Sveriges Gamla Lagar/Band XIII/D
| ← C |
|
E → |
D.
Dad, f.? (Isl. dað, f., T. that) dåd, gärning. med radum eller dadum, Chr.* Jfr. Odædhi, Misdædinge. ...
Deghia (deya, Chr.), f. förestånderska för en annans egendom. Chr.* )( bryti, VG.* U.* SM.* VM. II. M. 30: 3: I Upland kallas på större jordegendomar den piga deja, som förestår fähuset och har ladugårdspigor under sig; och i Norge är deigja ett qvinnfolk som är satt till ett visst arbete, såsom budeigja, sæterdeigja &c. (A-n).
... ...
Dia, v. a. dia. þæt (drak ok) diþi miolk ok (troligen rättare or) l. af moþor spina, VG.* ÖG.*
...
Disaþing, n. ursprungligen en i Upsala under hedendomen årligen i Februarii månad hållen stor offerfest, till hvars firande Svearne samlades (þing allra svia), och hvarvid tillika hölls marknad en veckas tid; efter christendomens införande ett vid kyndelsmessotiden hållet stort (kyndilþing) tillika med marknad, hvilken senare ännu är bibehållen under namnet distingen; jfr. Kyndilþing. Härom lemnar i synn. Sturlusons berättelse upplysning: ”haufuðblot scylldi vera at Uppsavlum at goe. scylldi þa blota til friðar oc til sigrs konungi sinom. oc scylldo menn þangat sökia um allt Sviavelldi. scylldv þar þa vera oc þing allra manna i Sviðioð þar var oc þa marcaðr oc caupstefna oc stoð vicv. En er cristni var i Sviðioð. þa hellzc þar þo laugðing oc marcaðr” (Ol. H. Saga, Christiania 1853, cap. 60). Tempus nundinarum upsalensium dictarum dysæthingh nämnes i ett bref af 1322, Sv. Dipl. N:r 2358. Om anledningen till namnet d. se Ih. Gl. o. disa. — Däraf ...
Diauplaiker, m. djuphet. G.*
...
Diurs horn, n. ur- och bisonoxens horn, hvaraf i forntiden gjordes dryckeskärl. VG.* ÖG.*
... ...
Droten (pl. drotnar), m. herre (egare, föreståndare). )( ambætna l. þrel, G.* Jfr. Jorþæ-, Kirkiu-, Lanar-, Land droten.
Drotning (drytning, G.), f. drottning. G.* Sk.* ME.*
Droyma, v. a. m. dat. drömma. draumber -mdi henni, G.*
... Dyr — Dofviper.
- E. 2: 14; M. 2: pr; 20. hans frip er halve
dyre, H. Kg. 10.’ pa vari bot halve dyr-
rm, 9: dubbelt sd stor, H.M. 9:4. vara lyre, i st. f. fyrre 1. dfre,
Dyrni, n. ddrrpost, ‘prov. dérne, dyn- jane (Ih. Dial. Lez). VG.* Key tre, n. = dyrni. ho ‘Seat (compar. 4) » dyre, dyrari, dyrane, ME.* st Chet dyraren, Chr.* dyrathe, ME.* superl. dyrast), adv. (a. af dyr) dyrt, till hdgt pris. dyrane szl- ia, Si. B. 9: 2. nol. 70; Kp. 19: pr. . 48; he 25:1 3 Chr. Kg. 24: 1. seelia sum dy- i rast giter ham, 0: lill det hdgsta pris han kan, VG. II. Add. 6; 3; IV. 19: 1; U.* ME. Ego, 11. lata vin dyra Topa, 0: siilja det Jill hdgre pris, Bj. 38:1. veth star ey sva aire ar ej utsatt for sd stor Kk.
ne,
(l. dyrare), ME.* Chr. J. 7. ldsa sva d., betaia sA stor lésen, ME. Egn. 9, dyrari loysa, G.* gelda skapa sva d. &c., 9: med s& stor summa, VM.* dyrra legha, 9: for stérre lén, SM." sighia dyrast vara vert, 0: hégst, ME. pg. 20: pr.
va dyrre, dubbelt mera |. Ree ci ‘M. 24: pr, 1; SM. Kg. 14: pr; M.6: pr, 1. Jr, Jem, Ofdyrt.
