Sundhetzens Speghel/Första delen, bok 3

←  Första delen, bok 2

Sundhetzens Speghel av Andreas Sparman Första delen, bok 3

Första delen, bok 4  →

Then Tridie Booken/ om Drick. Och om Drick i gemeen.

CAP. I.

Nogh om the ting förmält/ som kunna Hungren släckia
Hwad Torsten läskia kan/ wil man och här uptäckia:
  Then Maat wij taghom til/ han kan ey haa gått skick/
  Om man ey i wår Kropp förmänges wäl medh Dryck.
Wij kunnom drycken och ey mindre at umbära/
Til Kropsens uppehåld/ än Maaten wij förtära/
  Thet fasta wår Substans, som dageligh förgår
  Aff Maat; thet fuchtige/ aff Dryck tilsättning får.
Doch måst man först och främst/ bland dricker wäl at märkia
The kunna lijka ey/ oss läskia så och stärkia
  Thet tienar til wår Drick/ ey allahand wått/
  Ty lär nu här utaff/ hwad tigh kan göra gått/

Uthi then förste Boken bleff förhandlat om thet som then Subtileste deelen som Menniskian affgår/ restituerar och wederqweker; Hwilket mäst skeer igenom Lufften. I then andra/ är talt om the ting som then faste Substantien resarcieras medh/ nämligh åthskilligh slaghs Spijs: Resterar så nu at förmäla/ hwarigenom then fuchtighe Substantzen som alla Ögnebleek genom Swetthålen transpirerar/ blifwer tilsatt och uppehållen. Och skeer thet mästedeles igenom Drick.

Och oanseet at Dricken mäst för then orsak skul är aff nödhen/ så hafwer han doch sina andra nyttigheter; nämligh först/ at then grofwe Spijsen ther bättre skal kunna tilsamman mängias/ och sedhan obehindrat genom the små Krösådrar til Leffren komma/ ther at i Blodh förwandlas. Sedan så är ock Dricken för then skull nödig/ i thet han förhindrar/ at then feetachtighe deelen uthi Födzlet icke uptänd blifwer eller i Galla förwänd: Och thet icke allenast genom sin fuchtigheet/ uthan och kylande krafft. Hwarföre är then drick fast behagligare/ then som kall är/ än then som är Warm eller Lium/ besynnerligh när Kroppen är någhot förhettat worden: Ty såsom then hettan som uthom ankommer förströyer stort then inwärtes suchtigheeten: Altså/ på thet at kraffterne ther igenom ey för myckit skulle blij förswagade/ hafwer Naturen inplantat Tårsten i Menniskian; hwilken är en appetit til thet som krafft hafwer at fuchta ey förminskat/ Kroppen uptänd och Kraffterne förswagade blifwa måtte.

Om Drickj i synnerheet/ och Först om Watn.
CAP. II.

I Förste werldzens tijdh/ tå monde watnet klara/
Hoos Folcket i gemeen/ then bästa driken wara:
  Gått Öll och Must/ man tå tå slätt intet wiste aff/
  Ey heller wiste man/ at Drufwan Wijnet gaff.
Thet och okunnigt war/ medh Watn och Hånningh siuda
En styrke Drick/ ther på man Gäster tord heembinda.
  Alleen thet Watnet som war sprutet uth reen Grund/
  Thet skattadz för en Drick/ som Folcket hölt fast sund.

Thet watnet plä man och för hälsosampt at gilla:
Som lätt är/ tunt och klaart/ som och ey lufftar illa/
  Ther hoos och hållet blir/ thet bäste öfwer alt/
  Som hastigt wärmes up/ thet snart och blifwer kalt.
Thet skillier myckit och uppå Naturens wägnar/
Thet smältes sompt aff Snöö/ aff Himmlen sompt nidh rägnar
  Sompt slutit står i Kärr/ sompt uti gyting Brun/
  Hwad ström och Springkäll geer/ thet bätte är ens mun.
Ty är tigh råden min/ tu Watnet gott mon wällia/
Om tu wil blifwa frij/ that som tin kropp kan qwällia/
  Aff watnet kommer thet; en eller annan Fisk/
  Befinnes wara meer/ än som then andra frisk.

Watnet är såsom en Materia eller Fundament til åtskillige slaghs dricker/ Wijn undantagandes: Ty rådher Hippoc. Lib. de aëre locis & aquis; At man skal grannelighen tagha wara på hwad slags watn som Inwånaren på then eller then orten bruka sin Spijs ock Drick medh at tilreedha. Förmälandes på sammar rum/ hwad för många Krankheter osundt watn i wår Kropp förorsaka kan/ och hwar wärkan åthskillige watn hafwa.

