Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber/Allehanda slags Brännewin och Watten at distillera

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Hwad som til Bryggning hörer
Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber
av Cajsa Warg

At distillera allehanda slags Brännewin och Watten
Hwad wid Bakning är at Observera.  →


[ 527 ]

Allehanda slags Brännewin och Watten at distillera.

Hwad som bör observeras wid Brännewins Distillering.

  1. För hwar kanna brännewin tages et qwarter watn, när det slås i pannan.
  2. Pannan får ej wara fullare än til bröstet, ty då sprutar hon.
  3. Smetes hon rätt wäl igen med deg, af miöl och wattn, omkring hatten och derest pipan sättes tilhopa, samt sättes en stopp i pipan, tils inemot hon rinner up.
  4. Uti tunnan slås watn och lägges wäl is, när den finnes, men aktas noga, at ej isen trycker för hårdt på pipan, så at hon far illa; ty bör han huggas i små stycken: så snart isen smälter undan, så öses något watn bort, och ökes mera til af isen til kiöldens bibehållande, at det står något öfwer pipan, och då ingen is finnes, så ömsas flitigt med watn uti tunnan, at det således altid hålles kallt.
  5. Wid pannans upkokning aktas noga, at hon rinner sakta up och ej får spruta, hwaraf största kraften förloras; derföre kännes efter på pipan, wid hatten, när hon börjar blifwa warm så tages den starkaste elden bort, och lagas så at hon sedan bara dryper fort, men ej rinner: det första som rinner tages undan, så länge det är hwitt, och låter sedan så länge drypa, som det kännes godt; men skulle distilleringen [ 528 ]ske af gement brännewin, då är så mycket mera angelägit, at ej taga för när, ty då smakar det mera lanck och illa.
  6. När altsammans är afrunnit, så blandas det tilhopa, utom fördropparne och lancken, uti et stort käril, och kokas sedan såckersirap af 1 skålpund såcker och 3 jungfrur watn för hwar kanna brännewin, hwilken skummas rätt wäl, och slås så het han tages af elden uti Brännewinet, under stadigt omrörande, samt spädes sedan ut med upkokat watn, som blifwit kallt, så mycket styrkan kan tåla, och at det ej blånar, sedan filtereras genom grått paper, som lägges dubbelt i tratten och klippes jämt efter des högd på det ej för mycket brännewin må dragas bort i onödigt papper. Observeras at brännewinet hålles täpt, at ej kraften går af.

Canel-Brännewin.

Til 4 kannor franskt brännewin tages et skålpund canel, hwilken uti et stop af samma brännewin sättes 8 dagar i blöt och sedan distilleras, så snart brännewinet wid slutet begynner at hwitna, tages det för sig sielft, och låter det rinna, så länge det efter canelen smakar sött, hwilket är canel-watn, som uti miölk-rätter och dylikt kan brukas.

Cardemumme-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages 24 lod cardemummor, hwilka stötas med skalen, och blötas på samma sätt, som det näst föregående. [ 529 ]

Anis-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages et skålpund anis, samt 8 lod fänkål, som stötes och blötes på samma sätt.

Bröd-Kummin-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages et skålpund brödkummin, som stötes och blötes på samma sätt.

Rosenmarin-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages et skålpund torr, samt et och et halft lod färskt rosenmarin, hwarutur alla stielkar äro bortagne och ställas likaledes i blöt.

Lavendel-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages 2 skålpund Lavendel med blomster och blad, och ställes äfwen i blöt; men om man tager hälften rosenmarin så blifwer det bättre.

Enebärs-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages 4 skålpund wäl mogna enebär, som rensas, kråssas och blötes.

Malört-Brännewin.

Til 4 kannor brännewin tages et skålpund malört-blommor, som plåckas när de först börja at spricka ut, eller ock helt unga malört-blad, hwilka blötas allenast en natt. [ 530 ]

Persico-Brännewin.

Stöt sönder kiersebärs-stenar och plommon-kärnor, ställ dem med brännewin i blöt, distillera deraf och blanda det sedan up med såcker-sirap, som förr är beskrifwit wid bränwins blandande.

