse. Soknens längd är wid pas 12 och thes bredd 38 mil. I Öster gräntsar hon til Rappstad, i Söder til Sjögestad, i Wäster til Normlösa, och i Norr til Klockrike. Wäster om Soknen skiljes hon ifrån Ålfwestad Sokn genom Swart-Ån, som [ 107 ]ther rinner fram, och Öster ut är hon skilgd genom Lill-Ån ifrån Rappstad Sokn. Några få Hemman i Soknen hafwa små Skogshagar, men alle tilräckelig Åker, til 12 a 20 tunnors Utsäde wid hwarje helgård, och består Jordmån af Ler och Swartmylla, som är ganska bördig. Äng är här ganska liten; men nödtorftigt Mulbete, och äger Allmogen intet Näringsfång utom Åkerbruket och Boskaps-skötseln. Uti Soknen är ock en Runsten[5], som står på Byen Linds ägor, och lyda thes Runor sålunda:

ULF. RISTI. STIN. DISI. IFTIR. UFA. FADUR. SIN. AUK. BRU. DISI. GARIDI.

Thet är:

Ulf reste denne sten efter Ubbe sin fader, och gjorde denna bro.

Cornetts-Bostället til Wästan Stångs Compagnie ligger i Kyrkobyn, och består af ett Hemman Krono med 9 och en half a 11 tunnors Utsäde, 20 Lass Äng, ringa Skog och Humlegård til 100 stänger.

Kyrkoherdans Boställe är ock belägit uti Wästerlösa By wid Kyrkan, och består af 3 fjerdedels Hemman, förutan twänne Utjordar af 2 åttingar, som Konung JOHAN then Tredje lagt til Prestegården, så at han nu anses för ett helt Hemman; hwartil [ 108 ]äro 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, litet Skog uti Hagarna, och 2 små Torp. Johannes Lindstedt bekom Pastoratet år 1756.

3. FLISTAD, Annexa til LJUNG.

Kyrkan står på Krono grund, en och en half mil ifrån Linköping, och är upmurad dels af huggen Kalksten och dels af Gråsten, til 41 alnars längd och 11 och en half alns bredd. Twänne gånger är hon tilbyggd wid Östra gafweln, som ögonskenligen ses på murarnas afsatser, så wäl på högden som bredden; och är man så litet underrättad therom, när thet skedt, som när Kyrkan först blifwit funderad. På Wapnhusets hwalf öfwer stora Kyrkdörren står en Munckstyls skrift, som wisar när Kyrkan blifwit hwalfd, så lydande: Ad honorem D:ni nostri Jesu Christi, & S:tæ Mariæ virginis, & S:ti Stephani Martyris, consummatæ sunt testudines istæ A:o Domini M. D. quinto, Domino Laurentio Alensi, in die S:ti Botolphi. Pax huic Domui. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och ses på henne Martyren St. Stephans bild til häst, hwarförutan ock ett St. Stephans beläte stådt i skilnaden mellan Choret och Kyrkan, til thes afledne Probsten och Kyrkoherden M. Andreas Duræus, tå han fann på brädet under belätet gamla halförar, som &c. gifna S. Stephan til Offer för Häste-lycko, lät borttaga thetta belätet, til at förekomma sådan syndig widskepelse. Så wäl af Muncke-skriften som af Bilderna finner man klarligen, at Kyrkan är S. Stephan helgad. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, är förfärdigad i Norrköping och bekostad af Kyrkans medel, samt inwigd af Probsten M. Duræo år 1746 Dominica Oculi. Klockorna hänga uti Kyrkan grundmurade Torn af 29 alnars högd, hwarpå en ansenlig spånad spets är upsatt, så at hela Tornets [ 109 ]högd innehåller 56 alnar ifrån jorden. Then större Klockan ses wara omguten år 1728 i Norrköping af Magnus Hultman, och har å ena sidon en sådan påskrift:

Statt up ur syndsens skarn,
Mitt kära Flista Barn,
När tu mig hörer:
Bed GUD, han hjertat titt
Frå syndsens bojor qwitt
Til Andagt rörer.

Å andra sidon läses:

Ege infeliciter rupta A:o 1727, refusa et nitori meo restituta 1728. Pastore Mag. Andrea Duræo, Commin. Dn. Nicolae Kremer.

Then mindre Klockan, utan någon påskrift, är ganska liten, och swarar icke i klangen mot then större.

Uti Soknen bebo något mer än 500 Menniskior 23 18 Hemman, af hwilka 14 38 ligga i Gullbergs Härad, och 8 34 uti Bobergs Härad, och skiljas Häraderna åt genom en liten Bäck, som rinner fram genom Landswägen wid Kyrko-Byn. Af förenämnda Hemman är 10 18 Skatte, 11 Krono, och 2 Frälse. Längden af Soknen så wäl som bredden är wid pass 38 mil, och gräntsar hon uti Öster til Wreta, i Söder til Biörkeberg, som skiljes från thenna genom Swart-Ån, i Wäster til Klockrike, och i Norr til Ljung. Merendels öfwer alt i Soknen äga Hemmanena ingen Skog, undantagandes några få, som hafwa litet Risbränsle uti Beteshagarna. Utom Åkerbruket och Boskaps-skötseln äger Allmogen intet Näringsfång, hwarföre han med så mycken storre flit sköter sin åker, som består af Lera, Sand och Dung-jord, och i anseende til thes goda bruk gifwer en ymnig säd, oansedt stora Byalag taga del uti ett och samma Gärde på många ställen. Äng och Mulbete äges här endast til knappaste [ 110 ]nödtorft. Nu för tiden är ingen Sjö uti eller wid Soknen, men så har dock likwäl i uråldriga tider här warit en, mellan thenna och Klockrike Sokn, wid namn Wikaren, som igenwäxt och nu är bebyggd med Torp, samt nyttjas til en del til Kärr-äng och betesmark. Af gamla Minnes-märken ser man wid Södra Lund en stor torr Backe, på hwilken många små stensatte Kullar äro, hwilka twifwels utan äro Ättegrifter: och tyckes kunna slutas, at icke långt therifrån fordom warit en Afguda-Lund, och at the twänne Byar, Södra och Norra Lund, som ligga på hwar sin sido om thenna Backe, theraf thorde fått sina namn. Af wäxter är här Medicinal-Örten Arnica eller Wulfwerley så ymnig, at mång Apotek kunde theraf fourneras. Säteri är intet i Soknen, men hon är dock namnkunnig af en Hälso-Brunn, som här är på Norra Lunds ägor, och kallas i allmänhet

Flistad Brunn; hwarwid i långlig tid tilbaka månge widskepelser äro beskrefne, i synnerhet Midsommars Nätterne, tå en stor myckenhet Allmoge, äfwen från långt aflägsna Soknar, har infunnit sig, och dels druckit af watnet, dels twättat sig thermed, at fördrifwa åkomna krämpor. På sådant sätt besökes thenna Brunn, som icke war annat än ett Sumphål, til år 1723, tå Probsten och Kyrkoherden i Ljung och Flistad, M. Andr. Duræus lät upränsa Källan och nedsättja ett litet Källe-kar, at se och pröfwa om watnet wore mineraliskt och hälsosamt at dricka. Källans ådror funnos tå ganska starka och watnet mycket klart, med en wacker hinna öfwer. Närmast at utröna thesse kraft, rådde bemälte Probst åtskilliga, som beklagade sig öfwer inwärtes Krämpor, at ordenteligen dricka theraf, samt underrättade them om sättet, huru the skulle förhålla sig therwid; tå ibland andra [ 111 ]en Hans Torpare, som klagade öfwer en stark Lienterie, (tå maten går osmält bort, dock utan blod); drack och blef hulpen. Förutan thenne Torpare bekommo ock månge andre genom drickandet hälsan. Så snart nu thetta blef bekant för androm, som längre wäg hade, begynte the anlita merbemälte Probst, at skaffa them husrum i the nära intil Brunn belägne Gårdar, på thet the måtte kunna nyttja Brunnen. Häraf blef Probsten förorsakad, at år 1729 härom gjöra berättelse hos tå warande Landshöfdingen, sedermera Præsidenten, Baron Eric G. Ehrencrona, som icke allenast sjelf reste ut at bese platsen och smaka watnet, utan ock, af nit och kärlek för Landets wälmåga, lät Söndagen therefter på Prädikstolarne gifwa alfwarsam befallning til Ljungs Sokne-Män, at Måndagen therpå föra hwar sin Stock til Brunnen, och til Flistads Sokne-Män, at tit föra hwar sitt behållit bräde. Häraf byggdes ett wackert fyrkantigt Hus öfwer Källan, och insamlades penningar, som thertil erfordrades, genom Stam-Böcker; af hwilka högbemälte Herre hade en under Måltiderne wid sitt bord, then andra war på Lands-Contoiret, och then tredje hos Justitiæ-Borgmästaren Jacob Ekbohm i Norrköping. Probsten Duræus lät imedlertid upgräfwa och upränsa Brunnen til 10 alnars djup och nedsättja ett tjenligt Källe-kar. Botnsanden war fin och hwit, och när han upsamlades på bräder, war han så full och flödande af Balsam, at han skalf på bräderna som ett Gelée. Någon tid therefter utrönte Archiatern Hierne then yngre, at thet war Balsam sulphuris. Alt sedan then tiden hafwa åtskillige, så högre som lägre Personer, druckit thenne Brunn med mycken förmån til sin hälsa: och äro, för Bruns-Gästernas bättre beqwämlighet skul, några rum upbyggde wid Brunn, af förbemälte Archiater, som [ 112 ]dock nu merendels äro förfallne, emedan ingen wårdat sig om them, sedan Bruns-Gästernas antal ganska mycket aftagit mot förra åren. Och på thet Hälso-brunnens egenskaper och nytta än ytterligare måtte utrönas, til theras tjenst, som til sin hälsos återwinnande finna sig nödsakade at besöka honom, lät Landshöfdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Gustav Adolph Lagerfeldt år 1754, genom Provincial Medicus, Doctor JOhan Otto Hagström, å nyo pröfwa watnets natur och egenskap; tå han genom anstälte pålitelige prof fann, at thet aldeles kommer öfwerens med thet namnkunniga Loka Bruns hälso-watn, och at thet är fritt ifrån skadeliga salt- och jord-arter, samt giftiga mineralier och arsenicaliska particlar; och mindre skadeligit för them, som hafwa swagt bröst, och therföre måste lemna the starka mineraliska Brunnar. Efter thenna nya undersökning och föregången publication therom å Prädikstolarne här uti Länet, infunno sig samma år en stor myckenhet Bruns-Gäster: men som the fläste måste hyra rum uti the något aflägsne Bonde-Byar, så förorsakar thenna olägenhet, at Bruns-Gästernas antal nu åter är ganska ringa.

Förrut nämndes, at intet Frälse-Säteri är i Soknen; dock har Krono-Säteri-Rusthållet Kullersbro af 7 ottondedels Mantal, som nu är afhyst under Karstorp i Klockrike Sokn, här tilförene warit bebyggdt och bebodt.

Capellans-Bostälet är uti Flistad By, wid kyrkan. Uti gamla kyrkoboken omtalas på år 1649 twå hela Gårdar, af hwilka then ene heter Prästegården, och then andre Klockare-Gården; och at then förre legat Norr, men then sednare Söder om Kyrkan. Thesse Gårdar äro gjorde til ett Rusthåll; och hafwa Capellanerne från then tiden icke haft något wisst [ 113 ]Boställe, utan bodt än i Grönlund, än i Flistad By på nu warande Boställe, såsom Krono-Bönder; än ock i Hekleberg, som nu är afhyst under Kyrkoherde-Bostället. Sedermera blef halfwa Hemmanet i Råby och Ljungs Sokn Capellans-Boställe: men som thetta Hemman war långt ifrån Flistad kyrka belägit, blef thet genom Kongl. Cammarl-Collegii bref af then 23 Martii år 1724 utbytt, och 3 fjerdedelar i Flistad By i stället gjordt til Capellans-Gård, hwilken gifwer Öfwer-Ränta för en fjerdedel, och har alt härtils stådt inroterad för ett helt Hemman. Här til äro 10 tunnors Utsäde, liten Äng och knapt Mulbete. Nicolaus Lœnbom tilträdde Capellans-lägenheten år 1742.

4. LIUNG, Consistoriel och Moder-Kyrka för FLISTAD.

Kyrkan står på Krono grund, oacktadt at Liungs Frälse-Säteri ägor omgifwa henne å alla sidor, hwilka then tiden, tå Kyrkan funderades, woro Krono, men i förra Seculo blifwit förwandlade til Frälse. En och en half mil är ifrån Kyrkan til Linköping, och håller hon i längden 38 och en half aln, och i bredden så när 11 alnar. Af huggen Kalksten är hon upmurad med ett högt Torn, som med thes spets til Hanen är wid pass 79 alnar högt ifrån jorden. Til år 1722 har hon warit mycket mörk och haft små fenster, hwilka genom Probsten och Kyrkoherden M. Andr. Duræi berömliga omsorg blefwo uthuggne och större gjorde. Han har ock wårdat sig om thetta HERrans Hus i mång annor måtto; så at Öfwerste-Lieutenantskan, Anna Catharina Burensköld på Siöbacka förärat år 1723 til Kyrkan en wacker Prädikstol; och år 1740 blef Kyrkan beprydd med ett skönt Orgelwerk om 7 stämmor, som af bemälte Probst blef [ 114 ]ordenteliga inwigdt then 17 Augusti nyssnämnda år. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och med Christi, Marie och the 12 Apostlars bilder beprydd, hwarförutan ock Riddar S. Görans med Drakan och en Qwinnos bild ses på Taflan. Uti kyrkan äro åtskilliga Adeliga Grafwar, af hwilka en förr tilhördt Grefwinnan Maria Fleming, som warit ägarinna til Ljungs Säteri; men hörer nu til Härads-höfdingens, Anders Ahlgrens Änke-Fru och Barn på Siöbacka. Then andra Grafwen äger Ryttmästaren Peter Carl Ruschenfeldt, som förr warit ägare til Siöbacka. I thenna graf ligger Öfwerste-Lieutenanten Magnus Gripensköld, hwars Hufwud-Baner hänger i Choret, och har en sådan underskrift: Kongl. Maj:ts Tro Man och Öfwerst-Lieutenant af Östgötha Infanterie Regemente, hwilket Regemente han ock som Öfwerste commenderat, nemligen den Högædle och Wælborne Herren, Herr MAGNUS GRIPENSKÖLD, född år 1665, samt dödde i Norget wid Armeen d. 12 Apr. 1712. Then tredje Grafwen upmurades år 1754, genom General-Lieutenanten och Commendeuren af Kongl. Swerds-Orden, samt Öfwersten af Kongl. Majestets Lif-Guardie, Gref Axel von Fersens anstaltande, at wara ett hwilo-rum för thes Sal. Föräldrar, Præsidenten i Swea Hoff-Rätt Gref Hans von Fersen, samt hans Grefwinna, Elonora Margaretha Wachtmeister. Then fjerde är murad inuti Sacristian, hwars ägare man ej wet, men har utan twifwel warit en Adelig Graf, emedan på Grafstenen är Hjelm och Wapn uthuggne; och ses af gamla Kyrko-boken, at år 1693 then 26 Junii är Fru Christina Gyllenållon begrafwen uti Sacristian, tå Capitain Johan Holm, som säkert warit hennes Man, utfäst testamente: och år 1697 then 16 Julii begrofs [ 115 ]Fru Elisabeth Frost i Sacristian hos Capitain Johan Leionholms Fru. Här wil man ej förtiga, at uti Sacristie-muren är ett litet Skåp med jern-dörr och jern-bom före, ther Oblat-Asken och Winkannan med Kalken och Patenen af ålder blifwit insatte och förwarade; hwarom en öfwer Skåps-dörren med Munkstyl antecknad wers lyder sålunda:

Hæc in clausura tegitur Christi caro pura,
Sub cujus, cura sit temper nostra figura.

Förrut nämndes, at wid kyrkan är ett ansenligen högt Torn, men som thet samma genom wådeld och Åskeslag blifwit skadadt, at klockorna icke med säkerhet kunna theruti uphängas, så hänga the uti Trästapel. Then större klockan har en sådan påskrift: Thenna klocka blef afbrænd genom wådeld Anno Christi 1646, och omguten 1647. Elao Nicolai P. i Ljung. Joanne Olai K. vice. P. Then mindre, som är 90 år gammal, sprack år 1747, och wardt samma år omguten i Norrköping, tå hon i wigten blef tilökt, och kostade i omgjutningen med tilsatsen 640 Daler kopp:mt, hwartil så i lifwet warande Ägarinna til Ljungs Säteri, Grefwinnan Eleon. Marg. Wachtmeister, med en ansenlig äreskänk thet mästa bidrog. På klockan läses: Rupta iterumque fusa est hæc Campana Anno 1747, XVI librarum pondere adraucta, munificientia Comitissæ Elonoræ Margarethæ Wachtmeister. Accurante Andr. Duræo. P. & P. Åfwannämnde wådeld upkom then 13 Oct. 1646 uti en byggning, som Öfwersten Hugo Hamilton låtit upsättja intil Kyrkogårds-muren, hwaraf Kyrkan, med Tak, Torn, Altare, Prädikstol, Dörrar och alt öfrigt innanrede; klockstapeln med bägge klockorna, kyrkogårds-muren och Portarna, samt alla Lif-korssen på Grafwarna, tillika med Prestegården och hela Byn [ 116 ]ömkeligen i aska lades. Utom thes har Åskan sedermera twänne gånger slagit ned och skadat Tornet, och thet sidst uti kyrkoherdans Lundbergs tid år 1717 eller 1719, tå Tornet slogs sönder och muren sprack, men ingenthera gången är kyrkan worden itänd.

Soknens Inwånare äro öfwer 1000 Själar, och består hon af 35 38 Hemman, bland hwilka 5 12 äro Skatte, 7 34 Krono, 18 18 Frälse, 2 12 Frälse-Säteri och 1 12 Prestegården. Hon hörer hel och hållen til Gullbergs Härad, utom halfwa Skatte-Hemmanet Bierka, som ligger i Bobergs Härad, och 8 14 Hemman, som lyder til Bergslaget. Thes längd är ifrån Norr til Söder 1 12 mil, och bredden ifrån Öster til Wäster en mil. I Öster gräntsar hon til Wreta, i Söder til Flistad, i Wäster til Klockrike och Brunnby, och i Norr til Christberg och Tjellmo. Förutan Motala-Ström, som rinner här fram, och delar Soknen uti Skogsbygd och Slätland, äro här 18 små Insjöar utom mindre Gölar uti Skogbygden, och stöter äfwen Kongs-Norrby-Sjön här intil. Jordmån är somligstädes Lera och somligstädes Sand, och lida the uti Skogbygden boende merendels brist på Spannmål, för sin litsla och swaga åker skul: hafwa ock intet annat Näringsfång, än Åkerbruket och Boskaps-skötseln, utom några få, som wid lediga stunder smida något Hästskor, Söm och Spik, samt bränna grå Kalk. Häremot hafwa the på Slätlandet boende tilräckelig Åker, samt nödtorftig Äng och Mulbete; men sakna Skogen, och måste tillika Allmänningarne eller med kostnad och beswär skaffa hos andra thet the behöfwa til hägn och wedbrand. Norr i Soknen är en Såg-Qwarn, som allenast går om Wåren, och wid Råby och [ 117 ]Motala Ström är nyligen ett litet Tegel-Bruk anlagdt; ther är ock en Såg-Qwarn, som gåt Sommaren öfwer, likaledes twänne Miöl-Qwarnar, hwarthera med 3 par stenar. På Ljungs Frälse-Ägor finnes, tuom en ansenlig mängd Brännetorf och Alunmalm, äfwen ett Telgstens-brott, samt ett Berg, som har Marmor af Lefwerbrun färg, hwaraf Nya Milstenar äro uthuggna, som af resande kunna beses. Af gamla Minnesmärken ser man på Gottorps ägor, uti en Äng inom ett sumpigt Kärr, en hög kulle med rudera uppå efter en gammal Borg, uti hwars murar för 15 år sedan ännu jernhakar suttit qwar, och kallas han Gottorps Slott. Han är nu aldeles öfwerwäxt med Skog, och wet ingen här å orten något märkwerdigt berätta om honom; om icke så är, at thenne Borg warit ett med af the nybyggde Slott, som under then Danska regeringen til Landets förtryck blifwit upbyggd, och af FeltHerren Engelbrecht förstörd år 1434[6]. Twänne Säterier äro uti Soknen, nemligen

1. Ljung, Frälse-Säteri af 2 och ett halft Hemman, som har 36 à 37 tunnors Utsäde, ansenlig och god Äng, nödtorftigt Mulbete, tilräckelig Skog, föga Fiske uti Motala-Älfwen, the nämnde 2 Miöl-Qwarnar wid Råby, en Såg-Qwarn, medelmåttigt Tegelbruk, 24 och ett ottondedels underlydande Frälse-Hemman och 33 Dagswerks-Torp. Säteriet som är belägit wid kyrkon, har Öfwersten Hugo Hamilton aldraförst upbygdt och fått Frälse-rättighet uppå redan för år 1646, så thet med kyrkon lades i aska, hwarom redan förmält är. År 1665 har Grefwinnan Agneta Horn warit ägarinna theraf. [ 118 ]Sedermera Baron Jesper Kruse. Therpå kammarherrn, Baron Herman Fleming, hwars Änke-fru, Grefwinnan Maria Fleming sålde thet til Præsidenten uti Kongl. Swea Hoff-Rätt, Gref Hans von Fersen, och hörer thet nu til Sonen, General-Lieutenanten och Commendeuren af Kongl. Swerds-Orden, samt Öfwersten af Kongl. Majestets Lif-Guardie, Gref Axel von Fersen, såsom Fide Commiss.