Watnet hafwer i förste werldzens tijdh/ icke allenast warit en dageligh Drick för oskälige Creatur/ uthan ock för Menniskior( för än som andra slags dricker upsundne blefwe: Och är ännu thet bruk i hitzige Länder/ såsom i Italien, Frankrijke och Hispanien, ther Qwinspärsoner mästedelens watn dricka: Thet ther ock mächta skönt finnes. Elliest hafwer thet och hoos the gambla Medicos warit i bruk at excibera kalt watn/ (doch i besynnerligh tijdh/ ock medh wist mått) åt them som i hitzige låter låghe/ medh stoor nytta/ then olidelige heetan ther medh at utläskia. Och effter man gemeenligh pläghar någhra ancommoditeter ther berede widh finna/ hälst när thet icke är rått gått; så brwkas thet nu intet så offta/ uthan hoos them som ey rådh hafwa annat sigh at förskaffa. Och är rådelighit at man geer på watn et acht/ effter snart alt ther wij ätom och drickom/ mäst ther medh tilreedes/ och fåå så en bättre elelr slemmare art/ effter som Watnet är til.

Och är watnet åtskilligt utaff sitt ursprungh/ Platsens natur ther igenom thet löper/ och ther uthi thet förwares.

Utaff alleslaghs watn/ så kommer Källewatn närmast til the teknen som ofwan bemälte äre/ hälst thet som kommer uthur en strijd Källa/ som wetar sig hemoot Solennes upgång/ och hafwer diupa Ådrar/ medh stenig och sandigh grundh: Hwar aff hon om Sommaren gifwer kalt/ om Wintren warmare watn. Thet watn som aff Källor kommer/ ock hafwer någhon synnerligh smak medh sigh/ thet anwijsar thens Platzens art/ ther thet genomlöper/ nämligh at mineralier ther finnas/ ock i synnerheet thet som watnet mäst smakar aff/ thet ware sigh Alun/ Swafwel/ Vitriol/ etc. I Tydzland sampt andra Länder finnes åtskillige sådana slags watn/ them man kallar Surbrunn: Utaff hwilke watn mångha få sin Hälsa igen/ som genom andra medhel ey hafwa kunnat hulpne blifwa.

Brunn watn/ hälst thet som är i diupa Brunnar/ tijt Solennes Strålar ey så kunna komma och wärka/ är gröffre och swårare/ hänger längre i Lijfwet/ förorsakar och förstoppelser.

Strööm-watn är sämre än som Källe watn/ icke allenast för Källors ochg Bäckers åtskilligheet/ aff hwilka Strömwatn församblas/ uthan thet får en fremmane art aff Jordebåtnen (hwilken sombligestäds är Gyttiugh/ sombligestands Måddigh ock Sandigh) ther thet lång wägh måste genom löpa; föruthan thet Slask och orenligheeter som Rägn och smält Snö/ i Åår och Bäcker medh sigh förer.

Stillstående eller Kärrwatn hålles för thet slemmeste; ty thet blifwer intet rördt och hafwer en Gyttiugh grund/ hwarföre är thet tiockt/ och om Sommaren lufftar illa/ får offta en Förgifftigh art/ at icke allenast thet som thet bruka til sin Spijs och Drick/ bekomma ther aff Miältans och Leffrens förstoppelser/ och hitzighe siukdomar; uthan ock the som thet när boo/ kunna ey wara friske/ för then illalufftande ånga som ther upstijgher och Lufften förgifftar then the indragha.

Snöö-watn ock thet som aff Ijs smält är/ skattas ock för osunt. Ty när watnet aff Kölden tilsamman fryser/ så blifwa the Subtile watnes deelar uthpressade hwarföre är thet meer grofft/ tiokt och rått/ hwarigenom thet Maghan/ Senorne ock andra kalal Lademoter ey liten skadha tilfogar. I Lappeland/ ther brwkas thet nogh mangel aff annat watn: Doch gifwa thet sigh ey myckit ther aff/ effter aff Barndomen ther medh wänte äre.

Rägn-watn/ hälst thet som om klara Sommaren faller; prijsas nogh för thes lätheet och tunnheet skul. Men effter som aff Jorden åtskillighe Dunster genom Solennes hetta updragne blifwa/ hwilka seen revolveras til Rägn/ så är thet ey så klart/ hälst thet som aff Taken i Såår och andra Kärl hämptas/ eller genom bly Canaler löper/ och i särdeles Putter förwaras.

Til at förbättra watnet är upkokningen fast tienligh; hwilken icke allenast förtaar then rååheten the hafwer; uthan och kommer oreenligheten til at sättia sigh på Botnen: Hwilket och Hwitlök göra pläghar/ när man intet annat watn än Kalkwatn förhanden hafwer; när han i watnet lägges.

