Hoppa till innehållet

Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Ä

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  Å
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

Ä
Ö  →


[ 1000 ]

Ä.

Ädelfors, et Guldwärk uti Alsheda Sokn i Småland, är i sit slag det enda i Riket. I början har guldfångsten warit tämeligen ymnig, men i sednare tider aftagit. Ifrån 1738 då den första guldådran blef uptäckt til och med år 1778 hawa 16,200 ducater bliwit myntade. På 23 år 1773–1795 har guldtilwärkningen warit 185.4 marker. Til wärket höra omkring 10 hemman, af hwilka några äga dels ymnig dels hjelpelig skog. Mangårdsbyggnaden af sten är ansenlig och prydlig. Wid wärket har jämwäl funnits en stångjärns samt 1 spik- och 1 knippjärnshammare, men af dem är den första nedlagd.

Äggby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Warnhems Pastorat, samt består [ 1001 ]af 21 Mantal. Soknen är til någon del belägen på wästra sidan om Bärget Billingen, samt har merendels en jämn mark. Rådande jordmånen är sandmylla med något klapursten. En del hemman äga hjelpelig skog, men en del lider brist därå. Höbolet är swagt. Utsädet är 125 tunnor råg och 235 tunnor hafra, samt något blandsäd, korn och ärter. Merendels besås twåtredjedelar af öpna jorden. År 1810 war Folkmängden 325. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Älfdalen, et Härad och Pastorat i Wärmeland, är tilförene anfört med namnet Ekshärad. Här tillägges: at enligt Kongl. Resolution af år 1812, skal wid förefallande ledighet, Pastoratet klywas i 2 delar, hwaraf hwardera komme at utgöra 1 särskildt Pastorat. Denna ledighet har numera inträffat. I följe däraf hawa af Älfdalen 2 Pastorat bliwit inrättade; det ena kalladt Nedra Älfdalen, innefattar 4 Soknar: Ekshärad, Ed, Råda och Sunnemo, hållande i widd 16.4 qv. mil, bestående af 64.8 Mantal med 7723 inwånare. Det andra kalladt Öfra Älfdalen, innefattar 2 Soknar: Ny, Moderförsamling, och Dalby, Annex, hållande i widd 23.6 qv. mil, bestående af 45.4 Mantal, med 3781 inbyggare. Ny kyrka är belägen under 60 gr. 24 min. Polhöjd; 12 mil från Carlstad.

Älfdalen, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne, Distriktet Österdalarne och Fögderiet Åwan-Siljan, håller i widd 20.6 qv. mil, samt består af 25.9 Mantal. Hon är belägen på ömse sidor om Österdalälwen, som flyter här midtigenom. Hon innefattar 4 större landthöjder, hwilka så wäl sins imellan, som hwar för sig lämna täta ombyten af större och smärre dalar och bärg. De förre äro merendels måssar och kärr, eller så kallad Kölmark, där inwånarne hawa sina aflägsna skogar, och på nägderna däromkring sina fäbodeställen. Bland bärgen äro följande märkwärdiga, såsom innehållande porfyr, tjänlig at bearbeta, nämligen Blidbärg, Rönnåsarne och Klittbärg. Hykebärget ger ej anledning til något porfyrbrott, men är märkeligt för sin högd och twärbranta sida emot söder af 66 famnar lodrätt höjd. Jordmånen är stel och oländig, dels sandblandad römylla dels sand. På skog är ymnig tilgång. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2588. Kyrkan är belägen wid Älwen under 61 gr. 14 min. Polhöjd; 11 mil från Falun. I Soknen befinnes et Kapell kalladt Evertsberg, samt et Stångjärnswärk, med namnet Gustafadolf, hwilket har god tilgång på skog. Wid porfyrwärket äro följande inrättningar, för et wattuhjul: nämligen 2 sågar, 5 borr-machiner, 2 slipbänkar, 6 swarfstolar, 8 slip- och polerstolar med uprättstående spindlar samt 1 polerstamp. Här tilwärkas urnor och andra waror efter wackra modell. Wärkets ständige arbetare äro ungefär 30 til antalet. Til wärket finnes god skog. Åbyggnaden på mangården är tämeligen prydlig.

