Handbook huruledes Gudztiensten-1614/Capitel. VIII.
Huru handlas skal
medh them som affliffuas skola.KÄre Brodher/ effter tu nu äst gripin och satt j hächtelse för tina misgerningar/ så loffua och tacka Gudh för alla delar/ intet twiflandes/ at jw så haffuer warit hans helga wilie/ Ty ingen hadhe kunnet komma sijn hand widh tigh/ medh mindre Gudh hadhe thet tilstadt/ Och ästu rätzligha Gudz fånge och icke menniskiors/ Ty Gudh haffuer alt Regemente j sina händer/ bådhe j Himmelen och på Jorden/ Så at en Sparff/ som Christus sägher/ then man kan köpa för en halff skerff/ eller itt löff/ icke kan falla på Jordena/ vthan medh hans wilia/ Myckit mindre skulle någhor menniskia kunna warda gripin/ vthan hans wilia. Ja/ han sägher och/ at håren på wårt huffuudh äro all räknat/ Ja/ så granna acht haffuer Gudh på menniskiona. Therföre är thet omöghelighit/ at tu/ eller någhor menniskia skulle kunna warda gripin/ vthan medh hans wilia.
Så skalt tu ock intet twifla/ at Gudh är tigh doch en mild och barmhertigh Fadher/ och gör all ting för titt bästa. Ty en godh Fadher plåghar ock vnderstundom bruka rijset widh barnet/ när thet bryter/ Så haffuer ock nu Gudh giordt medh tigh/ slagit tigh medh sitt Fadherligha rijs/ j thet/ at tu för tina misgerning äst gripin worden/ och satt j fängelse. Och än tå thet är tigh bittert och hårdt på gå/ så är thet tigh lijkwäl nyttigt til tinne siäl. Thet weet tin himmelske Fadher bättre än tu sielff. Therföre skalt tu giffua tigh honom j skön/ och låta honom medh tigh betämma. Han scraffar tigh wäl/ men then han straffar/ sägher Scrifften/ then elskar han. Tu wast kommen j Dieffuulsens snaro/ och fallen j then synd/ för hwilka tu nu gripin äst. Dieffuulen beswek tigh/ och kom tigh til at sådant göra/ och wille ther medh dragit tigh til ewinnerligh fördömelse. Til thenna tijn farligheet/ haffuer Gudh tin himmelske Fadher nådeligha seedt/ och tagit tigh vthu dieffuulsens händer/ och legger tigh nu itt timeligit straff på thet ringa är emoot thet som tigh förstoodh/ och warar en liten tijdh. Hwar Gudh j så måtto icke hadhe seedt til tigh/ och låtit tigh bliffua gripin/ hadhe warit stoor wådhe om tina siäl/ at dieffuulen icke hadhe dragit tigh til flere och groffuare misgerningar/ och ther medh hafft på tigh så mykit större och starckare band/ Så at han hadhe vthan all hielp och rådh hafft tigh til ewinnerligh fördömelse. Therföre giff tigh icke alt förmykit här widh/ vthan war Gudhi lydigh/ och lijdh toleligha/ tackandes honom/ at han icke wille låta tigh gå effter titt eghit sinne/ och Dieffuulsens äggelse/ i syndenne och på fördömelsens wägh. Giff tigh honom j hender/ och war til fridz/ at han som tigh thet timeliga lijffuet giffuit haffuer/ tagher tigh thet ifrå igen/ nw/ eller när honom tcäkes/ haffuandes thet hopp/ at han wäl giffuer tigh itt bättre igen. Thetta lijffuet är fult medh synder och sorgher/ men thet han oss igen giffua wil/ är heligt/ rättferdigt/ vthan all sorgh/ och warar til ewigh tijdh.