Om Ööl.
CAP. III

Wi som i kalla Land här norruth boo och byggia/
Aff watnet medh gott malt och humbla wetom bryggia
  Gott Ööl/ som är en drick för Torsten mächta godh/
  Som thess föruthan och kan stärckia Kropp och Modh.
Klaar watnet kan allen' ens bittra Trost uthsläckia/
Föruthan thet/ kan Ööl en til stoor kust upwäckia/
  At then ther aff får Rws/ wäl haar så mongen Mijn/
  Som then ther Magan sin haar ladat full medh Wijn.
Saft Wijnet pressas ey hoos oss thet wij förtära/
Mon Gudh doch rundeligh oss andra tingh beskära;
  Hwar aff man Dricker godh på mång sätt rättar an;
  Ther aff man Näringh haar och sigh wäl frögda kan.
Man här uthi wårt Land så klart och gott Ööl hitter/
At man ey skillna seer på thet och Mumman bitter:
  Förr Rostosk/ Lybeck/ Zerbst/ sitt Ööl oss sende hijt/
  Och giorde sigh ther aff en temligh stoor Profijt:

Men sedan wij then Konst så godh som the mond' finna
At bryggia; på sitt Ööl/ the stort ey här mon winna.
  Ty stööt o Swenske Mann the saker tu här haar/
  Så wäl som the; och lät Profijten blij här qwar.
Hwad angår Ööletz art; kan man ey wäl beskrijfwa/
Aff Watn och Maltz Natur/ thet mon åtskilligt blifwa:
  Doch är thet Öölet bäst/ som gwlbleckt är och klart/
  Wäl kokat/ laghom starckt/ ey färskt ey länge spart.

Watn är bär i Landet en drick meer för oskälighe Creatur/ än som för Menniskor. Och ther man thet offta dricker/ förkyler thet Magan/ förorsakar Förstoppelse/ etc. Hwilket til at förekomma; hafwa wåra Förfäder uptenckt maneer at upsiuda Watnet medh beqwemlighe saker til at thess Rååheet förtagha och skaffa thet een affäyande/ wärmande och genomträngiande Krafft/ hwilket aldratienligast skeer medh Malt och Humbla/ hwilken Coction eller Bragd man kallar Ööl.

Och är Öölet åtskilligt bådhe på Ingredientierner eller the tings som ther til komma/ såsom ock på Beredelsens wägna.

På Ingredientiernes wägna; så födher thet Öölet meer/ som brygges aff Hwet- och Roghmalt; men om icke Humbla nogh ther til taghes/ så förorsaker thet snarligen Förstoppelser.

Aff Kornmalt thet som tilreedes/ hade wäl utaff sigh sielff icke så stoor upwärmande Krafft/ ther thet ey gemenligen brygdes starckare aff Humblan: Hwar igenom thet wäl får större Krafft til at öpna/ men mindre til at födha. Och såsom ther ligger stoor macht uppå/ ehuru Maltet tilreedt blifwer/ at Öölet ther aff blifwer bleekare eller brwkare/ starckare eller swagare: Så är thet ock ny mindre til achtandes/ ehuru Humblan är fatt/ ty på somblige Orter finnes han aff fast lättare art/ än som annorstädes.

På Watnes art hänger thet ock myckit/ somblige städes fins besynnerligh slags Watn/ at ther man än så gott Malt och Humbla hade/ och på ett sätt medh Bryggningen procederade, och man ey aff thet slags Watnet hade/ kan man så gott Ööl ey bekomma.

The som Humla ey hafwa/ pläga i then stadhen tagha Malört/ (hwilken wij här mångestädes til Öfwerflödh hafwom) och om thet Öölet ey gifwer så stoort Rws/ som Humble-Ööl; skattas thet doch så sundt. Och kunde man här i Landet/ som Humblan är fast dyyr/ många Penningar spara/ ther man lät then Sedhen tiltagha/ at man för Humlba/ Malört substituerade.

På Bereedelsens wägna skillier ock Öölet myckit/ icke allenast att sielfwe Bryggningen/ uthan ock huru man Maltet tilreeder: Hwilket hoos oss på åtskilligt sätt tilgår. Doch i gemeen så stöpes thet först och mältas/ at Kraffterne bättre uthlockas kunna. Sedan torckas thet til at borttagha then öfwerflödighe Fuchtigheten/ och at thet thess bättre sundermalas kan. Omsijder läckes thet och siudes/ förmenges sedan medh Humbledagen och kokas så tilsamman. Ytterst lägger man Jäst ther uthi. Hwar igenom then tiåcka Dräggen och annan Oreenligheet sigh nidh til Bottnen sätter/ hwilken Oreenligheet/ Steenen och andra Kranckheter förorsaka plägar. Hwarföre är färskt Ööl ey gott at dricka för them som ther utaff pläga qwäljas.

Om Wijn.
CAP. IV.

