Betänkande om vattuminskningen/Kapitel 109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  §108. Prof. Kalms anmärkningar i America.
Betänkande om vattuminskningen, hvaruti denna läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt oriktig befinnes.
av Johan Browallius

§109. Rön i Västra Svenska Sjö-orterna, som gensäga Vattuminskningen.
§110. Anmärkning vid Herr Buffons theorie.  →


[ 240 ]

§. 109. Rön i Västra Svenska Sjö-orterna, som gensäga Vattuminskningen.

Jag kan icke eller undgå anföra hvad en annan habil Man i Västra Sjö-orten af Sverige anmärkt. “Såsom eljest i Sverige vigtigaste minnesmärken finnas efter syndafloden; så har Bohus-Län de fläste och tydeligaste, som derjemte kunna afgöra tvisten angående Vatnets aftagande. Skal-bärgen, eller, som de i Bohus kallas, Skähle-backarne, finnas där på flera ställen, men i största myckenhet kring Uddevalla, så väl Sydost som i synnerhet Norr om staden; ½ mil derutom råkas de 80 à 100 alnar öfver superficies aquæ i en otrolig mängd. At desse äro ditdrefne af en hastig flod, synes

  1. Af stora stenar, af mer än en mans tyngd, som äro fundne midt i Skalbärgen.
  2. Af de många strata der finnas af lera sand och skal, de der ofta helt tvärt finnas afskurne.
  3. [ 241 ]
  4. Finnas ock på et par ställen en myckenhet af skal körtelvis inneslutne i rena sanden, hvilket ej småningom kunnat ske.
  5. Öfversta mat-jorden går i form af en conus, ofta til 2 à 4 alnars längd, med sin spets neder uti rena skal-högen, utan at et enda skal finnes i samma mat-jord etc.

At skepsleden och Skärgårdarne blifvit grundare här, än annorstädes, det medgifves; men sådant tros härflyta af mull-ämnen, som blåsas i Sjön, af hvad Väster-sjön updrifver, och af såg-spån ifrån Sågarna. En liten holme utom Uddevalla citeras til bevis, hvarest ½ aln neder i svartmyllan grofva spånor skola funnits, utan at på Holmen tecken varit, at den förut af människor blifvit rörd eller brukad.

Sjelfva Uddevalla stad skal vara öfver 800 år gammal, och altid legat på samma ställe. Gamla gator skola ännu finnas under jorden, när man gräfver kälrar, och jämväl en myckenhet af pålar. Staden tros, i följe deraf, hafva legat mycket lägre, än nu, så at vatnet vid dess första åbyggning icke möjeligen kunnat stå stort högre, än nu för tiden. At bestyrka det samma berättas, at här vid stränderna finnas urgamla Ekar, såsom ock vid Holma-gård, säkert 500 år gamla; der eljest vatten efter Hypothesen för 1 à 200 år sedan, bordt stå. Denna gård skal [ 242 ]icke fått sit namn deraf, at der varit en holme, utan af dess ägare uti förra Seculo. De Striæ i sanden, som vid floder och sjöar, ex. gr. Götha-Elf och Venern, åt Lidköping synas, tros icke kunna vara bevis til Vatnets forna högd; efter de synas vara uprunne vid Vår-floder, då vatnet altid stiger högre, än ordinairt, och jämväl förer med sig åtskilligt, som sedan lemnas i vikar och stränder.”

Ytterligare har jag efter Prosten Wahlborgs berättelse följande omständigheter af samma man:

  1. Naglums Kyrka, som skal vara bygd på 1100-talet, står allenast 2 alnar öfver vattubrynet, och skal vatnet, vid sit stigande, ännu gå in i kyrko-gården.
  2. Skansar och Vallar vid Odensjö, Gräddebäck och Matöga på båda sidor om Elfven, bygde i Sturarnas tid.
  3. Edsborgs urgamla slott med skansar och Vallar omkring, på en holme, emellan Trollhättan och Gref Tessins sluss skal visa, at Venern åtminstone ej aftagit.
  4. Gamla Lödöse, hvarefter ännu gator, hamn och rudera finnas, skal ej vara mer än 1½ aln öfver Vattubrynet.
  5. Tjurholmen, som är sidländ, [ 243 ]samt Höst och Vår står under vatten, skola finnas Ättebackar, och ängar, som förr varit åker.
  6. Danska tullplatsen vid Bohus, hvarest rudera af Stads-bryggan på ömse sidor om bomen, synas utmed Vattubrynet.
  7. Stads eller Nylöse holmen helt sidländ och utmed Vattubrynet; hvarpå staden Göthahamn varit anlagd år 1473 vid Calmare Riksdag.
  8. Gullbergs skants, hvarest gamla rudera synas vid Elf-brynet.

Den uppmärksamhet som Herr Prosten Wahlborg i dessa mål visat, är aldeles berömlig; endast önskade jag, at man icke dervid saknade en noga afvägning.[1]


  1. Herr Prof. Savrin har lemnat mig åtskilliga lärda anmärkningar om de gamla in vid Vattubrynet belägna Skirsle-källor och Ätte-högar, hvaribland månge ännu skola kännas igen, och tydeligen bestrida Vattuminskningen, t.ex. Om Ättebackar vid Fyrisån i nejden af Ultuna Ladugård, talar Herr Salvius i sin Uplands beskrifning p. 297. m. at der mer än 700 äro til seendes. Om derpå stället, eller det näst der in til belägna Säteriet Kongshamn, varit en skepshamn, är vid nu varande tilfälle icke frågan. Det allenast märker man, at bägge ställen ha et horizontelt och lika läge med Hafvet; derom oss seglation mellan Uppsala och Stockholm än i dag försäkrar, och icke historien allena vitnar från urminnes tider vara practiserad, utan Upsjön, som sig årligen tildrager från Hafvet up i Mälarn icke tillåter at draga på något vis i tvifvelsmål.