Hoppa till innehållet

Sundhetzens Speghel/Första delen, bok 2

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 100 ]

Then Andre Boken/ Om Spijs.

Om Spijs i gemeen.
CAP. I.

Ehwem som Gudz försyn och godheet wil besinna/
Han skådhe här wäl til/ så skal han orsaak finna/
  At honom prijsa högdt/ så och berömma stort/
  Som Menniskian så stoor een nådhe hafwer giordt.
Hans nådh hon ther uthi på timligt sätt mäst lyser/
När han wår tårfftigh Kropp så rundeligh bespijser/
  Then länge icke kan föruthan Spijs bestå/
  Medh mindre at han skal som Flamm til intet gå/
När Ollian spädz ey til ther Flamman i skal brinna/
Så seer man hennes skeen alt medh en hast förswinna.
  Sij thetta at företaa/ Gudh medhel gifwit haar:
  Beskåda all hans wärck/ tu skal thet blifwa waar:
Beskåda wäl och märck hwad Jordebotnen runda
Han bär: och Lufften haar: i Haafwet sammalunda.
  Hwad rörs: tu finna skal at intet är aff alt/
  Thet han ey Menniskian i händer haar befalt.
Man ey så magher Platz och så förtårckat finner/
Ther icke någhon Wäxt til hennes tarff uprinner.

[ 101 ]

  SÅ liten Siöö ey fins/ så wilt och Haaf ey är
  Och Skogh/ som Fängiaren ey någhot frå heembär/
Hwar aff som Hungren hans kan stillas och så släckias/
Och han til tacksampt Sinn til Gudh så kan upwäckias.
  Gudh til then ända och wår Kroppar hungra lär/
  At han skal prijsat blij/ för thet han oss beskär.
Sädh/ Örter/ Gräss och frucht/ sampt mångahanda Rötter/
Så haar han underlagdt wårt Wälde så ock Fötter:
  Fisk/ Foglar/ Oxer/ Fåår/ och andra Beester fleer/
  Som heemtamd är/ och man i Skogh och Watnet seer:
The tiäna Menniskian och mäst til godho lända/
Ty see här granligh til/ hur' tu thet mon anwända.
  At Kroppen styrckia fåår utaff intaghen spijs/
  At gudh han får ock så tilbörligh Loff och Prijs.

Lijka som thet här til om Lufftsens Högnödigheet är förmält/ til at underhålla then wår Krops Substantz, som aff the twänne Elementerne, nämligh/ Elden och Lufften består/ såsom är then naturlighe Wärman och lijfachtige Andan: Så följer nw/ at wijsa huru then torre och fuchtige Deelen/ uthi hwilken Jorden och Watnet öfwwerflödha/ then wåra Kroppar genom arbetet/ och then naturlighe Wärmans förtärande continuerlighen affgår/ genom Maat och Drick igen kan restituerat blifwa.

Wåre Kroppars Lägenheet är sådan/ at the ey uthi ett Tilstånd stadigt förblifwa/ Uthan wår naturlighe Warma igenom then oempfindlige transpiration som skeer genom Swättholen bortflyger och förminskas/ så ock then olieachtige Fuchtigheten /uthi hwilka tw wårt Lijf består) blifwer aff then naturlige Wärman lijka som Olian aff Flammen eller Watnet i Grytan aff Eeldsens [ 102 ]Hetta i Damb och Ånga förwändt och förtärt. Så/ på thet at Menniskians Lijff i företijdh ey måtte blifwa uthsläckt: Hafwer then försichtige Naturen Födzel gifwit Menniskian/ hwarigenom then naturlige Feuchtigheten/ som affgår motte stärckt och tilsatt blifwa: Hwar uppå then naturlige Wärman ock kan sina Kraffter öfwa/ och Menniskians Kropp til Uppehälle thet underlighen förwandla/ och til så många åtskillige Ledemoter/ effter hwars och ens Natur thet uthstiffta och deela.