Uhr Drufwan man en safft uthtwingar och ythkryster/
Som mångens mun fast meer än andra dricker lyfter;
  Then safft som Drufwan geer then plä wij kalla Wijn/
  Thet Kroppen stärckia kan/ och meer är Medicin,
Än thet ens bittra Torst förtagher och uthsläcker.
Thet mång Affecter och uthi ens Hugh upwäcker.
  Om tu wil ansee rätt/ ehwad then ädle Safft/
  Hoos mång åtskilleligh beteer sin Macht och Krafft;
Så gör at Gäsgter tin tilfyllest ther aff tagha;
Så låta the wäl see/ hwad the i Sinnet dragha.
  O Wijn/ o söte Must/ tu gör en blödigh Mann/
  At han frijmodeligh sitt Taal uthföra kan.
En trögan aff Förstånd/ esprit så mon tu gifwa/
En gör ock at en snäll helt obeqwem mon blifwa.
  Then ena genom tigh aff Glädie lustigh blijr/
  Then andra finner meer aff trätor sitt plaisijr.
Tu gör at mången högh sitt Reputas förgäter;
Och at en lågh och arm sigh öfwer all förmäter.
  Manhafftigh mong aff tigh som Fåret meenlös går:
  Kleenmodigh hwem som är/ aff tigh Couragie får;
At han ey är förskräckt at fächta slås och kijfwa.
I Älskogh mon tu ock ett sälsamt speel at drijfwa/
  Tu gör at en ther til heel obeqwemer är;
  Tu gör ock at en ann är drucken alt förkär.
Then ene skämtsamt är/ aff lust och glädhie siunger/
Then andre sörgse bijr/ förtreetligh och så tunger/
  At han i mijner sijn ey olijk är ett Swijn;
  Affecter slijke meer man seer aff myckit Wijn.

Doch the som Wijnets art förfara rättligh wilja/
The skola gott från ondt på thetta sättet skillja:
  The qualiteter fäm/ gott Wijn thet hafwa bör;
  Godh Consistentz, rök/ smak samt ålder och Colör.
Ther hoos så är ock gott man märcker och besinner/
Hwad Complexion och Art en hoos sigh sielff befinner:
  Then ena bringer Wijn i Kranckheet/ qwal och pijn;
  En ann thet wara kan een krafftigh Medicin.

Wijn är en Safft/ uhr Wijndrufwan prässad/ och genom tilbörligh fermentation clarificerad blifwin. Och oansedt/ åtskillige meningar falla ther om/ hwilken thet maneret skulle hafwa först upfunnit: Så hafwom wij doch efterrättelse aff then H. Skrifft/ huru Noach effter Syndefloden hafwer Wijnqwistar planterat, och hafwer sunnerlighit sätt upfunnit them til at sköta och rychta; hwarföre han ock en Wijngårdzman kallat warder.

Thenna ny uthprässade Safften/ är Maghan förswår/ gifwer myckit wädher aff sigh och andra orenligheter/ hwarföre är thet nödigt at han fermenteras och görst/ hwarigenom thesse orenligheter honom affgå och affsöndras/ at han sedhan blifwer en liufligh och beqwemligh drick/ Menniskiones Lekamen til at nära och stärkia. Then Safften som nyprässad är/ och ännu sina orenligheter ey afflagt hafwer/ blifwer Must kallat/ hwilken är en drick som meer liufligh än hälsoam är: Ty han pläghar offta myckit ondt åstad komma.

Och är all slaghs Wijn aff alla skattat för at wara hitzigt; men om thet ther hoos skal hafwa en fuchtande eller tårkande krafft/ komma the icke öfwerens om. Doch tyckies the hafwa bättre skääl som säya/ at Wijnet tillijka medh sin upwärmande Krafft/ torckar ock så ther hoos. Hwarföre seer man ock/ hoos the gambla hafwer warit i brwk/ at the dricka Wijnet medh Watn/ at Kroppen och Blodhet aff Wijnet ey skulle förhettat och förtårckat blifwer: Såsom i Frankrijket ock andra hitzige Länder ännu brukligit är. För then skull prässa the ock i Italien Wijnet medh Watn/ then förtorkande krafften ther medh at förtagha/ och itt sådant förmängt Wijn/ må wäl kallas warmt och fuchgigt til qualiteter. Och jw meera Watn som ett Wijn fördragha kan/ för än thet sigh ther aff förandrar/ jw större upwärmande och förtorkande Krafft hafwer thet.

Wijnet är til krafften åtskilligt/ 1. på Landskapens wägna ther uthi Drufwan wäxer: Sompt är Grækiskt/ Ungerskt/ Spanst/ Renst/ etc. 2. utaff Consistentzen, sompt är tiockt/ sompt tunt 3. aff Färghan/ sompt är Rödt/ sompt Hwitt/ etc. 4. aff Röken/ sompt hafwer en liuffligh Rök/ sompt ingen. 5. aff Smaken/ sompt är Sött/ sompt Swrt. 6. aff Åldren/ sompt är friskt/ som är gammalt.

1. Uppå Landzens artz wägna/ finner man stoor åtskillna på Win. Thet som wäxer i Grækland uppå then Öön Candia ock blifwer kallat Malvesir/ är mächta tienligt til at stärkia Maghan/ Hiertat och Kraffterne. Brukas thet för then skull för them som aff wanmächtighett kalla i beswimelser/ hälst i kalla och långwarige Krankheter. För samma orsaks skull pläghar man och antidoter ther medh tilreedha. Och är tiil achtandes/ at Malvesir är tweggehanda; ett sött/ hwilket på förbenemde ort sudhit blifwer/ Och ett annat som intet sudit blijr/ och är någhot skarpare. På samma Öö såsom och andra orter/ wäxer Muskattelle Wijn. Hwilket är then liuffligste Drick man sigh önska kan. Ungerskt Wijn/ är mächa starkt och sträfft/ heetar och förtårckar mächta/ söker Hufwudet/ etc.

