Hoppa till innehållet

Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Om Musik i gemen

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Företal
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers
Första Samlingen om Musik och Instrumenter
 Om Musikens beskaffenhet i Gamla Testamentet  →


[ 1 ]

Första Samlingen
Om Musik och Instrumenter

I. Afdelningen om Musik i gemen.

§. 1.

Ordet Musik (Ton-Konst) eger i flere språk lika bemärkelse. [1] Hänledes säkrast ifrån Grekiska ἀπὸ τῶν Μυσῶν, ehuru några dertill gifwa annan derivation. [2] De fordna Greker påstodo, at Apollo warit upfinnare til denna wetenskap, och föregåfwo, at de Nio Muser, såsom Musikens Skyds-Gudinnor eller förestånderskor, gifwit konsten namn. [3] [ 2 ]

§. 2. Denne Ton-Konst fördelas i 2:ne stycken. At uppå ljudande Instrumenter, med särdeles färdighet på mångfalligt sätt, kunna frambringa behagelige Melodier, kallas Instrumental-Musik. Men, at genom Människoröst låta höra en af Natur och Konst upöfwad sång, efter wissa regler med föränderlige toner, innefattas under namn af Vokal-Musik. At närmare se innehållet af denna wetenskap, anmärkes ännu 3:ne hufwuddelar: Theoretisk, Practisk och Poëtisk. Den förstnämde inbegriper all Historisk kundskap om Musikens ursprung, upöfning, af- och tiltagande, samt rätt insigt om dess Mathematiske öfwerens-stämmande, Toners likhet, Signaturers och Noters känning m. m. Til den Practiske räknas utöfning både af Instrumental och Vocal-Musik, hwilken dock ytterligare fördelar sig i Choral och [ 3 ]Figural; den förra på flere sätt, med Kyrkosång, eller eljest Naturlig, utan mycken konst och swårighet; men Figuralis, genom särdeles öfning i flere förändringar, både med sång och Instrumenter sammanbunden, som altid låter höra sig mera behaglig och intagande. Poëtiska delen innefattar alt som räknas til Composition, eller konsten at rätt upsätta det, som genom Instrumenter eller sång kan utföras efter wissa reglor. Man fördelar eljest i allmänhet Musiken i twenne slag, Andelig och Politisk, til den sistnämde, räknas både äldre och sednare tiders många inrättningar af Musik och sångs utöfning, så wid allmänna, som enskilta synnerliga tilfällen och Högtidligheter, både i sorg och glädje. m. m. Den Andelige åter, innefattar alt hwad i synnerhet til GUDs loſ och pris kan spelas eller sjungas, och under denna fördelning, blir Kyrko-Musiken märkeligast, som ock egenteligen här kommer at afhandlas. [4].

S. 3. Musikens förträffelighet wisar sig af flere besynnerliga werkningar på en del Menniskors sinnen, och tyckes af alla wetenska[ 4 ]per och timmeliga öfningar närmast föra oss til eftertanka af et Högre Wäsende; ty då den ena likasom upmuntras til frögd och innerlig förnöjelse, wid åhörande af en wäl klingande sång och Musik, kan en annan, genom olika känsla, försättas i oro eller Melancholie. [5] Hwilket alt påminner oss, at wårt lif och anda leder sin uprinnelse ifrån GUD, och at wi, som genom synda-fallet förlorat den fullkomlighet, som i första Skapelsen oss tildeltes, likwäl, jämte wår bräckeliga hydda, ega något i behåll, som wittnar, at Menniskan, framför alla skapade Creatur, är ämnad til GUDs lof och pris, både i tid och ewíghet, samt at hon redan här i Nådenes Rike [ 5 ]får begynna det, som aldrig i Härligheten skal uphöra bland de utwalde, at Lofsjunga den Aldrahögsta.

§. 4. Första upfinnaren til Musik säges wäl warit Jubal, den sjunde ifrån Adam, efter det i Genes. 4:21. berättas: at af honom kommit de som brukade Harpor och Pipor; [6] Men wi fele icke, om wi påstå, at Ton-Konsten, såsom första Menniskan förlänt, bör räkna sin början från Paradiset, och torde wi få lof säga, at som Adam för fallet war beprydd med stora gåfwor, har ock Musikaliska wetenskapen warit honom bekant, ehuru utöfning deraf på Instrumenter icke omtalas, förr än efter 1000 år, eller i Jubals tid. [7] Ifrån honom och intil Moses nämner Skriften ingen Musikant; men wi hafwa nog orsak sluta, at denne konst äfwen genom Noach och dess söner eſter synda-floden bibehölls, så at de, för [ 6 ]sina efterkommande gjort den bekant. Wid Patriarkernas tid finner man bewis af Instrumenters bruk i Labans tal til Jacob. Gen. 31:27. Hwarföre - - - med sjungande, med bungande och harpande. [8] Osiris, de Egyptiers Konung, som lefde i Ahrahams tide-hwarf, eller omkring 2000 år ifràn Werldenes skapelse, skal, som Diodorus Siculus berättar, warit stor älskare af Musik, och säges i sitt hof underhållit många Spel-män, förmenes ock upfunnit et slags Pipor, gjorde af Hwass eller Rör, som wäxte wid Nil-strommen, hwilka hade namn af Monaulus. Omkring denna tid wisa sig flere wedermälen af Instrumenters nyttjande wid Lof-Sånger.