2. Sjöbacka, ett Berustadt Krono-säteri af ett och ett halft Hemman under Wästan Stångs Compagnie N. 124, är belägit en fjerdedels mil ifrån kyrkan, ther Motala Ström har sitt utlopp utur Kongs-Norrby-Sjön, och har 15 a 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, godt Mulbete, klen Skog, liten Humlegård, godt Fiske uti Kongs-Norrby-Sjön, ett Krono-Skatte Ålfiske i strömmen wid Råby, ett halft Frälse-Hemman uti Säby By, och 10 Dagswerks-Torp. Under Säteriet brukes ock halfwa Hemmanet Stackstorp, som är belägit på andra sidon om strömmen, ther för några år sedan en Kniphammare af Häradshöfdingen Anders Ahlgren blifwit anlagd. År 1677 har Majoren Nils Holm bebodt Säteriet, och til år 1697 Fru Elisabeth Frost. Sedermera har Anna Catharina Burensköld, som war andra gången gift med Öfwerste-Lieutenanten Magnus Gripensköld, ägt Säteriet, hwilket genom Gifte tilföll Ryttmästaren Peter Carl Ruschenfeldt med thes Fru Eva Elisabeth von Schröer, Fru Burenskölds Dotter med första Man, Commendeuren Ephraim Gottfrid von Schröer. Nyssnämnda Ryttmästare och hans Fru försålde thet til Secreteraren Pehr Ehrenheim, och han åter til Häradshöfdingen Anders Ahlgren, hwars Änke-Fru och Barn thet nu innehafwa.

[ 119 ]Kyrkoherdens Boställe har förr warit belägit uti Ljungs By wid kyrkon, och haft stora tilägor, men sedan then olyckliga branden år 1646 lade Gården med alle sine Hus i aska, fick Öfwersten, Hugo Hamilton, i Drottning CHRISTINÆ tid, honom lagd til Ljungs Säteri år 1648, tå i thes ställe gafs til Prestegård Rågården af ett Hemman, hwarunder Hässleberg af ett halft Hemman blifwit afhyst. Från Prestegården är en ottondedels mil til kyrkan, och bestå thes förmåner uti 15 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete, 2 små Skogshagar med litet Risbränsle uti, en liten Humlegård och 2 små Torp. År 1724 then 7 Oct. lades uti Prestegården Församlingens Byggning och Stallet genom wådeld i aska. Pastoratet är Vacant.

5. WRETA, Regalt.

Probsten och kyrkoherden M. Tiburts Tiburtius har wäl långt för thetta meddelt thet allmänna utförlig beskrifning öfwer Wreta kyrko och Sokn, som kan läsas uti Kongl. Wettenskaps-Academiens Handlingar för år 1755; men på thet Kyrkans och Soknens Beskrifning här uti sin rätta ordning ej må saknas, så wil man thensamma äfwen här meddela efter antagen methode, althenstund rummet icke tillåter införa bemälte Probst beskrifning ord ifrån ord.

Uti fordna tider äro Åker-täppor och fält wordne kallade Wretar, som the ännu på åtskilliga orter kallas; och hafwe twifwels utan sådane Åkerfält så wäl förrut, innan kyrkan blifwit byggd, som nu, warit ther the ännu äro wid kyrkon, efter hwilka hon blifwit kallad Wreta Kyrka; men at hon therefter ock blifwit kallad Wreta Klosters Kyrka, thertil har man fått fullt skäl, sedan hon warit tillika Sokne- och Kloster-Kyrka, och kan ännu med rätta [ 120 ]heta Wreta Klosters kyrka, änskönt Soknen endast bör kallas Wreta, såsom hon ock uti Nunne-tiden blifwit kallad Wretom, hwarmed kloster-Sigillet öfwerensstämmer, ty omkring thes rand läser man: S. Conventus Sanctæ Mariæ in Vretis. Om Kyrkans ålder håller man wäl före, at hon blifwit funderad af Konung INGE HALSTANSSON[7], men så är dock troligt, at Soknen långt förrut haft sin egen Sokne-kyrka, som twifwels utan stådt på samma ställe, ther Kloster-kyrkan nu står, emedan man ingenstädes i Soknen ser rudera efter någon gammal Kyrko-byggnad. Har nu Konung INGE funderat Kloster-kyrkan, så mste thet wara skedt samma gång tå Klosteret funderades år 1128, althenstund han året therpå blef död; dock är Kyrkan sedermera wid Östra ändan uti Konung MAGNI LADULÅSES tid tilbyggd, och, sedan Altaret, samt Konung INGES och hans Drottnings Lik tå blifwit framflytt i Choret, å nyo inwigd af Biskop Benedicto then andre för år 1291. Tid efter annan är ock kyrkan worden tilökt på sidorne med Kongliga och andra höga Personers Grafwar, så at thes byggnad nu är stor och åskådans wärd: hwarföre ock Kongl. Rådet Gref E. Dahlberg låtit hennes afritning införas uti sin Svec. [ 121 ]Ant. & Hod. En mil ifrån Linköping står kyrkan på krono grund, och är upförd af huggen kalksten til 70 alnars längd och 28 och en fjerdedels alns bredd, med tjocka huggna kalkstens pelare inuti, som understödja hwalfen. Altartaflan uti konstigt Bildthuggar-Arbete med Crucifix, är så wäl inrättad, at hon icke skymmer Gafwel-fenstret öfwer Altardisken, och skal en Öfwerste wid namn Ulfsparre, som ägt en Lejonhufwud til Fru, hafwa förärat henne til Kyrkan. För thes wackra anseende har nyssnämnda Kong. Råd. ock låtit aftaga henne och sticka i koppar, samt aftrycka uti berörda werk. Prädikstolen, som är wacker och wäl arbetad i Ek, har Öfwerste-Lieutenanten Hinrich KoskullOdenfors förärat til Kyrkan, och pryder han rätt wäl sitt rum. Til kyrkans prydnad bidrager äfwenwäl Orgelwerket om 8 stämmor, som år 1747 blifwit köpt för 2400 Daler kopp:mt, hwilka dels äro tagne af kyrkans Cassa, och dels af Församlingen sammanskutne. Efter wanligheten borde man nu nämna the härwarande Grifter, och utsättja the inscriptioner, som på Grafstenarna öfwer the kongliga och andra förnäma Personers Lif här ristade äro; men som sådant wore widlöftigt, och åtskillige förrut, samt Probsten M. Tiburtius sidst uti åfwannämnde Beskrifning them accurat och tydeligen infört, så anser man onödigt them här uprepa: dock wil man ej förtiga, at then Grefliga Douglase Familiens Graf är ock i kyrkan. Wid kyrkans Wästra gafwel är ett upmurat Torn af huggen kalksten, som dock icke har then styrka, at kyrkans Klockor kunna hänga theruti, hwarföre Församlingen är nödsakad hafwa them uti Trästapel; och ser man följande rim stå på then större klockon, som blifwit guten år 1722.

[ 122 ]

Kom hit, min Christen kom, alt medan jag så sjunger,
Kom up til HErrans Hus, så gammal Man, som unger,
Kom! hör Guds ord, som är tin sanna själa-spis,
Som gjör tig ewigt säll, och rätteliga wis.

Sacra, sepulturas, motus, incendia, leges,
Sponte, cum, jubeor, Christanorum, loquor.

Soknens Södra del är Slätland, hwaremot then Norra har Skogbygd, och består hon af 88 14 Hemman, af hwilka 16 äro Skatte, 34 12 Krono, 23 14 Frälse, 4 12 Frälse-Säteri, 8 Kongs-Gårds, och 2 skattlagde Prestegårds-Hemman, som lyda til Hällestad Bergslag, fastän flere Hemmansbrukare, för granskapet skul, taga del uti Bergslags handteringen: och blåsa ett Hemmans Åboer wid Bobergs Hytton i Wånga Sokn, 1 12 Hemmans Åboer wid Djurs Hyttan i Hällestad, och 8 18 wid Rossla Hytta, hema i Soknen. Personernas antal äro wid pass 2200 uti Soknen, som är dryga 2 14 mil lång och öfwer 1 34 mil bred; så at en stor del hafwa öfwer 2 mil wäg til kyrkan, emedan hon är belägen uti Södra ändan af Soknen. Hon gräntsar i Öster til Sjön Roxen[8], i Söder och Söd-Wäst til Kärna, Kaga [ 123 ]och Leberg, i Wäster til Ljung och Flistad, och i Norr til Tiällmo och Hällestad samt Åkerbo Härads Allmänning. Insjöar äro här: Skirn, Biån, Ruggen, Wadsjöarna, Gälsjön, Emden, Gryn, Fyrsjön, Axsjön, Ölången, Långsjön och Hultsjön the störste. Utom hwilka man i Skogbygden räknar 44 större och mindre Sjöar och Gölar, som äro til en del nog fiskrika, i synnerhet Skärgölen, hwaruti fångas Gäddor, Abbor och Mört af ansenlig storlek; men uti Skien och Emden fås kostelig Braxen, och uti then så kallade Berggölen wid Rörstorp ganska stora Rudor. Then förmån thesse Sjöar så wäl som Roxen har med sig för the närmast boende, är ansenlig; emedan the icke allenast fiska uti them til husbehof, utan kunna ock föryttra Fisk mot penningar. Igenom Soknen flyter Motala-älfwen, som faller i Roxen wid Öfwerste-Bostället Kongsbro, och å Södra sidon om Soknen rinner Swart-Ån[9] fram, [ 124 ]och blandar sit watn med Roxen wid Nybro. Af thessa Strömar har Soknen icke allenast förmån af Fisket theruti, ty uti Motala-älfwen fångas Lax, Kroklax, Blancklax, Laxöringar och Foreller, och uti Swart-Ån wid Islossningen en kostelig Asp, som tå stiger up utu Roxen wid åmynningen: utan ock af the wid them inrättade Såg- och Miöl-Qwarnar; ty wid Motala-älfwen stå 3 Miöl-Qwarnar med 8 par stenar, som mala året om, och 2 Miöl-Qwarnar uti Swart-ån med 5 par stenar, som dock til någon tid uti stark torka stå stilla; så wäl som trenne här i Soknen inrättade Såg-Qwarnar. Förrut är redan nämndt, at Soknens Norra del består af Skogbygd, men så frucktar man, at the här i Skogbygden boende genom sitt Smedjande och Kålande med tiden få widkännas samma swårighet efter Skog, som the på Slätlandet: hwilka ingen annan tilgång hafwa, än at få litet efter utsyning på Härads-Allmänningarne, som dock icke kan förslå til byggnad, hägn oh wedbrand. Hwad tilgång framdeles kan blifwa på Sokne-Allmänningarne, som wäl äro 3, men helt och hållne uthuggne, och therföre på 15 års tid fridlyste, låter tiden utwisa. Jordmån är här ganska frucktbärande, och består thensamma på Slätlandet af Sand och Swartmylla, och i [ 125 ]Skogbygden af Lera och någon Sandblandad mylla. Gjöra the i Skogbygden boende sig nytto af Skogen, så äga the på Slätlandet boende stor förmån af sin tilräckeliga åkerjord; althenstund här äro Hemman, wid hwilka årligen sås 12, 16 a 20 tunnor och theröfwer, hwaremot Skogboarne måste åtnöja sig med små Åkerlyckor, och therföre som oftast köpa Säd, hwartil penningar förwärfwas genom Jern, små-smide och kålning. Somlige af them skaffa sig ock penningar för Qwarnstenar, them the bryta uti ett här i Soknen befinteligt Qwarnstens-brott, och sälja så wäl inom som utom Soknen, sedan the them huggit och förfärdigat. Här äro ock Bönder och Torpare i Skogbygden, som med åtskilliga slags Trästolars och starka flätade Korg-sängars förfärdigande årligen förtjena wackra penningar. Thesse så wäl som Slätboen spara jämwäl mången styfwer therigenom, at the plantera Tobak til eget behof. År 1713 uptogs en Jernmalms-Grufwa på Rossla ägor, uti hwilken med mycken drift arbetades til år 1716: men som arbetet icke särdeles lönte mödon, så lemnades hon i långan tid, och giordes ett nytt försök med ett annat malmstrek på Pärstorps ägor, som ej eller wille betala kostnaden; dock brytes nu igen uti bägge Grufworna, och låta Bergs-Männen åtnöja sig med then ringa förmån the hafwa theraf, och smälta malmen uti en Hytta, som the hafwa på Rossla ägor, tit the ock föra then malm, som the bryta uti Hällestad Grufwor: men med tiden thorde Malm fås på närmare håll; emedan god anledning gifwes thertil uti Slumphults Hage. Wore icke wedbristen så stor, så kunde i Soknen ock Alun tilwärkas, af then myckna Alun-skiffer, som på Slätlandet under Matjorden ligger fördold, i synnerhet omkring kyrkan. År 1757 anlades här i Soknen en [ 126 ]Ylle-Spånads-Schola til Norrköpings Fabriquer, som redan är i gång med många Spinrockar.

Innan man nu nämner the märkwerdiga Fastigheter, som äro uti Soknen, bör ej förtigas thet mycket namnkunniga Nunne-Kloster, som af Konung INGE then yngre här blifwit anlagdt år 1128, och han låtit upbygga af huggen kalksten. Större delen av klosterhusen äro långt för thetta förstörde och nedtagne, utom några få Hus, som nyttjas til Prestegården. Kloster-Trägården blef år 1619 then 10 Oct. af konung GUSTAV ADOLPH donerad til tå warande Öfwerste Jägmästaren Stellan Mörner til Högsäter, och lyder nu med samma Gård under Stiernarp Säteri. Om klostrets fordna stora anseende och inrättning, med hwad mer, som therom kunnigt är, kan läsas uti Doctor och Biskop Andr. Ol. Rhyzelii Monasteriolia Cap. IV. pag. 113. Af ålderdoms-märken ser man Ättebackar på åtskilliga ställen, och på Snafwe Skogsudde en ansenlig Borg högst uppå Berget, samt teckn efter en annan Skants uti brynen af Roxen wid Nybro, ther djupa gropar och förfallne Wallar ännu kunna synas. Fastigheter i Soknen märkes

1. Stiernarp, som består af ett Hemman Frälse-Säteri, hwarunder Frälse-Säteri hemmanet Högsäter ett helt, Åby ett helt, Torssäter ett helt, och Brännorp ett halft Hemman äro afhyste; så at hela Säteriet nu består af 4 och ett halft Hemman. Thetta Säteri ligger rätt wäl belägit utmed Sjön Roxen, 5 ottondedels mil ifrån kyrkan, och har en ansenlig Stenhusbyggnad af 4 wåningars högd, med Torn och Wästra sidon och Altan på Taket, såsom thet ses aftagit uti Kongl. Rådets, Gref Er. Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. Thesförutan äro här 2 [ 127 ]Flöjel-Stenhus 2 wåningars högd, och är ett rum uti Södra Stenhuset med Altare, Prädikstol, Orgelwerk och Lectare inredt til Hoff-kyrka, och mitt på taket ett wackert Torn med Tim-Klocka. Uti thenna så härliga inrättada Hoff-kyrko har, med wederbörande Herr- och Presterskaps samtycke, then längst ifrån Sokne-kyrkan i Skogbygden boende Almoge, Bönder och Torpare, frihet til at hålla och bewisa sin ordenteliga Gudstjenst alla Sön- och Högtidsdagar året igenom. Nyssnämnda ansenliga byggnad har Felt-Marskalken Gref Robert Douglas låtit upföra wid pass år 1654, och är nu General-Majoren och Riddaren, Gref Wilhelm Douglas ägare theraf. Säteriets förmåner bestå uti 40 tunnors Utsäde, 6 a 700 lass Äng, tilräckeligit Mulbete, wacker Trägård med Orangerie ansenlig Skog, godt Fiske, Tegelbruk, Mjöl-Qwarn, 2 Såg-Qwarnar, 12 och 5 ottondedels underlydande Bonde-hemman, och 40 Dagswerks-Torp.

2. Odenfors, berustadt Krono-Säteri af ett Hemman, som ligger en half mil ifrån Kyrkan, och har 12 a 14 tunnors Utsäde, wid pass 100 lass Äng, nödtorftigt Mulbete, wacker Trägård och en Miöl-Qwarn. År 1661 stod här en gammal förfallen Stenhusbyggnad, uti hwars rudera man tå, wid thes nederbrytande, mellan 4 stenar, funnit en Benraggla efter en Menniskia af ansenlig längd[10]. År 1625 skref sig Hinric Frankelin til Odenfors, och bekom Landshöfdingen och Commendanten i Dorpt, Anders Koskull, Säteriet med sin Fru Maria Catharina Frankelin. Alt sedan hafwa Koskullar ägt Säteriet, til thes thet blef såldt til General-Majoren och [ 128 ]Landshöfdingen Christer Hinr. d'Albedyl, hwars Son nu äro ägare theraf.

3. Kongsbro, som af ålder hetat Bro, i anseende til thes belägenhet wid här warande Bron, öfwer Motala-älfwen; men under the Påwiske Biskopars tid, tå Gården legat under Biskops-Bordet, och Biskop Henrich Tidemanni här upbyggdt en wacker Stenhusbyggnad, efter hwilken icke mer än rudera äro i behåll, blifwit kallad Biskopsbro: är worden kallad Kongsbro, sedan Gården efter Westerås recess af år 1527 lades under kronan. Hertig MAGNUS GUSTAVSSON til Öster-Götland och Dahl wistades mycket här, och blef äfwen här död then 20 Junii år 1595[11]. År 1630 then 28 Maji skal konung GUSTAV ADOLPH hafwa såldt Gården til Ståthållaren Lars Skytte för 27442 Daler 14 öre Swenske[12], och hafwa Duwaldtar sedermera ägt Gården, men mist honom genom reduction. Nu är han Öfwerste-Boställe wid Östgötha Infanterie, och har, efter 1692 års Indelnings-Werk, warit wid Gården, som består af 8 hela Krono-Hemman, 45 och en half tunnos Utsäde, Hårdwalls-Äng til 174 Lass, Starr-Äng til 94 Lass, trenne Beteshagar, nödtorftig Skog til Gärdsle och Wedbrand, Fiskwatn i Roxen och Ån til husbehof, och 15 Torp på ägorna; men sedan Skogen mer och mer blifwit medtagen, at föga mer än en myckenhet Ekar äro i behåll, så har åker och äng ökt sig, at nu årligen sås wid Gården 60 a 70 tunnor, Äng berges til 500 Lass och mer, och äro nu 16 Torp på ägorna.

[ 129 ]4. Biörke, ligger 3 ottondedels mil ifrån kyrkan wid Motala-älfwen, och är Regements-Qwartermästare-Boställe wid Östgötha Infanterie. Thet består af ett Krono-Hemman, som har 15 och en half tunnors Utsäde, Äng til 30 Lass, Beteshage til 4 kor, litet Mulbete på Soknemarken, nödtorftig Skog til Gärdsle och Wedbrand, litet Fiske å Ån, och en Såg-Qwarn på ägorna. Thetta är efter 1692 års Indelnings-Werk, men nu äro wid Bostället 20 tunnors Utsäde, Äng till 80 a 100 Lass, och medelmåttige Beteshagar.

5. Hornstæfwe, är Regements-Prestens Boställe til Östgötha Infanterie, och består af ett Krono-Hemman, som har 9 tunnors Utsäde, Äng til 20 Lass, och Humlegård til 50 stänger.

6. Roxtorp ligger en och en ottondedels mil ifrån kyrkan, och består af ett Krono-Hemman, som är Boställe åt Regements-Feltskären wid Östgötha Infanterie. Wid Bostället äro 8 tunnors Utsäde, Äng til 40 Lass, nödtorftig Skog och Mulbete, samt litet Fiske i Roxen.

7. Rosla är en Bergsmans-Hammare, som för år 1649 blifwit upbyggd at smida allehanda redskap! Kongl. Bergs-Collegii Resolution om Hammarens bestående är utgifwen then 9 Dec. 169, och betaltes för honom i årlig Hammarskatt 6 skeppund Jern til Kronan.

8. Kyrkoherdans Boställe är wid kyrkon, och anses för 2 Hemman. Thertil äro öfwer 30 tunnors Utsäde, tilräckligt Äng, knapt Mulbete, Fiske i Roxen, och 2 Torp. Probsten M. Tiburts Tiburtius har wårdat Församlingen ifrån år 1745.

9. Capellans-Bostället ligger äfwenock wid Kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman med 7 a [ 130 ]8 tunnors Utsäde, nördtorftig Hö och intet Mulbete. Til Capellans-Bostället är ock then så kallade Klockare-Jorden tildelt, som Capellanerne bebodt innan Capellans-Bostället gafs; och består uti Åker och Äng. M. Joachim Balck tog emot Sacellanien år 1754.