Alicant eller Wijn tint/ kommer ifrån Hispanien: Thet wäxer mäst i Catalonien och widh Alicanten (hwar aff thet ock sitt namnp hafwer) och blifwer ther ifrån på åtskillighe Orter omfördt. Thet är fast renligare til at brukas til Medicin, förnämligen/ at stopp Bukflusser/ än som til at dricka Rws utaff: thet pläghar hoos många mäckta beswära Hufwudet och Maghan.

Wijn Säck/ Petter Semens och andra Spanske Wijn/ äre och aff the hitzigste Wijn/ synnerligen Wijn Säck/ hwilket för sin stoora upwärmande och torkande krafft aff Spanierne kallas Vino secco eller på Latin Vinum siccum; och brwkas thet myckit til att stärkia blödige Maghar medh/ och then öfwerflödige fuchtigheten ther uthi uthtårka. Och ther thet så wäl som the andra myckit hitzige/ aff hitzige Conplxioner myckit tiltaghes: upwäckias hitzige Febres, Leffren och andra Ledamoter inflammationer, &c.

Reenst Wijn hafwer ock en synnrrligh Krafft til styrckia Hiertat/ drifwa Urin och Swetten/ etc. När thet måttetigen tiltaghes: Doch när thet offta och öfwerflödeligen intaghes; förorsakas thet gemeenligen Gicht/ Podagel/ Steen och andra Krankheter/ aff then öfwerflödige tartaro som thet medh sigh hafwer/ hwilket wäl är til at see aff them som när Reenströmen boo/ at the gemenligh meer aff förbenämde plåghor qwällias än som andra.

Franskt Wijn/ är ock åtskilligt/ effter the åtskillige Orters Natur/ ther thet i Frankrijket wäxer. Doch i gemeen/ är Franskt Wijn intet så starckt som the förbenämde/ disponerar een ey heller til sådanna Krankheeter så lätt. Hwarföre är thet under/ at man här i Landet Franskt Wijn så förachtar/ til at Trachtera sina Gäster medh/ at thet skall hållas för en Skam at Franskt Wijn frambära. Hwilket brwk aff en fåfäng inbildningh kommer är: thet kostar wäl dubbelt meer thet andra (hwar effter wij mäst see) men thet hafwer ey dubbelt större kraffter: Ther inbildningen ey wore och brwket så stort inkommit/ så kan skee/ mången skulle finna sigh bättre/ så wäl til sin Pungh som Lekamen. Thet finnes wäl andre Nationer som så store medhel hafwa til at lefwa på som wij/ men the låta nöya sigh medh Franskt Wijn och befinna sigh wäl ther aff.

2. Aff Consistentzen är sompt wijn tiockt/ thet som mindre spritter när thet inskänes och ey wäl genom lyser: Sompt tunt/ thet som helt klart är/ och när man skänker thet/ så löpa små Grann upföre. Thetta drifwer Urin och Swetten mer/ förtaar förstoppelsser. Thet tiocka förorsakar them/ hänger längre i Lijfwet/ doch födher thetta meera än thet tunna.

3. Thet Wijnet som hafwer en liufligh Rök/ thet är beqämligast at styrkia kraffterne/ thet som ingen Rök hafwer är sämre och gifwer ey så gått födzel.

4. 'Smaken anbelangande/ så behagar wäl thet söte Wijnet Munnen wäl/ föhder och tämligh: Men effter at that gemeenligh är någhot tiockachgigt/ så äro thet intet gått/ för them som hafwa en förstoppad och förhettat Lefwer. Wrångt eller Swrt Wijn/ hafwer under alla slags Wijn then minste Wärman/ skiuter sigh ey lätligh genm Ådrerne och skadar Bröstet: Thet bäste är thet/ som ey försött eller förswrt är.

5. Aff Färghan kan man om Wijnes art ey så stort döma/ som aff Smaken och Röken; Hwitt Wijn gifwer mindre Födzel och heeta aff sigh än thet som gwlachtigt är/ stärcker för then skulle thetta hraffterne meer.

Rött Wijn är gemenligh ey så hitzigt/ hälst thet bleekrödha; söker ey så myckit Hufwudet/ gifwer gott Blodh; och genom sin sammandragande krafft/ stärker Maghan och ståppar Bwkflusser. Men thet Brunröda eller Swartachtigare/ är tiockare aff Consistentzen, beswärar meer Hufwudet/ blifwer längre i Maghan/ gifwer gröffre Födzel/ förstoppar Miältan och Leffren/ och är bland the osundaste Wijnen/ hälst när thet blifwer gammalt.

6. På Åldrens wäghna skillier och Wijnet myckit åt. Nytt Wijn thet som ey wäl sigh satt hafwer/ blir i Lijfwet ey så snart fördeelat; förorsakar wäder/ förstoppelse och annat ondt. Gammalt Wijn/ som utaff åldren är starkare blifwet och icke försurnat/ thet stijgher meer i Hufwudet/ förheetar Blodhet/ och skadhar Senorne.

