Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné/633
| ← 632 |
|
634 → |
| Utgiven 1910 (Sidindex) |
Högädle och Widtberömde Herr Professor.
Herr Professorns tu angenäma och gunstiga bref, det ena för tre wickor sedan, det andra för 14 dagar, har jag med fägnad ärhållit, afläggandes härmedelst min ödmiuka tacksäijelse för den godhet, Herr Professorn behagar betyga mig, och utbeder mig framdeles samma grace och bewågenhet.
Herr Professorn tackar för fröna med krafftigare ord, än jag kan, ehuru jag gierna wille försäkra, at ingen ting är heller skal wara mig kärare, än at tjena Herr Professorn, i synnerhet til en Inrättnings befordrande, som länder Swerige til nytta och heder, samt giör Herr [ 19 ]Professorns nöije och ro. Jag hoppas få igen de 30 succulente wäxter, som jag i et bref har nämndt om, men nödgades lemna qwar öfwer wintern i jardin du Roy, och at öfwerstyra dem tillika med de begiärta och upräknade i Herr Professorns bref, om hwilka Herr Professorn kan giöra sig försäkrad, största delen åtminstone, som redan Gref Ekeblad har lofwat mig skal få komma med hans saker. War god och lät mig weta hwad andra fröen elr träwäxter, som Herr Professorn än skulle åstunda, medan jag är här, så skal det intet stutsa. Thet är wist, at den ärliga och genomgoda wännen Prof. Bernhard Jussieu blifwer ständigt qwar; likwel går det qwickare och lättare, när någon manar på och tager på sig mödan. Prof. Bernhard har lofwat mig än et pacqvet fröen. Han låter anmäla så mycken kiär hällsning och tacksäijelse för kallelsen til societ. liter. Upsal. Han skrifwer sielf med det första.
Hwad Polypen widkommer, som jag hafwer hela detta åhret roat mig med, och kiänner så wel som någon i Paris, ärnade jag med detta öfwersända fullkomlig beskrifning om; men jag finner, at det blifwer denna gången för drygt; derföre 8 elr 14 dagar til, aldrasist. Hwarmed jag förmodar Herr Professorn skal wel få sit nöije och kunna finna både i sött och salt watn.
Thet är eij många nya Genera, som Prof. B. Jussieu hafwer at gifwa ut. Han arbetar at completera fragmenta methodi Naturalis, ther Herr Professorn såwäl som annorstädes har Hans approbation; utom dess hafwer han i förråd en myckenhet Characteres generum, som man intet hafft tillfälle at wel obserwera annorstädes. Det liknar sig eij, at han sjelf ärnar gifwa ut mycket af sina saker. Jag kan alldrig nog beröma den Mannen för höflighet, tjenstachtighet, ärlighet och öppenhjertlighet, samt kundskap och lärdom. Herr Professorn har wänner på alla orter, men ingen större och bättre än B. Jussieu är.
Nu i anseende til Herr Professorns senare bref med inneslutne Correctionerna och påökningarna til Systema naturæ, så tackar jag härmedelst af hjertat för det förtroende, som Herr Professorn behagar hafwa för mig; Herr Professorn skall finna i wärcket, at jag har welat giöra til wiljes. Hwarken Fundamenta elr Systema Naturæ är ännu tryckt, så at alt kan deri ökas och ändras efter Herr Professorns manuscript. Jag gaf Bokföraren version af brefwet. Han fick piller, som war honom tjenliga. Och Mr Monnier skiämmes ock på sitt sätt. De ha ökat tryckfelen, som funnos i Leydiska sista Editionen; det är alt det de gjordt godt med denna. Han önskar få Characteres til de nya Genera, så will han lägga dem til, efter intet så många än äro sålda.
[ 20 ]Systema Naturæ skulle redan wara tryckt och til en stor del bortsåldt, sådan frågan och wäntan är efter det, om jag icke hade trodt mig böra först förfråga om et och annat smått. Intet i den meningen, at jag tror det meritera at ändra något efter mina påminnelser. Herr Professorn har sina raisoner, som lättel. öfwertygade mig, om jag hade nöjet at wara närwarande; utan 1:o för min informations skull, at hafwa tilfälle höra Herr Professorns tankar, och weta, hwad jag må swara, der någon giorde mig sådant elr dylikt inkast; 2:o At låta Herr Professorn se några af Prof. B. Jussieus observationer angående Ruppia, Anthospermum &c. &c. Af hwilka han framdeles har lofwat mig complette beskrifning. Och i synnerhet 3:o at communicera med Hr Professorn samma wår goda Jussieus decouverter circa vermes, och angående det som i synnerhet rörer Lithophyta och Polyper, som sannerl. är musten af des 4 resor til Custerna af Normandie. När jag berättade om nya Edition af Systema. så gingo wi igenom altsammans, då jag ock satte på Papper Hans observationer, som jag sedan rangerade, och tillade af det, som han förr talat, med mig angående Insecta och Vermes.