II. Bobergs Härad.

At Häradet hafwer sitt namn af Boberga By i Fornåsa Sokn, kommer framdeles uti Fornåsa Sokns beskrifning widare at omtalas. Thet består af 262 34 Hemman, bland hwilka 54 78 äro Skatte, 143 58 Krono, 39 38 Frälse, 8 38 Frälse-Säteri, 10 Kongsgårds-ett skattlagdt och 5 12 oskattlagde Prestegårds-Hemman. I Klockrike Sokn, hardt intil Stora Berga By Wäster ut, ser man på en hög backe thet i fordna tider brukta Domare-sätet af 12 i ring stälda Stenar med en större Sten midt uti ringen; men år 1461 och ännu år 1676 har Häradets Tingställe warit uti Lönsås Sokn: och är thet nu uti Brunneby Sokn wid Husbyfjöls Gästgifware-Gård. Uti Häradets Sigill står ett Årder, och öfwer så wäl som under thetsamma en stjerna, samt omkring thes rand: Bobergs Herat.1595. Öster om Häradet möter Gullbergs-Härad, Söder ut ligger Wifolka med en del af Göstrings, i Wäster gräntsar thet intil Aska Härad, och å Norra sidon ligger af Bergslagen Tiellmo Sokn. Motala ström rinner härigenom, och ligger Norreby-Sjön[13] så wäl som en del af Sjön [ 131 ]Boren inom Häradet, icke til liten förmån för the närmast boende. Nio Sokne-kyrkor ligga theruti, fast åtskilliga til Sokne-kyrkorna lydande Hemman höra til nästgräntsande Härader. Uti Jorde-boken nämnas the uti följande ordning, nemligen 1. Klockrike, 2. Brunnby, 3. Älfwestad, 4. Skepsås, 5. Wallerstad, 6. Fornås, 7. Lönsås, 8. Ekbyborna, och 9. Christberg.

1. KLOCKRIKE, Regalt och Moder-Kyrka för BRUNNBY.

Kyrkan står på krono grund, 2 mil från Linköping, hållandes i längden 38 alnar, och i bredden 10 och en half aln. Så wäl å Norra som Södra sidon är hon uti urminnes tid tilbyggd med 12 alnars längd och 10 och en half alns bredd. Altartaflan är mycket gammal, dock prydelig, i thy hon uti wäl förgyldta Bilder föreställer i öfra afdelningen Jungfru Marie bebodelse, Christ födelse, the wisa Männens offrande och Christi Upståndelse, samt i then nedre the 12 Apostlar omkring bordet. Prädikstolen är theslikes mycket gammal, med inskurne och af träd inlagde bilder. Intet Torn är wid kyrkon, utan hänga klockorna uti Trästapel, som är rätt hög och ansenlig, behållandes af ålder sitt gamla namn: Helga Biörns torn. På then större klockon läser man:

M. C. ter. L. (1350) Christi, fit tempore fusilis isti,
Formula Campanæ quam fecit Öjar Sabi
(ifrån Säby) sane
Christo præstante, clamat post sicut et ante.

Men på then mindre är ingen ting antecknat. Uti Konung ERIC then XIV:des tid, år 1567, är kyrkan illa medfaren af thet Danska krigsfolket, som tå tilfogade Öster-Götland stor skada, och har [ 132 ]Församlingen icke mäcktats med förbättra henne igen; förr än uti Konung GUSTAV ADOLPHS tid, tå han af Konglig nåd mycket bidragit thertil.

Wid pass 750 Menniskior äro boende uti Soknen, som består af 32 14 Hemman, af hwilka 10 äro Skatte, 19 12 Krono, 1 34 Frälse, och ett Prestegården utan Ränta. Soknens längd är 12 och thes bredd 14 mil. I Öster ligger Ljung, å Södra sidon skiljes hon ifrån Biörkeberg och Wästerlösa genom Swart-ån, å Wästra sidon möter Lönsås, och å Norra Brunnby. Theslikes stöta ock å Norra sidon 2 Byar intil Kongs-Norrby-Sjön. Landet är til större delen Slätbygd, förutan få ställen, ther något Risbränsle och ung Skog är uti Hagarna. Jordmån består merendels af Sandjord och Syrsand; som i tårk-år är ganska swekfull, tå Allmogen lider brist på Säd, änskönt til somliga Hemman äro inemot 10 tunnors årligit Utsäde. Thertil med har Allmogen intet Näringsfång utom Åkerbruket och Boskaps-skötseln; hwilken sednare ej eller stort wil förslå, emedan til Hemmanen är litet Äng och knapt Mulbete, hwarföre ock Kreaturen til större delen måste lifnäras på Sokne-Utmarken och Härads-Allmänningen. Af gamla Minnes-märken är i Soknen förrut nämnda Domare-Säte på Berga Bys ägor, och en Ättegraf, som är belägen Norr om kyrkon, och kallas Gisle Graf; dock wet man ej hwilken Gisle warit. Öster om kyrkon, på Täcktö ägor, är ett åkerstycke, som kallas Jutlyckan theraf, at på samma ställe i fordna tider ett Feltslag stådt emellan the Swenske och Danske, hwaruti Spårar och Krigsredskap ther för thetta funnits: och synes icke olikt, at Slaget, som stod år 1210 then 18 Junii mellan Konung SVERKER then Yngre, [ 133 ]som hade en Dansk Krigsmagt med sig och blef öfwerwunnen wid Gistelren[14] af the Swenske, hwilke fäcktade för St. ERIKS Familia, stådt här wid förenämnda Gisle Graf. Icke långt ifrån Kyrkon är en Källa, af gemene Man kallad Hälga Biörns hålk, ther uti i Påwetiden af widskepelse mycket offrande skedt. Frälse-Säterier äro inga Soknen, utan endast ett berustadt Säteri, neml.

Karstorp, som består af 2 och ett ottondedels Skatte-Hemman, och är indelt til Öfwerste-Lieutenantens Compagnie under N. 38. Säteri-Rusthållet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, samt Fiske uti Swart-Ån. Therunder är 7 ottondedels Krono-Säteris-Hemmanet Kullersbo uti Flistad Sokn afhyst och bebyggdt med 4 Torp; utom hwilka äfwen 2 andre Torp lyda therunder. Baner Familien har för Reduction warit thes ägare; sedan kom thet til Landshöfdingen, Friherrinnan Catharina Kyle: efter hwilken hennes Son, Öfwersten Adolph Johan Krusebiörn ägde thet, och efter honom thes Dotter Ulrica, som war gift först med Assessoren Lars Sandberg, och sedan med Majoren Jöran Hinrich Wolfeldt; hwars Son Cornetten Otto Magnus Wolfeldt nu är ägare af 2 delar theruti, och hans Halfbroder Kongl. Lif-Drabanten Johan Gustav Sandberg af tredingen.

Kyrkoherdans Boställe, i Täcktö By, litet stycke ifrån kyrkon, anses för ett Hemman, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö och Mulbete, samt ett Torp. Thesförutan är til Prestegrden ett litet Stom-Hemman och en Utjord wid Kyrkon, [ 134 ]bestående uti litet Åker och Äng. Henrich Berselius har wårdat Församlingen sedan år 1744.

Capellans-Bostället Tororp är ock belägit wid kyrkon, och består af ett halft krono-Hemman, som har 6 tunnors Utsäde, knapt Hö och intet Mulbete. Clas Bergelius mottog Sacellanien år 1740.

2. BRUNNBY, Annexa til Klockrike.

Hålles före, at kyrkan blifwit kallad Brunnby i anseende thertil, at wallen omkring henne är så watnfull, at man kan gräfwa up brunnar hwar man wil; och har man mycken olägenhet af watn, när Grafwar skola öpnas på Kyrko-Gården. Hon står på krono grund, 2 och en fjerdedels mil ifrån Linköping, och en fjerdedels mil ifrån Moder-Kyrkon, hållandes i längden 26, och uti bredden 11 alnar. Altartaflan är köpt och upsatt år 1741, tå hon kostat 500 Daler kopp:mt; hwartil 363 Daler 18 öre af Församlingen gifne genom sammanskott. Hon föreställer Christ korssfästelse: Öfwer henne står Lambet med Segerfanan: til höger står Mosis och til wänster Ärons bild. Prädikstolen är upsatt år 1739, och genom Jungfru Catharina Laurins testamente af 400 Daler kopp:mt förfärdigad. Långlig tid tilbaka har kyrkan haft Torn, men år 1746 blef thet nedertagit och ett wackrare uprest, uti hwilket Klockorna hänga. På then större står: D. E. O. G. L. O. R. I A. S. O. L. I. Anno 1707 omgiöts denne klocka under tå warande Kyrkoherdas Benjamin Retzii försorg. Guten af Elias Arenhardt: och på then mindre, som blifwit omguten år 1695, läses: H. Carl Gustavus Horn. Si Deus pro nobis, quis contra nos. J. H. S.

Soknen bebos af mer än 460 Menniskior, och [ 135 ]består af 21 12 Hemman, bland hwilka 3 14 äro Skatte, 8 Krono, 14 Frälse, och 10 Kongs-Gårds Hemman. Uti Längden håller hon en, och uti bredden 58 mil. Å Östra sidon stöter hon intil Ljung, å Södra til Klockrike, å Wästra til Lönsås, och å Norra til Christberg. Norrby-Sjön, som til en del ligger inom Soknen, och Motala-älf dela henne uti twänne delar; och hafwa the Hemman, som ligga Norr om Sjön och Älfwen, tilräckelig Skog, men the å Södra sidon allenast Risbränsle. Här är ock en Sjö, som kallas Lycka, och en wid namn Gässasjön. Trenne Broar äro här öfwer nyssnämnda Älf inom 14 mils längd; then ena wid Kongs-Norrby, then andra wid Näs Qwarn, och then tredje wid Husbyfjöls Gästgifware-Gård. Jordmån är til större delen Swartmylla och Sandjord, som bär en ymnig Säd, och thet så mycket mer, som til Hemmanen är liten Åker, hwilken thesto bättre skötes, emedan Allmogen har, utom Åkerbruket och Boskapsskötseln, intet annat Näringsfång; dock kunna få Kretaur härifrån föryttras, althenstund ej mer än nödig Boskap kan underhållas af thet ringa Hö och Mulbete, som är på the flästa ställen i Soknen. Wid Näs är ett ståteligit Qwarn-hus med 8 par stenar, en Kniphammare och en Såg, som hafwa tilräckelig watndrägt året om, och igenom Soknen stryker Allmänna wägarna mellan Linköping och Örebro, samt mellan Örebro, Wadstena och Skeninge. Uti Soknen är Öfwerste-Lieutenants-Bostället wid Östgötha Cavallerie-Regemente.

Norrby eller Kongs-Norrby, som är til en del Krono och til en del Frälse. Gården ligger en sextondedels mil ifrån Kyrkon och består af 9 Hemman, hwarförutan thet kosteliga Kronones Fjäll- och [ 136 ]Ål-Fiske, som här är uti Sjön och Motala-älfwen, anses för ett Hemman. Til Bostället äro 56 och en half tunnas årligt Utsäde, 372 lass Äng, Skog, Mulbete, trenne Hagar och nyssnämnda Fiske. Thetta Norrby är mycket bekant i Historien af thet nederlag, som the Swenske här hade uti Konung ERIC then Fjortondes tid, tå the Danske oförmodeligen öfwerföllo och förraskade them then 24 Jan. år 1568. Några Hemman af the, som nu bära namn af Norrby, hafwa förr hetat Huseby, och warit en gammal Sätes-Gård, som legat mellan Norrby och Bron, och, i anseende til thes nära belägenhet til Bron, blifwit kallad Husebyfjöl; ty fjöl är samma som en smal Bro. Wid thetta Huseby har i fordna tider warit ett Capell, hwaruti wägfarande Offrat, tå the gifwit sig öfwer Skogarna til Närike, eller redan öfwerkomne woro; emedan Skogarna tå warit farlige at färdas öfwer, så för thes stora och många Backar och steniga wäg, som osäkerhet för Skogs-Röfware, hwilka ther fordomdags sig mycket uppehållit. At Husebyfjöl warit Sätes-Gård, ses af Carl Ulfs Bref, dat. år 1307, angående ett Arfskifte mellan Almbiörn Sixtenson och hans Dotter Brigitta på sitt Möderne, theruti henne tilslås Husebyfjöl och Göksholm med mera[15]. Konung GUSTAV ERICSSONS Gemåls Moder, Fru EBBA, har låtit begynna Stenhusbyggnaden här wid Norrby år 1552, och war thermed år 1554 så wida kommit, at taket skulle gjöras; hwarom Jacob Holkes berättelse til Hans Kongl. Majestet af then 8 Julii år 1554 förmälte[16]; men år 1658 lade the Danske Gården i aska: dock skulle han åter byggas år 1578, och ses then sidsta byggnaden aftagen uti Kongl. Råd. Gref Eric [ 137 ]Dahlbergs Svec. Ant. & Hod. Af ålder är Norrby ett gammalt Wase-Gods, och ses at Wasar hafwa skrifwit sig til Norrby år 1470; dock hafwa ock the Påwiske Biskopar i Linköping någon tid här haft sin Hoffhåldning och kallat Gården Biskops-Norrby: men sedan Gården uti konung GUSTAV then Förstes tid åter kom under kronan, feck han namn af Kongs-Norrby, och blef år 1637 donerad til Feltmarskalken Johan Baner.

Kyrkoherden så wäl som Capellan bo wid Moder-Kyrkon.

3. ÆLFWESTAD, Annexa til SKEPSÅS.

Å Östra sidon om Soknen stryker Älfwen Swart-Ån fram, och ligger kyrkan icke långt therifrån, efter hwilken hon förmodeligen blifwit kallad Älfwestad. När kyrka här aldraförst blifwit byggd, therom äges ingen kunskap; men emedan Församlingen blifwit i sednare åren så talrik, at hon ej, i synnerhet på Högtidsdagar, hade rum uti sin gamla kyrko, så förliktes Församlingen therom, at bygga henne större, och til then ändan lät nederbryta Norra sido-muren och Östra Gafweln år 1756, tå hon å Norra sidon blef utwidgad och å Östra ändan tilbyggd, så at thes hela längd nu är 40 alnar, och thes bredd 19 och en fjerdedels aln, utan pelare, och thes bredd 19 och en fjerdedels aln, utan pelare; och är Taket inuti paneladt med bräder. Byggnaden är nu mycket wacker, i synnerhet som kyrkan uplyses af 8 ansenligen stora Fenster. Hon står på krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Skeninge. Altartaflan är wäl tämmeligen gammal, men dock wacker, med Christi korssfästelse och the 12 Apostlars och 4 Evangelisters bilder. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete ,är beprydd med Marie, S. Johannis, Jacobi, Petri och Jude beläten. Sacristian är icke ännu [ 138 ]upmurad, men så är imedlertid nedre uti kyrkans gamla Sten-Torn ett rum inrättadt, som nu tjenar för Sacristia. Uti Tornet hänga klockorna, och emedan then större är sprucken, så kommer hon forderligast at omgjutas. På then mindre läses: Gloria in excelsis Deo et in terra Pax. Holmiæ me fundebat Johan Meijer Anno 1674. Af gamla Minnes-märken är här uti Wapn-huset en Runsten[17], hwars Runor lyda sålunda:

GITAR. AUK. BEIR. BRA — — HIALBI. SIALU. HANS.

Thet är:

Geter och Beir — — — — hjelpe hans själ.

Uti Soknen äro 550 Menniskior, som bebo 36 18 Hemman, af hwilka 3 12 äro Skatte, 28 Krono, 3 58 Frälse, och ett Frälse-Säteri. Thes längd så wäl som bredd är 38 mil, och gräntsar hon i Öster til Wästerlösa, som skiljes härifrån genom Swart-Ån, i Söder til Normlösa och Skeppsås, i Wäster äfwenock til Skeppsås, och i Norr til Lönsås och Klockrike. Förutan Säteriet Carlshoff äger intet Hemman synnerlig Skog mer än Stutsberg, the andre måste köpa Skog hwar the häst kunna få. Jordmån består så wäl af Lera som Örjord, och sås här wid en Helgård högst 16 a 18 tunnor, som dock är öfwerflödigt, emedan til Hemmanen är knapp Äng och föga Mulbete, så at tilräckelig Boskap ej kan underhållas af gamla Gödsel efter til Åkerns gjödning. Förråd på Kalksten är här, dock brännes ej mer Kalk än til husbehof, för wedbrist skul. Wid Örfwa är ock en Runsten[18], och läses på honom:

[ 139 ]RULUFR. RISDI. STIN. DINA. IFTIR. DUSTIN. SUN. SIN.

Thet är:

Rolofr upreste denne sten efter sin Son Thostin.

Som sagt är, så är ett enda Frälse-Säteri i Soknen, nemligen

Carlshoff, urgammalt Frälse-Säteri, som för thetta hetat Kiölja, består af ett Hemman; ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon; har Stenhusbyggnad, som nu warande Ägaren General-Maj. Landshöfd. Öfwer-Commend. och Riddaren Carl Gustav von Roxendorff låtit upsättja, hwilken ock all annan regulier och wacker byggnad både i Man- och Ladugården å nyo upbyggt och ansenligen utwidgat: likaledes låtit anlägga en skön stor Trägård, Humlegård af Brunswikske rötter, och Aleer af Lönner och Linder på bägge sidor om Gården. Under förenämnde Herres tid är ock Gården förbättrad ifrån 18 til 40 tunnors Utsäde, och ifrån 60 til 650 a 700 lass Hö i medelmåttig årswäxt. Til Gården är tilräckligt Mulbete och Skog, Fiske uti Swart- eller Stor-ån, åtskilliga stora Ruddammar, 12 och 3 fjerdedels underlydande Bonde-hemman, åtskillige Skattelägenheter, Utjordar, Ängar, Skatte-Miöl-Qwarn och 22 Dagswerks-Torp. Gården är sidst köpt af Hadorphar, men i urminnes tider tilbakars hört Riddare och Ridders-Män til, hwaraf han i alla tider hetat Riddare-Gården.

Börringe är ett berustadt Krono-Säteri under Öfwerste-Lieutenantens Compagnie, N. 52, ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och består af 2 Hemman. Thertil äro 30 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftigt Mulbete och Skog, och 3 rå och [ 140 ]rörs Torp. Capitain Ernst Wendel har förr ägt Säteri-Rusthållet, och såldt thetsamma til Capitainskan Hedvig Silfwerlås, som såldt thet sedan til Bruks-Patrol Carl Eklund, hwilken åter såldt thet til Cornetten Sandberg, thes nu warande ägare.

Capellans-Bostället Försjö af ett halft Krono-Hemman är rotfritt och ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon. Utsädet thertil är ansenligt, Äng och Mulbete til nödtorft, och litet Risbränsle på ägorna. Petrus Rosinius är 1759 blefwen Capellan.

4. SKEPPSÅS, Consistoriel och Moder-kyrka för ÄLFWESTAD.

Kyrkan är belägen på en Ås wid en widsträckt äng, som i fordna tider skal hafwa warit Siö, theruti the i närmast boende Soknar Seglat och haft sine Skepp; hwilket förmenes gifwit anledning at kalla kyrkan Skeppsås: och skal framdeles mer nämnas om berörde Sjö. En mil ifrån Skeninge står hon på krono grund, hållandes i längden 37 och en half och i bredden 7 och 3 fjerdedels aln; men emedan Församlingen theruti icke hade tilräckeligit rum, blef hon år 1750, genom nyligen afledna kyrkoherdas, Johan Redelii berömliga omsorg å Norra sidon utwidgad och tilökt med en ny Sten-kyrka af 9 och en half alns längd och 15 och en half alns bredd: så at Församlingen nu med beqwämlighet kan biwista then allmänna Gudstjensten. Igenom bemälta kyrkoherdas föranstaltande är ock Sacristian, som är hwälfd, upmurad år 1748. S. Jacob är kyrkan helgad, som tycks kunna slutas theraf, af hans bild, i stor kropps gestalt, warit målad på kyrkons gamla kyrko-dörr. Altartaflan är ifrån Påwetiden; med Christi korssfästelse, samt the 12 Apostlars och 4 Evangelisters bilder utzirad. Prädikstolen är med Frälsarens och [ 141 ]Evangelisternas bilder år 1667 af Snickare-arbete förfärdigad, samt af kyrkan och Församlingen bekostad. Meranämnde kyrkoherde, som mycket wårdade sig om sina kyrkor, har ock å nyo här låtit måla Altartaflan och Prädikstolen år 1756, och förrut år 1750 låtit upsättja en Läcktare. Uti kyrkon ser man ock en Tafla, som kyrkoherden Sven Jonæ Knating til åminnelse blifwit upsatt år 1555, emedan han här warit thes förste Lutherske Prädikant. Af Ålderdoms-märken finner man i kyrkon en Runsten[19], hwars Runor äro så lydande:

EHR. LIGGR. BRUTTA. A. IHNASTADUM. OK. GILOH. BIDHUM. VARA. BATR. NOSTER. DEIRA. SAHL. TIL. RO. OK. TIL. NADA. ALLUM. KRISTNAM. SHALUM.

