| 574 | Om de rika. | Pauli Första Bref | Kap. 6. |
blef inwigd till läroembetet samt genom evangelii predikan.
13 Jag bjuder dig inför Gud, som gör allt lefwande, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus har aflagt den goda bekännelsens wittnesbörd, 5 Mos. 32: 39. 1 Sam. 2: 6. Matt. 27: 11. Joh. 18: 33 f. 1 Tim. 5: 21.
Kristus blef dömd till döden på korset, emedan han wittnade om sanningen och bekände, att han war Guds Son. Matt. 27: 11. Joh. 18: 36. Många af hans wittnen hafwa beseglat wittnesbördet om honom med lidande och död, och detta kunde äfwen hända Timoteus, men Gud skall uppwäcka alla trogna till ewinnerligt lif; derföre bör ingen swigta i bekännelsen. Den som mister sitt lif för Kristi skull, han skall winna det.
14 att du håller budet obefläckadt, ostraffligt, intill wår Herre Jesu Kristi uppenbarelse,
Icke på döden, utan på Herren Jesu Kristi uppenbarelse wäntade de första kristna, och detta war Herrens befallning. Se Luk. 12: 35–40. Intill dess skulle de enhwar hålla budet obefläckadt och ostraffligt, nemligen allt det, som innehålles i salighetens budskap och utgör trons och kärlekens stora bud. Se 1 Joh. 3: 23. Med Kristi uppenbarelse står de troendes uppståndelse i det innerligaste sammanhang. Då han såsom solen låter ljuset stråla in i de troendes hwilokamrar, så wakna de upp och framföras med honom. 1 Tess. 4: 14.
15 hwilken den salige och ende herskaren, Konungen öfwer alla konungar och Herren öfwer alla herrar, i sinom tid skall låta oss se, 1 Tim. 1: 17. Upp. 17: 14. 19: 16.
Den salige och ende herskaren och konungen, som af sin salighets oändliga fullhet will saliggöra alla trogna, skall då låta den på hans högra hand upphöjde medlaren, menniskosonen, blifwa synlig såsom den af honom insatte Herren och konungen, som skall regera öfwer allt. Se Ps. 2 och Ps. 110. Honom böra wi derföre frukta och älska öfwer allting, så att wi icke genom någon pröfning eller menniskofruktan låta draga oss bort ifrån honom.
16 han, som allena har odödlighet och bor i ett otillgängligt ljus, hwilken ingen menniska har sett eller kan se, hwilken ware ära och ewigt wälde! Amen. 2 Mos. 33: 20. Joh. 1: 18. 1 Joh. 4: 12, 20.
Det är Gud allena, som har wäsentlig och ewig odödlighet i sig sjelf och af sig sjelf. Alla skapade wäsenden hafwa lifwet blott genom hans kraft och uppehållas blott genom den lifsgrund och den kraft, som han fortfarande gifwer. I anseende till sitt ewiga wäsende, som är oändeligen upphöjdt öfwer allting skapadt, ät Gud ett ewigt ljus, i hwilket ingen menniska, icke heller något annat skapadt wäsende kan blicka in, och han har ingen gestalt, han kan icke synas, han är blott genom enfödde Sonen uppenbar, Sonen är hans härlighets återsken och hans wäsendes afbild, honom tillhör all ära, allt herrawälde ewinnerligen. Derföre böra wi ock med hjerta, mun och hela wårt lefwerne gifwa honom ära, tack och lof.
17 Bjud dem som äro rika i denna werlden, att de icke högmodas eller sätta sitt hopp på owiss rikedom, utan på den lefwande Guden, som gifwer oss allt rikligen till åtnjutande, Job 31: 24. Ps. 62: 11. Mark. 4: 19. 10: 24. Luk. 12: 15. Jak. 5: 1 f.
Den lefwande Guden allena är den höga, ädla skatt, som räcker till för att tillfredsställa menniskosjälen i tid och ewighet; allt annat är icke blott förgängligt, owiss, och flyktigt, utan alldeles otillräckligt att gifwa själen nog. Derföre böra de rike i denna werlden icke sätta sitt hopp på rikedomen eller sin lycka, utan så anwända hwad Gud har gifwit, att det må lända till deras eget och andras bästa. En kristen, som har denna werldens goda, bör icke blott troget hushålla dermed, utan rikligen meddela efter Herrens wilja, ty just dertill är det jordiska gifwet.
18 att de göra godt, warda rika på goda gerningar, äro gifmilda och dela med sig, Gal. 6: 9 f.
Trons rikedom är Kristus sjelf, men äfwen de timliga tingen kunna förwandlas till rikedom för ewigheten, genom ett rätt anwändande, så att man dermed söker befrämja Kristi rike, hans ära och wåra medåterlöstas wälfärd; och då detta sker i tron och af kärlek till honom, har det sin nådelön med sig, ty han har lofwat, att en bägare kallt watten, gifwen för hans skull, icke skall blifwa utan lön.
19 samlande sig en god grund för det tillkommande, att de må fatta det rätta lifwet. Matt. 6: 20. Luk. 16: 9.
På sådant sätt kunna jordiska egodelar förwandlas till oförgängliga skatter, såsom Kristus säger: Sälj hwad du har och utdela åt de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen. — En god grund för det tillkommande betyder en skatt, som hwilar på en fast grund, förwarad för det tillkommande lifwet. I afseende på timliga egodelar kan man icke på samma gång ega dem och äfwen fatta det rätta lifwet, om man icke will anwända dem efter Herrens wilja. Derföre säger Kristus: För en rik är swårt att ingå i himmelriket. Men det är icke omöjligt. Den rike, som är en trogen förwaltare i Guds hushållning, har en wiss förmån framför den fattige, ty saligare är gifwa än taga.
20 O Timoteus, förwara det som är dig ombetrodt, och fly de oandeliga tomma orden och gensägelserna
_578.jpg&oldid=348463){kind=link}