Dyrvas, dit irfas,G.), v. dep. djarf- vas, fordrista sig. d. yrkia, gerpa, sik undan dna &e. Chr. Kg. 16; DrV1. 41. not. 17; Tj. 12:1. 4 til fora, ryva &. SM." st. R 13.
Dyrp, f. (isl. dyrd) ara. G.*
Dys (dos; pl. dyssier, -iur), £2 (Isl. dys, gen. dysiar, f. grafhég, D. dysse) dés, trafve, setia kern id. U.* VM. II. B. 9:4; ME." Chr,” rypia pre dyssizr, 9: en dker, pa hvilken kunna skérdas tre trafvar sad, H.*
Corp. Jur. Sv. G. Ant. Vol. Xl.
G.* ME.* St. R. ind. 30; Di
129
Dek (diokn), f.? (Isl. dékk,. f. for- Ajopning i landskapet, Fr.,N.dokk, dekk) en djup grop |. hala i marken (sddan all en vag dar ej kan ga fram, I. att ett kreatur dar kan omkomma). vegh leggia eig i dek eller i dy, VG.LJ. 12: prj IL J. 25. (pA senare ‘stallet star, troligen genom skriffel, diokn). I N. och Isl. lagar omtalas den hindelse, att ross er rekit i dock eda dy, ML.GulL. och Jonsb. Landsl. 35, om hvilket stalle i Jonsb. Isl. Lagmannen PAt Vioatin anmarker att gamla trovardiga skino- bécker hafva "deek” (och Deck, sd- oa i ‘ger edit.) "og meinar bokin
r allar skudvenar, hvért sem
bre vott edr purt.. dj mega
Indes heita, en dock patens edr ‘be vea, hvért sem.er vot edr pur”; Stutt dgrip af P. Vidalins Glosserunum yfir fornyrdi légbskar Islendinga, i Rit
jess Isl. lerdoms-lista felags, Ul. 126 . (ifr. Bihanget).
Densker, se Dansker.
Dia, se Daia. Dofvipa las (ddvipa las), n. lass af trin som daga till brinsle och annat
dylikt bruk. VM. I. B. 14: pr; ME. B, 17: pr. not. 24. Jf. ipa las.
)( vernkallaper skogher, VM. ME. B. 23. not. 12. Jfr. Dépvipa 7 Déhvipat tre (dovipa tre), a= dofriper.
al
Pert (doviper), m. 1) tra som ej bar frukt. )(aldiutre, ek, apald, SM* )( aldinviper, ME. B. 30. not. 21. hogga ‘imber eller d., o: eHer amman d., n. hvaraf timmer ej kan fas, ty dessa ord i. sig sjalfva aro icke motsatta, SM. B. 17: pr. hugger man timber.. sam for geru saghp um d., 0: om sAdana tran i allm., ME. B.17:1. not.49. I ett bref
17 130 Difciper Doma. af 1325 (Sv. Dipl. N:r 2516) nämnas ligna non fructificantia dicta vulgariter. döfvydh. 2) döfvipa skogher. byaske- gher sum d. ser )( eke skogher, VM. II. B. 24: 2; )( bærande skogher, ME. B. 28: 7. not. 75. Första delen af d. o. är tro- ligen döver (jfr. Daufiorp, Galdviper), och däraf har, genom falsk härledning, uppkommit dopviper, hvilket, såsom be- gripligare, kommit i allmännare bruk. Ih., som synes hafva haft samma me- ning om förhållandet mällan dessa ord, anför här (Gl. I. 332) ordet daufiorb och det N. dödlende, ofruktbar jord, "forte rectius döflende", samt AS. deaf corn, ofruktbar säd. Jfr. Undirviper.