§. 5. Ändamålet häraf behöfwer icke widare bestyrkas, ty wi se nogsamt, huru denna wetenskaps rätta nyttjande länder til HERrans ära, och tillika tyckes kunna slutas, at den äfwen är Mennisko-slägtet förlänt, såsom til upmuntran, och at lindra wåra beswär i werlden. Men fast missbruk wid dessa, som andra de härligaste inrättningar, med tiden yppats, så böre wi likwäl icke derſöre fatta annat begrep om kon[ 7 ]sten, än att den i sin oskyldighet är förträffelig, nyttig och angenäm. [9].

§. 6. Musikens tiltagande och utöfning m. m. märkes bäst, om man betraktar den samma särskilt, så wäl i det Gamla som Nya Testamentet, och tillika derwid i agt tager åtskillige Tide-hwarf, både ibland GUDs Folk och andra Slägter.


  1. ↑ Det Grekiska ordet Μυσικὴ, som på Latin heter Musica, på Fransyska La Musique, i Tyskan Die Musik, i Ängelskan Music, blifwer äfwen i wårt språk bibehållit och kallas Musik.
  2. ↑ Såsom af μῶϑαι flitigt eftersökande, emedan slikt fordras af dem, som wilja ernå insigt i Musiken; flere dylika gissningar at förbigå. Se widare Scapulæ Lexicon Græco Lat. pag. 1070.
  3. ↑ Dikten förmäler, at desse Nio Muser eller Jungfrur woro födde af Jupiter och Mnemosyne; deras bilder målades med Lager-Krantsar, ganska wänliga och täcka. Någre spelade på Luta, Cithra, Cymbal och Pipa, andra söngo i ljuflig öfwerenstämmelse. De hade äfwen namn af kropps eller sinnets förmåner. Calliope tilägnades wältaligheten, Clio söng om äran och berömliga gjärningar, Erato sades upfunnit Dants och Poësien, Thalia Comædier, Melpomene Tragædier, Terpsichore spelade på Cithra, Euterpe förestod Blås-instrumenter, Polyhymnia tillades at sammanskrifwa Historier, och Uranea söng om Himmelska ting. De kallades ock Heliconiades eller Parnassides af bergen Helicon och Parnassen; Pegasides, Hippocrenides, Aganippides och Castalides af märkelige källor, o. s. w. Jemför Acharii Mythologie.
  4. ↑ Man kunde ännu upräkna mångfaldige förändringar innom den Musikaliska wetenskapen, som gifwer wissa utöfningar namn efter deras bruk och beskaffenhet, såsom: Musica Chorica, (Dants-Musik,) Manierosa, Hyporchematica, Dramatica, Tragica, wid Opera, Comædier o. s. w. men sådant hörer ej til mitt ändamål.
  5. ↑ Musikens werkan på sinnet grundar sig i synnerhet på ens temperament; men så kan dock ofta mången derwid röras, som wid andra tilfällen tyckes wara känslolös. I 1 Sam. 16.23. läses märkeligt, hwad David uträttade med sitt spel för Saul. 2 Kon. 3:15. talar om dylikt med Elisa. Lutherus anför ock något om sig i Coburg. (6 Tom. Jenens. p. 206.) Walchs Philos. Lexicon p. 1841. wisar åtskillígt om Musikens werkan, likaså Franciscus Vallesius de Sacra Philosophia, p. 163, och Hübner i sitt Natur-Kunst Lexicon p. 1382. Den sistnämde berättar ock, om en del djurs upmärksamhet wid någre särdeles ljud af Instrumenter. I 4. st. af Sw. Samlingar p. 124 säges, huru Swerdfisken med en wiss sång framlockas. Plinius i sin Hist. Mundi, Lib. IX. C. VIII, nämner Hafs-swinets art derwid. Daglig erfarenhet öfwertygar oss dessutan om denna sanning.
  6. ↑ At Hedningarne under namn af Apollo tyckas utmärkt Jubal, påstår Pontoppidan i sin Werldenes Nyhet p. 162. Somlige Hedningar föregifwa, at Mercurius warit upfinnare til Musiken. Jemför Walchs Phil. Lexicon.
  7. ↑ Man torde härwid också kunna gjöra denna erindran: Mon icke Menniskorna, som af GUD i Skapelsen fått en sådan mun, tunga och röst, som til en böjelig sång är skickelig, aldraförst tagit anledning af sång-foglar, at utöfwa denna konsten? Se Sv. Gestrinii Diss. under Prof. Lundii Præs. De Musica Hebræorum Antiqua. Ups. 1707.
  8. ↑ Det som här kallas bungande, heter efter Hebreiskan Trumma, hwaraf synes, at det Instrumentet redan den tiden warit i bruk. Harpande har skedt med samma slags Instrument, som Jubal påfunnit. Jemför Gen. 4:21.
  9. ↑ I Starkes utläggning öfwer Genes. 4:21. talas icke til Musikens beröm, ty han säger, at den är upfunnen af Cains efterkommande, som missbrukat konsten til yppighet, och derigenom ådrogo sig syndafloden; men wi behöfwe icke at deröfwer oroa oss, när wi wete, at GUD sedermera ibland sitt folk sjelf infört Musiken.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter/Om_Musik_i_gemen&oldid=412707”