Sedhan må Presten spöria honom til/ om hans synder göra honom någhot bekymmer/ Och om han haffuer någhot vtheskåndandes medh någhon. Och må Presten förmana honom/ at han bedher them som han haffuer syndat emoot/ at the giffua honom til/ besynnerligha them som han haffuer giordt then synden emoot/ som han rättas före. Och skal han förmanas/ at han slåår platt all ogönst aff hiertat/ som han haffuer til them som honom låta rätta. och ehoo the äro som honom haffua förtörnat/ så skal han doch giffua them til/ så framt han wil haffua Gudz wenskap. Och hwar han haffuer några werldzligha eghodeler/ så må han göra ther redho på/ giffua testament til fattigt folk/ eller til thet menigha bästa/ effter som ther om tilförenne handlat är. Och skal honom hållas före/ at han slåår all werldzligh bekymmer aff hierta/ och låter werldena bliffua medh sitt godz och bekymmer/ hallandes sigh in til sin himmelska Fadher/ som honom nu kalla wil aff thessa werldena. Och må Presten halla honom före/ thet som här tilförenna ståår/ huru man skal handla medh them ther siwke äro/ begynnandes ther.
Käre brodher/ huru är thet fatt medh tigh/ göra tina synder tigh någhot bekymmer?
Och sedhan skal Presten fulfölia bådhe medh förmanelse/ bekennelse och scrifftermål/ som ther effterfölier. Och om han skal annamma Christi Lekamen til sigh (som ganska nyttigt wore) skal man giffua honom före then förmaning som ther pålydher/ och här tilförenne ståår/ Så at han jw wäl weet i hwadh acht han thet gör. Och när han ledhes vth/ må Presten gå medh honom/ trösta honom och förmana honom/ at han jw intet twiflar sina synder wara förlåtna/ för Jesu pijno och dödh skul. Och tå han kommer tijt som han skal rättas/ må Presten trösta honom widh thetta sättet.
KÄre brodher/ thet är så när kommit/ at tu skal gå ifrå thessa werldenne til tin himmelska Fadher/ så war widh een godh tröst/ tijna synder äro tigh förlåtna/ och tagh nu exempel aff Christo/ som war sin Himmelska Fadher lydigh in til dödhen/ Så war och tu honom lydigh j dödhen. Och än tå thenne dödh som tu nu lijder/ är een smäligh dödh/ effter werldennes anseende/ lijda honom doch toleliga. Christi dödh war och smäligh/ men han war lijkwel nyttigh och gangneligh/ så at ther folgde allas wåra saligheet effter. Så är och tin dödh smäligh/ och är doch lijkwel icke vthan frucht/ Ty tu haffuer giordt ena vppenbara synd/ hwilken effter Gudz rättwijso straffas moste/ thet kräffuer och så thet meenigha bästa/ at sådana straffas skal. Therföre är nu tin dödh icke vthan frucht och gagn. Först tienar tu Gudhi medh tin dödh/ j thet hans rättwijsa haffuer ther vthinnan sin gång/ och Gudi skeer then prijs/ at thet straffas som illa är giordt/ Effter som han haffuer budit och befalt Öffuerhetenne/ at hon sådant straffa skal/ ty thet är Gudhi een ähra/ at hans befalning warder fulgiord. Så tiänar tu och tin jemchristen medh tjn dödh/ j thet meenigha bästa/ j thet/ at aff tin dödh kommer them een redhoghe vppå/ som illa wilia göra/ at the må låta sådana bliffua tilbaka/ ther sedhan kommer fridh och rooligheet aff j thet meenigha bästa. Therföre war widh ett godt modh/ och tacka Gudhi/ at han tina saak så skickat haffuer/ at tu bådhe kan tiena honom och tin nästa/ medh tin dödh. Lijdh döden gladheliga/ ther fölier frucht medh. Låt nu påskina at tu söker effter Gudz prijs/ och tin jemchristens bästa/ och twifla intet/ at Gudh som haffuer wendt tin förtienta dödh sigh til prijs/ och then meenigha man til nytto och gagn/ haffuer intet förglömdt tigh/ vthan wil j thenna dagh haffua tigh in j Paradijs/ som han giorde Röffuaren/ som medh honom korsfester war. Och hör nu thet helgha Euangelium/ tine troo til een skadhfestelse.