Dögha, se Béin.
Dögher (dygr, G.), n. dygn. VG.* G. Isl. dögr är en dags l. en natts tid, ett halft dygn; men en sådan bem. är här ingen anledning att antaga; och då det säges: i dögreno första ok daghinom næsta, VG. II. K. 3; firi þriþia d., G. 35: 1, kan med dögher omöjligen menas ett halft dygn.
Döghn, se Dyghn.
Döia (döa; dögha, Bj. præs. dör; doyr, doyr, G. impf. de), v. n. do. VG." OG. U.* SM. Sm.* Bj.* G.* Sk.* ME.* Chr. A. 7: 4. pa dör biskups sak 1. doia alla sakir ma hanum, då han dör så dö o: förfalla ock åtal för brott som han hade begått, OG. Jfr. Dåper, adj., Stra dōia. Dölle, ett troligen genom skriffel till kommet ord, som tilläfventyrs bör vara kölffne 1. dölie. Sk.* Doma (dyma, G.), v. a. 1) dömma. VG.* ÖG.* U. SM. VM.* G. d. dom, U. dömder domber ok saghber, Bj.* d. ok rætta, St. Sk. 2. d. manni ræt, SM.* d. mani (ræt) lagh, VM. ME. Chr. Tg. 25. d. over manne, Sk.* d. fast ok falt, fram, niper, se Faster, Fram, Nib. d. iorb i byrb, se Byrþ. lata d. (sik af - þingi), begära dom på tinget, VG.* la- ta d. sær at sælia, skaffa sig dom som berättigar honom att sälja, VG.* lati d. af garb, låte dömma bort gårdsgår- den, o: alt den må borttagas, VG.* d. man viper iorpa værn, se lorþa værn. lati d. sær garb at varbveta, se Var veta. d. syn, dömma till syns förrältan- de, U. a domis eper fere pæen sakin gifs, det dömmes till edgång hvarigenom han må fria sig, U. eper sum dömder æer, o: gången på grund af gifven dom, SM. d. mæt 1. mats men i garb mans, U.* VM.* d. þing hem til mans, SM.* d. manni sælia, gifva honom dom att han må sälja, ÖG. ES. 3: pr. pa domis hanum iorb at köpa, U. barn dömis utlendis, se Utlendis. biltagher sverin ok dömder, SM.* manhalghþ domis af manni, .: fråndömmes honom, ÖG.* d. lif 1. hand af manni, ME. DrVI. 38, 39. d. af þius hub 1. öræ æller andra lim- mir, Sk. d. man undir svær 1. stem, a 1. til stægl, se Sværþ &c. d. man i hing til galgha, Sk. d. piuf til ke- nongs garbs, se Konongsgarber. d. man- ni öres bot, o: att böla ett öre, Sk.* lata d. sik i frip, se Friber. laghmaper skal han til knnongs doma, : förklara den valde konungen vara laglig konung, VG.* U.* SM. Kg. 1; Add. 1: 3; men i ME. Kg. 4: pr. orätt, se not. 62. och föret. s. LXXIX-LXXXI. af laghmannum.. til konungs dömder, SM. Add. 1: 4; ME. Kg. 5: 9. pa ær han (n. konungen) dömder til apsala apa, U SM. þingman 1. landa döm, tve mæn varo efna þingi ok dömdo, pe mæn viper sero (n. a pingi) skulu d. han, Sk. Detta ord brukas oegentligen om nämnd, då lagh- man ok nemninga man, hærapshöfpon- ge ek herabs næmd sammanställas, SM. pg. 3: 1; ME. DrVl. 14; jfr. mina Jur. afh. s. 216. not. Jfr. Af, Ater-, Lagh-, Til-, Up-, Ut döma; U domder. 2) till-