En naturforskares resa omkring jorden/Innehåll
| ← Titelsida |
|
Anmärkta tryckfel → |
INNEHÅLL.
| FÖRSTA KAPITLET. | |
| Sid. | |
|
Porto Praya. — Ribeira Grande. — Atmosferiskt dam med infusorier. — En hafssnigels och en bläckfisks lefnadsvanor. — St. Paulsklipporna, icke vulkaniska. — Besynnerliga inkrustationer. — Insekter, öarnes första invånare. — Fernando Noronha. — Bahia. — Polerade klippor. — En Diodons lefnadsvanor. — Det öppna hafvets konferver och infusorier. — Orsakerna till förändringarne i hafvets färg. |
|
| ANDRA KAPITLET. | |
|
Rio de Janeiro. — Utflygt norr om Cap Frio. — Stark afdunstning. — Slafveriet. — Botofogo-viken. — Land-planarier. — Moln på Corcovado. — Störtregn. — Sjungande grodor. — Fosforlysande insekter. — En Elaters förmåga att hoppa. — Blå mist. — Buller af en fjäril. — Entomologi. — Myror. — Geting dödande en spindel. — Parasitiska spindlar. — En Epeiras konstgrepp. — I stora skaror lefvande spindlar. — Spindel med osymmetrisk väf |
|
| TREDJE KAPITLET. | |
|
Monte Video. — Maldonado. — Utflygt till Rio Polanco. — Lasso och bolas. — Rapphöns. — Trädlöshet. — Rådjur. — Capybara eller flodsvinet. — Tucutucon. — Molothrus. — Törnskatan. — Härmfågeln. — Gamar. — Rör bildade af blixten. — Hus träffadt af blixten |
|
| FJERDE KAPITLET. | |
|
Rio Negro. — Landtgårdar anfallna af indianer. — Saltsjöar. — Flamingos. — Från Rio Negro till Rio Colorado. — Heligt träd. — Den patagoniska haren. — Indianfamiljer. — General Rosas. — Resa till Bahia Blanca. — Sanddyner. — En negerlöjtnant. — Bahia Blanca. — Saltinkrustationer. — Punta Alta. — Zorillo |
|
| FEMTE KAPITLET. | |
|
Bahia Blanca. — Geologi. — Talrika, jättelika, utdöda däggdjur. — Om arters utdöende i nyare tider. — Arters lifslängd. — Stora djur fordra icke en frodig växtlighet. — Syd-Afrika. — Sibiriska fossilier. — Två strutsarter. — Ugnsfågelns lefnadsvanor. — Bältdjur. — Giftig orm. — En padda och en ödla. — Djurens vintersömn. — Hafspennans lefnadsvanor. — Indiankrig och blodbad. — Pilspets, en antiqvarisk relik |
[ IV ]
|
| SJETTE KAPITLET. | |
|
Resa till Buenos Aires. — Rio Sauce. — Sierra Ventana. — Den tredje postan. — Hästdrift. — Bolas. — Rapphöns och räfvar. — Landets utseende. — Den långbenta vipan. — Teru-tero. — Hagelby. — Naturliga inhägnader i Sierra Tapalguen. — Pumans kött. — Köttdiet. — Guardia del Monte. — Boskapens inverkan på växtligheten. — Kardtisteln. — Buenos Aires. — En corral der boskap slagtades |
|
| SJUNDE KAPITLET. | |
|
Utflygt till S:a Fé. — Tistelruggar. — Biscachans lefnadsvanor. — Den lilla ugglan. — Saltvattens-strömmar. — Jemna slätter. — Mastodon. — S:a Fé. — Förändring i landskapet. — Geologi. — Tänder af en utdöd hästart. — Norra och södra Amerikas utdöda och nutida däggdjur. — Verkningar af stor torka. — Parana. — Jaguarens lefnadssätt. — Saxnäbben. — Kungsfiskaren, papegojan och saxstjerten. — Revolution. — Buenos Aires. — Styrelsens tillstånd |
|
| ÅTTONDE KAPITLET. | |
|
Utflygt till Colonia del Sacramento. — Värdet af ett landtgods. — Huru man räknar hornboskap. — En ovanlig oxras. — Genomborrade småstenar. — Fårhundar. — Hästars inridning. — Gauchos sätt att rida. — Invånarnes lynne. — Rio Plata. — Fjärilsvärmar. — Luftseglande spindlar. — Hafvets fosforescens. — Port Desire. — Guanaco. — Port St. Julian. — Patagoniens geologi. — Jättelikt, fossilt djur. — Organisationstyperna konstanta. — Förändring i Amerikas geologi. — Orsaker till djurarters utdöende |
|
| NIONDE KAPITLET. | |
|