Thet är:

Här ligger Brotte på Enestad, och Kiloh: bedjom wårt Pater noster, dem til själaro, och alla Christna själar til nåde.

På kyrkan är ett litet spånat Torn, uti hwilket Klockorna icke kunna rymmas, och hänga förthenskul uti Trästapel, ther then största har en sådan påskrift:

En ribi Campana nunquam denuncio vana
Te vocat ad sanctam clangens campana cohertem.
Anno 1624.

På then tredje står at läsa tredje wersen af Kon. Davids 113:de Psalm: Ifrå Solenes upgång, alt intil nedergången, ware HErrans namn låfwadt, och är hon guten år 1729.

Wid pass 400 Personer bebo här 26 34 Hemman, [ 142 ]bland hwilka 5 12 äro Skatte, 16 12 Krono, 3 34 Frälse, och ett oskattlagdt Prestegårds-Hemman. Längden af Soknen ej mer än 38 och thes bredd 14 mil. Uti Öster gräntsar hon til Älfwestad och Wästerlösa, i Söder til Normlösa och Wallerstad, i Wäster til Hwarf, och i Norr til Fornåsa. Icke mer än 4 af förenämnda Hemman äga Skog, the öfrige måste tillita Härads-Allmänningen eller köpa thet the hälst kunna få. Jordmån består af Lera och Örjord, som är tämmeligen bördig, änskönt wid en Helgård kan sås 12, 16 a 18 tunnor årligen, althenstund Allmogen icke har något annat Näringsfång, och i anseende thertil med mycken flit wårdar och sköter sin åker, som skulle ännu bära ymnigare Säd, om icke thet ringa Höfodret och Mulbetet hindrade att hålla tilräckeliga kreatur til nödig Gödsel för åkern. Wid Swart-Ån, som skiljer thenna Sokn ifrån Wästerlösa, står en Miöl-Qwarn med 2 par Stenar, hwaraf Sokne-Männen hafwa then förmån, at the så nära få mala sin Säd. Wore ej wedbristen så här som uti många andra Soknar, så kunde Kalk brännas af thet förråd på Kalksten, som här ock är. Frälse-Säterier äro här inga, utan

1. Kjölbæck, som är berustadt Skatte-Säteri under Öfwerste-Lieutenantens Compagnie, N. 62, och består af 2 Hemman. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och hafwer 24 tunnors Utsäde, Äng til nödtorft och knapt Mulbete. Augmentet af ett fjerdedels Hemman ligger i samma By som Säteri-Rusthållet, och är Schäfen Reinhold Freder Oldekop ägare theraf.

2. Wæfwinge, Fendrichs Boställe til Wästan Stångs Compagnie, ligger ett litet stycke ifrån kyrkon och består af ett Hemman Krono, som har 10 [ 143 ]tunnors Utsäde, 10 lass Hö, Beteshage til 16 Kreatur och Humlegård til 100 stänger.

3. Kyrkoherdans Boställe ligger tätt wid kyrkon och anses för ett Hemman. Thertil är 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knapt Mulbete. Jonas Bergner trädde til Pastoratet år 1759.

5. WALLERSTAD, Consistoriel och Moder-kyrka för JERSTAD i Göstrings Härad.

Kyrkan är upmurad dels af Gråsten, dels af huggen Kalksten, 3 ottondedels mil ifrån Skeninge, och står på Krono grund, hållandes uti längden til yttre Tornmuren 39 och en half aln, och i bredden 8 och 3 fjerdedels aln. Altartaflan är ifrån Påwetiden, bestående af 6 bilder, som förmodeligen utmärka the 12 Apostlar och 4 Evangelister. Prädikstolen af Snickare-Arbete, med the 4 Evangelisterns bilder, uti målning, är köpt för kyrkans och Församlingens medel år 1693 och tå upsatt. Orgelwerket består af 7 stämmor, och är inköpt för 600 Dal. Kopp:mt för kyrkans medel och upsatt år 1746, tå thet äfwen blifwit måladt och utziradt med förgyldt löfwerk. Af Antiquiteter är i kyrkon ett Påwiskt Rökelse-kar af malm, och uti kyrko-porten en Runsten[20], med följande Runor:

HULFI. JARDI. KUML. DUSI. EFTIR. JA — — FADURBRUDUR. SIN. UK. IFTIR. ESKIL. BR — — —

Thet är:

Holfe gjorde denna Stenwård efter Ja — — sin Faderbroder, och efter Eskil, brodren.

[ 144 ]Til år 1737 hafwa klockorna hängt uti Trästapel, och emedan thensamme tå warit ganska bräcklig, flyttades the up uti kyrkans Sten-Torn, som är med spånad spets, och ses then mindre klockan wara guten år 1636, men när then större blifwit guten, är icke utmärkt. På kyrkogården är Smeden Anders Nilssons Grafwård märkwerdig theraf, at han warit Stamfader för Linderote Familien i Hwarfs Sokn.

Uti thenna Sokn äro 560 Menniskior boende, och består hon af 33 18 Hemman, bland hwilka 2 12 äro Skatte, 21 12 Krono, 7 18 Frälse, ett Frälse-Säteri, och ett Prestegården utan ränta. Thes längd så wäl som bredd är 12 mil; och gräntsar hon i Öster til Skeppsås, i Söder til Järstad och Helgona, i Wäster ock til Helgona och Skeninge Stad, och i Norr til Hwarf. Å Södra sidon om Soknen skiljas Bobergs och Göstrings Härader åt genom Skena Ån, som ther faller uti Swart-Ån, ther ock Soknen stöter intil. Litet Risbränsle är här, hwar med Sokneboerne nödhjelpa sig, när barwinter om året infaller; men eljest är här hwarken tilgång på wedbrand eller at hägna med, mindre på byggningstimmer, utan måste alt sådant köpas ifrån Wästra Hargs, Motala och Christbergs Soknar. Jordmån är merendels Lera, Swartmylla och Dungjord, som i äring gifwer 5:te och 6:te kornet; men är beswärad med then skadeliga Landhafran. Utsädet til en Helgård kan wara 10, 12 a 15 tunnor årligen; hwaremot Ängen är ganska liten och Mulbetet är alt öfwerwäxt med Enebuskar. Wid pass en ottondedels mil ifrån kyrkan är en Backe, som kallas Lunda-Backen, och hafwa förmodeligen Hedningarne uti sin tid haft på honom sitt Blotaställe, emedan man [ 145 ]intet annat skäl kan få, hwarföre han kallas Lunds-Backen: uti thenna mening styrkes man ock theraf, at på samma Backe äro Ättegrifter med sina bauta-stenar, och thorde för thetta långt fler dylike ther warit, som tid efter annan blifwit förstörde therigenom, at större delen af Backen nu är upgjord til åker. Uti Soknen har förr Frälse-Hemmanet Stakelstorp warit bebyggdt, men nu är thet afhyst under Klakeborgs Säteri, och thesförutan är här hwarken Säteri eller Öfwer-Officers Boställe.

Kyrkoherdans Boställe, som är belägit ett litet stycke ifrån kyrkon, anses för ett Hemman, och har öfwer 20 tunnors årligt Utsäde, nödtorftig Äng, knapt Mulbete, och litet Risbränsle uti twänne Hagar. M. Eric Walbom blef här Pastor och Härads-Probst år 1758.

6. FORNÅSA, Consistoriel och Moder-kyrka för LÖNSÅS

Kyrkan är byggd af huggen Kalksten, på en hög Sandås utmed stora Allmänna wägen, som går från Skeninge til Örebro, och står på krono grund, hållandes i längden 37 och 3 fjerdedels och uti bredden 10 och 3 fjerdedels aln, och räknar man en och en fjerdedels mil ifrån kyrkan til Skeninge. År 1733 förärade Capitain Johan Gustav Boije och hans Fru Margareta Sparre en ny Altartafla, som är mycket wäl gjord, med Christi Crucifix uti blått felt. Öfwer Taflan afbildas GUD Fader uti en gammal Mans gestalt af Gips; Norr om Crucifixet står en bild med korss och bok, seende på Crucifixet, hwarmed tron afbildes: Söder om står en bild med ett ankar, som afbildar hoppet, och nedan under föreställes Frälsaren, tå han håller Nattward med sine 12 Apostlar: Then förra Altartaflan, som afbildar Christi [ 146 ]upståndelse, är ännu i behåll och upsatt på Södra kyrko-wäggen. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete med bilder, ses wara upsatt år 1666; men Orgelwerket om 7 stämmor, är köpt år 1756, tå thet kostat 1100 Daler kopp:mt, hwilka til större delen blifwit tagne af kyrkans medel, förutan ett litet sammanskott af Församlingen. Ett enda Hufwud-Baner är här, hwarunder läses: Kongl. Maj:ts underdånigste Tro Tienare och wælbestelt Quartermestare af Öst-Götha Cavallerie, Den ædle och wælborne Herre, Herr OTTO JOHAN TORNEER til Tornby, ær född på Tornby d. 13 Martii 1664, och i Herranom afsomnade på Tuna d. 28 Apr. 1692, och har thennes Familia sin Graf i kyrkon. Af gamla Minnes-märken är en Runsten lagd mitt för Sacristie-dörren, och lyda Runorna sålunda:

— — — — AR. HANS. SIAL. TIL. RO. OG. TIL. NADE. OG. RAMBORGAR. SIAL. GUD. GEWI. DERA. SIAL. HIMIRIKI. BIDEOM. WARA. PATAR. — — —

Thet är:

— — — — hans själ til ro och nåde, och Ramborgs. GUD gifwe theras själ Himmelrike. Bedjom wårt Pater — — —

En märkwerdig Grafsten är här ock med ett uthugget korss uppå, omkring hwars rand man uti Munkstyl läser: Junge Polo Christe, quos constringit lapis iste. Hic Nicolaus enim sua cum Margareta quiescunt. Öfwer kyrkan är allenast til thes prydnad ett litet spånadt Trätorn; och hänga Klockorna uti Trästapel, som blifwit uprest år 1684. Huru gammal then större klockan är, therom har man ingen underrättelse; men then mindre är nyligen omguten, och har en sådan påskrift å ena sidan:

[ 147 ]

När annan gången rings och jag tig sammankallar,
Så kom, hör HErrans ord och hwad thet tig befaller,
Låt trones rena ljus i hjertat tändas få,
At tu när lifwet sluts må ewig glädje få.
Lägg bort alt skrymteri när tu tin GUD wil tjena,
Så skal tin JEsus tig sin Himmel sidst förläna.

Anno MDCCLVII die XII Decembris.

Å andra sidon står: Fracta est hæc Campana et extra usum posita hinc de novo fusa est Curante Pastore Andrea Gråsten, sumtibus Templi, et Incolarum Anno MDCCLVII. Funecopiæ a Fusore Elia Fries Thoresson.

Här wil berättas, at the Danske en gång skola hafwa afbrändt kyrkon, fast man icke wet säga när thet skedt; dock synes troligast, at thet händt år 1567 eller 1568, tå ÖsterGötland illa blef medfarit af the Danske, som ofta förrut förmält är. Åskan har wäl ock gjort kyrkan skada år 1730 then 21 Julii, tå hon slog ned i kyrkotornet, spräckte Wästra Ekestolphen, och afslog kalkbandet på åtskilliga ställen uti kyrkon, dock itändes hon, GUDI låf! icke, ej eller klockstapeln, som år 1726 then 25 Julii äfwen blifwit skadad af Åske-slag. Innan kyrkan lemnes, wil jag anföra en annotation utur gamla kyrkoboken, hwars innehåll ock ses infördt uti then Swenske Mercurius för år 1758, pag. 22, angående then så kallade Stora- eller Olsmässo-floden, som war så märkelig, at gamle Män, för tretio år sedan, ifrån thensamma räknade sin epocham, så lydande: "År 1649 wid Olavi tid, then 27 Jul. & seq. regnade af Himmelen och jordens källor upwällade, at watnårdror upsprungo, ther förr inga warit. Hwaraf floden blef ej allenast så mäcktig, at qwarnar, dammar, hus, gärdesgårdar 2c. omkull brötes, boskap och mycket folk på wägar, åkrar och ängar [ 148 ]ömkeligen omkommo; utan ock luften så förgiftig, at träden theraf wissnade bortt och aldrig sedan grönskades; och jorde blef så sjuk, at hon på try år liten eller kärnlös gröda och äring bära kunde. Mjölet räckte icke til: the, som åto, blefwo icke mätte. Af then tunna och watniska spis blef folket grådigt, omåtteligit, swagt och sjukt af durcklopp, at månge dödde af en slem och skröplig sjukdom, som kallades stark-sjukan. Hwilken befrämjades genom owanlig matredning af bark, rötter, kopp, agnar 2c. Then swaga Säden war dock imedlertid så dyr, at en Tunna kostade fem a sex Riksdaler, och thetta begyntes år 1649 och warade in til 1653, tå GUD wälsignade ÖsterGötland med så ömnig äring, at en tunna Säd såldes för 4 Dal. kopparmynt.

Notavit
Andr. Emundi
P. Forn.

Uti Soknen äro wid 535 Menniskior, som bebo 30 12 Hemman, af hwilka 5 34 äro Skatte, 15 14 Krono, 8 12 Frälse, och ett Prestegården utan Ränta. Soknens längd är 12 och thes bredd 38 mil. I Öster gräntsar hon til Älfwestad, i Söder til Skepsås, i Wäster til Hwarf, och i Norr til Ekbyborna och Lönsås. Någre få af förenämnda Hemman äga litet ung Skog. Jordmån består merendels af Sandjord, som är mycket swekfull theraf, at til Hemmanen är nog Åker, litet Äng och knapt Mulbete. Af gamla Minnesmärken ser man wid Boberga By på twå särskildta ställen twänne upresta Hallar til mer än 5 alnars högd åfwan jord och synes troligt, at the blifwit upreste någon Höfding til åminnelse, som haft sitt hemwist uti Byn, och at Häradet i anseende thertil, at Höfdingen ther bodt, fått sitt namn Boberga Härad. Tekn efter en Sjö, som i [ 149 ]fordna tider warit mellan thenna, Skeppsås och Älfwestad Soknar, om hwilken nämndt är pag. 140, och nu är en Äng, hwaruti nyssnämnda Soknars Åboar hafwa sina ängetegar, ser man på then här i åkerdiken wäxande Sjö-wassen; thesförutan ligger intil ängen ett Kärr, som sträcker sig in i Lönsås Sokn, och har man för någon tid sedan funnit båt-kölar theruti: äro ock ther ännu märken efter broar på åtskilliga ställen, som alt wittnar, at ther warit Sjö. Hwarken Frälse-Säteri eller Öfwer-Officers-Boställe är i Soknen, utan endast ett berustadt Skatte-Säteri, nemligen

Torneby, som består af ett Hemman, och är indeldt til Majorens Compagnie under N. 58.. Hemmanet ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkan, och har med ett annat halft Hemman, som therunder blifwit afhyst, 30 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, Skog och Mulbete, samt 7 Dagswerks-Torp. År 1645 then 11 Apr. har Drottning CHRISTINA, i anseende til Hemmanets undergång genom wådeld mellan åren 1642 och 1645, nådigast förundt tå warande Possessoren til Torneby, Ryttmästaren wid ÖstGötha Cavalleri Hans Carlsson, at wara fri från alla så kallade wissa och owissa utskylder, både tå och framdeles; och år 1651 then 16 Oct. gaf högbemälte Drottning Torneby med alla thes Apertinentier til bemälte Hans Carlsson i anseende til thes långliga och trogna krigstjenst, at under Adelig Frälses frihet, rättighet och Frälse-Manna tjenst, och ewärdelig Egendom, njuta, bruka och behålla, dock med the i Norrköpings beslut år 1604 författade wilkor och conditioner. Efter hans död wid pass år 1657 eller 1658 tilföll Torneby thes Son, Qwartermästaren Johan Hansson Torneer, hwarefter han inom 1661 års slut måste olyckeligen lämna werlden, tå thes Syster, af [ 150 ]berådt mod, honom med en Pistol til döds sköt i Linköping. Thes efterlemnade Änka, Mærta Silfwersparre kom altså i besittning af thenna Egendom, och erhölt så för sig som Sonen, Corporalen Otto Johan Torneer, år 1685 then 4 Junii konung CARL then Elloftes stadfästelse och frihets bref therå, med thet eftertryck, at, ehuru Torneby wid then anstäldte Reduction hade bordt Kronan wederkännas, så har, i anseende til Fru Mærtas så Swärfaders, som Mans, therå anwände ansenliga förbättringar, samt theras troligen gjorde tjenster, likwäl Egendomen blifwit henne förundt, at thermed efter egit behag gjöra och låta. År 1694 then 30 Jan. afstod bemälte Fru Egendomen igenom ordenteligit köp til Capitain Johan Gustav Boije och Margaretha CarlsDotter Sparre, och sedan han år 1737 then 12 Jan. skilgdes ifrån werlden, lemnade han Torneby med tilköpte 6 och trefjerdedels Hemman, genom testamente och arf til Dottern, Catharina Maria Boije och thes Man, Majoren och Riddaren Anders Boije, som nu äro ägare til Egendomen. Märkeligit är, at emellan åren 1642 och 1645, tå Torneby af wådeld blef upbränd, har på ägorna icke funnits ringaste Byggningswirke, ther likwäl nu är en öfwerflödig Skog af alla slag, och til allahanda tjenlig. Här äro ock kosteliga watnkällor, som frysa aldrig; och utom Gården en Ättebacke, wid hwilken står en uprest hall af 7 och en half alns längd, som witnar om Tornebys höga ålder.

Kyrkoherdans Boställe ligger wid kyrkan, och anses för ett Hemman. Thertil äro 10 a 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knapt Mulbete och 2 Torp. Prestegården til ewärdelig förbättring gaf kon. JOHAN then Tredje, år 1571 then 20 Junii, 16 Spanneland åker af ett tå ther i Byen befinteligit [ 151 ]Ödeshemman: och har ett och ett halft Hemman i Wenneberga By fordom warit Prestegård, hwaraf Pastores altid haft krono-tionden, hwilket Kon. CARL then Ellofte confirmerat then 12 Martii 1689. Andreas Gråsten har här warit Pastor alt sedan år 1736.

Capellans-Bostället består af ett halft Krono-Hemman med 12 tunnors Utsäde, knapt Hö och en liten Beteshage. Johan Magnus Phallen tog emot Capellans-lägenheten år 1746.

7. LÖNSÅS, Annexa til FORNÅSA

Kyrkan förmenes wara mycket gammal och upbyggd av en Prints wid namn Lonvildus eller Lönewäl, som skal ligga begrafwen under en uti Wapnhuset wid kyrkodörren befintelig sten, och heter således kyrkan efter honom och then höga Sandåsen, som hon är byggd uppå, rättast Lönewalsås. Hon står på krono grund, en och en half mil ifrån Skeninge, några stenkast Wäster om allmänna wägen mellan Skeninge och Örebro, och är upmurad af huggen kalksten til 32 alnars längd med Choret nid til Tornmuren, och 9 och en half alns bredd. Mellersta delen synes wara äldst, och thernäst then Wästra delen med Tornet wara tilbyggd; men then Östra delen eller Choret med Sacristian, och then Söder om upbyggda Nykyrkan, äro sednare upmurade, hwilket årtalet 1498, som ses uthuggit å Wästra sidon om ingången uti dörr-sten, och årtalet 1614 then 26 Martii, å Östra sidon om ingången, nogsamt gifwa tilkänna; ty med thet förra årtalet förstås twifwels utan, at Choret blifwit tilbyggdt then tiden, och thet sednare wisar Nykyrkans byggnad. Altartaflan synes wara ifrån Påwetiden, och är wäl arbetad uti förgyldta bilder, föreställandes midt uti Christum på Korsset, och therunder 4 Änglar, som uti Kalkar samla JEsu [ 152 ]blod af hans sår. Höger om korsset står Johannes och wänster therom Maria: jämte them afbildas ock 6 Apostlar på hwarthera sidan. Prädikstolen är af Snickare-arbete med the 4 Evangelisters bilder uti målning utzirad, och är han af kyrkans medel påkostad och upsatt år 1666, men målad år 1688. Under Matthei bild läser man: Ho from til upsyn är han andras loford finner; En wankelmodig Man til trona näplig hinner. Under Marci bild står: Som Lejon oförskräckt sin owän altid möter; Så bör en andlig Man ej gifwas när tilstöter. Under Luce bild: Otalig farlighet, ja! mycken nöd, beswär; Ty liksom Oxen ook, sitt korss han tåligt bär. Under Johannis bild: Som swäfwa öfwer skyn then lätta Örnens wingar; Så ock om mensklig wett sig himlawishet swingar. Mer än ett enda Hufwud-Baner är icke i kyrkon, och läses under thetsamma: Dhen Edlee och Wællborne Herre Her PETTER GYLLENQUIST. Kongl. Maj:ts Tro Man och wælbestællt Leytnampt wndher Östjötta Cavallerij, æhr födh Anno 1651, hwilken afsombnadee d. 27 Apr. 1690, och ligger han och hans Fru, Anna Köllman, framme uti Choret begrafne. Thet upmurade och med spånad träspets förlängda Tornet är endast en prydnad för Kyrkan; ty Klockorna hänga i Trästapel. Then större har ingen påskrift, men på then mindre läses aldraöfwerst omkring, Soli Deo Gloria Sempiterna, och therunder:

När annan gången rings at tu mitt ljud får höra,
Så laga at hos tig upwäckes andachts öra,
Kom med sann ödmjukhet och bättring til thet Hus
Ther GUD förkunnar nåd och tänder trones ljus,
Så skal wid lifwets slut tu trones ända få,
En ekta salighet, then Christus gifwa må.

