Om ångmaschiner och deras användande/5

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Om ångfartygs Byggnadsart
Om ångmaschiner och deras användande, hufvudsakligen till sjös.
En Historisk, Theoretisk och Praktisk Afhandling
av Johan Henrik Kreüger

Om söndersprängning af Ångpannor
Om Papins säkerhetsventiler, deras brister och de olyckor de kunna förorsaka  →


[ 166 ]

5.
Om söndersprängning af Ångpannor.

Vid ångkittlar lemna de allmänt å dem antagne Papins säkerhetsventiler visserligen en borgen derföre, att de icke böra springa sönder; men likväl inträffa händelser, hvilka göra att man till dem icke får sätta fullkomlig tillit. Några exempel med de svåraste explosioner af ångkittlar, som ägt rum, skola derföre här omnämnas, äfvensom orsakerna till desamma.

1:o Nära vid Edinburg var anlagdt ett ång-distilleringsverk, kalladt Lochrin. Ångan härtill frambragtes uti en kittel utaf valsadt jern, af mera än 13 tums tjocklek. Kitteln var 37 fot lång, 3 fot bred uti botten och 2 vid öfverkant, samt 4 fots. höjd, hela kitteln vägde 180 centner eller 54 Sk℔ v. v. På dess öfra kant voro 2:ne säkerhetsventiler, belastade efter 60 Engelska ℔ på qvadrat verktum, eller motsvarande 4 gångor atmosferiska tryckningen; således en högtryckningsmaschin. Denna ofantliga maschin sattes i gång den 21 Mars 1814, och 12 dagar derefter försvann den [ 167 ]genom explosion, hvarvid kitteln delade sig uti 2:ne fullkomligt horizontelt skurna delar. Den öfra deraf, bestående af locket och 2:ne sidor, som tillsammans vägde öfver 40 Sk℔ v. v., kastades upp igenom husets tak, och till en höjd af 70 fot, hvarefter denna ofantliga massa nedföll genom alla 3 våningarne på ett hus, beläget 150 fot ifrån explosions stället. Endast två personer förlorade härvid lifvet. All anledning är att tro, att denna explosion härrört af felaktigt inrättade säkerhetsventiler, oaktadt de voro 2:ne.

2:o Ångfartyget Rhone, bygdt af herrar Aitkin & Steel, var ämnadt, att gå mellan Arles och Lyon. Detta fartyg hade en ganska stor maschin, förfärdigad uti Paris, med fyra kittlar af valsadt jern, hvardera af 4,38 sv. fots diameter, och jernet af 0,2 sv. decimal tums tjocklek. Den 4 Mars 1827, under det man beredde sig till de försök som med fartyget skulle göras, och hvarvid hela Lyons allmänhet ämnade att långs Rhone flodens stränder vara vittne dertill, sprang fartyget i luften. Många menniskor, hvaribland Steel, förlorade lifvet; flere åskådare på stranden blefvo äfven dervid dödade. Hela fartygets däck, jemte skorsten, kastades vertikalt upp i höjden; öfra delen af ena kitteln, som vägde 6 Sk℔ v. v., kastades 420 alnar ifrån stället.

Denna olycka var helt och hållit förorsakad af maschinistens oförstånd, hvilken, ledsen deröfver att fartyget icke med påräknad [ 168 ]hastighet kunde komma upp emot strömmen, hade låtit fastlåsa alla säkerbets ventiler, för att sålunda öka ångans kraft. Märkvärdigt är att 3:ne kittlar sprungo på en gång, och att de likasom vid Lochrin delade sig hvardera uti 2:ne alldeles horizontela delar.

3:o Vid den stora explosionen som skedde å sockerbruket vid Wellclosse Square i London, befanns att gjutjernet, hvaraf kitteln bestod, var mycket tunnt. Vid botten af denna kittel var godset 2+12 tum, på båda sidorna 1+12 tum, uti nedra delen af hvalfvet 1+16, och på några ställen var tjockleken icke mera än 18 tum. Kort före explosionen hade maschinisten, i anseende dertill att verket gick ganska långsamt, och emot sockermästarens föreställningar, belastat säkerhets ventilerna med en mycken stark last, under det han ökade elden.

4:o År 1817 sprang kitteln till en ångbåt vid Norwich uppå Mersay floden, derigenom att en man satte sig på säkerhetsventilen, för att, efter dess egen utsago, visa de öfriga af besättningen huru han skulle blifva upplyft af ventilen. Emellertid lyfte ventilen icke denna så betydligt ökade last, utan kitteln sprang, samt dödade och sårade många menniskor.

