O Jesus Krist som mänska blev
|
| Publicerad i Göteborgspsalmboken 1650 s. 126-127, med blott smärre förändring i stavning och något fall i ordföljd jämfört med texten i Swenske Songer eller wisor 1536. Med uteslutande av tredje stofen och ändring av fjärde strofens "ho" till "vem" finns psalmen i Lova Herren 1988. Den har nummer 120 i 1695 års psalmbok. På Wikipedia finns en artikel om O Jesus Krist som mänska blev.. |
Olaus Petris text i Swenske Songer eller wisor 1536
O Jesu Christ! som mandom tog
i rena jungfrulifwet,
kärleken han dig dertill drog;
wårt hopp du wille blifwa.
Du såg wår synd och stora nöd,
att oss stod för en ewig död,
helwetet stod oss öppet.
Det lät du då förbarma dig,
kunde det ej längre lida,
att djefwulen tog oss till sig,
derom wille du strida:
gaf dig så här i werlden ned,
och gjorde oss en ewig fred
med dinom död och pina.
Och så sade du oss till,
wi skole hafwa trona;
ty du är både god och mild
och wille oss alla skona,
om wi sätte wår tro derpå,
att det skall med oss wara så,
som du oss säger före.
Du är worden wår broder kär,
oss till stor pris och ära,
och will oss alltid wara när,
hwad kan man mer begära?
Är det oss icke stor mon,
wår broder är Guds ende Son?
Ho kan oss nu fördrifwa?
Pris ware dig ewinnerlig',
som oss den nåd bewiste,
att wi äre Guds barn med dig,
o käre broder Christe!
Så må nu hwar man wara glad
och prisa Gud i allan stad;
han är wår käre Fader.
I 1695 års Psalmbok (nr 120) lyder texten:
1. O JEsu Christ som mandom tog
I rene jungfru lifwe/
Kärleken han tigh ther til drog/
Wårt hopp tu wille blifwa.
Tu såg wår synd och stora nödh/
At oss stod före en ewig dödh/
Helwetit stod oss öpet.
2. Thet lätst tu tå förbarma tigh/
Kunde thet eij längre lida/
At Diefwulen tog oss til sigh/
Ther om wille tu strida:
Gaf tigh så här i werlden nidh/
Och giorde oss en ewig frijd/
Medh tinom dödh och pina.
3. Och så sade tu oss thet til/
Wij skolom hafwa trona/
Ty tu äst både godh och mild/
Och wilt oss alla skona;
Om wij sättie wår troo ther på/
At thet skal medh oss wara så/
Som tu oss säger före.
4. Tu äst worden wår broder kär/
Oss til stoor prijs och ähra/
Och altijd wil oss wara när/
Hwad kan man meer begära?
Är thet oss icke til en stoor mohn?
Wår broder är Gudz ende Son:
Ho kan oss nu förderfwa?
5. Prijs ware tigh ewinnerlig/
Som oss then nådh bewiste/
At wij äre Gudz barn medh tigh/
O käre broder Christe!
Så må nu hwar man wara gladh/
Och prisa Gudh i allan stadh;
Han är wår käre Fader.
I 1819 års psalmbok lyder texten
O Jesu Krist, som mandom tog
att liv åt världen giva,
din kärlek blott dig därtill drog,
vårt hopp du ville bliva.
Du såg vår synd och stora nöd:
oss förestod en evig död,
och helvetet låg öppet.
Då täcktes du förbarma dig
och kunde icke lida,
att mörkrets makt oss tog till sig;
du ville för oss strida.
Du kom till oss i världen ned,
beredde oss en evig fred
med dinom död och pina.
Därjämte sade du oss till,
att då vi hava trona,
Gud all vår synd förlåta vill
och oss för straffet skona.
Vi oss förlita däruppå,
när vi med lydigt sinne gå
den väg du föreskrivit.
Vår broder nu du vorden är,
oss till stor fröjd och ära.
Du vill oss alltid vara när
och oss allt gott beskära.
Vad rör oss världens hot och hån?
Vår broder är Guds ende Son.
Ho kan oss nu fördärva?
Pris vare dig evinnerlig,
som oss din nåd beviste!
Vi äro nu Guds barn med dig,
o Herre Jesu Kriste.
Så må nu var man vara glad
och prisa Gud i allan stad:
Han är vår käre Fader.