[ 153 ]Med Lönsås Kyrkos och Församlingens omkostnad större gjord år 1754, tå warande Kyrkoherde Anders Gråsten, uti Jönköping af Elias Fries Thoresson.

Öfwer 400 Personer bebo Soknens 20 34 Hemman, och äro af thessa 6 34 Hemman Skatte, 8 78 Krono, och 5 18 Frälse. Thes längd är 12 och bredden 34 mil. Uti Öster gräntsar hon til Klockrike och Älfwestad, i Söder til Fornåsa, i Wäster til Ekbyborna, i Norr til Sjön Boren, och i ÖsterNorr til Brunnby. Någre få Hemman äga litet ung Skog, och måste the flästas Åboer köpa både til hägn och wedbrand annorstädes. Allmogens enda gjöremål är at sköta sin Åker, som här är tilräcklig, men Äng knapp, och Mulbetet på en Utmark. Här wil berättas, at omkring kyrkan skal en liten Stad hafwa warit byggd, uti hwilken Konung WALDEMAR bodt och haft sin Hoff-håldning så wäl som på Ettak i WästerGötland och Wartofta Härad, under then tiden, som han måst åtnöja sig at lefwa uti enslighet på sine Arfwe-Gods, sedan han på Askanæs år 1278 afstådt til sin Broder Konung MAGNUS LADULÅS hela Riket, så wäl Götha som Swea; och at Staden blifwit af Konung MAGNO LADULÅS förstörd, sedan konung WALDEMAR å nyo satt sig up emot honom: hwarpå konung WALDEMAR blef inmant i fängelse på Nyköpings Slott år 1288, och afsomnade ther år 1293, samt blef begrafwen i Wreta Kloster-Kyrko. Huru wida thet är sant, at konung WALDEMAR bodt här, lemnar man therhän; men thet är dock wisst, at namnen på Stadens Gator äro här ännu uti minne; och kallas en af them, som är stenlagd och stryker förbi Ringmuren til Torget, Kyrko-Gatan: The andra heta [ 154 ]Döde-Krypare — Kjörsackta — Rö — Blåswärs och Preste-Gatan. The omkring kyrkan i åkrar och ängar befinteliga rudera efter Spislar tjena ock til bewis, at här warit Stad. Otwifwelacktigt synes ock wara, at ju någon Jarl eller Konglig Person haft här sin boning; ty strax nedanför Åsen, som kyrkan är byggd uppå, är å Norra sidon en Hage, som kallas Kongehöge-Hagen, och berättas warit konungens hästhage. Kongs-Ladugården säges hafwa warit ther nu Byarna Skefwe och Bonnarp äro, hwarest ännu synas tekn efter 2 stora igenwäxta Rud-dammar; nedan för kyrkan, ther then förrut omtalte Sjön warit, som sträckt sig in i Fornåsa Sokn, berättes konungens Brygghus hafwa stådt, efter hwilket stora Eksyllen blifwit upgräfne, som ännu är uti Manna-minne; och wid Djupa dalen, som ligger Söd-Ost ifrån kyrkan, ser man Grafwar efter en gammal Skants. Bewis til förelupne fiendteligheter här på Åsen har man af the gammalmodiga Hästskor, Spårar, Betselstänger och Stegbögler, som här för thetta funnits. At Häradet förr haft sitt Tingställe här wid kyrkon, ther Tingsbyggnaden stådt wid Wästra kyrkogårds-Porten, är redan förrut anmärkt: har ock Rättare-Platsen warit här Wäster om kyrkan, til thes han för få år sedan blef flytt til Åkerstolpe mellan Husbyfjöl och Tiällmo. Säterier och Öfwer-Officers-Boställen äro inga i Soknen, ej eller Prestegård; utan ligger Capellans-Gården så wäl som Kyrkoherde-Bostället uti Fornåsa Sokn, en fjerdedels mil ifrån Annexan

8. EKBYBORNA, Consistoriel och Moderkyrka för ASK kyrka i Aska Härad.

Uti ett Bref af år 1449 kallas kyrkan [ 155 ]Ekbyborna, hwilket ock ses uti Munke-annotationer, ther hon kallas Ekeby circa & apud Borna; och theremot kallas Ekeby uti Göstrings Härad Ekeby holawidh, at skiljas åt. Man ser wäl ock uti ett bref af år 1335, at hon kallas Egby; dock har man större fog och skäl at bifalla thet förra, emedan Norr och Söder omkring kyrkan ligger Ekeby by, som har sitt namn af the på ägorna befinteliga Ekar. År 1648 har man ock funnit Stubben af en gammal Ek til 2 och en half famns tjåcklek stå qwar under Gålfwet i kyrkon[21], hwilket nogsamt gifwer tilkänna, at kyrkan rätteligen heter Ekeby; och emedan hon allenast ligger en ottondedels mil i Söder ifrån Sjön Boren[22], så är solklart, at hon therföre kallas Ekeby circa Borna eller Ekbyborna. At säga när kyrkan aldraförst blifwit funderad, thertil gifwes ingen anledning; men af thes tjåcka murar och drygt tiltagna Sten-Torn, som är lika bredt med yrkan, ser man nogsamt, at hon är en af the äldsta i Stiftet. Från grunden är hon upmurad af Kalk- och Gråsten med ett ansenligen högt Torn, hållandes i längden med Altar-Choret 51 alnar til yttre Torn-muren, och i bredden 11 alnar. Från henne til Skeninge räknes en och en half mil; och står hon på krono grund. Altartaflan är ifrån Påwetiden: öfwerst therpå är Frälsaren på korsset afbildad; men midt på Taflan står Mariæ bild med Barnet på armen: til höger är ock ett ståteligit Marie beläte upstäldt, och til wänster then törnekrönte och döde Frälsarens bild uti Marie sköte; af hwilket alt slutes, at kyrkan är Marie helgad. [ 156 ]Prädikstolen, af Snickare-arbete, är beprydd med Evangelisternas bilder uti målning, och är han af Församlingen och kyrkoherden Erico Jonæ påkostad år 1626. Orgelwerket har 6 stämmor, och är uti godt stånd. Inga Adeliga Hufwud-Baner ses här wara upsatte. Efter Romerskt Catoliskt sätt äro hwalfwen prydd och målad med åtskilliga heligas beläten, men Söder om Choret är ett präcktigt upmuradt Graf-Chor, som thet olyckliga R. R. Baron Hogenskild Bielke låtit tilreda åt sig och sin Familia; fast han icke blifwit, efter sin undergångna dödsdom i Stockholm then 3 Jan. 1605, hitförd, utan lagd i Riddarholms-kyrkan[23]. Grafwens utseende är ganska präcktigt; ty midt öfwer Grafwen är ett Castrum doloris af Marmoren upstäldt, och hörnen på thetsamma af Marmorsten upstäldt, och hörnen på thetsamma, uti wäl uthuggne bilder, utzirade med Fortitudo, Temperantia, Sapientia, Caritas, Fides, Spes, Prudentia och Justitia. Åfwanuppå läser man: Hær ligger begrafwen then Ædle Wælborne Herre, Herr HOGENSCILDT BIELLKE til Nynæs och Ulfås, Ridder, Friherre til Luköö, som war Sweriges Rikes Råd uti — — — år, och fordom Lagman i Uppland och Ståthållder öfwer alt Öster-Göthland, samt hans elskeliga wælborna Husfru, Fru ANNA, Herr SWANTE STURES, Grefwe til Stegholm och Westerwik, Friherre til Hörningsholm och Tollegarn dotter, fordom Sweriges förnæmste Råd, Riks-Marsk och Gubernator i Lifland, hwars själar Gud alsmæcktig wærdes til ewinnerlig glædie upwæcka, och afsomnade han i Herranom then — — — — Anno Domini — — — — ætatis fuæ — — — — — Sammaledes afsomnade ock hon i Stockholm in Christo Anno MDXCV die 9 [ 157 ]Martii ætatis fuæ LIV. Omkring krantsen står Philip. I. Christus ær mitt lif &c. Rom. 14. Lefwe wi, så lefwe wi &c. 1. Cor. 15. Såsom alle dö uti Adam &c. Å Wästra sidon står Herr Hogenskildt Bielkes och thes Frus, Anna Stures, namn och Wapn; och å Östra sidon är ett Baner uthuggit, under hwilket stå 2 i korss stälde Fanor, och å hwarthera sidon om korsset en Stålhandske, bredewid hwilka stå på then ena sidon twänne i korss lagde Swärd, och å andra sidon, Brösthjelm eller Harnesk, med följande underskrift: Jag ligger och sofwer och waknar up, ty Herren uphåller mig. Å andra sidon stå följande namn med wapnen under: Herr Turo Stensson, Fru Margaretha Krummedik. Herr Peder Körning, Fru Karin Biörnsdotter. H. Peter Hogenskildt, Fru Cicilia Bryske. H Borcart Ifwerson, Fr. Margareta Store. Hr. Claus Nilsson, Fr. Karin Stensodtter. Hr. Lage Bräck, Fr. Ælfa Laxmansdotter. Hr. Ake Axilson, Fr. Mæreta Benctzdotter. Hr. Erich Ericson Gillenstiern, Fr. Kristin, Kong KARLS dotter, och å Norra sidon följande Personers namn och wapn: Herr Nils Sture, Fru Birgitta Karlsdotter. Hr Ernegissel Gædda, Fru Bencta Siomonsdotter. Hr. Christiern Grerson, Fru Mæreta Pærsdotter. Hr. Måns Benctzon, Fru Mæreta Månsdotter. Hr. Erich Gillenstierne, Fr. Kristin, Kong KARLS dotter. Hr. Eskil Isachson, Fru Cicilia Haraldzdotter. Hr. Karle Christiernson, Fr. Ebba Krummedik. Hr. Karl Bengtzson, Fru Karin Lagesdotter. Til Grawens ytterligare prydnad är under the öfwersta hwalfwen åtskilliga härliga Bibliska Språk antecknada, och är hon nu Sparre Familien tilhörig. Til hennes wid macht hållande har Generalen och Gouverneuren Baron Carl Larsson Sparre för sin död donerat til kyrkan en [ 158 ]Utjord uti Gafwelstena, Aska Härad och Ask Sokn, som lydt til Ulfåsa; men Gåfwo-brefwet blef ej utfärdadt förr än långt efter hans död, af thes Barn och Arfwingar: thet befinnes wara dateradt then 4 Julii 1717, och uti Bobergs Härads Tings-Protocoll infördt then 5 Martii 1724, samt uti Aska Härads Tings-Protocoll then 1 Maji samma år. Ibland andra, som hafwa sina Lägerställen uti kyrkan, hwilar ther ock en Catharina af Natt och Dag Slägten, hwarom namnet och wapnet på Grafstenen bära wittne. Af Antiquiteter är en kalk med Paten wid kyrkon; och har samma Paten uti Munkstyl en sådan påskrift: Bero de Fughilsunde et consors sua Ingridis fecurunt me fieri, in honorem s:æ Ecclesie, och förmenes, at han altsedan S. Britas tid warit på Ulfåsa Sätes-Gård, hwarifrån han til kyrkon blifwit skänckt af Landshöfdingens i Upland, Baron Per Ribbings Arfwingar, tå han dödde år 1720. Såsom förbemäldt är, så har wäl kyrkan ett ansenligen högt och stort Sten-Torn, men Klockorna hänga doch i Trästapel. På then större står antecknadt: Hans Kongl. Majestets wår Allernådigste Herres och Konungs Tro Man, General Lieutenant af Infanteriet och Gouverneur öfwer Wæstre Norrland med thes underliggande Lappmark, then Högwælborne Herre, Herr CARL L. SPARRE, Friherre til Croneberg, Herre til Ulfåsa och Marieberg &c. 1673, och på then mindre läser man: Bræckter under ringningen år 1751. Å nyo guten och med 8 lispund påökter uti Norrköping af Magnus Hultman 1752. Gudi allena æran! År 1678 then 13 Julii lades then förra klockstapeln genom ljungeld i aska, wid hwilket tilfälle Storklockan, om 6 Skeppunds wigt, blifwit smält och thes malm förtärd, så at man icke funnit igen mer än 34 [ 159 ]Lispund och 12 marker at gagna til klockans omgjutning: hade ock kyrkan thet öde, at, wid samma olyckliga tilfälle, til tak och torn blifwa afbränd. Wid thetta tilfälle wil man ej eller förtiga, at en afdelt kammare är åfwan kyrko-hwalfwet med ingång utur Tornet, och kallas han S. Britas kammare theraf, at hon säges theruti hållit sin enskildta andacht.

Något mer än 680 Menniskior bo uti Soknen, som består af 36 58 Hemman, af hwilka 5 äro Skatte, 13 12 krono, 8 18 Frälse, 9 Frälse-Säteri, och ett Prestegården, som är oskattlagd. Af thessa ligga 21 uti Bobergs och 15 58 uti Aska Härad. I Öster gräntsar hon til Lönsås, i Söder äfwen til Lönsås och Hwarf, i Wäster til Ask och Winnerstad, och i Norr til Sjön Boren mitt för Christbergs Sokn. Uti Boren fångas Gädda, Abbor, Mört, Ål, Sarf, Lögor och någon Lax, samt uti Ulfåsa-wiken Sutare. Förr har man ock fångat Braxen uti honom, fastän man nu aldrig blifwer warse ett enda lif. Wintertiden fiskas här bätst, emedan watnet är ganska klart om Sommarne, så at Fisken wäl kan se sig före och undfly Fiskarens garn. Längden af Sjön är 7 ottondedels mil, och tes bredd något drygare än en fjerdedels mil, ther han är som bredast. Söder i Soknen til Racklanda By är litet Skog, äfwenock wid Ulfåsa Säteri; men eljest äro Hemmanen Skoglöse, och måste the på Norra sidon om Boren belägna Soknar anlitas om Skog. Åkerjord är här tilräcklig, merendels til 16 a 20 tunnors Utsäde wid en Helgård; men Äng och Mulbete ganska litet, så at tilräckeige Kreatur ej kunna hållas, ej eller nog gödsel samlas til then myckna Åker, som är af så åtskilliga slag, nemligen Lera, Dungjord, Sand och någon Swartmylla, och behöfwer så mycket mer gödning. [ 160 ]På Prestegårds eller Næsia ägor äro Ättebackar. Man bör ej eller förtiga, at här uti Soknen en Spin-Schola är inrättad til kammarduks-Fabriquen i Wadstena. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Fåsala, Frälse-Säteri af 4 Hemman, en ottondedels mil ifrån kyrkon belägit. Har stort Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, Fiske i Boren, 3 rå och rörs Torp, och brukes af 3 Bönder för arrende, som betales til ägaren af Finspong.

2. Ulfåsa, som ligger uti Aska Härad och består af ett Hemman, hwarunder Kiellegården af ett och Hambra af 2 Hemman äro afhyste; så at Gården nu består af 4 hela Hemman Frälse-säteri. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkan på en behagelig högd icke långt ifrån Sjön Boren, och har ett wackert Stenhus af 2 wåningar, som General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbing för få år sedan låtit upsätta. Utsädet är här ansenligt, Äng ymnig och Mulbete til nödtorft. Thesförutan är här Fiske i Boren, litet Skog, ståtelig Trägård, Tegel- och Kalk-ugn, månge underlydande Bondehemman, och 16 rå och rörs Torp. För år 1252, tå Ingrid Ylfwa blef död, har hon och hennes Man Riddaren och ÖstGötha Lagmannen Måns Minnesköld ägt Ulfåsa, och år 1269 ägdes thet af R. R. och Lagmannen i ÖsterGötland Bengt Magnison Minnesköld. Therefter har R. R. och Lagmannen i Närike Ulf Gudmarkson[24] (hiorthufwud), S. Britæ Man, warit ägare theraf; och förmenes, at Gården tå först efter Ulf Gudmarson blifwit kallad Ulfåsa, sedan S. Brita flytt [ 161 ]honom från thet i stora Djur-gården[25] så kallade S. Britas näs, ther ännu rudera synas på Berga Bys ägor, hwarest nu Humle-Gården är. Sedan R. R. Hogenskildt Bielke bekom Ulfåsa med sin Fru Anna Sture, lät han å nyo år 1584 flytta Gården närmare Boren, på thet rummet ther han nu står, och upsätta 2 Träbyggningar med sköna målningar utzirade, samt år 1592 gjöra begynnelse med en Stenhus-byggnad, som han för sitt påkommande fängelse skul icke fick fullborda. Efter Stångebro Slag år 1598 flydde han hit och dölgde sig länge; men blef omsider röjd, och gripen för thet han höll med Konung SIGISMUND och thet Polska anhanget, hwarföre han ock måste undergå förenämnda dödsdom; och blef all hans Egendom, efter Norrköpings Beslut, confiscerad och lagd under kronan. År 1639 blef wäl Ulfåsa förlänt till Lars Sparre; men år 1682 måste General-Lieutenanten Carl Larsson Sparre för Ulfåsa gifwa til kronan andre Gods i byte. Sedermera hafwa Ribbingar ägt Egendomen, och är han trenne af General-Lieutenanten Baron Gabriel Ribbings Döttrar i arf tilfallen: men år 1757 köpt af Baron Johan Abraham Hamilton, som åter sålde honom til Hans Excell. R. R. Ridd. och Commend. af Kongl. Maj:ts Orden Baron Anders Johan von Höpken:

3. Åsmestad, Frälse-Säteri af ett Hemman, ligger en liten fjerdedels mil ifrån kyrkan, och har 18 a 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och tilräckligt Mulbete. Säteriet lyder til Ulfåsa och brukas af en Bonde til halfnad.

4. Næsia, kyrkoherdens Boställe, är belägit en [ 162 ]ottondedels mil ifrån kyrkan utmed Sjön Boren, och anses för ett Hemman. Thertil äro 20 a 24 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete och Fiske i Boren. Härads-Probsten M. Nils Stenhammar är nu kyrkoherde här sedan år 1731.

Märkwerdigt är, at på Utnåsa udde wid Prestegården wara många slags Trän: såsom Alm, Ask, Oxel, Hägg, Hagel, Asp, Tall, Pil, Björck, Appel, Ene, Runn, Lind, Try, Al, Ek och Kongsbärs-Buskar; och på lilla Djurgårds udde wid Ulfåsa, Barberits-bär: och lära thesse månge slags Trän i fordna tider, såsom en prydnad för Ulfåsa, som icke ligger långt härifrån, til större delen wara planterade.

9. CHRISTBERG, Consistoriel.

Man ser at kyrkan uti 1461 och 1479 års bref och Tings-Protocoller, som äro wid kyrkan, kallas Christberg, och icke Krigsberg, som somlige pläga kalla henne: bör förthenskul thes namn blifwa oombyteligit, i synnerhet som ett HERrans Hus och Tempel rättare kallas Christberg, än Krigsberg. Kyrkan står på krono grund, 3 mil ifrån Linköping, tätt intil Sjön Borens strand å Norra sidon; och är 42 och en half aln lång och 18 alnar bred. Ibland alla Lands-kyrkor i Länet är hon en af the wackraste; ty utom thet at hon, genom Herrskapernas gifmildhet, blifwit i mång mål inuti beprydd, så är hon ock ganska ljus af sina 8 Fenster. När hon först blifwit funderad wet man icke; men år 1725 lät Bruks-Herrn Gabriel Bergenstråhle tilbygga Choret eller kyrkans Östra del med egen bekostnad, och bepryda Panelen under taket med wäl målade Bibliske deviser. På lika sätt är ock gamla kyrkans Panel långt för thetta wäl målad. Altartaflan föreställer [ 163 ]uti skön målning Christum segrande öfwer korsset, och är hon til kyrkan förärad af Bruks-Patron Johan Wictorin. Theslikes är ock Prädikstolen wäl målad, så at han pryder sitt rum. Orgelwerket om 11 stämmor med pedal har ock wackert utseende; men är mycket förfallit. Med Ljus-Kronor prålar ock thenne kyrka fram för många andra; althenstund här äro 2 stycken med 3 pipors omgångar, och 2 med 2 omgångar. Af them har Öfwerste-Lieutenanten wid Cavalleriet Hans Skytte och hans fru Wendela Törnsköld förärat then ena år 1712, och stå bägges theras wapn på klotet ritade. Then andre är förärad af Bruks-Herrn Gabriel Bergenstråle och hans Fru Christina Catharina Ankarfjell år 1725. Then tredje är theslikes gifwen af bemälte Bergenstråle i testamente efter thenna thes Saliga Fru; och then fjerde är skänkt af Majoren wid ÖstGötha Infanterie Nils Liljehök och hans Fru, Friherrinnan Hedwig Wachtmeister, år 1732. Adeliga Familie-Grafwar äro här en Skyttes, en Bergenstråles och en Tigerklous. Thesförutan är en Graf i kyrkan, hwars Grafsten har en sådan påskrift: Hær under hwilar Capitain och Regements -Quartermæstaren wid Östgötha PÆR GARP til Kalsby och hans Fru MARIA MUSLA. Han dog d. 8 Maji 1684. Hon dog 1674. Från Påwetiden är här i kyrkan ännu ett Rökelse-kar af Messing i behåll. Til kyrkans utwärtes prydnad har hon ock ett ganska wackert Torn; dock hänga icke klockorna ännu theruti, utan i en nödhjelps-stapel: och är then större klockan guten år 1694; men then mindre redan år 1667. Uti Fastigheter äger kyrkan litet Åker och Äng, hwarå Häradshöfdingens i Bobergs Härad, Laurentii ransaknings och confirmations dom af år 1451 på donations-brefwet är wid kyrkon, och [ 164 ]theslikes ett annat donations-bref af år 1479 på andra åker- och äng-stycken.