Aff alt thetta är wälk til döma/ hwilket Wijn aldrasundast är/ nemligen/ thet som intet är förtiåcke eller tunt/ ryker wäl/ hafwer een liufligh Smak och skön Färga. När sådant Wijn blifwer måtteligen drucket/ så hafwer thesse Kraffter medh sigh: Thet stärcker then naturlige Wärman och Kraffterne/ frögdar ens Hierta/ fördrijfwes Ångest/ fördrar appetiten och hielper at Spijsen bättre försmältes/ gifwer gott och nogh Födzel/ drijfwer Urin, Wädher och Swetten/ etc. Twärt emot/ när thet til Öfwerflödh drickes/ förswagar thet ens Förstånd och alla Sinnen/ skadher Hiärnan och nervis eller the små hwijta Ådrarne och Senorne: Hwaraff orsakas Flusser/ Slagh/ Gicht eller torr Wärck i Lederne/ skälfwande Händer/ etc. Then naturlighe Wärman blifwer ther aff underkufwat/ lijka som man seer Flamman uthi Lampan/ när ther myckin Olia på gutin warder/ och blifwer så ther aff i sine Wärck förhindrat/ ja omsijder heel uthsläckt.

Oanseedt at Wijnet aff sigh sielfft hafwer så större Dygder/ som förr bemält war; så pläger man doch lijkwäl thess stärckande Krafft föröka/ genom särdeles Örter och Krydder: Såsom medh Rorismarin, Salvia, Melissa/ Malört/ Carduobenedicto, Krwsemynta/ Smultron/ Kissbärr/ aff hwilke/ somblige styrckia meer Hufwudet/ som rorismarin och Salviæ-wijn; somblige Hiertat/ som Melissæ Caduibenedict-wijn/ somblige Magan/ som Malört och Mynt-wijn/ etc.

Ett mächta skönt slags Wijn eller Watn bereedes på thetta sätt; Man tagher aff the swarta Kirssebäären stöter them sunder medh Steenarne/ och lägger ther til Ringeblom Blomster och Lilij Convallij någhot uptorkade. Item/ Hwijt Senap/ at aff thesse tree Saker tillijka blifwer dubbelt så myckit som Kirssebären/ giwtes så gott Wijn (Malvasier wore bäst) ther på/ så at thet står fyra eller fem Finger öfwer Krydderne/ sätter thet sedhan uthi ett stoort Glaas wäl förtäckt/ tree weckor i Solen distilleras; ther sådan Wäderleek icke är/ kan man/ sedan thet uthi i otta Daghar hafwer stått i digestion.) distillera thet på behörligit sätt/ wil man hafwa thetta krafftigare/ så kan man sedan thet distillerat är/ läggia 2. eller 3. Lodh långh Peppar heel ther uthi. Thet är ett aff the krafftigste Medlen/ som tiena i Slagh/ fallande Soott och andra fahrlige Hudwudsiukor. Ther aff taghes en Skeedh för Mänens Omskifftelser sigh at förwara.

När Wijnet ock uthan någhon tilsätningh distillerat blifwer/ så gifwer thet en subtil och fast hitzigh Spiritum, then wij kalla Brenne Wijn; Hwilket fast tienligt är för them som boo i kalla Landzorter och offta medh kalal och fuchtighe siukdomar qwälias. Thet förmeerar then Naturlige Wärman stärker Lekamens Kraffter/ hielper til at försmälta then grofwa Spijsen som the ther genmenligen brwka: Men the som hitzige äre aff Narren och medh myckin Galla beladde/ the göra sin Hälsa stort til korta medh: The uptänder Leffren ock Blodhet/ kan offta förorsaka en Febrem Hecticam eller Swinsoot/ sampt andra Ledemoters inflammationer. thet som hoos oss/ hälst i Norrebotnen ock andra kalla orter aff åtskillit slags Malt eller Drank bränt warder/ hafwer nästan samma kraffter/ kan fulle wäl bekomma them som ther Norut boo/ om the wiste tagha lizet mindre ther aff/ men thet kommer mången annan ifrån sitt förnufft och skääl/ hälsa och sundheet/ så ock all wälfärd. När man tagher Sex Lodh Sucker watn/ hwilket beredes aff sönderstött Sucker och giuter så myckit watn ther på at thet smältas kan/ när man thet stadigt omrörer/ och Tree Lodh aqvæ vitæ eller starkt gott Brennewijn/ och rör thet tilsamman medh litet Rosenwatn/ så gifwer thet en mächta härligh quintam eszentiam som brwkandes är i alla kalla Swagheter: Thes Kraffter är intet til uthsäya;