Santa Cruz. — Resa uppför floden. — Indianer. — Ofantliga strömmar af basaltisk lava. — Stycken, som ej blifvit flyttade af floden. — Dalens urhålkning. — Kondorens lefnadsvanor. — Cordilleran. — Flyttblock af betydlig storlek. — Indianska qvarlefvor. — Återfärd till fartyget. — Falklands-öarne. — Vilda hästar, hornboskap och kaniner. — En varglik räf. — Eld uppgjord af ben. — Sätt att jaga vild hornboskap. — Geologi. — Stenströmmar. — Vilda naturuppträden. — Penguiner. — Gäss. — Doris’ ägg. — Sammansatta djur |
|
| TIONDE KAPITLET. | |
|
Första ankomsten till Eldslandet. — Good Success Bay. — Redogörelse angående de om bord på Beagle varande eldsländarne. — Sammanträffande med vildarne. — Skogssceneri. — Cap Horn. — Wigwambugten. — Vildarnes ömkliga belägenhet. — Hungersnöd. — Menniskoätare. — Modermord. — Religiösa känslor. — Stark storm. — Beagle-kanalen. — Ponsonby sund. — Vi bygga hyddor och anlägga ett nybygge åt eldsländarne. — Beagle-kanalens klyfning. — Glacierer. — Återkomst till fartyget. — Ett nytt besök till nybygget med fartyget. — Likheten i lefnadsvilkor bland vildarne |
[ V ]
|
| ELFTE KAPITLET. | |
|
Magelhaens sund. — Port Famine. — Bestigning af Mont Tarn. — Skogar. — Ätlig svamp. — Djurlif. — Stor hafstång. — Vi lemna Eldslandet. — Luftstrecket. — De sydliga kusternas fruktträd och naturalster. — Snögränsens höjd på Cordilleran. — Glacierernas nedstigande till hafvet. — Isbergs uppkomst. — Stenblocks förflyttning. — De antarktiska öarnes luftstreck och växtalster. — Frusna djurkroppars bibehållande. — Återblick |
|
| TOLFTE KAPITLET. | |
|
Valparaiso. — Utflygt till foten af Anderna. — Landets beskaffenhet. — Bestigning af Quillotas klocka. — Splittrade grönstensmassor. — Ofantliga dalar. — Grufvor. — Grufarbetarnes belägenhet. — Santiago. — De varma baden vid Cauquenes. — Guldgrufvor. — Mjölqvarnar. — Genomborrade stenar. — Pumans lefnadsvanor. — El Turco och Tapacolo. — Honungsfåglar |
|
| TRETTONDE KAPITLET. | |
|
Chiloe. — Dess utseende i allmänhet. — Utfärd i båt. — Infödda indianer. — Castro. — Tam räf. — Bestigning af San Pedro. — Chonos-öarne. — Halfön Tres Montes. — Granitberg. — Skeppsbrutna sjömän. — Lows hamn. — Vilda potäter. — Torfbildning. — Myopotamus, utter och råttor. — Cheucan och den skällande fågeln. — Opetiorhynchus. — Fågelfaunans egendomliga natur. — Stormfåglar |
|
| FJORTONDE KAPITLET. | |
|
San Carlos, Chiloe. — Samtidigt utbrott af Osorno, Aconcagua och Coseguina. — Ridt till Cucao. — Ogenomträngliga skogar. — Valdivia. — Indianer. — Jordbäfning. — Concepcion. — Stark jordbäfning. — Remnade klippor. — De förstörda städernas utseende. — Hafvet svart och kokande. — Stötarnes riktning. — Stenar vridna omkring. — Stor våg. — Landets fortfarande höjning. — Området för de vulkaniska företeelserna. — Sambandet mellan de upplyftande och eruptiva krafterna. — Jordskalfvens orsak. — Bergskedjornas långsamma höjning |
|
| FEMTONDE KAPITLET. | |
|
Valparaiso. — Portillo-passet. — Mulåsnornas klokhet. — Bergströmmar. — Huru grufvor upptäckas. — Bevis på Cordillerans gradvisa höjning. — Snöns inverkan på klippor. — De två hufvudbergskedjornas geologiska bygnad, deras skilda uppkomst och höjning. — Stor sänkning. — Röd snö. — Vindar. — Snötoppar. — Torr och klar luft. — Elektricitet. — Pampas. — Faunan på Andernas motsatta sidor. — Gräshoppor. — Stora skinnbaggar. — Mendoza. — Uspallata-passet. — Kiselvandlade träd, inbäddade i jordlager, såsom de vuxo. — Inkasbron. — Passens dåliga beskaffenhet öfverdrifven. — Cumbre. — Casuchas. — Valparaiso |
[ VI ]
|
| SEXTONDE KAPITLET. | |
|