Och oansedt/ at man aff trowärdighe Mänst Skriffter finner Witnesbörd om åtskillige/ the ther icke allenast uthi några Daghar eller Månar/ uthan ock några Åhr uthan Maat sigh hafwa kunnat behielpa: (Såsom Albertus Magnus skrifwer om een Hustru uthi Cöln/ i Keyser Friderici then II. tijdh/ hwilken understundom trettijo Daghar war uthan all Maat och Drick. Några förmäla om een Swabisk Pijga i ett Torp Galz benämdt/ then några Åhr utan Spijs och Drick sigh behulpit hafwer: Och at man motte blifwa thess wissare/ ther medh ey något understucket wärck wara/ hafwer Rådhet i Bärn låtit föra henne medh sin Modher in i Hospitalet, och låtet granneligen wachta/ om icke Modhren heemligen skulle henne något i Handen sticka: Och bleff så effter nogha Upsicht befunnet/ at hon uthan all Spijs leffde. Om flera sådana blifwer omtalt aff Cæl. Rhod. lib. 13. antiq. lect. c. 24. aff Foresto lib. 10. obs. 40. och monga andra.) Är doch sådan icke Gudz ordentlige institution och allgemeene Natursens Lopp/ uthan en uppenbaar Spegel/ ther uthi Gudz Alzmächtigheet och Under lysa. På [ 103 ]ordentligit wijs til säyandes/ så moste Menniskians Liws uthslåckna/ när Födzlen feelas/ lyka som Flammen/ när Olian tryter.

Och effter här effter handlat blifwer om the Saker/ som gifwa wår Kropp Födzel/ wil man först beskådha/ hwad Födzel är: Sedan/ hwar utaff thet hämtas/ och omsijder/ på huru många sätt thet taghes.

Nutriment eller Födzel blifwer thet kallat/ som genom sins Substantz Lijkheet wår Kropp kan föda och uppehålla/ eller thet/ som genom wår naturlige Wärma kan försmältas/ och i wår Lekamens Substantz förandrat blifwa. Hwar igenom nutriment blifwer skildt ifrån medicament, hwilket icke blifwer wändt i wår Krops Substantz, uthan altererar och förandrar honom på åtskillige sätt. Ther ock något Födzel fins/ som Kroppen tillijka förandra kan/ så blifwer thet aff Medicis alimentum medicamentosum kallat/ hwilket ock wäl föder wår Lekamen/ men thet hafwer något annat medh sigh/ som Förandring i Kroppen förorsaka kan/ som til Exempel: Lactuc, hon föder gott Blodh aff sigh/ och förandras i wår Krops Substans, såsom ock Wijn/ men ther hoos så hafwa Lactuc Krafft til at kyla/ och Wijnet til at upwärma Kroppen.

Alt thet som Menniskians Kropp föda kan/ hämtas antingen aff Jordens och Åhrsens wäxter/ eller utaff Diuren.

Aff Jordens Wäxter/ är 1. allahanda Sädh/ såsom Hwete/ Rogh/ Korn/ Ärter/ Böner/ etc. 2. Plantor/ som Kåål eller Salat beredes aff/ som är Körfwil/ Lactuc/ Syra Målla/ etc. 3. Allahanda slags ätbare Rötter/ som [ 104 ]Morötter/ Palsternackor/ Rofwor/ Radiser/ etc. 4. Åtskilligh slags Frucht/ såsom Äplon/ Pärun/ Plomen/ etc.

Then Spijs som taghes aff Diuren/ är antingen aff the som kräka på Marken/ the som i Lufften flyga eller uthi Watnet wistas. The Diur/ som på marken krälla/ äre antingen heemtamde/ såsom Kalfwer/ Fåår/ Swijn/ etc. eller Willdiur/ som Harar/ Hiorter/ etc. Altså äre ock somblige Foglar heemtamde/ såsom Hönss/ Gäss/ etc. somblige wilde/ och the antingen Skogs-Fuglar/ som Årrar och Tiädrar/ eller Siö-fuglar/ som Änder och Willgäss/ etc. The som wistas i Watnet/ kallas gemeenligh Fiskar/ hwilka hafa sitt Tilhåll uthi kalt Watn/ och heeta Haafffisk/ såsom Tårsk/ Cabliaw/ etc. eller uthi friskt Watn/ och aff them somblige äre meer i Flodher/ såsom Lax/ somblige uthi Insiör och Dammar/ såsom Rudor/ Karber/ etc.