Älfgärde, Älfkarby, Älfkarö, Älfsbro, Älfsered, med flera Orter, finnes anförde wid Bokstawen E.

Älfkärr, en Sätesgård i Halland.

Älfsbacka, en Kapellsförsamling uti Nyed Sokn i Wärmeland, är tilförene anförd med namnet Elfsbacka. Här kan följande tilläggas. År 1810 war Folkmängden 765. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.

Älfsborg, (Gamla) en Kongs-Ladugård, och Älfsborg, [ 1002 ](Nya) en Fästning, äro tilförene anförde wid Artiklarne Elfsborg.

Älgarås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Howa Pastorat, samt förrut anförd med namnet Elgarås. Wid denna Artikel kan följande tilläggas: markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet är lika som i Howa. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Älgarås Millomgården, hwilken är boställe åt en Capiten wid Skaraborgs Regemente, består af 1 Mantal, äger 25 à 30 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, mangårdsbyggnad af trä i godt stånd, ingen trägård, ganska ringa eller nästan ingen skog.

Älgmyra, en Sätesgård uti Krigsberg Sokn i Östergötland, är förrut anförd på 2 ställen, med namnet Algmyra, hwilket är et skrivfel, samt Elgmyra, såsom det jämwäl ortograferas.

Älvesta, en Sokn i Östergötland och Bobergs Härad, är Annex til Skeppsås Pastorat, samt består af 32.6 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, på somliga ställen med uphöjda åsar, bestående af sand, klapur, gry och swartmylla. Rådande jordmånen är dock lera. Utom Carlshof och Studsberg som hawa hjelpelig skog, lida de öfrige hemman därå brist, såsom skoglösa. Utsädet är 576 tunnor. År 1810 war Folkmängden 711. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Carlshof och Borringe.

Ämm, en Sätesgård uti Mönsterås Sokn i Småland, angenämt belägen wid Ämmåns utlopp i Hawet, består af 4.5 Mantal, äger tilräckeligt utsäde, godt höbol, wacker trägård, laxfiske i ån.

Ämmån, en Ström i Småland är en af de ansenligaste i detta Landskap, har sit ursprung i Jönköpings Län, flyter widare genom Kalmare Län och faller i Hawet efter et lopp af 11 mil.

Äng, en Sätesgård i Wärmeland.

Äng, en Sätesgård i Småland.

Ängaholm, en Sätesgård uti Aringsås Sokn i Småland, utsår i tredingsjord 12 tunnor höstråg och 36 tunnor wårsäde. Här är et tegelbruk, som årligen slår 40,000 tegel.

Änganäs, en Sätesgård uti Nöbbeled Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, lider brist på skog.

Ängsö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Yttertjurbo Härad, innefattar en ö i Mälaren af samma namn, håller i widd 0.22 qv. mil, samt består af 18.5 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera, något sand och lättjord. På skog är knapp tilgång. Utsädet är 374 tunnor. År 1810 war Folkmängden 513. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wästerås.

Ängsö Gård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 80 tunnors utsäde, ganska godt höbol, kan ännu hawa hjelpelig skog, om därmed hushållas. Mangården är bebyggd med en ansenlig och prydlig huwudbyggning af sten, med en stor och wacker trägård. Til ägaren af Gården hörer Jus Pastoratus i Församlingen.

Äpleholm, en Sätesgård i Småland.