Kustvägen till Coquimbo. — Stora bördor burna af grufarbetare. — Coquimbo. — Jordbäfning. — Trappstegsformiga terrasser. — Frånvaron af nyare aflagringar. — Tertiär-formationernas samtidighet. — Utflygt uppför dalen. — Vägen till Guasco. — Öknar. — Copiapó-dalen. — Regn och jordbäfningar. — Vattenskräck. — Despoblado. — Indianska fornlemningar. — Sannolik förändring i luftstrecket. — Flodbädd upplyftad genom en jordbäfning. — Kalla vindar. — Ljud från en kulle. — Iquique. — Saltförande alluvium. — Salpetersyradt natron. — Lima. — Osundt land. — Callaos ruiner kullkastade af en jordbäfning. — Nyligen timad sänkning. — Höjda musslor på San Lorenzo och deras söndervittring. — Slätt med inbäddade musslor och bitar af krukmakargods. — Indian-rasens ålder |
|
| SJUTTONDE KAPITLET. | |
|
Galapagos-öarne. — Hela ögruppen vulkanisk. — Mängden af kratrar. — Bladlösa buskar. — Nybygge på Charles-ön. — James-ön. — Saltsjö i en krater. — Öarnes naturalhistoria. — Fåglar, märkvärdiga finkar. — Reptilier. — Stora sköldpaddor och deras lefnadsvanor. — Hafsödla som lefver på hafstång. — En landödla, som gräfver hålor i jorden och lefver af gräs. — Kräldjurens betydelse i arkipelagen. — Fiskar, snäckor, insekter. — Flora. — Den amerikanska organisationstypen. — Olikheter mellan arterna eller raserna på de olika öarne. — Fåglarnes tamhet. — Fruktan för menniskan är en förvärfvad vana |
|
| ADERTONDE KAPITLET. | |
|
Färd mellan de Låga öarne. — Tahiti. — Landets utseende. — Växtlighet på bergen. — Eimeo. — Utflygt till det inre. — Djupa dalgångar. — En mängd vattenfall. — Mängden af vilda, nyttiga växter. — Infödingarnes måttlighet. — Deras sedliga tillstånd. — Parlamentets sammanträde. — Nya Zeeland. — Ö-viken. — Hippahs. — Utflygt till Waimati. — Missions-anstalten. — Engelska örter, som nu förvildats. — Waiomio. — En ny-zeeländsk qvinnas begrafning. — Vi segla till Australien |
|
| NITTONDE KAPITLET. | |
|
Sidney. — Utflygt till Bathurst. — Skogarnes utseende. — Infödingar. — Deras utdöende. — Smitta alstrad af friska menniskor, när de komma i beröring med andra. — Blå bergen. — Anblick af de stora hafsvik-lika dalarne. — Deras uppkomst och bildning. — Allmänt utbredd höflighet bland det lägre folket i Bathurst. — Samhällets tillstånd. — Van Diemens land. — Hobart Town. — Infödingarne alla förvisade. — Wellingtons berg. — Kung Georgs sund. — Landets dystra utseende. — Bald Head; aftryck af trädgrenar i kalktuff. — Infödingar. — Afsked från Australien |
|
| TJUGONDE KAPITLET. | |
|
Keelings-ön. — Egendomligt utseende. — Fattig flora. — Flyttning af frön. — Fåglar och insekter. — Källor med ebb och flod. — [ VII ]Sträckor af döda koraller. — Stenar flyttade med trädens rötter. — Stor krabba. — Stingande koraller. — Korall-ätande fisk. — Korallbildningar. — Lagun-öar eller atoller. — Det djup hvarpå refbyggande koraller kunna lefva. — Stora områden, som äro beströdda med låga korall-öar. — Sänkning af deras grundvalar. — Barrier-ref. — Kust-ref. — Kust-refs förvandling till barrier-ref och atoller. — Bevis på nivå-förändringar. — Öppningar i barrier-refven. — Maldiverna; deras egendomliga bygnad. — Döda och sjunkna ref. — Sänknings- och höjningsområden. — Vulkanernas fördelning. — Sänkningen långsam, men af stor utsträckning |
|
| TJUGONDEFÖRSTA KAPITLET. | |
|
Den vackra anblicken af Mauritius. — Bergens stora kraterformiga ring. — Hinduer. — St. Helena. — Historien om förändringarne i växtligheten. — Orsak till landsnäckornas utdöende. — Ascension. — Förändring hos de införda råttorna. — Vulkaniska bomber. — Infusoriebäddar. — Bahia. — Brasilien. — Det tropiska landskapets prakt. — Pernambuco. — Ovanligt ref. — Slafveriet. — Återkomst till England. — Återblick på vår resa |
|