Utaff swrt Wijn blifwer Ättikia giordt/ hwilken Galenus sägher wara kylande och torkande/ eller som han annorstädz sägher neutral: Hwilken brwkas så wäl i Köket til at bereeda och insylta åtskillig slags Spijs medh/ som i Apoteket at corrigera och beredha mångha slags Medicamenter medh. Hon bekommer the hitzige ock Choleriske wäl/ dämper Gallan/ gifwer luft til Maat; men för the Melancholiske är hon ey så godh: Hon skadhar Lungerne/ Lijffmodren och Senorne/ är therföre icke godh för them som qwällias aff Gicht; hon blifwer och tilreedh medh åtskillige Krydder/ såsom Rooser/ Ringelblom/ Lilio convallio, Hylle Blomster/ etc. Och brwkas så bättre i hitzighe Swagheeter/ än närthe äre medh Wijn beredde. En skön läskiande Syrup, beredes här aff således. Tagh sudit Brunnwatn; Tree Pund/ skarp Wijn Ättikia och hwitt Sucker ána sex Lodh/ Caneel halfft Qwintin/ koka thet tilsammans/ så blifwer ther aff en liuffligh läske drick i hitzige Krankheeter.

Om Tabak.
CAP. V.

Så fins en fremmand ting som man Tabak plä kalla/
Thet som nw är bekandt fast öfwer Länder alla.

  Ther medh som mången man meer söker tijdhfördrijff/
  Än som han achtar på hwad kan sitt Lijff.
Hwem fuchtigh är til Kropps/ thet bättre kan fördragha/
När som thet skeer medh mått/ och på een nychter Maga.
  Hwem torr och hitzig är/ och aff Naturen swagh/
  Han medh thet Rökiewärck skal hafwa meer fördragh.
En Båtzman som alltijdh i fuchtigh Lufft most wara/
Ther aff fast större lust och nytta mon förfara;
  Hans Näsa skorsten är/ han Pijpan haar för köök/
  Ett bladh ther är hans steek/ och dricken damb och röök.
Hwar medh han hungren sin och torsten mon försachta
Ey Spijs medh kostligh Sous, och Wijn stort efftertrachta:
  Hans Doos är skafferij: ther medh han är förnögd/
  OM hann ey anant haar: och gör lijkwäl sigh frögd.
Säll är then som kan så i nödfall sigh at twinga/
At han sin appetit kan stilla medh så ringa.
  Ett ringa ting rätt brwkt/ kan skaffa meera gott
  Än then som kräsligt är och taghes öfwer mått.

Efter som man i thenne tridie Boken hafwer förmält om åtskillige Drickers Krafft/ tyckes thet icke heller illa tiena/ at man ock under thenne Titelen någhot talar om Tabak: Effter thet nw hoos mångom så gemeent är wordet; och man thess brwk på wåre Språk kallar drick/ oanseedt man ther uthur ingen Fuchtigheet/ uthan sielfwe Röken hafwer til at swgha.

Thetta Gräset som Tabak bereedes aff/ blifwer lijka som många andra Grääs/ kallat effter then som thet först upfunnit många andra Grääs/ kallat effter then som thet först upfunnit och thess Dygder bäst remarquerat hafwer. Och heter thet Nicotinia, effter Herren Johan Nicot, hwilken war ifrån Franckrijke Legations-wijs skickat til Portugall; hwar han ock then Tijdhen han ther fördrögde/ hafwer thet planterat/ och sedan til Franckrijket åth sijn Drottningh (hwar aff thet ther ock kallas Herbe de la Royne mere) samt andra högha Herrar/ för en stoor præsent öfwerskickat: hwilket är skeedt widh then tijdhen man skreff 1559.60.61. Aldraförst är thet wäl kommit ifrån Indien och then Öön Florida. Doch sedan genom Seglation, är thet i många Konungerijken kringfört. The Hispanier kalla thet Tobaco; somblige petum mas, hwilket säyes wara thet rätta Nampnet/ som thet hafwer på then Orten thet först är funnit.

Hwad thess art och temperament angår; så gifwer wäl then bijtande skarpheet medh/ at thet är hitzigt/ doch meer när thet är tiilreedt än som rååt/ thess föruthan så hafwer thet ock een förtorckande Krafft/ hwarigenom thet een sådan Slemmigheet uhr Hufwudet och Magan uthdragher. Och them som ther medh owaane äre/ kommer thet offta i Wanmächtigheet/ perturberar Kroppen och hälst Magan/ hwar utaff han moste gifwa ifrån sigh alt hwad han innanhols hafwer. Ther utaff hafwa ock somblige taghit Orsak/ at insundera Tabak uthi Wijn/ och dricka thet i åtskillige Febrib. at fordra Upkastningen ther medh. Men thet wil hafwa een starck Natur/ som thet skal kunna uthstå/ och är än tå intet uthan stoor Fahra til brwkandes. En part the tugga och thet/ i Podagel och annan torr Wärck/ ther medh at divertera then materien som til Lederne wil flyta: Hwilket wäl kan hafwa sijn Skääl/ om icke Magan ther igenom förmyckit Olempas.