Thet Ordet Alimentum eller Födzel blifwer aff Hippocrate på tregge handa sätt förstått/ nemligh/ för thet som nu Födzel är/ och Kroppen föder: För thet som är lijka som Födzel: Och för thet som föda kan.

Födzel är thet som kommer och blifwer i thess Ställe/ som aff then naturlige Wärman förtärdt och förfluget är: Såsom Födzel är thet som är aldranärmast til at Födzel blifwa/ såsom Blodet. Tilkommande Födzel är all Spijs som kan blifwa förtärdt/ och i wår Krops Substantz förwandlat. Therföre blifwe all Spijs som wij bruka för Födzel räknad/ icke för thet at han nw strax föder/ uthan at han aff Naturen wäl försmält/ Födzel gifwa kan.

Och bör här til achtas/ at uthi thet Födzlet som aff förbemälte tinger kommer/ är en stoor Åtskillna: Ty then ene slags Spijsen föder godh Safft aff sigh/ och therföre [ 105 ]och godh Blodh/ såsom unge Hönss och friske Ägg: Somblige ond och ringa Safft och Blodh/ såsom tort/ rökt och magert Kött. Then ena är lätt til at försmältas såsom friskt Lambkött och wälbakat Brödh/ then andra hård/ såsom grofft gammalt Oxekött/ torr Fisk: Then ena fördärfwas lättligh i Maghan/ såsom Miölck/ then andra ey/ såsom Hiortekött. Somblige slags Spijser föda Gallan aff sigh/ såsom the ther söte/ feete/ bittre och skarpe äre. Somblighe Phlegma, såsom allahanda slags Fisk och Frucht. Somblige melancholiskt Blodh/ såsom Hare/ Bocke och Hiortekött. Somblige laxera och ypna Lijfwet/ såsom Plomon/ Wassla: Somblige ståppa/ som Rijs/ Qwädäplen: Sombliuge drijfa Urin, som Persillia/ Rättikia: Sombliga gifwa Wäder/ som Ärter och Bönor.

Then bäste Spijs är then/ som är lätt til smältas/ gifwer myckit och gott Födzel/ thet ey lättligh fördärfwas/ och liten slemm aff sigh.

Hård Spijs gifwer wäl gott Födzel/ men han behöfwer en starck Wärma/ är för then skulle tienligh för them som starckt arbeta.

Then Kost som lättligh förtäres/ dissiperas och snart/ och i een heet Maga snart corrumperas: Man finner ock Spijs/ at oanseedt han är then bäste/ är han doch hwar man ey tienligh/ för Naturernes Åtskilligheets skull: Hwar utaff kommer/ at een Kost then ene wäl bekommer/ then andre illa. Hwarföre är aff nödhen/ at man all Spijs Krafft lärer känna/ och uthi hwad Kropp han nyttigh eller skadeligh är/ på thet man then beqweme Spijsen nyttia/ och för then otienlige sigh motte wachta kunna. [ 106 ]

Om åthskilligh Slaghs Sädh och Plåckfruchter/ aff hwilke hoos oss brukelighit är at baka Brödh och andra Rätter bereda.
Cap. II.

I Förste werldzens tijdh/ lät Menniskian sigh nöya
Med grääs och fruch: men seen begynt hon marcken plöya/
  Och henne at besåå medh allahande Sädh/
  Sin stoore hunger nödh at släckia så ther medh:
När jorden/ Korn och Rågh/ sampt Hwete månd fördraga/
Så tänkte hon up maneer at Rätter ther aff lagha:
  Hon redde them wäl til/ hon bakadh Brödh ther aff/
  Och fann at thet allmäst sin Lekam styrckia gaff.
När som man annan Spijs/ förskiuter och försakar/
Tå både först och sidst en beeta Brödh mäst smakar;
  Hwar Såfwel eller Kost tu hälst tigh rättar ann/
  Haar tu ey Brödh ther widh/ thet tigh ey lyfta kan.
Ty må tu thes autheur högt prijsa så och lofwa/
Aff Gudh medh tacksamheet undfå så äder gåfwa/
  Som Menniskians then Kånst/ aff nådhe hafwer lärdt;
  Ochtigh frå Barndom tin/ titt dagligh Brödh beskärdt.
Gått Brödh på thetta sätt/ tu pröfwa skal och smaka:
När thet är aff gått Miöl/ ey Ornigit giordt och bakat/
  Jääst/ Saltat/ Gräddat nogh/ ey färskt ey myckit hårdt;
  Ey Möglot/ ey Förbrändt/ förlätt ey häller swårt.