Luc. 23.J Then tijdhen korsfäste the twå röffuare medh Jesu/ en på hans högra och then andra på hans wenstra sidho/ och så bleff Scrifften fulbordat/ Jbland ogerningzmän wardt han räknadt. Men en aff the ogerningzmän som vphängde woro/ hädde honom och sade/ Ästu Christus/ frelsa tigh sielffuan och oss. Tå swaradhe then andre/ straffadhe honom och sadhe/ Fruchtar tu icke heller Gudh/ tu som äst j samma fördömelsen? Och är thet wäl rätt medh oss/ ty wij lijdhe thet wåra gerningar werde äro/ men thenne haffuer intet ondt giordt. Och sadhe han til JEsum/ HErre tänck vppå migh/ tå tu kommer vthi titt Rijke. Och sadhe Jesus til honom/ Sannerligha sägher iagh tigh/ Jdagh skal tu wara medh migh j Paradijs.
KÄre wener j CHristo JEsu/ j som ären här vthkomne medh thenna wår brodher/ som nu skal skilias ifrå oss medh dödhen/ iagh förmanar edher at i falle med honom på edhor knää/ och haffuer edhra innerligha böön til Gudh för honom/ at han må döö j eene stadigha troo/ til wår Frelsare JEsum Christum.
O Alzmechtige ewighe Gudh/ wårs HERres JEsu Christi Fadher/ som låter tina barmhertigheet skijna öffuer alla tina gerningar/ see nu mildeligha til thenna tin fattigha fånge/ som tu idagh wil kalla aff thetta arma/ vsla och syndefulla leffuernet/ Giff honom then helgha Andes nådh j sitt hierta/ at han må stå fast j troone och döö en rätt Christen menniskia/ Låt tin elskeligha Son JEsum Christum säya til honom/ som han sadhe til Röffuaren på Korsset/ Jdagh skalt tu wara medh migh j Paradijs. See icke til hans stoora synder/ vthan til tina stoora barmhertigheet/ och til then hårda och bittra dödhen/ som tin Son för honom lijdhit haffuer/ Låt honom så Jdagh skilias widh thessa werldenna/ at han må på then yttersta Domen vpstå j the rättferdighas vpståndelse/ och bliffua så medh tigh til ewigh tijdh/ Genom samma
JEsum CHristum wår HERra/ Amen.KÄre bordher [1] / tänck nu på ingen ting/ vthan på Jesum Christum/ som haffuer lijdhit dödhen för tigh/ twifla intet han är wisserligha medh tigh/ och gör tigh bijstånd. Och än tå tu lijdher dödhen/ som een ilgerningsman/ så må tu doch wara glad/ at tu lijdher medh Christo/ såsom Röffuaren giorde/ Tu döör medh Christo/ Thet är/ j Jesu Christi kundskap. Therföre skalt tu och wisseligha komma medh honom j hans Rijke. Och iagh sägher tigh nu fulkomligha til på Jesu Christi wägna/ at idagh skal tu wara medh honom j Paradijs/ Therföre giff tigh Gudhi j wold och sägh til tin himmelska Fadher/ såsom tin Frelsare och återlösare Jesus Christus sadhe på Korset: Fadher j tina händer befaler iagh min anda.
HWar och så hände/ såsom offta skeer/ at then som rättas skal/ haffuer ingen skul j then saak han är beklaghat före/ honom må man och hughswala och trösta såsom nu föregiffuit är. Och hålla honom thet före/ at Gudh haffuer thet så skickat/ at han skulle haffuas til dödhen. Och at än tå han icke är brotzligh j thenna saak som honom tillägs/ weet doch lijkwäl Gudh saak medh honom/ Therföre skal man giffua sigh Gudhi i händer/ och låta honom göra medh oss effter sin helgha wilia. Och hwar wij än woro vthan skull för menniskiom/ så kunne wij aldrigh så leffua/ at wij jw haffue synd för Gudhi/ ther han må straffa oss före/ hwar honom så täckes. Och om han än hadhe platt ingen skull til sådana dödh/ som han tå lijdha skal/ Så må han doch war gladh/ at han lijdher een meenlös dödh/ såsom Christus leedh/ och icke een förtient dödh/ såsom Röffuaren/ A M E N.
- ↑ syster.