5:o På Ohio sjön sprang en kittel på ett ångfartyg, under det besättningen höll på att lyfta ankaret, således under det maschinen stod stilla, och således icke konsumerade någon ånga. Oaktadt elden var ganska stark under [ 169 ]kitteln, hade maschinisten i stället att lyfta på säkerhetsventilen, belastat densamma med en betydlig öfvertyngd.

6:o Den 8 Februari 1823, kort tid innan ännu kitteln till distilleringsverket Esson söndersprängdes, gick maschinen långsammare än vanligt. Vid sjelfva explosionen öppnade sig säkerhets ventilerna, och ångan utgick derigenom i öfverflöd.

7:o En händelse, nära lika med den ofvanskrifne, inträffade några dagar derefter i Paris, vid Boulevard Mont Parnasse, hvarest en ångpanna sprang sönder, under det maschinen gick ovanligt långsamt. Denna panna var af kopparplåtar, och litet före explosionen deraf, utlopp en betydlig mängd ånga igenom säkerhetsventilen.

8:o Då ångkitteln på Amerikanska ångbåten Etna sprang, gjorde pistonen icke mera än 18 slag i minuten, oaktadt dess vanliga gång var 20. Således sprang äfven denna kittel under en vida mindre ångtryckning, än den vanliga.

9:o Då kitteln till ångfartyget Rapide sprang sönder vid Rochefort, visade dess ångmätare endast litet högre qvicksilfver höjd, än för atmosferiska luften, och litet före explosionen ännu mindre.

10:o Likaså är det bevist, att vid explosionen med ångfartyget Graham, hade man aflyftat från säkerhets ventilerna en tyngd af 20 ℔.

[ 170 ]11:o Uti Lyon sprang en ångkittel, ämnad att producera ånga af lågtryckning, straxt efter det man hade öppnat ett stort afledningsrör, hvarigenom ångan utrusade. Explosionen synes här verkad af orsaker, som vanligen tjena att förekomma dem.

Det lärer emellertid inträffa, att öppnandet af säkerhets ventilen, om den också ej åstadkommer någon skada, likväl förorsakar en hastig och ögonblicklig förökande af ångans expansionskraft. Taboreau påstår sig hafva uti Lyon bemärkt på en liten kittel, inrättad för högtryckning, att så ofta man öppnade ett ångafledningsrör, lyfte sig äfven i samma ögonblick säkerhetsventilen till samma kittel.

Med ångkittlar så väl af jern som koppar, har det stundom inträffat, att de blifvit alldeles förderfvade, derigenom att deras sidor hastigt blifvit böjde utifrån och inåt. Sådane händelser hafva vid Lyon flere gångor ägt rum.

12:o I England vid Flintshire hände vid en mycket stor ångpanna, att båda sidoväggarne uti eldstaden, af den inre starka ångtryckningen, hastigt böjde sig så tillsammans, att icke en hands bredd återstod emellan dem. Tvenne arbetare dödades, af den kokheta vattenström som utrusade.

13:o Vid grufvan Est Crennis, blef eldstads cylindern icke allenast hopplattad, derigenom att dess öfra och nedra delar trycktes tillsammans, utan den blef äfven utkastad utur [ 171 ]maschinhuset, under det att yttre delen af kitteln bibehöll sin form nästan utan all skada.

14:o Vid gjuteriet Pittsburg uti Amerika, fanns en högtrycknings ånginaschin af 80 hästars kraft[1]; maschinen fick sin ånga ifrån tre serskildta cylindriska kittlar, hvardera af 30 tums diameter, och 18 fots längd. Man hade anmärkt, att af de så kallade matarerören, eller de som förse pannorna med vatten, var ett felaktigt, och att det icke ledde vatten, utan blef glödgadt; men som de andra tvenne kittlarne lemnade tillräckligt ånga, ansågs det icke brådskande med det felaktiga rörets reparation. En dag inträffade, att den i öfra delen glödgade kitteln sprang sönder som en mina; dess öfra och största del uppkastades till 45° lutning igenom taket, och nedföll 600 fot derifrån.

Sällan erhållas likväl fullständiga beskrifningar öfver explosioner med ångmaschiner, dels derföre, att de påstå endast ett ögonblick, dels derföre, att alla närvarande vittnen merendels omkomma.

15:o Perkins beskrifver en märkvärdig explosion. Först visade sig en spricka på kitteln, hvarigenom ångan utrusade med en förskräcklig hastighet. Oaktadt denna oväntade afledning, lösrycktes kitteln ifrån muren, och upplyftes hel och hållen några fot öfver grunden hvarpå den [ 172 ]hvilade, hvarefter hela kitteln sprang uti luften i 2:ne delar. Den öfra delen uppkastades ganska högt.

  1. Uppgifna kraften af maschinen synes öfverdrifven, i jemförelse med pannornas dimensioner.