Om åtskilligh slags Spijs/ som Jordennes Botn oss til wår Lekamens Underhåld gifwer/ handlar man aldrafrämst/ effter then är then äldste och gemeeneste/ medh hwilken the Menniskior/ som i förste [ 107 ]Werldsns tijdh leffde/ sigh behulpit hafwa. Och kan man aff then helge Skrifft icke wäl märckia/ at man förr Syndaflodhen något annat (thet ware sigh Kött eller Fisk) skulle hafwa ätit. The åte allenast (som Socrates säger) at the motte lefwa/ och icke leffde att the motte äta: Icke tänckjandes om många fremmande läckra Rätter/ uthan allena om Medel til at underhålla Lijfwet/ och sin Hunger och Torst läskia: Tiltogho för then skull then Spijsen som först reeda war/ såsom Krydder/ Rötter/ Frucht. Och brukte Inwånaren the slags Kryddor och Frucht/ som Landet ther uthi the boodde/ mäst gaff: Såsom the Athenienser, Fijkon/ hwilke ther wore til öfwerflödh: The Meder Mandel/ etc. Til thess thet omsijder bleff uptäckt/ huru man genom Åkerbrwk/ åtskilligh slags Uthsäde hwart Åhr/ på sine wissa Tijdher kunde uppskära/ försambla i Ladurne/ och sedan ther aff Brödh tilreeda.

The hendiske Poëter hafwe een Gudinna updichtat then the kalla Ceres, hwilken skulle hafwa warit then förste som Åkerbruk upfunnit hafwer/ huruledes man therigenom åhrligen Sädh kunde upskära och henne tilreeda/ at man ther aff Brödh samt andra Rätter tilreeda kunde. Men wij som hafwa Gudz klara Ord/ ther effter wij oss rätta kunnom/ blifwe ther aff underrättade/ att Noe effter Syndafloden/ långt förr än the Poëter wiste säya om Cerere och Baccho, then Konsten öfwat hafwa/ hwarföre blifwer han ock uthi förste Mosis Books 9. Capitel en Åker- och Wijngårdzmann kallat. I samma Books 18. Capitel/ blijfwer ock om Brödh om talat/ ther Abraham sade åth the tree Männ som honom syntes ther han sat widh sins Tiäls Dör: Jagh wil läggia för edher ett styckit [ 108 ]Brödh/ at i wederqwäcken edher Hierta. Och han sadhe til Sara/ blanda tree Mått Semlemiöl och baka Kakor. Och hafwer then Konsten långt för Abraham warit upfunnen. Man weet aff Mose/ at när Adam genom then förbudne Fruchts ätande bleff aff Paradijs uthjagat; togh han på at bruka Jorden/ och moste så höra then Rösten: Uthi tins Anletes Swett skal tu titt Brödh äta. Ja/ när man wil efftertenckia/ hwad för månge slags Arbeten moste föregå/ förr än thet kommer til at blifwa Brödh (såsom förr än man kommer til at Sädhen upskära/ och sedan bereeda) så faller Menniskian mången Swettdroppa nidh för Ansichte.

Och effter som thetta Wärcket är til then Enda skrifwit/ at wårt käre Fädernesland ther medh skal blifwa tient/ wil man här för Kortheetz skull/ icke förmäla om all slags Korn eller Sädh/ uthan om them som längst hoos alla/ och synnerlighen i wårt käre Fädernesland hafwa warit i brwk: såsom Hwete/ Rågh/ Korn/ Haffra; Item andra Plåckfruchter/ whilka kallas legumina, såsom Ärter/ Böner/ Rijs/ etc.

Hwete är warmt och fuchtigt aff Naturen/ och gifwer mer och fastare Fözel än the andra. Oansedt thet hafwer någhon viscositet eller een anklefwande Fetta medh sigh; så blifwer tå then i Bereedelsen förtagen/ besynnerligh när thet rätt blifwer til Brödh bakat. Ty tå blifwer then viscositeten genom Jästen förtaghen/ och Fuchtigheten genom Saltet och Gräddningen förbättrat. Hwarföre göre somblige Bagare medh Upsåt/ at the icke wäl salta eller grädda Brödet/ at Fuchtigheeten icke skal [ 109 ]blifwa förtaghen/ hwilken gör/ at Brödet meera wägher/ at the ther aff thess större Profijt hafwa kunna.