Wid pass 1300 Menniskior bygga och bo uti Soknen, som består af 41 78 Hemman, neml. 13 34 Skatte, 18 38 Krono, 7 34 Frälse, 12 Frälse-Säteri, och 1 12 Prestegården[26]; af hwilka 32 ligga uti Bobergs, 3 14 Gullbergs och 6 56 uti Aska härad. Af them äro ock 1 12 Bergsmans-Hemman, som räknas under Godegårds gamla Bergslag. Soknens längd ifrån Sjön Boren til Tiällmo är 1 38, och thes bredd 1 14 mil. I Öster gräntsar hon til Ljung- och Brunnby, i Söder til Boren mitt för Ekebyborna Sokn, i Wäster til Wästra Ny och Motala, och i Norr til Godegård och Tiällmo. Ganska månge Insjöar äro här, och ibland them Stråken then störste, som är ganska Fiskrikt, i synnerhet på Gädda, Abbor, Mört, Ål och kostelig Braxen. Merendels öfwer alt är en oländig Skogsmark, dock med god Skog. Jordmån består uti Syrsand, som är ganska swekfull; och hafwa Innewånarne så mycket större känning theraf, som til Hemmanen äro rätt små Utsäden; hwarföre the ock årligen måste köpa Säd, then the likwäl med beqwämlighet få mala inom Soknen, althenstund här är 2 Miöl-Qwarnar som gå året om, och thesförutan några Sqwaltor. Så wäl Skog som Äng och Mulbete är här tilräckligen til the fläste Hemman. Utom Åkerbruket [ 165 ]och Boskaps-skötseln kålar Allmogen til the härwarande Bruken, och skulle utom thetta Näringsfånget icke kunna här å orten lifnära sig; ehuru här ock kan wara någon inkomst för Jern, som föres från Bruken til Norrköping. Post-adressen är på Linköping och Oliwenhult 2c. Fastigheter märkes här:

1. Oliwenhult, som är belägit en half mil ifrån kyrkon wid Sjön Strålen, och består af ett halft Hemman Frälse-Säteri, och 2 och ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 13. under Öfwerste-Lieutenantens Compagnie. Thessa Hemman äro byggde til Säteri år 1648, och hafwa litet Utsäde, men nog Äng, tilräckligt Mulbete, stor Skog, godt Fiske, många Bondehemman och tilräckeliga Torp under sig. Ryttmästaren och Riddaren Nils Skytte är nu ägare til Egendomen, som är ett gammalt Skytte Gods.

2. Elmyra ligger en och en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och består af 3 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 8. wid Öfwerste-Lieutenantens Compagie. Til Säteriet är någorlunda tilräcklig Åker, nog Äng och Mulbete, ansenlig Skog, litet Fiske i Sjön Omen och uti en Å, några få Bondehemman och Torp. År 1655 äro Hemmanen inlagde til Säteri, och har Assessoren Gotthard Strik och hans Fru Christina Ribbing förr warit ägare theraf; men nu är thet BruksPatron Marchs Westers Arfwingar tilhörigt.

3. Hårleby, som är belägit uti Aska Härad, 5 ottondedels mil ifrån kyrkon, består af ett Hemman berustad krono-Säteri, N. 99 wid Öfwerste-Lieutenantens Compagnie, och är Ladugård under Rustnings-Säteriet Karshult i Motala Sokn. Til [ 166 ]Hemmanet är någorlunda tilräcklig Åker, Äng och Mulbete, skön Skog, godt Fiske i Boren, och 4 rå och rörs Torp.

4. Böhlnarp är Capitains-Boställe til Wadstena Compagnie, och ligger en och en fjerdedels mil ifrån kyrkan. Thet består af ett krono-Hemman med 5 tunnors Utsäde, 40 lass Hö, godt Mulbete, nödtorftig Skog, litet Fiske och 2 små Torp på ägorna.

5. Carlströms Bruk, som står på Frälse grund, en half mil ifrån kyrkon, och har en Hammare och 2 Härdar, nog Skog och tilräcklig Watndrägt. Tackjärnet köpes ifrån Hammar och Lerbäcks Soknar i Närike, samt ifrån Hällestad; och sändes Jernet til Norrköpings Metall-Wåg, 7 och en half mil Landwäg. Generalen och Gouverneuren Baron Carl L. Sparre har aldraförst upbyggt Hammaren med Kongl. Bergs-Collegii Privilegio af then 24 Nov. 1682, och betales 4 Skeppund årlig Hammarskatt til kronan. Bemälte General och Gouverneur lät ock, i förmågo af Kongl. Majestets samtycke af then 16 Julii år 1684 och Kongl. Bergs-Collegii Privilegio af then 12 Sept. samma år, här uprätta en Mas-ugn; som dock för malmbrist skul icke warit i bruk sedan år 1693, och är nu aldeles förfallen. Bruks-Herrn, Nils Bergenstråle är nu ägare af Hammaren.

6. Qwarns Bruk, belägit en mil ifrån kyrkon, har en Hammare och 2 Härdar, som står på Skatte grund, och betalar årlig Hammarskatt 5 och ett halft Skeppund til kronan. Watndrägten så wäl som Skog är här tilräcklig. Tackjernet köpes dels i Närike dels i Hällestad Sokn, och sändes Jernet til Norrköpings Metall-Wåg 8 mil Landwäg. Anno 1640 then 6 Nov. har Nicolaus Basilier fått Kongl. Bergs-Collegii Privilegium at här inrätta en [ 167 ]Kniphammare; men år 1681 then 14 Nov. meddelte Kongl. Bergs-Collegium privilegium på Stångjerns-Hammaren, och then 23 Nov. 1686, at få reparera then förfallne Kniphammaren. På Qwarngårds Kniphammare och Manufactur-Werk har ock Kongl. Bergs-Collegium meddelt sitt privilegium then 24 Martii 1721; men så är här dock nu ingen Kniphammare. Bruks-Patrons, Johan Wictorins Änke-Fru, Anna Maria von Hierten och thes medarfwingar äro nu ägare häraf.

7. Kyrkoherdans Boställe, Åstorp, är wid kyrkon belägit, och köpt til Prestegård år 1335, likmätigt köpebrewet, som så lyder: Ragivaldus Magnusson recognosco me unum dimidium otungum in Åstorp D:no Ingimaro, Curato Ecclesiæ Christbergensis, totaliter mihi alienasse &c. Utsädet til Åstorp är 3 tunnor, Hö 30 lass och intet Mulbete, förutan en liten Hage åt 4 Hästar. På ägorna är ock ett gammalt Qwarnställe, som nyligen å nyo blifwit bebyggdt. Uti Hageby Gärde äro wäl ock 2 små åkerstycken af ett halft tunnelands Utsäde til Prestegården; men som förrut nämnde ägor til Prestegården äro ganska ringa, så har Hertiginnan MARIA ELISABETH til Öster-Götland lagt Prestebolet Krono-Hemmanet Kalorp, som är förmedlat til ett halft och swarar för ett halft til Soldat i Rotehåll. Gåfwobrefwet är dateradt then 5 Febr. 1618, och har konung GUSTAV ADOLPH stadfäst donation i Norrköping then 8 Apr. 1619, och Drottning CHRISTINA i Stockholm then 7 Oct. 1633; then 6 Martii 1643 och then 10 Dec. 1645, samt konung CARL then XI:te i Stockholm then 10 Sept. 1685. Nyssnämnda halfwa Hemman ligger en ottondedels mil ifrån Prestegården, och har in alles 6 tunneland Åkerjord af Syrsand, 20 lass Äng och litet Mulbete. [ 168 ]I förmåga af Hertig JOHANS bref njuter kyrkoherden hälften af krono-tionden i Soknen, lika med Presterna i Bergslagen. Cand. Eric Kindahl tog emot Pastoratet år 1753.

8. Capellans-Bostället Bræntorp af ett fjerdedels Hemman Frälse, ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon. Wid Bostället äro 3 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, samt wacker ung Löfskog. Förr än år 1756 har hwarken Capellan eller Capelalans-Boställe warit i Soknen, tå thetta Bostället blef gifwit then 7 Apr. af Bruks-Patron Johan Wictorin, och Capellan antagen wid Församlingen. Och på thet thensamme så mycket bättre här skulle hafwa sin utkomst, gaf Ryttmästaren och Riddaren Nils Skytte 500 Daler kopp:mt, och Bruks-Herrn Gabriel Bergenstråle 1000 Daler Dito Mynt til kyrkans disposition at förränta och betala therå årligt Interesse til Capellan, men aldrig få gripa til Capitalet och minska thet. Nu warande wederlags-Spannemål, som honom och kyrkoherdarna eljest tillkommer. Thenna författning confirmerade konung ADOLPH FRIEDRICH then 8 Sept. 1756, och blef therå Sven Segerbom antagen och befullmäktigad til Capellan; men lefde ej ett helt år: och kom efter honom Nicolaus Hammarquist år 1758.


III. Walkebo Härad.

Thetta Härad inbegriper uti sig 221 78 Hemman, af hwilka 46 34 äro Skatte, 110 Krono, 51 58 Frälse, 9 12 Frälse-Säteri, och 4 oskattlagde Prestegårds-Hemman. Bland thessa Hemman äro 17 34 inberäknade från Slaka, hwars Sokne-kyrka med mer än halfwa Soknen ligger uti Hanekinds Härad. [ 169 ]Af ålder lärer Häradet haft sitt Tingställe uti Gammalkils Sokn på Fättjestad Gärde, ther stora stenar ännu stå, som synas utmärka ett fordomdags brukeligit Domare-säte; och ser man ett Fastebref wara utgifwit i Gammalkil år 1528: men efter konung GUSTAV ADOLPHS Rättegångs ordinantie flyttades Tingen til Bankebergs Gästgifware-Gård uti Wickenstad Sokn, dock icke förr än år 1686, och är ther nu Häradets wanliga Tingstad. Til devis föres uti Sigillet en Plog, hwaromkring orden Walkebo Heradh stå. I Öster gräntsar thet til Hanekinds och Kinds Härader, i Söder jemwäl til Kinds, i Wäster til Wifolka- och i Norr til Gull- och Bobergs Härader. Thes förmåner kunna bäst inhämtas af hwarje Sokns beskrifning. Otta soknar lyda härtil, neml. 1. Nykil, 2. Gammalkil, 3. Sjögestad, 4. Rappestad, 5. Wickenstad, 6. Rakeryd, 7. Leberg och 8. Ulrica.

1. NYKIL, Consistoriel.

Kyrkan, som finnes nämnd i gamla Skrifter Nya Kjöl, twifwels utan af sin belägenhet på en högd, står på krono grund uti Norra ändan af Soknen, en och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, tå wägen tages genom Slaka Sokn. I långliga tider har hon warit 32 alnar lång och 13 och en fjerdedels aln bred; men som Församlingen tid efter annan tiltagit och icke rymdes uti henne, så blef hon år 1734 utwidgad med en tilbyggnad af träd til 16 alnars längd och 17 och en half alns bredd. Altartaflan är upsatt år 1750 för 600 Daler kopp:mt, och föreställer uti wacker målning Frälsaren på korsset med Maria och Johanne therunder. Prädikstolen är i lika måtto wäl gjord i Bildthuggare-Arbete med Frälsarens och Evangelisternas bilder uti förgyld [ 170 ]målning. Theslikes är ock kyrkan beprydd med en wacker Orgelläcktare, som upsattes år 1749, tå äfwen Orgelwerket blifwit köpt för 2600 Daler kopp:mt. Af Påwiska öfwerlefwor ser man ännu kyrkan under hwalfwen wara målad med åtskilliga heligas beläten. En Adelig Familiæ-Graf är här Drake Familien tilhörig, och hwilar theruti CHRISTER DRAKE til Torp och Hambra, Lieutenant under Hertig JOHANS Lif-Fana, afsomnade år 1619, och hans kära Husfru BRITA KÖRNING år 1642, som står at läsa under ett them til åminnelse upsatt Hufwud-Baner. Intet Torn är wid kyrkon, utan hänga Klockorna uti Trästapel; och står på then förre: Wælborne JOHAN DRAKE, MARGARETHA KLINGSPÅR, ANNA SCHEIDING, J. L. SCHÖNFELDT år 1670, men på then mindre:

Verbum divinum manet in æternum. 1586.

Uti Soknen äro 1300 Menniskior, som bebo 45 18 Hemman; af hwilka 16 12 äro Skatte, 16 34 Krono, 9 78 Frälse, ett Frälse-Säteri, och Prestegården ett oskattlagdt Hemman: är ock til märkandes, at 2 12 Hemman äro tagne från thenna Sokn och lagde til Ulrica Eleonora Sokn, tå then år 1736 blef inrättad och Sokne-kyrka byggd. Thenna eller Nykils Sokn är 2 mil lång och 1 12 bred. I Öster gräntsar hon til Slaka och Skeda, i Söder til Wådnäs, Tierstad och Ulrica, i Wäster til Wästra Harg och Gammalkil, och i Norr til Gammalkil och Wickenstad. Någre Insjöar äro här, och ibland them Biersen och en del af Drögen, som stöter här in, the störste; och tämmeligen Fiskrike på Braxen, Gädda, Abbor, Mört, Ål och Lögor. Wid the mellan Sjöarna befinteliga Åar stå små Hus-Qwarnar på åtskilliga ställen, och en Tull-Qwarn [ 171 ]med 2 par stenar, som dock icke oftare kunna mala, än Höst och Wår. Fierdeparten af Hemmanen äga tilräcklig Såg- och Timmer-Skog, men the andre allenast ung Skog, dock til husbehof. Så wäl närmast kyrkan som i största Skogsbygden består Jordmån af Ler, Sand och Dungjord, och är Utsädet wid Hemmanen ganska olika; ty här äro Hemman, som ej hafwa mer än 10, andre 20, somlige 25 och ett 30 tunnors Utsäde: men Äng och Mulbete är merendels tilräckeligit til hwarje Gård. Fastigheter märkes här:

1. Åserum, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån kyrkan, och består af ett Hemman Frälse-Säteri med 14 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knapt Mulbete, liten Skog, ett rå och rörs Torp, och ett Torp på Utmarken. Wid pass år 1648 är Hemmanet inlagdt coh byggdt til Säteri af Ryttmästaren wid ÖstGötha Cavallerie, Georg von Skönfält, som hade en Anna von Scheiding til Fru; och bekom theras Måg Ryttmästaren Matthias Gyllentrost Säteriet efter sina Swär-Föräldrar. Med thennes Dotter bekom Capitain wid Kinds Compagnie Samuel Fogdonius, som år 1696 satte Engelcroniska Familien uti Adeligit stånd, Säteriet; och blef död uti belägringen för Torn år 1703: Hans Måg Häradshöfdingen Isaac Kock har sedermera ägt Säteriet, och äro nu thes Arfwingar ägare theraf.

2. Alwiken, förr Alwyta kallad, Ryttmästare-Boställe wid Wifolka Compagnie. Bostället ligger 3 ottondedels mil ifrån kyrkon, och består af ett helt krono-Hemman med 13 a 14 och en half tunnas Utsäde, 70 lass Äng, nödtorftig Skog, Mulbete åt 18 Kor, och litet Fiske.

3. Træbo, Fendrichs-Boställe wid Majorens [ 172 ]Compagnie, ligger en mil ifrån kyrkan, och består af ett halft krono-Hemman med 8 tunnlands Åkerjord in alles, 20 lass Äng och nödtorftig Skog.

4. Næs, kyrkoherdens Boställe, anses för ett Hemman. Thet ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon och har 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, nödtorftigt Mulbete, Skog til Hägn och Wedbrand, 2 Torp, liten Humlegård och 4 Notwarp uti en liten Sjö. Probsten, Candid. Samuel Schenberg tog emot Pastoratet år 1748.

Thenne Gården Næs är ett afgjärda Hemman från Fättjestad By, och har förr lydt til Gammalkils Sokn; men är såldt af Måns Person i Nääs och Gammalkil Sokn til hederlig Man herr Per, Kyrkoherde i Nykil, och efterkommande för 111 mark, som Faste-brefwet utwisar, gifwit af Sven Person Häradshöfding i Walkebo å rättan Tingstad Gammalkil år 1528.

5. Capellans-Bostället uti kyrko-Byn består af ett fjerdedels krono-Hemman, som har 5 tunnors Utsäde och liten Äng, men hwarken Mulbete eller Skog. Eric Styrenius blef här Capellan år 1738.

2. GAMMALKIL, Consistoriel.

Kyrkan står i Östra ändan af Soknen på krono grund, 2 mil ifrån Linköping, och är thes Wästra del byggd af huggen kalk-sten, och hälften til Öster af Gråsten. Uti längden håller hon til yttre Tornmuren 40 och en half aln, och i bredden 10 och 5 ottondedels aln; och på thet Församlingen, som tid efter annan mycket tiltagit, beqwämligare skulle rymas theruti, blef hon år 1734 på Norra sidon ökt med en tilbyggnad af trä til 15 alnars längd och 12 och en half alns bredd. Altartaflan är ifrån Påwetiden, [ 173 ]och består af några förgyldta bilder; men Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete är köpt år 1735. Inuti är kyrkan wäl målad; och är theruti Öfwer-Auditeuren, Baron Petter Hinrich von Danckwardts Graf, hwartil Commendanten Primros warit ägare, tå han bodde på Säteriet Krångstad, som nu är purt Rusthåll. Thesförutan äger Duse Familien en Graf i kyrkan. Någre til åminnelse, som här äro begrafne, ses theras Hufwud-Baner wara upsatt. Under ett af them läses: Fordom Sal. Hauptmannen Dhen Edle och Wælb. H. JAHAN PARCK, Fribohren af Hornthuna och Flöttjestad, blef född Anno 1616 d. 1 Maji, och Anno 1670 d. 10 Maji afsomnade i Herranom och begrofs d. 12 Octobr. Under ett annat står: Den ædle och wælb. Herrn. H. HINRICK PRIMROS[27] til Grinskill och Krijgasta, fordom Major wid Infanteriet och sedermera Commendant på Johannisborgs Slott, afsomnade d. 17 Nov. 1669, blef begrafwen A:o 1670. Thet tredje Hufwud-Baneret är Ryttmästaren Samuel Duse, som blef begrafwen år 1720, til åminnelse upsatt år 1750 af hans efterlemnade Söner, Ryttmästaren Axel Duse, Christer Duse, Lieutenanten Carl Fredric Duse och Cornetten Samuel Duse. Wid kyrkon är wäl ett ansenligen högt Sten-Torn med spånad träspets, men ändock hänga Klockorna, som sprucko år 1731, och tå blefwo omgutne, uti en år 1699 uprest Trästapel, och är then mindre klockan förärad af Matthias StakelbergWinæs. Af Antiquiteter är wid kyrkon en kalk, som har uti Munkstyl omkring foten följande påskrift: Maria gratia plena. Dominus tecum. Benedicta tu in [ 174 ]mulieribus, och på handtaget uti en sexudding knapp ordet JHESUS. Uti stora kyrkodörren ser man en Runsten[28], lydande Runorna sålunda:

HALTAN. RIS — — — — — ULF. FADR. SIN. VASKU.

Thet är:

Halftan reste — — — — Ulf, sin Fader then tappre.

Soknen, som bebos af 1300 Menniskior, består af 47 Hemman, neml 15 12 Skatte, 19 Krono, 8 12 Frälse, 3 Frälse-Säteri- och ett oskattlagdt Prestegårds Hemman; dock märkes, at 12 Krono-Hemman är tagit af förenämnda och lagdt til Ulrica Sokn, tå hon inrättades. Uti längden sträcker hon sig til 2 14 och i bredden til 34 mil. Thes Östra gränts är Wickenstad och Nykil, thes Södra Nykil och Ulrica, thes Wästra Wästra Harg och Östra Tollstad, och thes orra Sjögestad och Wickestad Soknar. Af Insjöar äro här then stora och lilla Winås-Sjön then störste. Uti them fångas skön Braxen, Gädda, Abbor, Mört och Ål. En Rote i Soknen har ansenlig Skog, men then öfrige delen anses för Slätland, änskönt merendels alle Hemman äga Skog til nödtorft. På Slätlandet är en bördig styf Lera, och uti Skogbygden Sandmylla. Utsädet är emellan 10, 15 a 20 tunnor på en Helgård, och theremot tilräckelig Äng, men knappt Mulbete. Utom Gårdsbruket slår Allmogen Tegel, dock ej mer än til husbehof. WästerNorr om kyrkan är en Biörkelund på en kulle, ther ock på somliga ställen små Ättebackar äro; och hafwa Hedningarna [ 175 ]förmodeligen här haft en Offerlund. Om the uphögde stenar, som stå hardt wid kyrkon på Fettjestads ägor, och tros hafwa warit fordomdags Walkebo Härads Domare-säte, innan Tingstufwan wid kyrkon blifwit byggd, är redan åfwantil något förmäldt. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Kappersta, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, liten Skog, och en Miöl-Qwarn med 2 par stenar. Landshöfdingen Baron Petter von Danckwardt har förr ägt Säteriet; men nu är thet hans Son Öfwer-Auditeuren Baron Petter Hinr. von Danckwardt tilhörigt.

