Till en flicka.
Se kring dig i Guds sköna verld
Med glad och hoppfull blick,
Men fly den tomma, granna flärd,
Liksom det stolta skick.
Långt mer än glitter skatta vet
Den rik'dom, som blir qvar,
Då flärden med dess yppighet
Och glans försvunnit har.
Sök kunskap, odla upp din själ
Och ockra med ditt pund,
Var öm, var mild, var stark likväl,
Haf sanning till din grund!
Uti det godas tjenst träd in
Re'n i din ungdomsvår,
Arbeta der med redligt sinn',
Var glad att du det får!
Om man dig kärlek ger, o, gläds,
Och kärlek gif igen;
Om ej, var tålig och ej räds,
Har du ock ingen vän!
Uppå det godas, sannas stig
Än ingen ensam gick,
En vän osynlig följer dig
Med trofast ömhetsblick.
Den vännen unga hjertat gif,
Bjud honom till din gäst!
Hos honom var, vid honom blif,
I alla skiften fäst!
Hvad se'n i verlden blir din lott
Det skall dig icke bryr;
Du hos den vännen har det godt,
Hvars nåd är evigt ny.