Jag beder, att Herr Professorn intet illa uptager, det jag understår mig proponera[1], om icke wärcket skulle blifwa behageligare:
1:o Om Herr Professorn wille sättja frammanför Systema Contenta af det, som är i Observation, in III Regna Naturæ p. 67. Heller samma observationes ord ifrån ord a §:o 6, inclus: Si universa intueamur &c. emedan de äro nu här prævenierade emot de första paragrapherna. sedan det blef bekant, at la puceron föder sin lika utan coïtu, och Polypen propageras såsom wäxterna genom knoppar och afskurna stycken.
2:o Frammanför Regnum lapideum sättja Observ. in Regn. lapideum p. 69 och utsluta § 13, eller sättja, at om man bör tro de nyaste observationerna, så gå nu dessa kropparna til Regn. animale.
3:o Observat. in Regn. Veget. p. 71 sättja framför Regn. Vegetabile.
4:o likaledes Obs. in Regn. animale p. 75 frammanför Animalia. Och efter som en uti et memoir, publice upläst i la Societé Royale, gjorde sig myndig intet längesedan at tala förachtl. om systema och method. i synnerhet at rangera foglarna efter näfwet och fötterna, likwel föredrog Listers Method i Snäckorna, så önskar Prof. B. Jussieu, at Hr Prof. wille tillägga i § 3:o eller der lägligit finnes prof dertil at indelningen alldrabäst tages i foglarna af näfwet och fötterna, samt at ibland Methoder öfwer Snäckor är Listers[2] den sämsta, dogande allenast för figurerna &c. &c. Thet är Mr Buffon[3], Intendent de Jardin du Roy, som giör wäsende och Gasconader af Listers Method, hwarefter han skal gifwa [ 21 ]ut Snäckorna i Cabinettet dersammastädes — och de andra Natural. efter sit egit spitsfund-hufvud.
p. 3. Marmor fugax, opacum — Gypsum. annon Gypsum potius spatis annumerandum; habet enim figuram propriam, constantem, crystallisatio. V[ide] memoires de L’Acad. de Mr Anth. Jussieu.
p. 14. 15. Jag menar, at Hr Professorn will, at alt detta ombytes efter Clavis Classium uti Genera Plant, sista Edition, dock derivationerna utsättjas.
p. 15. ad calcem Monogamin constat multis nuptiis. Här måste wara tryckfel, och Polygamia æqvalis är ju utsluten. Jag har corrigerat i mitt Exemplar, efter Character Classium &c. in Gener. Plant.
p. 16. äntel. wore wel, at Explicatio nominum auctorum kortel. utsattes. I Enumeratione Plantar. räknas Morus up twå gånger.
följande har Mr B. Jussieu communicerat. Anthospermum est ex Tetrandria Monogynia debetque inseri §:o, in qvo Rubia, nempe Rubia, Anthospermum, Phyllis, vel etiam post Valantiam inseri. Si Pistillum 5-tidum sit, qvod observatur non raro, tunc stamina quinque ex lege naturæ observantur. Nihilominus tamen Phyllis el Anthospermum non debent sejungi a ceteris Generibus, quæ florem monopetalum gerunt supra Germen didymium, seu ex 2 seminibus vel capsulis Monospermis conflatum. Præterea Phyllis habet corollam sæpius qvadrifidam, sicuti Anthospermum & qvandoque flores adsunt masculi hermaphroditis mixti.
Ruppia. Flos calyce et petalis destituitur, sed gaudet 4 antheris totidemque Embryonibus, qvorum qvisque suo instruitur stigmate; singulos Embryones, cum maturescunt, suus portat pediculus, qvi prout ad maturitatem perveniant Embryones, magis magisque longitudine crescunt. Verum esset Potamogeton, si calyce instructa foret; singuli pedunculi s: spadices communiter duos tantum flores sustinent.
Si Ruppia locum meret. in Gynandria, cur non Potamogeton, Acorus & Triglochin?.
Sisyrinchium Bermudiana T. Stamina non insident Pistillo, eorum vero filamenta formant vaginam, qvam pertransit stylus. Adeoque ad Monadelphiam relegandum. Alias tota fere Monadelphia Gynandriæ inserenda.
Grewia ordinanda esset sub Polyandria, nisi etiam Nigella & Aconitum &c. &c. ad Gynandriam amandandæ.
Najas destituitur petalis, unico gaudet stamine. Flores masculini reperiuntur semper in distincta planta. Ergo ad Dioeciam.
Ficus potius inserenda Monoeciæ: Ficus, Urtica, Morus.
[ 22 ]Isis, Lithoxylon, Millepora, Tubipora, Madrepora, Cellepora. Acetab. & Corallinæ Membranac. marinæ dent. oppos. bijugis &c. Raji sunt producta animalium pertinentque ad ordinem Zoophytorum. Vide vermes.
Subdivisiones ordinum conservabunturne? an Fragmenta in Gener. adponenda?
Annon Cetacei possunt inseri Classi qvadrupedum, aut in particularem cogi Classem, qvippe pariunt vivos, lactant, pene instructi, interdum mammis, præterquam qvod Anatomia aperte ostendat Qvadrup. esse?