På samma sätt kan ock giöras af Slåbär eller Stärkebär, hwilka stötas sönder som de äro, och ställas några dagar i blöt: måttet härpå kan icke så just tagas; ty ju mera det smakar af kärnor, ju bättre det är; dock bör det observeras, at ej för tiockt kommer i pannan på en gång, ty då fäster det sig wid botten, och deraf blifwer widbrändt; men när Slåbär brukas, så nyttjas de ej förr än de blifwa litet frostbitne, hwilket giör dem mogna.

Kiersebärs-Brännewin.

De gemena bruna kiersebären tagas då de äro wäl mogna, och stötas sönder med stenarna, sedan läggas de uti flaskor och slås franskt brännewin derpå; lät dem då stå 5 eller 6 dagar, men hwar dag omsqwalpas, sedan bör det stå stilla 8 dagar, då det klara sakta afhälles och upblandas med såcker efter behag, och derpå filtereras igenom grått papper: det tiocka kan sedan slås annat bränwin uppå, och deruti kan läggas allehanda slags stötta kärnor af plomon eller kiersebär, och sedan distilleras.

Kiersebärs Brännewin af torra Bär.

Stöt sönder et skålpund torra kiersebär helt fina med stenarna, och lägg dem sedan uti en flaska, tillika med 2 näglickor, som skäres sönder, och [ 531 ]et lod sönderbruten canel, slå derpå 3 halfwa stop franskt brännewin, kårcka flaskan wäl, och lät henne stå 8 dagar i solen eller på en warm kakelugn men sqwalpas om ibland; sedan silas det och upblandas med såcker-sirap, som annat brännewin: wil man hafwa det rätt klart, så filtereras det genom grått papper.

Det tiocka som blifwer qwar, kan slås annat brännwin uppå, då det conserveras til dess man wil distillera brännewin, så kan detta slås dertil.

Usqueba.

Här til tages följande, såsom: anis, fänkål, coriander, röd canel, hwit dito och cardemummor, et lod af hwardera sorten, 3 fierdedels lod muskottblomma, af neglickor, viol-rot, lacris-rot, dill och isop et halft lod af hwardera slaget: desse species stötas sönder och distilleras med 2 kannor bränwin, sedan lägges deruti et halft lod saffran et halft skålpund russin, och et halft skålpund dadlar eller fikon, hwilket sedan sättes at tingera 8 dagar; derefter wrides all musten utur ingredientierne, som då ligga deruti, och brännewinet göres sött efter behag, samt utspädes at det får lagom styrka.

Vespetro.

Et qwintin angelike-frö, et lod coriander, och 3 hela citroner skäres i tärningar; kärnorna tagas bort och krydderna stötas fina med et och et halft skålpund såcker, och lägges så på 2 kannor och et qwarter franskt eller swenskt bränwin, som sedan står i 8 dagar, och då filtereras igenom dubbelt [ 532 ]grått papper, som lägges i tratten. Brännewin med Johannis-blomster och såcker, på samma sätt, är ock godt.

Distillerat Brännewin af färska Pomerantser.

Til en kanna brännewin tages 20 hela pomerantser, hwaraf skalet skäres helt tunt, och ställes at blötas i et stop brännewin, som står i 8 dagar, och när det skal distilleras, så slås et stop brännewin derpå och lägges dertil 4 hela pomerantser, som äro sönderskurne och kärnorna borttagne. Efter denna proportion tages så många kannor som behagas, och slås uti pannan: när hon börjar at få sin rätta gång, så sättes en flaska med tratt derunder, hwaruppå lägges en liten linne-klut och der ofwanuppå några färska pomerants-skal, skurna i strimlor, och låter det sedan jämt drypa, så länge något kraft är uti: när det är afrunnit, blandas det up med såcker-sirap och göres sött efter behag. Citron-brännewin göres på samma sätt, dock utan at lägga hela citroner i pannan eller skal på kluten, utan i det stället lägges skalet af 2 citroner i sirapen när den kokar, och filtereras igenom grått papper, då brännwinet är upblandat med sirapen.

Dito af torra Pomerants-skal.

Til 4 kannor brännewin tages et och et halft skålpund torra skal, hwilka böra stå i blöt 4 eller 5 dagar, samt sedan distilleras och blandas up med såcker-sirap. Citron-brännewin af torra skal göres på samma sätt. [ 533 ]

Pomerants-Royal.