Äppelbo, en Sokn i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, är Annex til Nås Pastorat, håller i widd 4.4 qv. mil, samt består af 9 Mantal. Wästerdalälwen rinner genom norra delen [ 1003 ]af Soknen. Den obebodda marken är mycket bärgaktig med hedar och måssar mellan bärgen. Den bebodda delen är mästadels öweralt jämn. På alla sidor omkring äro stora måssar och kärr, hwaraf sädesfrost ofta förorsakas. Rådande jordmånen är sandmylla och sand, men ingen lera. Soknen har mycken hårdwalls, änges och myrslog, godt mulbete, fäbodar i bärgstrakten, i allmänhet hjelpelig tilgång på skog, och uti en trakt ymnig tilgång, hwilken til de angränsande järnwärken är anslagen, någorlunda godt fiske i älwen och sjöarne. Utsädet är 270 à 280 tunnor råg, korn, blandsäd och hafra sammanräknadt, när den oskattlagda nyjorden inräknas. År 1810 war Folkmängden 941. Kyrkan är belägen wid älwen, 2.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Krono boställe för Capitenen wid Wästerdalarnes Compagnie, med tullqwarn. Hwarken åker eller höbol äro betydliga. Til år 1895 har et Järnwärk kalladt Liljendal hört til Soknen. Det är beläget i råskilnaden med Rämmen Sokn i Wärmeland; samt blef förenämnde år skiljt från Äppelbo och förenadt med Rämmen.

Ärja, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Åkers Härad, är Annex til Åkers Pastorat, samt består af 10.9 Mantal. Kyrkan är ödelagd och Soknen förenad med Åker, men står ännu qwar i jordeboken såsom särskild Sokn. Folkmängden är inbegripen uti Åker Sokns.

Ärla, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Distriktet Rekarne, är Annex til Stenqvista Pastorat, håller i widd 1.05 qv, mil, samt består af 37.5 Mantal. Marken är skogbewuxen, utom den delen, som är omkring kyrkan, hwilken wisar god och bördig jordmån. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1376. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Rinkesta, Tummelsta och Spånga.

Ärtemark, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Steneby Pastorat, samt består af 26.8 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet äro anförde wid Steneby Pastorat. Skog finnes ännu ymnigt, ehuru den i sednare åren bliwit mycket medtagen, särdeles timmerskogen. Utsädet är mellan 980 och 1000 tunnor, däraf hafra utgör det drygaste. I sednare åren har höstsädet ansenligen ökats, hwilket tilförene blott nyttjades i Swedjeland. Af potäter planteras circa 50 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1423. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Äs, en Sätesgård uti Julita Sokn i Södermanland, äger något öwer 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog til Gårdens behof, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten. Här är anlagt et Kongl. Post-Contor.

Äshult, en Sätesgård i Småland och Kalmare Län.

Ästorp, en Sätesgård uti Wästra Klewa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, sambygdt med Frälsegården Mullåsen om 0.12 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 130 stackar, skog til husbehof, men ingen til byggnad eller stängsel, utan måste sådant hämtas långwäga, förswarlig åbyggnad, med en nyligen anlagd wacker trägård. Sedan år 1794 har Gården både til hus, gärdesgårdar, åker och äng bliwit mycket förbättrad. Af den sten, som är röjd utur åker och äng äro 960 famnar dubbel stenmur lagde. Nästan öweralt är ung löfskog upfredad samt någon planterad.

[ 1004 ]Ätran, en Ström i Götaland, är en af de större i denna Region, har sit ursprung i Wästergötland, flyter genom detta Landskap och Halland, samt faller ut i Kattegat efter et lopp af 14 mil.

Ättarp, en Sätesgård uti Enslöf Sokn i Halland, består af 3 Mantal, i sambruk med underliggande Hemman om 1.75 Mantal, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, stor och prydlig mangårdshuwudbyggning af korswärke, 2 wackra flygelbyggningar af trä, 2 ansenliga trägårdar, en wacker af trä byggd Ladugård för 75 nöt, stall för 10 hästar, hwilka alla jämte 50 får underhållas på Gården.