Annon Rayarum familia amandanda ad Ampbibia? id dentes, coetus, ova glutine cohærentia ut ova ranar., respiratio &c. &c. probat.
följer Mr B. Jussieus methode öfwer Vermes, elr rättare project til Method, i hastighet utkastad, som jag tror at Hr Professorn lärer finna sitt nöije uti. — — — — — — [1]
Om detta projectet är eij så fullkomligit, at Herr Professorn kan draga någon nytta deraf i anseende til Classis vermium. efter Herr Professorn will hafwa sielf sedt, eller hafwa af första handen; så kan dock Herr Professorn wara wiss om, att Scolopendria intet höra til Julos, at Corallinæ intet höra til Vegetabilia, at animal Cyprææ är Limax &c., hwarest ungefär Lithophyta böra komma och rätta stället för Corallinæ. Om Herr Professorn skulle finna nödigt, at derefter ändra något i sitt, så kunde det utsättjas, at Hr Professorn grundar sig på Hr Bernh. Jussieus observationer, då jag will draga försorg, at Hr Bernhard ännu nogare efterser altsamman i sina papper, om minnet i detta kunnat fela honom. Åtminstone wore det nödigt, att Hr Professorn läte höra anten i observationerna, som sättjas förut, eller i sielfwa wärcket, at Hr Professorn wet deraf, men lemnar det til framtiden.
Låt mig weta, om jag skulle få lof at corrigera annat smått, som kunde förekomma i synnerhet i Fundam. Botanica, anten tryckfel eller som kan wara för mycket Laconice, efter de här äro mindre för stylus brevis och laconismer. Om Hr Professorn, när han tar detta brefwet, finner eij af nöden at ändra något, så lät wetat med några rader, så skal det wara tryckt innom 8 dagar efter undfångit swar.
Jag tackar Hr Professorn ödmiukeligen för des goda tancka för mig, at recommendera mig til societas Literaria.
Jag såg af Hr Professorns bref, at förslaget til Lund war eij ännu opsatt; derföre skref jag för 8 dagar sedan til Consistor. Academ. och til H:s Excellence, Gref. Jan Gyllenborg. Jag wet eij, om det kan komma fram, förrän förslaget är redan upsatt; likwäl trodde jag det war nödigt at låta höra, det jag lefde än. Det är i Swerige såsom hos de G:la Romare, nunquam habetur ratio absentis.[4] Lägg til de wänskaps stycken, [ 23 ]som Hr Professorn har giordt mig, et godt ord hos Hr Excellence, och giör hwad möjeligit är genom wår Cancellair. påminn Hr Baron Höpken, at han lofwat hjelpa mig en annan gång, om det eij skulle gå för sig med förslaget til Upsala. Berätta dem, at jag är bättre i stånd at tjena och hedra Academien än någon af de andra; det hörer mig til at hwarken Hr Professorn eller någon af Herrarna skal ångra sig hafwa hulpit mig. Lät mig weta när förslaget kommer til stockholm, hwilka kommit derpå. Lef wel, min Gunstige Herr Professor, och tro at jag räknar det för min heder och mitt största nöije at framhärda
| Högädle och widtberömde Herr Professorns | |||||
| Paris d. 1 Maij n. st. | ödmiukaste tjenare | ||||
| 1744. | Abraham Bæck. | ||||
P. S. Hjertans Hr Professor, är det eij giörligit at öfwersända til Hr B. Jussieu Betula nana, åkerbär och Hjortron med rötter samt Subulariæ semina. Frere Philip, trägårds-M. hos Ghartreusna, och Chirurgen La Serre[5] hälsa mycket &c. &c.
Utanskrift:
Mr Charles Linnæus
Celebre Professeur en Medicine
- à Upsal.
Linn. Soc. Vol. II: 249—54.
- ↑ 1,0 1,1 De förslag till ändringar, som i detta bref gjordes af Bäck och B. de Jussieu. blefvo till stor del af Linné godkända och vidtogos i Pariser-upplagan af Systema naturæ. Beträffande Vermes gjordes dock ingen ändring med anledning af Jussieus »i hastighet utkastade project til Method». Denna, på latin affattad och ganska vidlyftig, har här uteslutits och kommer i stället att intagas bland de mellan Linné och Jussieu vexlade brefven.
- ↑ Martin Lister, född 1638, engelsk naturforskare, lifmedicus hos drottning Anna, död 1712. Hans här afsedda arbeten äro Historia sive Synopsis Conchyliorum (Lond. 1685) och De Cochleis (Lond. 1694).
- ↑ George Lons Leclerc de Buffon, se bref. 486 not. 4.
- ↑ Till frånvarande tages aldrig hänsyn.
- ↑ En läkare och naturforskare, som var förtrogen vän i Jussieuska familjen och som visade Linné stor välvilja under dennes vistande i Paris. Han var ock hans ciceron under den flera dagars resa till Fontainebleau, som B. de Jussieu »anstälde på sin depence» och under hvilken Linné fick se »alla de raraste wäxter i Frankrike», hvaribland »nästan alle Vaillants orchidéer i full blomma».