Til 25 pomerantser, som skalet afskäres och lägges uti en flaska, tages saften af 10, som sker på det sättet, at man rensar ut inmätet ifrån kärnor och det hwita skalet, och wrider det samma igenom et kläde, samt kokar den saften med så mycket såcker at han blifwer som en tiock sirap; då slås det på skalen så hett som flaskan tål, och bindes straxt til med en upblött oxe-blåsa, och låter det stå at distillera uti et fönster der solen skiner, i 3 dagar, sedan slås 3 halfwa stop franskt brännewin derpå, och bindes åter en ny blåsa öfwer, då det blifwer så stående på samma sätt 3 weckor eller en månad, och sedan filtereras genom grått papper.

O-distillerat Pomerants-Brännewin.

Til et half-ankare franskt brännewin, skäres 20 pomerantser uti tärningar, hwarutur kärnorna tages bort, dertil tages 3 skålpund såcker, som slås et och et halft qwarter watn uppå, sedan lägges pomerantserna dertil och låter det stå öfwer natten: då tages en kanna brännewin eller något mera utur ankaret, och lägges sedan pomerantserne deruti: om då ej ankaret är fullt, så ökas mera dertil af det brännewinet som togs derifrån; lät så ankaret ligga 6 a 7 weckor, men sqwalpas 1 eller 2 gånger de 3 första weckorna, sedan bör det ligga stilla til des det aftappas.

Sanbergiette.

Til en kanna franskt brännewin tages skalet af 2 stora pommerantser, skalet af 2, men saften af [ 534 ]4 citroner; dertil lägges et rågadt skedblad sönderkrossad anis och fänkål, lika mycket af hwardera slaget; sedan tages en liten niupa saffran, som bindes in uti en liten klut, och med en tråd hänges uti flaskan, hwilken efter 36 timar borttages; men det öfriga står i fulla 8 dagar, dock icke i solen eller i wärmen, och flaskan sqwalpas wäl om en gång om dagen, sedan silas det af och göres söt efter behag.

Citron-Bränwin.

Til en kanna franskt brännewin tages saften af 4 citroner, de gula skalen skäres smått, et lod canel, hwilken brytes uti små bitar, et lod cardemummor, som bara ränsas utur sina skal, och et skålpund såcker hwilken stötes: citron-saften slås först på såckret och sedan brännewinet med de andra krydderna, då det kårckas och bindes öfwer med en hinna, och låter det stå på en warm kakelugn eller i solen i 14 dagar, men sqwalpas om som oftast och sedan filtereras.

Krydd-Brännewin.

Et halft skålpund torra pomerants-skal, 5 lod canel, 5 lod torr krusemynta, som alla grofwa stielkar äro utplåckade, 5 lod fänkål, 3 och et halft lod anis, 3 och et halft lod bröd-kummin, 5 lod calmus, 3 och et halft lod angelika, 5 lod coriander, 5 lod citron-skal, 5 lod lille-covallie, 3 och et halft lod torra rosenblad och 5 lod sönderstötta kiersebärs-stenar: alla desse krydder ställas 2 dagar i blöt, och sedan distilleras med 4 kannor brännewin, som är brändt af halfparten hwete och halfparten [ 535 ]hafra: när det är distillerat, lägges deruti Johannis-blomster, och låter dermed stå til des det får en wacker färg; då silas blommorne ifrån, och blandas up med såcker-sirap.

Krusmynte-Brännewin.

Til 3 kannor brännewin tages följande specis: af muskotblomma, muskott och näglickor tages et halft lod af hwardera slaget, torra pomerants- och torra citron-skal, 8 lod af hwardera, men det hwita skäres bort sedan det är wägit: af torra rosenmarins-blad och fänkåls frö 1 lod af hwardera; torr krusemynta, hwarifrån alla stielkar äro borttagne, och krossade enebär tages 16 lod af hwardera slaget: alla desse ingredientier läggas i brännewin, stå i twå dagar och sedan distilleras; men när pannan kommer at rinna rätt, så tages något af det första, som är starkast för sig sielf, och lägges deruti en god hand full med torra söndergnuggade krusmynteblad, och ställes på et warmt rum i 24 timar, hwilket måste som oftast omsqwalpas och dermed färga brännewinet, när det är sammanblandat och sött giordt efter behag.

Tallstrunt Brännewin.