Thet hafwer icke allenast Krafft til at fördeela och uthrensa sådana Oreenligheter/ uthan ock ther någhot Förgifft antingen pestilentialiskt eller anant i Lijfwet kommit är. Thet hafwer een synnerligh Krafft at stå emot Förgifft; hwarföre göra thet rätt som uthi Pestijdher thet offta brwka. Man hafwer wäl Exempel ther om/ at thet myckit hafwer giort til Saken.

Safften uthur the gröna Bladhen pressad/ och på Carbunkel eller een Frissma lagd/ helar then snart. Ty pläga the Indianer och brwka then samma uthi the Såår/ som aff förgifftade Pijlar eller förgifftige Diur komne äre. I andra friske såsom och gamble/ och om sigh frätande Skadar/ är han ett synnerlight Experiment.

Och effter som man friske Blaan ey alltijdh hafwa kan/ ey heller kan Safften länge för sigh sielff förwaras/ är bäst at man gör ther aff en tienligh Salfwa; Hwilket skeer på thetta sätt: Tagh the störste och friskeste Nicotian-bladhen 2. Pund/ stryk them wäl reena/ stööt them uthi en Trää- eller Marmorsteen Mortil medh en trä stötil/ twinga Safften wäl ther uth/ smält sedan gott Maysmör så myckit som behoff görs/ uthi een Kopparpanna/ och giwt then uthpressade Safften ther til/ koka ther sedan på en liten Eeld alltijdh omrörandes/ til thess som Safftsens fuchtigheet mäst är insudin. Thenna Salfwa är icke allenast godh för ofwanbemälte Kranckheter/ uthan ock för Ögnesiukdomar. Genom thenne Salfwa är een Pijgha curerad, som war heel blind/ hennes Ögnesteenar wore medh Hinna så betäckte/ at ingen trodde hon meera skulle så sin Syyn igen. Man lägger Patienten uthi ett mörckt rum/ och smörjer honom uthan på Ögnelåcken/ och när han lyffter them up/ begynner thet at bijta och sin Wärckan fortsättia.

På effterföljande sätt bereedes een Salfwa til Såår tienligare. Tagh Kåda/ nytt Wacht och terpentin, ana 6. Lodh/ sätt them i en Kopparpanna på Glöden/ til thess the äre tilsamman smälte/ så giwt ther til ett halfft Pund Nicotian-safft/ och lät thet några stunder sachta kokas tilsamman/ til thess Safftsens fuchtigheet är bortflugen.

Och hafwer thenna Örten ey allenast så åtskillighe Nyttigheter uthi medicin; uthan hon kan ock nära Kroppen någhot. Man läser/ at the Inwånare på then Öön Florida, kunna aff thenne Röök ellena til een tijdh sigh uppehålla. Thet witna ock the Skipsfolck/ som ifrån Indien komma/ huru the sielfwe ock genom thenne Röken som utaff the ihoopa waklade Bladhen kommer/ icke allenast sin Hunger stilla/ uthan ock Torsten läskia. Monardes, han säger/ at the Indianer ock på thetta sätt sin Hunger och Torst boota. The bränna Musselskaal och stöte them grant som Miöl/ sedan tagha the lijka portion aff Tobak/ knåda thet tilsamman som en Deegh/ och göra små Piller ther utaff som Ärter/ them the sedan uptorcka. När the tå skola reesa genom någhon Skogh eller ander Ort/ ther hwarken är til bijta eller supa; så hålla the een i sänder aff the Piller uthi Munnen/ och swälga så nidher then Wätskan som ther aff kommer: Genom hwilket Medel/ the uthan någhon Mattigheet i några Daghar kunna sin Hunger och Torst stilla.

Thenna Örten blifwer uthi Indien sått och planterat/ såsom Kålen hoos oss/ och förr än som Blomstren komma uth/ skåras the små Bladhen och Knåpparna aff/ läggias i Malvasier och Spansktwijn/ medh litet Anijs och Ingefär. I thenne uthpressade Safften/ låta the stå the störste Bladhen/ til thess the blifwa gwlachtighe/ så hängias the på ett starckt Snöre i Solen at torckas/ och när the tilfyllest torckade är/ rwlla the them tilsamman på thet sätt som the hijt ock annorstädes förde warda.

Ock skola the märkia/ som Tabak ofta brwka/ hwad the sielfwe hafwa för en Complexion. En tårr/ hitzigh ock magher/ som förr och hafwer en swagh ock uthtorkat Hierna/ kan thet uthan sin skadha ey bruka. Men then som hafwer en tiok/ stark och wäskfull Kropp/ kall och fucht-Hierna/ hwarigenom Sinnens operatione stort förhindras/ the finna sigh ther aff wäl. Jagh weet beskedh om them som intet hafwe hördt/ ock ther igenom äre tik rätte komne. För them som fluscachtige äre/ är thet ock gått/ när thet brwkas medh mått och i rättan tijdh/ nämlighen på fastande Magha. Elliest förhundrat thet Concoction, dragher Dunsterne up til Hufwudet/ ock så Flusserne fast meera ökar än minskar.