2. Winæs med Blommedal, som ligger en half mil ifrån kyrkon har består af 2 Hemman Frälse-Säteri. Thertil äro 15 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, wacker Trägård, nödtorftig Skog, godt Fiske uti Stor-sjön, en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, och en Såg, som dock stå stila uti stor torka, samt 6 rå och rörs Torp. Matthias Stackelberg och Ryttmästaren Samuel Duse hafwa förr ägt Säteriet, men nu är then sedanares Son, Ryttmästaren Axel Johan Duse, ägare theraf.

3. Fettjestad eller Ågården, Regementsskrifwarens Boställe wid ÖstGötha Infanteri, ligger ett litet stycke ifrån kyrkan, och består af ett Hemman krono med 9 tunnors Utsäde, Äng til 20 lass, en Beteshage, och utom thes äfwen medelmåttigt Mulbete, samt nödtorftig Skog til Gärdsle och Wedbrand.

4. Kyrkoherdans Boställe, icke långt ifrån kyrkon belägit, anses för ett Hemman, och har 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, knappt Mulbete, liten Skog och ett Torp. M. Petrus Ekwall har wårdat Församlingen sedan år 1755.

[ 176 ]5. Capellans-Bostället Stillinge ligger strax wid kyrkon, och består af ett halft Hemman krono med 5 a 6 tunnors Utsäde och liten Äng. Petrus Hasselberg tilträdde Sacellanien år 1755.

3. SJÖGESTAD, Annexa til RAPPSTAD.

Uti gamla Munke-Annotationer ser man, at kyrkan kallas Syawalstad eller Sjöwallstad, dock kan man så litet säga, hwarföre hon blifwit kallad Sjöwallstad som Sjögestad, emedan intet tekn är, at fordomdags någon Sjö warit wid kyrkan. Hennes Wästra del är af huggen kalksten upmurad; men som hon warit förliten åt Församlingen, så blef hon år 1751 wid Östra ändan tilökt med en byggnad af Gråsten til 16 alnars längd, hwarigenom nu hennes hela längd är 46 alnar, och bredden 10 alnar. Från henne räknar man til Linköping en och en half mil: och står hon på krono grund, icke långt ifrån allmänna wägen, som löper mellan Linköping och Jönköping. Altartaflan med Chrisi korssfästelse och några Apostlars bilder äri från Påwetiden. Prädikstolen är med litet Bildthuggeri oc några bilder utzirad. Under Kyrko-hwalfwen är ännu Påwisk målning i behåll. Bland Ljus-Kronorna, som här äro, är en med 7 armar tagen i Torn år 1703 then 5 Oct. och til kyrkon förärad af Major Petter Pihlkrantz och hans Fru Catharina Rosenmarck, och ligger han i kyrkan begrafwen. Til år 1726 hafwa Klockorna hängt uti Trästapel; men blifwit tå nedtagne och uphängde uti Sten-Tornet, som är wid kyrkon, och ses på then större endast, at hon är guten år 1632, men på then mindre står med Swenskt prent: Arum efther Guds byrd MDXXXVIIII. Ulf mek stöpte Gudi til lof. Samma gång, tå Stapeln togs ned år 1726, fants under thes hjerteträd en Runsten, hwars Runor äro så lydande:

[ 177 ]SADUR. RISTI. IFTI. DURA. BRUDUR. SIN. WAR. TAUIU.[29]

Thet är:

Sadur upreste efter sin broder Thure, då han war död.

Af Fastigheter äger kyrkan ett stycke jord af 40 alnars längd och bredd, som Anders Liljehök förärat til klockare-bordet år 1672.

Soknen bebos af 490 Menniskior, och består af 22 78 Hemman, bland hwilka 6 12 äro Skatte, 12 38 Krono, och 4 Frälse. Thes längd så wäl som bredd är 12 mil, och gräntsar hon i Öster til Wickenstad, i Söder til Gammalkil och Östra Tollstad, i Wäster til Wiby, och i Norr til Rappstad. Igenom Soknen rinner Lill-Ån, och står en Miöl-Qwarn wid henne, som dock icke går oftare än Höst och Wår. Söder och Wäster i Soknen är någon Skog, men the Hemman, som ligga Norr och Öster ut, äga aldeles ingen. Til större delen består Jordmån af Lera och någon Sandjord; och äro til Hemmanen 12, 16 a 20 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, och knappt Mulbete. Af gamla [ 178 ]Minnesmärken äro här 2 Runstenar. Then enes Runor, som står wid Frackstad, lyda sålunda:

GUT. RAISTI. IFTI. SKARA. SUN. SIN. ANUN. HIU. SIDU.[30]

Thet är:

Gote reste efter sin Son Skare. Anuner högg sidan (hällen).

Then andras Runor, som står wid Hackstad äro thesse:

YUSTIN. RISTI. STAIN. EFTR. TIURA. FADUR. SIN.[31]

Thet är:

Östen reste stenen efter sin Fader Tiore.

Kyrkoherden så wäl som Capellan bo wid Moder-kyrkon, 3 ottondedels mil ifrån Annexan.

4. RAPPSTAD, Consistoriel och Moder-kyrka för SJÖGESTAD.

Kyrkan står på krono grund, en och en half mil ifrån Linköping, och är upmurad af huggen Kalksten, på en högd, til 36 och 3 fjerdedels alns längd och 10 alnars bredd. När kyrkan blifwit funderad, therom äges ingen kundskap, ej eller när hon blifwit å Norra sidon tilbyggd med 14 alnars längd och 3 alnars bredd, längs med kyrkan, såsom synligt är. Altartaflan, från Påwetiden ännu qwar, afbildar Christum på korsset och Mariæ, Johannis, Pauli, Petri och 2 andra bilder å ömse sidor om korsset. Prädikstolen har Ryttmästaren Magnus Stärkenfelt och thes Fru Sophia Ulfsax på Forsa Säteri påkåstat och låtit upsätta år 1665. Söder om kyrkan är Holtz-Familiens Graf utbyggd, och theras [ 179 ]Stamwapn öfwer grafwen upsatt. Under ett i kyrkon upfäst Hufwud-Baner läses: Hans Kongl. Maj:ts Tro Man och Ryttmæstare wid Konglige Majestets Adelsfana, fordom den ædla och wælborne Herrn, Herr MAGNUS STÅRKENFELT til Forsa och Folkebo. Hwilken föddes A:o 1614, och i Herranom afsomnade Anno 1685, och under ett annat i Choret upsatt står at läsa: Hær under hwilkas i Herranom den ædle och wælborne Herr CLAUDIUS STÅRKENFELT til Forsa och Folkebo, Anno 1659. Kyrkan har wäl i långliga tider haft ett högt och ansenligit Torn, men år 1730 blef thet för thes bräcklighet skul nedtagit och ett annat högrest och prydeligit Torn byggdt, uti hwilket Klockorna hänga, och står på then större uti gammal Munkstyl at läsa: Åren effter Guds birdh MDXIX. Ulf Sonnason. Help Jhesus Maria Son then renne: men på then mindre, som blifwit omguten år 1750, följande raders innehåll:

Kommer, kommer hit at höra
HErrans ord, och lära wäl,
Saligt tro och flitigit gjöra
Hwad som gagnar bäst wår själ.

Soknen består af 32 14 Hemman, bland hwilka 34 äro Skatte, 17 Krono, 8 12 Frälse, 5 Frälse-Säteri och Prestegården ett Hemman; dock lyda af förenämnda Hemman 6 til Wifolka Härad. Wid pass 520 Menniskior bo i Soknen, som är 38 mil lång och äfwen så bred. I Öster gräntsar hon til Kärna, i Söder til Wickenstad och Sjögestad, i Wäster til Wiby och Wästerlösa, och i Norr til Biörkeberg och Leberg. Igenom Soknen rinner Lill-Ån fram, och står wid henne en Miöl-Qwarn med 3 par stenar, som endast kan mala Höst och Wår. Här är merendels Skoglöst, och äga endast någre [ 180 ]Hemman litet Skog i sine Hagar. Söder i Soknen består Jordmån til större delen af Sandjord; men uti thes Norra del är bördig Lera, och sås wid en Helgård 10, 12 a 14 tunnor årligen. Ängen är liten och Mulbetet knappt til hwarje Hemman. Fastigheter märkes här:

1. Ekströmmen, som förr hetat Härsta, och består af 3 Hemman Frälse-Säteri, förutan 2 rå och rörs Hemman, som brukas af Bönder. Säteriet ligger uti Wifolka Härad, en ottondedels mil ifrån kyrkon; och har 13 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Mulbete och Skog, en Miöl-Qwarn, som går Höst och Wår, 7 rå och rörs Torp, och några underlydande Bondehemman. Egendomen är ett Holdts Gods, alt sedan år 1638, och nu tilhörig Ryttmästaren Svante Holdts Änke-Fru, Mærta Christina Drakenberg och thes Barn.

2. Forsa, som ock kallas Biskops-Forsa, theraf at the Påwiske Biskopar i Linköping ägt honom til Biskops-bordet. Han ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon, och består af 2 och ett fjerdedels Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 72 wid Wästan Stångs Compagnie; och har 20 a 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete och 7 rå och rörs Torp. Stårkenfeltar hafwa förr ägt Rustnings-Säteriet, sedan en Holdts, och sidst Cancellie-Rådet Eric von Roland, hwars Fru Eva von Stegling lemnat thet i arf åt Öfwerste-Lieutenant. och Ridd. Stephan Klingsporre.

3. Assedun eller Aspedungen, kyrkoherdans Boställe, ligger ett litet stycke ifrån kyrkon, och anses för ett hemman. Thertil äro 15 a 16 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete och liten Skog i 2 små Hagar. Probsten Andreas Berzelin har här warit kyrkoherde altsedan år 1780.

[ 181 ]4. Brostorp, Capellans-Boställe, består af ett halft Krono-Hemman, som ligger litet stycke ifrån Moder-Kyrkon och 3 ottondedels mil ifrån Annexan, har 4 tunnors Utsäde, liten Äng och en ganska liten Hage. Johan Askan är nu Capellan, sedan år 1742.

5. WICKENSTAD, Consistoriel och Moder-kyrka för RAKERYD.

Man håller före, at någon af the i förra tider här i ÖsterGötland boende Wikingar eller Härnadsfarare bodt ther kyrkan blifwit byggd, och at hon i anseende thertil blifwit kallad Wikingstad[32]; dock ser man ock på Runstenar, såsom på en uti Wiby Sokn, at Wiki i fordna tider warit ett brukeligit Mans namn: och kan wäl wara, at en wid namn Wiki aldraförst upodlat och haft sin boning uti ett af the närmast til kyrkon belägne Hemman, efter hwilket hon fordom först blifwit kallad Wikista, och sedan Wickensta, som man nu i allmänhet nämner henne. Hon står på krono grund, 1960 alnar linea recta ifrån Annexan, och en mil ifrån Linköping, samt wid pass en fjerdedels mil ifrån allmänna wägen, som löper mellan Linköping och Jönköping. At säga när hon blifwit funderad, thertil gifwes ingen anledning. Thes längd är 40 alnar, och breden ej mer än 9 och 3 fjerdedels aln. Altartaflan afbildar Christum på korsset med Maria, Johanne och the 4 Evangelister therunder, och är hon målad samt upsatt år 1656; men wil berättas, at här förr warit en mycket präcktig Altartafla, som the Danske uti Konung ERIC then Fjortondes tid, år 1568, tagit med sig til Danmark. Prädikstolen är af Snickare gjord med [ 182 ]inskurne ritningar, och står ännu omålad. Af Adeliga Grafwar är här allenast en, som tilkommer Skönfeldtske Arfwingerne. Hufwud-Baner ses här trenne. Under ett, som hänger wid Grafwen, läses: Kongl. Maj:ts wår allernådigste Konungs och Herres tro tienare och fordom Ryttmæstare under Östgötha Cavalleri, den Edle och Wællborne Herre, Her GEORG von SKIÖNFELT til Zeleh, Åberga och Åserum, född A:o 1628, och död på Gåfwelösa Sætegård d. 8 Apr. åhr 1676. Under ett annat framme i Choret står: Kongl. Maj:ts tro tienare och wælbestælt Ryttmæstare under Östgötha Cavalleri, den edle och wællborne Herre, H. MATTHIAS GYLLDENTROST, Herre til Åserum och Åsarp &c. ær född i Stockholm Anno 1644 d. 22 Jan. och uppå sin Gård Åserum Anno 1684 d. 24 Oct. saligh i Herranom afsomnade. Widare läses under ett, som äfwenwäl är uppsatt framme uti Choret: Detta monument hafwer den wællborne Man JÖNS BOSON til Hobynæs och Skölstad, samt hans ædla och wælborna Fru, Fru INGEBORG ULF sine slaige kiæra Förældrar och Syskon, som hær ligga Begrafne, de ædle och wælborne Junckrar ERICK ULF och JOHAN ULF, samt theras kæra Syster, den ædle och wælborne Jungfru, J. KARIN ULF, som afsomnade 1623. Desse salige til åminnelse ær detta upsatt åhr 1640. Til år 1745 hafwa wäl Klockorna hängt uti Trästapel, som stådt sedan then 19 Apr. 1648; men som han blifwit mycket bräcklig, så förliktes Församlingen therom, at bygga ett Torn på kyrkon så wäl til prydnad som nytto; och blef thet wid Wästra Gafweln på taket af Biellkar och Bräder förenämnda år byggdt, samt spånadt, och klockorna tit hängde. Then större war wäl remnad och omguten år 1735, men som [ 183 ]hon å nyo remnat, så kommer hon fodersamast at omgjutas igen. På then mindre står å ena sidon: Pastor Daniel Kling, Comminister Sveno Follenius, Psal. 150. v. 6. och å andra sidon: Omguten 1733 af M. Hultman i Norrköping.

Öfwer 600 Menniskior bo i Soknen, som består af 28 38 Hemman, bland hwilka 2 äro Skatte, 16 78 Krono, 6 12 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården, som är oskattlagd. Wid pass 12 mil är Soknen lång och 14 mil bred. I Öster gräntsar hon til Slaka, i Söder til Nykil, i Wäster til Gammalkil och Sjögestad, och i Norr till Rappstad. Ofta nämnde Lill-Å rinner ock här fram. Ganska få Hemman äga Skog. Jordmån består uti styf Lera och Dungjord, som dock är tämmeligen bördig, och sås 10, 12 a 14 tunnor årligen wid ett helt Bondehemman. Äng så wäl som Mulbete är här knappt. Af Ålderdoms-märken äro här Ättehögar på åtskilliga ställen, och 2 Runstenar, som bägge ses aftryckta uti M. Göranssons Runstens-Bok, ther then ena berättas stå wid Gunarp, men står uti Bos Bys Äng. Thennes Runor lyda sålunda:

UKI. RIST. STIN. AFT. BRUD. SIN IUSTI.[33]

Thet är:

Åke reste stenen efter sin broder Justi.

Then andre står wid Bankebergs Gästgifware-Gård, och lyder så:

DURSTA. IRSI. IFTIR. RUIKJIS. — — — — — — UK. AI.[34]

Thet är:

Thorste reste efter Ruikjis — — — — — — och Ai.

[ 184 ]Frälse-Säterier äro här twå, sedan Gismestad, som ock förr warit Säteri, blifwit reducerad, neml.

1. Skjöldstad, som består af ett Hemman och ligger en sextondedels mil ifrån kyrkon. Thes förmåner bestå uti 24 a 26 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, litet Mulbete, tilräcklig Skog, 3 och ett fjerdedels Bondehemman, 3 rå och rörs Torp och 4 Torp på Bondehemmans ägorna. Danckwardtar hafwa förr ägt Säteriet, som blifwit såldt til Hoff-Intendenten Anders Flygarell; och är thet nu Majoren och Riddaren Carl Gustav Strömsköld tilhörigt.

2. Åsarp, som ock består af ett Hemman och ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon. Til Säteriet äro 24 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng och Mulbete, litet Risbränsle uti Hagarna och 3 rå och rörs Torp. Landshöfdingen i Kronobergs Län, Otto von Scheiding och Margaretha von Masenbach lemnade Säteriet efter sig til Dottern Anna OttesDotter von Scheiding, som war gift med Ryttmästaren Georg von Schönfeldt, hwilken åter lemnade thet til sin enda Dotter Anna Margareta SChönfeldt, gift med Ryttmästaren Matthias Gyllentrost: Theras Dotter Agneta Christina Gyllentrost, som hade Capitain Samuel Engelcrona til Man, bekom Säteriet efter sina Föräldrar. Therefter war Sonen Georg Engelcrona ägare theraf, och bebos nu af thennes Son Qwartermästaren Samuel Ephrain Engelcrona.

Kyrkoherdans Boställe, Berga, som ligger ett litet stycke ifrån kyrkon, anses för ett Hemman, och har 16 a 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knappt Mulbete. Daniel Kling är här Pastor sedan år 1728.

Capellans-Bostället Harg består af ett halft Krono-Hemman, som ligger en fjerdedels mil ifrån [ 185 ]Moder-Kyrkon och 3 ottondedels mil ifrån Annexan; och har 6 tunnors Utsäde, liten Äng och ganska knappt Mulbete. Johannes Engwall är nu Capellan til båda kyrkorna ifrån år 1731.

Innan jag lemnar thenna Sokn, bör jag icke förtiga en sak, som förtjenar thet allmännas uppmärksamhet. På Rusthållen Sörstad här i Soknen, har theras Ägare, Inspectoren Johan Liljeblad, med mycken mödo och stor kostnad, genom höga Herrars gynnande, anlagt ett litet Schäferi af the så kallade Angoriska Getter; hwilket redan, genom Guds wälsignelse, så förkofrat sig, at bemälte Inspector nu är i stånd at framwisa öfwer 30 fullgoda Getter och Båckar. En sak, som tilskyndar Inspector Liljeblad så mycket större beröm, som han är then förste, hwilken i wårt ÖsterGötland wist ett Patrotiskt nit uti ett för wåre Manufacturerinteressant stycke.

6. RAKERYD, Annexa til WICKENSTAD.

Kyrkan står på krono grund, en mil ifrån Linköping, och är 30 och en half aln lång och 9 alnar bred. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och ses wara beprydd med Arons och Apostlarnas bilder: men Prädikstolen blef år 1744 köpt, tå han kostat 200 Dal. k:mt, hwilka til större delen äro tagne utur kyrkans Cassa, och resten af Församlingen sammanskuten. Uti kyrkans prydeliga Torn, som för kyrkans och Sokne-Männens sammanskotts-medel blef byggdt år 1751, hänga Klockorna; och är then större ganska gammal, som ses af orden Help Maria, hwilka ord, med mera, som är obegripeligit, står på henne utsatt uti Swenskt gammalmodigt prent. Til år 1688 har hon warit ensam wid kyrkon, tå Secreteraren uti Antiquitets Collegio Johan Hadorph låtit [ 186 ]titföra then mindre ifrån Stockholm, til hwilkens förfärdigande Högst Salig Konung CARL then XI:te af konglig nåd, på Församlingens underdåniga supplique, gifwit 210 Dal. kopp:mt. På thenna klockans ena sido har Secret. Hadorph låtit ingjuta sitt och sin Frus Dahlinas Namn, allenast för thet at han wårdat sig mycket om thenna kyrkan, och oftare rest hit än til Slaka, ther han sitt hemwist tidtals haft på Haddorp. Jemte theras står ock Landt-Jägmästarens Nils Ulfskylds til Opplunda utsatt på klockan, men å thes andra sido stå orden: Pastor Gabriel Kling. Comminister Petrus Olai.

Uti Soknen äro ej stort mer än 280 Personer, som bebo 19 14 Hemman, af hwilka ett är Skatte, 7 12 Krono, 9 34 Frälse, och ett Frälse-Säteri. Hennes längd är 14 och bredden ej mer än 18 mil. I Öster gräntsar hon til Slaka, i SödOst til Gammalkil, i Söder til Nykil, i Wäster til Wickenstad, och i Norr til Kärna. Oftanämnda Lill-Å rinner äfwen härigenom, hwarwid står en Miöl-Qwarn med 2 par stenar, ther Soknens Inwånare få mala sin Säd, undantagandes uti stark kölk och stor torka, tå Qwarnen altid står, i brist af watn. Någre få Hemman äga ung Skog och Risbränsle på sina ägor. Jordmån består af Lera och Dungjord, och sås årligen 10 a 12 tunnor wid the fläste Helgårds-Hemman; men Äng är litet och Mulbetet knappt. Af Ålderdomsmärken ses Ättebackar och upresta Hallar utan Runor på åtskilliga ställen, som nogsamt wittna, at thenne orten långt tillbaka uti Hedendomen warit bebodd: dock äro här ock upresta Hallar med uthuggna Runor, och står på en sådan wid Nybble By:

[ 187 ]HIG. RISDI. STAIN. DAISI. UFTIR. GRIMU. FADUR. SIN.[35]

Thet är:

Hig upreste denne sten efter sin Fader Grimer.