När tallstruntar äro så långa som en fingers-led, men ej tiockare än minsta fingret, så afplåckas de, men giöres mycket wäl rena, på det sättet, at alt det hwassa skrapas wäl af dem och sedan hackas de helt små: deraf mätes då et stop, hwilket sättes med brännewin i blöt 3 dagar: då tages så mycket brännewin at det gör 3 kannor tilsammans med det [ 536 ]tallstrunten blötes uti, hwarmed det distilleras, och sedan upblandas med såcker.

At bränna Brännewin af Säd.

Lät watn wäl koka uti brygg-kittelen, slå sedan deraf et par skopor uti mäsknings-karet, och derefter en half tunna gröpad råg på en sida, sedan slås bredewid gröpet et ämbar kokhet lag i sänder, hwilken bör wara i full kokning, så länge mäskningen påstår: detta arbetas då in af twänne personer med hwar sit roder: således fortfares med tilökningen af lagen och arbetet, til des altsammans är genomwått och blifwer som en tunn gröt: då uphöres med tilökningen af lagen, men continueras med arbete til des det börjar at sötma; då slås deruti en åttondels tunna malit kornmalt, samt något mera af den kokande lagen; sedan arbetas det til des det blifwit wäl sött, då ökas til af lagen så mycket, under ständigt arbete, at det blifwer som en lagom tiock wälling; deröfwer lägges et tunt lakan och låter det stå at sötma ungefär en tima: tag emedlertid et ämbar mer eller mindre tunndranck, upfriska det med et stop god giäst samt något af tilmäskningen, hwilken giöres lagom warm, så at hon ej bränner giästen; rör det tilhopa, hölg något öfwer och lät det stå at giäsa, medan det andra står at sötma; men när tilmäskningen då har stådt, som förr sagt är, så utspädes hon och arbetas med så mycket kalt watn, til des det blifwer lagom kalt at gifwa uti giästen, då bör det ej eller wara tiockare än en tunn wälling; men skulle det ej tåla så mycket af det kalla watnet, utan deraf blifwa för mycket afswalnat, så kan mera ökas til af ljum lag, och [ 537 ]när det blifwer, som när giäst gifwes i dricka, så slås den upfriskade tunndrancken deruti, och röres dermed litet om; sedan öfwerhöljes karet först med et lakan och sedan et täcke antingen filt eller fårskins-fäll, hwilket wäl ombindes med rep, så at det står wäl täpt; derofwanuppå lägges då en botn, som bör wara giord efter karet; men i brist af en sådan, så lägges derpå et bolster eller madrass; lät det sedan stå 2 dagar och 2 nätter; men när förbrännan skal ske, så giöres först pannan och pipor ganska wäl rena: då låssas karet up och mäskningen röres med roret först ganska wäl, sedan öses deraf uti bränwins-pannan det fortaste man kan, som ej slås fullare än til bröstet, och strax bindes karet til igen samt öfwertäckes wäl: under pannan lägges frisk eld, så at hon kommer snart at koka up; men uti henne röres flitigt med rodret i botn, til dess bröstet blifwer så hett, at man ej kan hålla handen derpå: då sättes hatten skyndsamt uppå, som smetes igen med deg af groft rågmiöl omkring honom, så wäl som om piporna, och då rifwes elden undan om det är lös panna, men är hon inmurad, så stoppas under henne islupen eller sur wed, som dämpar eldens häftighet, men luckan och sten sättes igen, hwilket hindrar at pannan icke sprutar, hwarigenom bästa kraften förloras: en halfankare lägges under piporna, om tilfälle så är, hwaruti sättes en tratt med linne-lap öfwer; men skulle rummet dertil wara för lågt, så sättes et annat käril derunder, som ej har för stor öpning, at kraften deraf förswagas; lät det då rinna jämt som en tråd, så länge det har den minsta styrka; sedan tömmes [ 538 ]pannan och sköljes ren från dranck, samt fylles uti af mäskningen, och förfares dermed som första gången: således continueras til dess all förbrännan är afrunnen; men skulle det för sidsta gången wara något tiockare i botn på karet, så kan det wäl utsköljas med några skopor kalt wattn, som ock slås i pannan: när all förbrännan således är afrunnen, så göres både pannan och piporne ganska wäl rena, sedan slås hon deruti, tillika med 2 kakor sönderbrutit spisbröd, 2 knäppenäfwar salt och 2 knäppnäfwar bröd-kummin; derefter sättes hatten straxt uppå, som wäl igensmetes med deg, likaledes piporne; men neder i öpningarne på dem sättes något som täpper, til dess pannan börjar at uprinna, under hwilken bör wara frisk eld, til dess bröstet blifwer så hett, at man ej tål hålla handen uppå, men då aktas, at hon ej kommer för hastigt: lät då rinna jämt som en tråd uti et käril, som ej har för stor öpning, med en tratt uti och linne-lapp öfwer; men när det så länge har runnit, at ingen mera styrka är deruti, så låter man efterlancken wäl afrinna uti et annat käril, hwilket kan nyttjas til ätticka. Wid brännewins-brännande observeras noga, at det altid hålles wäl kallt uti kylfatet, eller den tunnan som piporna gå igenom; när is är för hand, så nyttjas den, men eljest bytes som oftast om watten deruti.

Brännewin af Win-Dranck.

Win-dranck slås uti klar pannan, hatten sättes uppå och igensmetas, sedan afklaras som annat brännewin, och derefter kan det distilleras med hwad som behags. [ 539 ]

At bränna Runnebärs-Brännewin.

Först rensas runnebären wäl ifrån dess stielkar, sedan mätes de och stötas til dess de wäl safta sig; derefter mäskas som til en annan mäskning med kokat watn, men arbetas ganska wäl: då har man tilreds sura stekta äplen, och til hwar tunna runnebär tages en fierdedels tunna äplen, som krammas först wäl sönder, medan de äro warma, och lägges uti mäskningen: när det är skedt, så röres wäl om och bindes öfwer karet med lakan, skinfällar eller sådant, som håller wäl wärman inne; låter det då stå i 4 dagar, men öpnas en gång hwar dag och röres deruti; sedan brännes det på wanligt sätt, och derpå distilleras det och upblandas med sött. Desse bär gifwa ej mycket brännewin, emedan efter en tunna kan man ej få mer än 2 halfstop, sedan det är distillerat. Äplena härtil kunna stekas i ugnen, när askan är wäl utsopad.

At i hast giöra godt Brännewin.

Lägg uti en flaska eller bouteille pomerants- och citron-skal, litet sönderbruten canel och anis, eller hwad sorte som hälst behagas, slå derpå flaskan nästan full med brännewin och korcka wäl igen sedan sättes hon i en gryta med kalt watn; och låter det koka en tima; derpå står flaskan til dess det blifwer wäl kallt, och då hälles brännewinet saktelig af hwilket giöres sött efter behag, och sedan filtereras det genom grått

papper. [ 540 ]

At taga smaken af gement Brännewin när det distilleras.

När man wil förbättra sädes-brännewin, och bringa det samma til en ren och god smak genom distillering, så läggas följande derpå, nemligen: til 3 kannor brännewin, 2 och et halft lod winsten, et och et halft lod pottaska, 7 qwintin saftgrönt[1], et halft lod paradis korn, altsammans fint stött, en hand full fint salt och en skifwa surt bröd; detta lägges altsammans uti distiller-pannan, tillika med något annat, som man wil distillera utaf, såsom pomerants, citron, anis, kummin, eller hwad som behagas.

På annat sätt at taga bort Sädes-smaken.

Sedan krydderna stått i blöt med brännewin, ehwad det ock är, antingen pomerants-skal, stötta kärnor af kiersebär, slåbär eller hwad smak som åstundas på brännewinet, så slås det uti distiller-pannan tillika med krydderna och nedanskrefne saker: til 5 kannor brännewin, 3 lod viol-rot och 3 lod fint stött winsten en knäppenäfwa af tåpparna på ungt granris, samt et stop eller 5 qwarter söt miölk; men intet watn slås deruti. Om pot pourit är för hand, så kan ock deraf tagas en knäppnäfwa til hwar kanna brännewin; hwilket giör en god smak deruti.

Eau de la Reine.

Til 2 kannor franskt brännewin tages följande species, som distilleras, nemligen: [ 541 ]

 Mejram 4 lod, Timjan 4 lod,
 Salwia 3 - - Lavendelblomma 8 - -
 Rosenmarin 6 - - Canel 4 - -
 Neglickor 3 - - Citron-skal 2 - -
 Pomerants-skal 2 - - Angelika 3 - -
 Ambra 1 gran.

Dito på annat sätt.