En annan har stådt wid Qwarnen, som lärer blifwit inlagd i någon mur, emedan han icke mer finnes på sitt förra rum, och hafwa thes Runor warit thessa:

DURA. LIT. RISA. STAIN. DINA. IFTIR. AKILKI. BUNTA. SIN.[36]

Thet är:

Thora lät resa denna sten efter sin Man Akelte.

Af märkwerdiga Fastigheter är i Soknen

Opplunda Frälse-Säteri, som består af ett Hemman, och ligger ett litet stycke ifrån kyrkon. Therwid äro 12 tunnors Utsäde och tilräcklig Äng, men ingen Skog eller Mulbete. Commendanten i Calmar Christer Somme är then förste, som man wet ägt Säteriet år 1611; och år 1627 rådde en wid namn Sigfrid Larsson therom. Långt för år 1688 har en Ulfskyld, som hade Helena Rææf til Fru, ägt thetsamma, hwilket tilföll Barnen efter Modrens död år 1701, och sålde Dottren Magdalena Ulfskyld Säteriet år 1756 til Hoff-Junkaren Matthias Odencrants, som nu är ägare theraf. Thesförutan äger han ock här i Soknen Nybble By om 5 Hemman, ther han nyligen låtit upsättja en wacker Caracters-Byggning med andra nödiga Hus, och anlagt en wacker Trägård. Äro tillägorna ringa wid [ 188 ]Säteriet, så äro the här tilräckeligare: althenstund Utsädet är årligen 109 tunnor, och Ängen 450 a 500 lass. Här äro ock tilräckelige Hagar til Mulbete, och Skog til husbehof, samt 7 andre underlydande Bondehemman och någre Torp, förutan twänne Miöl-Qwarnar.

Capellan bor uti Wickenstad Sokn.

7. LEBERG, eller LEDEBERG, såsom hon i gamla Munke-Bref kallas, Annexa til BJÖRKEBERG i Gullbergs Härad.

Hardt inwid kyrkon är en stor kalkstens Backe, uppå hwars kulle är en ansenlig Ättehög, som gifwer anledning at tro, thet här bodt en stor Höfding i fordna tider, och at kyrkan i anseende thertil blifwit kallad Ledreberg och icke Leberg, som hon nu kallas; ty ordet Ledre betydde fordom en stor Höfdings wåningsplats[37]: och at med ordet Berg förstås ett HERrans Hus och Tempel, är redan för thetta pag. 101 anmärkt. Kyrkan är upmurad af kalksten och står på krono grund, en mil ifrån Linköping och en fjerdedels mil ifrån Moder-kyrkon, hållandes i längden 45 och en fjerdedels aln, och i bredden 16 alnar. Thes Altartafla är aldeles lika med Biörkebergs, om hwilken åfwan förmält är, och Prädikstolen förärad af Öfwersten Gustav Koskull på Odenfors år 1676. Han har ock år 1673 förärat til kyrkon en Ljus-krona med 6 pipor, som har på klotet en sådan skrift: Gud och Konungen till æHRa, FIEnDen och AnDRa LögenHunDar Till föRTRæt. Af Antiquiteter är i kyrkon ett Påwiskt Rökelse-kar. Tekn ser man, at kyrkan en gång afbrunnit, fast än här ingen wet när thet skedt: men år 1708 then 9 [ 189 ]Augusti om natten har Åskan slagit nid uti klockstapeln, brändt up thensamma och smält klockorna, som sedan blifwit omgutne och uphängde mellan twänne Bockar med Skurutak öfwer, til thes år 1724 en ordentelig Stapel blef byggd; hwilken dock nedtogs år 1745, tå wid kyrkon ett Torn byggdes, theruti klockorna uphängdes. Af gamla Minnesmärken är här insatt en Runsten uti Sacristie-muren, hwars Runor til en del af åldern äro förtärde. Följande äro dock synlige:

— — — — — — SIN. UK. DU. KUNA. BADI. DIK — — —[38]

Thet är:

— — — — sin och Thu hustrun, bägge — — — —

Soknens Inwånare äro wid pass 253 Personer, och består hon af 15 14 Hemman, neml. 1 14 Skatte, 11 34 Krono, och 2 14 Frälse. Thes längd är 12 och bredd 14 mil. I Öster gräntsar hon til Wreta, i Söder til Kärna och Rappstad, i Wäster til Biörkeberg, och i Norr til Flistad. Härigenom rinner ock oftanämnda Lill-Å, hwaruti Gädda, Mört och understundom Abbor och Ål fångas. Swart-Ån stryker ock här i fram, och står wid henne en Miöl-Qwarn med 3 par stenar, och en annan med 2 par stenar, them i Soknen boende, som här mala för Qwarn-tull, icke til liten förmån. Större delen af Hemmanen äga någon Skog; dock äro ock the, som hafwa aldeles ingen. Jordmån består af Ör-Ler- och Dung-jord, som wäl är bördig, men i synnerhet Dung-jorden, beswärad af then här å orten mycket inrotade Landhafran. Åker är här nog tilräcklig til the flästa Hemman; i synnerhet äro här 2 som hafwa [ 190 ]mycken Åker, men til alla är både knapp Äng och litet Mulbete. Kalk kunde här wäl brännas af then wid kyrkon uti backen befinteliga Kalksten, om här wore större förråd på Skog; men som något hwar är rädder om then lilla, som här är, så brännes knappt kalk til husbehof. Märkeligit är, at man från högden af förrut nämnda på Kalkbergs backen belägna Ättehög, kan räkna 24 omkring liggande kyrkor. Til Inwånarenas gemensama nytta i Församlingen är så wäl här som wid Moder-kyrkon inrättadt ett Sokne-Magazin med Kongl. Majestets nådiga privilegio af then 11 Febr. 1756, och bragt uti godt stånd. Säterier äro inga i Soknen, utan märkes här:

1. Kiærrsjö, Ryttmästare-Boställe til Wästan Stångs Compagnie, som består af ett Hemman krono, med 16 a 20 tunnors Utsäde, 50 lass Äng, Skog til Gärdsle och Wedbrand, nödtorftigt Mulbete och Fiske uti Ån. På ägorna står en Runsten, hwars Runor äro följande:

— — — AR. LITU. RUNI. RISTA. IFTIR. AI. BRUDUR.[39]

Thet är:

— — — — — läto Runor rista efter Ai, brodren.

2. Capellans-Bostället uti kyrko-byn består af ett halft krono-hemman med 11 a 12 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, Mulbete och Skog, litet Fiske, liten Humlegård, och 2 små Torp på ägorna. Til år 1694 har thenne Halfgård warit berustad; men blef tå af Höga Öfwerheten gifwen til Capellans-Boställe. Sven Salven tog emot Sacellaniet år 1741.

[ 191 ]

8. Ulrica, Consistoriel.

Thenne ortens belägenhet är så aflägse från andra Sokne-kyrkor, och så beswärlig wäg öfwer Berg och tjocka Skogar til them, at the Hemmans-brukare, som här omkring bo, beslöto sins emellan, at bygga en kyrka åt sig, och til then ändan anhöllo hos Högst Salig Konung FRIEDRICH om tilstånd thertil. Hans Majestet lät hos sig i nåder gälla theras andragna skäl, och meddelte then 9 Jan. 1736 sitt nådiga samtycke til kyrkobyggnaden; hwilken ock samma år blef påbegynt, samt året therpå fullbordad, så at Stiftets tå warande Biskop, Doctor Eric Benzelius ordenteliga inwigde kyrkan then 1 Junii eller fjerdedag Pingst år 1737, och kallade henne efter Glorwördigst i åminnelse Drottning ULRICA ELEONORA. Kyrkan är upbyggd af trä til 18 alnars längd och 14 alnars bredd, förutan Choret, som håller så wäl i längden som i bredden 11 alnar. Sacristian är 9 alnar lång och bred, och Wapnhuset wid Wästra Gafweln eller stora kyrkodörren år 1742 upbyggdt til samma bredd. Innan kyrkan inwigdes blef wäl en gammal Altartafla med uthuggna Bilder och Christi korssästelse, efter gamla Påwiska sättet gjord, til henne förärad ifrån Miölby kyrka: men år 1743 begåfwade Hoff-Fröken Baronessan Emerentia von Düben kyrkan med en ny och ganska wäl målad Altartafla, som föreställer Christum, sittiandes til bords med Phariseen, och Synderskan twående JEsu fötter: öfwer Taflan Lambet med Segerfanan, samt omkring henne en förgyld ram med figurer. Til kyrkan förärades äfwenledes, innan hon blef inwigd, en gammal Prädikstol ifrån Norra Wi Sokn, men som år 1745 en ny Prädikstol blef förärad och upsatt uti Wästra Eneby Kyrka uti [ 192 ]Kinden, så lät Fru Elisabeth Hadorph på Hofby renovera samma kyrkos gamla Prädikstol, then hon förr skänkt thit, och förärade thensamma år 1745, som är wäl målad och beprydd med Bildthuggare-Arbete. Kyrkan står på Skatte-Krono-Hemmanet Amnebos ägor uti Walkebo Härad och then delen af Soknen, som är tagen från Nykil och lagd til thenna. Ifrån kyrkon til Linköping genom Nykils Sokn kan räknas 3 och 3 fjerdedels mil. År 1743 upsattes här en prydelig Trästapel, emedan icke rådeligit warit bygga något Torn på kyrkon: och har then större Klockan en sådan påskrift:

At sammankalla sjælar
til at
prisa Herran, och med hwarannan uphöja hans namn,
Psal. 34. v. 4.
ær jag af
ULRICA
Swea Rikes Princessa,
Hans Kongl. Höghets
ADOLPH FREDRIKS
högst ælskada Gemål
en Gåfwa
til thenna Ulrica Kyrka, år 1744.



Me fecit Gerhard Meijer, Holmiæ.

På then mindre klockon står antecknat:

Under K. FRIEDRICH I. regering, tå warande Landshöfdinge H. Gustav Adolph Lagerfeldt, och Biskopen H. Doct. Andreas Ol. Rhyzelius, blef thenna klockan guten i Norrköping af Magnus Hultman. År 1749.

Min klang læt Herre Gud stæds ljuda til tin æro;
At sammankalla Folk til bön och ordets læro.

Fecit Biger Lund.

[ 193 ]Wid 1758 års början woro uti Soknen 427 Själar, och består hon af 9 14 Hemman, bland hwilka 3 äro Skatte, 1 12 Krono, och 4 34 Frälse. Tå thenna Sokn inrättades, lades af förenämnda 9 14 Hemman til henne 3 14 Hemman ifrån Kisa, 12 ifrån Malexander, 2 12 ifrån Wästra Harg, 12 ifrån Gammalkil och 2 12 ifrån Nykil Soknar. Från kyrkan sträcker Soknen sig i Söder, Wäster och Nord-Ost til 34 mil, i Norr til 14 mil, och i Öster til 38 mil, och stöta intill Soknen på Östra sidon Tierstad, på Södra Kisa, på Söd-Wästra Malexander, på Wästra och Nord-Wästra Wästra Harg, och på Norra sidon Gammalkil och Nykil Soknar. Åtskilliga små Insjöar och Gölar äro wäl uti Soknen, men icke särdeles Fiskrike: dock hafwa Soknens Inwånare til en del förmån af Fiske uti Sjön Drögen, som är en mil lång, och skiljer thenna Sokn ifrån Tierstad. Uti honom fångas Gäddor, Abborar, Mörter, Ålar, Sikar och Lögor. Ingen Å eller Ström rinner igenom Soknen, emedan hon ligger högt: utan hafwa the här warande Sjöarna sina aflopp, som falla in i nästgräntsande Soknar, tå the flöda öfwer Höst och Wår; wid hwilka tilfällen Sokneboerne nyttja wattnet til sina Sqwalte-Qwarnar, som the merendels äga wid hwarje Hemman, och mala tå sin mästa Säd, men thes emellan äro the nödtwungne föra sin mäld lång wäg til Tierstad, Kisa, Mjölby, S. Lars och flera Soknars Qwarnar. Jordmån är här mäst Swartmylla, som är tämmeligen fruchtbärande emellan Berg och Skogar, hwaraf thenna orten merendels består: dock är äfwen mager Sandjord och Ör somligstädes. Wid the flästa Hemman sås årligen 2 tunnor Höst-Säd och 2 tunnor Wår-Säd uti twänne särskildta Gärden, [ 194 ]emedan här brukes tredings-jord, tå årligen altid 2 tunlands åker ligga uti träde och hwila. Äng är här ganska liten och mager, men Mulbetet tilräckligit mella bergen och ljungmoar, som äro nog widsträckte. Jemte Åkerbruket och Boskaps-skötseln gagna Sokne-Männen Swedjande, så wida thet them blifwer tillåtit; och the som hafwa watn-drägt på sina ägor, winna något genom Såg-Qwarnar: men theremot gagna andre sig med Tjäros brännande, som här å orten nyligen kommit i bruk. Post-adressen är rättast på Linköping, och Nykil Sokn; dock sendes ock brefwen på Linköping och Kisa Postgård, men komma tå sednare ägaren tilhanda. Hwarken Säterier eller Öfwer-Officers-Boställen eller eljest något annat synnerligen märkwerdigt är i Soknen.

Prädikantens Boställe Ycka, af ett halft Krono-Hemman, ligger mer än 3 ottondedels mil ifrån kyrkon, och har in alles 6 tunland Åkerjord, af hwilka 4 årligen besås. Ängen är liten och mager, samt kringsprid på åtskilliga ställen; men kan med tiden ökas genom upodling, hwartil är theslikes magert och kunde ansenligen förbättras om icke swedjande wore så starkt förbudit, hwarigenom Skogen här tager öfwerhanden och qwäfwer all gräswäxt. Förenämnda halfwa Hemman har tilförene warit Skogwacktare-Boställe, men blef af Höga Öfwerheten år 1747 then 14 Nov. anslagit til Prestebol. Birger Lund wårdar nu Församlingen.


  1. Hemmantalen äro äfwenock uti thetta Fögderi utsatte efter 1749 års Jordebok.
  2. Saltbitter-sjuderiet handhafwes årligen af 125 Man uti Öster-Göthland.
  3. Efter thetta utmärkes altid Post-Adressen til Soknen genom Kyrkans belägenhet ifrån närmaste Stad.
  4. Thenna Å består af twänne grenar. Then Södra Grenen har sin uprinnelse ifrån Wallsnäsa Sjö, och går förbi Ryttmästare-Bostället Alwiken uti Nykils Sokn, strykandes förbi Gammalkils Kyrka åt Rakeryds Qwarn och Cappels-bro, nära intil Tolefors Säteri uti Kärna Sokn, och stöter tilsamman med then Wästra Grenen, (som kommer ifrån Hargs-sjön uti Wästra Harg Sokn, och går förbi Sperlingstomta Säteri, Toll- och Sjögestad Kyrkor, samt Sätesgården Ekströmmen och Forsa ut Rappstad Sokn) wid Ingestorps Hage uti Lebergs Sokn: löper sedermera förbi Södra och Norra Lerbo Byar, och faller icke långt therifrån uti Swart-Ån, som, i anseende til förenämnda Lill-Å, ock kallas Stor-Ån.
  5. Här må man icke förtiga, at the fläste i Öster-Götland befintelige Runstenar äro på Glowyrdigt i åminnelse, Konung CARL then Elloftes befallning af Secreteraren i Antiquitets Collegio, Johan Hadorph år 1674 afritade, hwarefter the i träd blifwit skurne, och uti Kyrkoherdans M. Johan Göranssons Runstens-Bok eller Bautil aftryckte, ther ock thenne ses pag 254. N. 901.
  6. Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 651.
  7. På Grafstenen kallas Konung INGE Halftans Sone-Son och Konung PHILIPS Son, hwilket är ett förseende, som förelupit, tå Grafstenarna på Konung JOHAN then Tredjes befallning blifwit huggne och lagde i Kyrkan fwer the Kongl. Grafwarna; utan heter han rätteliga INGE HALSTANSSON och Konung PHILIPS Broder, hwilket är bewisligt gjordt uti then Swenske Mercurius för Julii år 1757, pag. 27 och 28.
  8. Thenne Sjö, som håller uti längden 2 och en fjerdedels mil, och i bredden mitt för Linköping 3 fjerdedels mil, men mitt för Öfwerste-Bostället Tuna en half mil, och icke mer än en liten fjerdedels mil emellan Grensholms Säteri och Skrukeby kyrka, ligger, efter afwägning, som på Höga Öfwerhetens befallning blef gjord år 1755 af Ingenieurerna Jonas Collin och Olof Gran, 10 Fot högre än Bråwiken, och 182 Fot lägre än Wätern *), och fångas uti honom wälsmakande Gäddor, Id, Braxen, Sarf, Örwal, Sutare, Siklöga, Biärke, Lake, Ål, Gerss, och Alkusfwor, förutan en myckenhet Lögor och Norss i Lektiden.
    *) Se Kongl. Wettenskaps-Academ. Handl. fjerde quartal för år 1755, pag. 310.
  9. Thenna Å skal hafwa sitt ursprung ifrån ett kärr uti Säby Sokn i Jönköpings Län, blifwandes större och större, och går förbi Tranåsa Qwarnar in uti Somen. Sedan ut therifrån widare förbi Gabriels Hammar-Werk genom Ekby Sokn och förbi Mjölby Qwarnar. Widare åt Öjarsbro stora Qwarnby och förbi Normlösa kyrka. Therifrån til Wågforsa och Linkelösa Qwarnar förbi Karstorp och Kärrsjö Ryttmästare-Boställe, Lebergs kyrka och Odenfors berustade Säteri, hwarest hon underhålle twänne Qwarnar. Thernäst äro uti henne upbyggde Kräna och Stacka Qwarnar, hwarifrån hon löper förbi många Byar, och icke långt ifrån Kaga kyrka, mellan Kaga och Wreta Sokn, wid Ny-Bro faller i Roxen.
  10. Se Palmskölds Handskrifter om Öster-Götland.
  11. Se Konung SIGISMUNDS och Kon. CARL then IX Historia pag. 282.
  12. Se Palmskölds handskrefne Samlingar om Öster-Götland, pag. 319.
  13. Thenne Sjö ligger 216 Fot högre än Bråwiken eller Öster-Sjön, och 76 Fot lägre än Wättern *), och är längden af Sjön 3 ottondedels mil, men thes bredd icke en ottondedels mil.
    *) Se Kongl. Wettensk. Academ. Handl. fjerde quartal för år 1755, pag 310.
  14. Se Ärckie-Biskop. Doct. Er. Benzelii Coll. Histor. och von Dalins S. R. H. P. II. p. 171.
  15. Palmsköld pag. 275.
  16. Palmsköld pag. 321.
  17. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 256. N. 910.
  18. p. 256. N. 909.
  19. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 286. N. 912.
  20. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 256, N. 911.
  21. Palmsköld.
  22. Han ligger 50 Fot lägre än Wätern, och 242 Fot högre än Bråwiken och Öster-Sjön. Se Kongl. Wettensk. Academ. Handl. fjerde quartal för år 1755, pag. 310.
  23. Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 32.
  24. Han dödde i Alwastra then 12 Febr. 1344, och är ther begrafwen.
  25. Så wäl stora som lilla Djur-Gården, uti hwilka förr Rådjur warit, äro nu Beteshagar för Boskapen.
  26. Prestegården står wäl uti 1749 års Jordbok, och här utsatt för ett och ett halft Hemman, men är efter fordna tiders skattläggning en åtting, utom halfwa Stomhemmanet, likmätigt 1335 års köpe-bref, och 1639 års laga ransakning wid Prestegården.
  27. Thenne Herrn har warit swept i Swarta Sammets-kläder och Ryssläders Skor.
  28. Se M. Göranssons Runstens-Bok, N. 865. pag. 245.
  29. Hwad tid uti Hedendomen Runor aldraförst ristades uti stenar, som uprestes the döda til åminnelse, kan icke med wisshet sägas; men at then plägsed warat ännu år 1201, tå Runstenar upsattes efter Ärke-Biskopen i Lund, Absalon Hwide, och Asbiörn Mule wet man säkert(*): dock stadnar man åter i okunnoghet, huru länge samma plägsed blifwit therefter bibehållen.
    a) Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 159.
  30. Se M. Göranssons R. B. N. 869. p. 246.
  31. — — N. 868. p. 246.
  32. Om namnet Wikingstad, se von Dalins S. R. H. P. I. c. 4.
  33. Se Runstens-Boken pag. 246. N. 870.
  34. — — pag. 246. N. 871.
  35. Se M. Göranss. R. B. pag. 245. N. 867.
  36. — — — p. 245. N. 866.
  37. Se von Dalins S. R. H. P. I. p. 110.
  38. Se M. Göranss. R. B. p. 247. N. 873.
  39. Se M. Göranss. R. B. pag. 259. N. 922.