Man tager en skäppa gröpad råg, lika mycket malit malt, och en skäppa hackat granris, hwilket mäskas som til annat brännewin: när detta stått sin tid, så brännes det som annan förbränna, och sedan klaras; men uti klar-pannan lägges åter en skäppa hackat granris; derefter distilleras det andra gången och deruti lägges äfwen en skäppa hackat granris, och distilleras tredje gången, men deruti lägges då en god del Rosenmarin.

At distillera Orange-Watten.

Tag et och halft skålpund färska orange-blommor, som plåckas sönder och krossas i en stenmortel, eller med en trästöt uti et groft stenfat: slå derpå en kanna friskt bruns-watn, och ställ det wäl tiltäpt på kakelugnen eller eljest der det står lagom warmt; sedan det har stått et dygn, så slås det uti en liten distiller-panna, som klistras wäl igen med deg, och låter pannan wid sakta kol-eld uprinna så at det allenast dryper: när man har fått litet öfwer et stop, eller så länge någon starklek kännes af blommor, så låter man det drypa. Wid denna distillering observeras, så wäl som wid alla andra, at watnet hålles kallt i tunnan med is eller [ 542 ]ock ombytes watn; när så mycket afrunnit som godt är, så blandas alsammans tilhopa, och slås sedan i bouteiller, hwilka wäl korckas och öfwerbindes med wax-papper, och annat papper utanpå som sedan förwaras i källaren. Medan detta dryper under distileringen, så brukas dertil en bouteille, som har trång hals, hwaruti sättes en liten tratt med en linne-lapp, at drypa uppå, så förloras ej den bästa kraften. Skulle man ej på en gång hafwa så mycket blommor, så kunna de ifrån det ena året til det andra förwaras: då blommorna äro hel friska, plåckas de sönder och beströs med fint salt, röres om och sedan hwarftals nedpackas i en glasburk, med wäl salt, och derpå lägges en bottn och sten, at det tryckes hårdt tilhopa, så laka de sig: öfwer burcken bindes papper, at han hålles wäl täpt och förwaras uti et kalt rum: när man då wil distilera deraf, så förfares med dessa salta blommor på lika sätt, som de färska; sältan skadar ej, ty både blommor och laken, som derpå blifwit, slås i distiller-pannan.

At distilera Rosen-watn.

Så fort törnerosor spricka ut, böra bladen straxt plåckas af dem, hwilka saltas hwarftals uti en stor glas- eller stenburk; men i brist af burkar, så kunna täta och rensmakande trä-käril brukas, på rosorne lägges straxt en liten bottn med sten uppå, at de blifwa wäl packade med lake uppå, som står öfwer dem: när då så mycket rosor äro samlade som åstundas, så kunna de stå til hösten eller ock strax distileras: då lägges först litet sand på botten [ 543 ] i pannan, och sedan så mycket rosor, at det nästan fyller tredjedelen i pannan, derpå fylles hon til bröstet[2] med watten och sedan klistras igen; då låter man det afdrypa på samma sätt som orange watnet, så länge det har smak eller lugt af rosor: om det då är mera rosor igen, som ej första gången fick rum, så distilleras de på samma sätt, men pannan och pipan giöras först wäl rena; och när altsammans är afrunnit, så distileras det om andra gången, med en god del torra rosenblad, så får det en stark smak af rosor; sedan slås det uti wäl skölda boutellier, som blifwit torra, hwilka korckas wäl, så håller det sig hela året.

Millefoliums-Watten.

Millefoliums-blomster med des gräs repas af sina qwistar, nedsaltas på samma sätt som törnrosor och distilleras; dock med den skilnad, at detta watten ej omdistilleras med några torra rosor. Detta watten är godt at hålla i munnen för munskålla:[3] och om denna sjukdom fäster sig på läppen, så måste han dermed som oftast wätas och bestrykas: det tienar ock til gurgelwatten, när man har ondt i halsen, då deribland blandas litet renskt eller franskt brännewin och thebou-watten.

  1. Grönt färgämne, framställt av bär från bl.a. getapel, kokade med alun och pottaska; även för smakförbättring. Se SAOB: saftgrönt 2.
  2. Den utbuktande delen av pannan; se SAOB, "bröst", definition 5b.
  3. Munslemhinnekatarr, enligt 1800-talsupplagan av Nordisk Familjebok: Munsjukdomar.