Och är Brödh/ som aff gott Miöl tilbörligen bakat är then tienligste Spijs för allom/ Een ware sigh aff hwad Ålder eller Complexion han wil/ är Magan fast angenämt: Hwarföre förlora ock the Siuka/ aff alla Spijser/ Lusten til Brödh aldrasenast. När Maatlusten ock igen kommer/ kräfwer Magan först Brödh/ hwilket är lijka som Fundament til Födzlen/ som then andra Spijsen then wij kalla Såfwel sijn Stadigheet gifwer; föruthan hwilket then ock icke hafwer sin rätta Smak.

Sedhan som Deeghen är wäl saltad/ knådnat/ jääst/ och til Brödh upslaghen/ skal man grant see til/ at thet aff Ungsens Hetta icke alt för hårdt gräddat eller förbränt blifwer. Ty ther igenom blifwer then Safften uthtorkat/ som tienligast Födan gifwer/ och thet Brödh faller Magan swårt at försmälta och tilstoppar Lijfwet. Twärt thet som intet tilfyllest bakat/ är beswärer Magan/ upwäcker Wäder och födher myckin slemm aff sigh. Thet som osyrat är/ försmältes ey heller lättligh/ förorsaker Förstopningar/ är tungt och grofft/ tienar för then skull bäst för grofft och starckt Folck/ the som swårt Arbetet förhänder hafwa.

Thet som heel gammalt är/ förtäres ey heller lättligh/ gör tiåckt Blodh/ såsom ock thet heelt hårdt och förbrändt är. Hwarföre plågar man ock på Herre Bordh thet förbrända och skarpa bortskåra.

Rätt nybakat Brödh och än warmt/ hålles icke heller för sundt/ thet swäller i Magan/ förstoppar Leffren och [ 110 ]the andra små Ådrar förorsakar Steenen/ etc. thet sundeste är thet som twå eller tree Daghar förr bakat är.

Och lijka som Brödhet en alltijdh aff ett slags Miöl bakat blifwer/ så hafwer ock icke all slags Brödh een/ uthan åtskillig Natur/ effter thet Miölets Art/ hwar utaff thet bakat är.

Utaff all slags Brödh/ är intet som bätter och meer Födzel gifwer än som Hwetebrödh/ thet som aff thet grannaste Sichmiöl bakat blifwer. The andra slags Brödh som aff hwete tilreedes/ föda meer eller mindre effter som Klij ther meer eller minder warder ifrån taghet. Thet som aff grofft Miöl och Klij bakas/ gifwer wäl then ringeste Födzlen aff sigh/ doch hafwer thet then Nyttan/ at thet snart stätter sigh nederåt och håller Lijfwet ypet. Man thet fijneste/ oansedt thet gifwer mäst Födzel/ så förstoppar thet doch Miältans och Låffrens Ådrer och tilhopa klistrar the små Krössådrarne/ lijka som man aff Stärckelse kan see: Hwar aff Steen/ Gicht och många andra farliga Siukdomar sitt Ursprung hafwa: Hwarföre skola the som krässligen och uthan Arbet lefewa thet ey stadigt bruka. Doch äre Hweteskårpor godhe för them som een fuchtigh Complexion hafwa/ och äre beladde medh många råå Wätskor. The äre och tienlige at bruka ytters i Måltijdhen för them som then öffre Magemun sigh ey wäl sluter före/ hälst när the blifwa bakade medh Coriander/ Anis/ Fänkel/ etc.

Bakelser och andra Rätter som aff Hwete tilreedas/ lijka som Pannakakor/ Waflor/ Strufwor/ Kleenat/ Råå/ Tårter/ Pastey/ etc. kunna i Dygder emot Brödh ey lijknande warda. Ty the saker som medh Miölet [ 111 ]förmängias/ såsom Miöl/ Smör/ etc. förmeera theras Fuchtigheet/ hwilken ock blifwer qwar hållen/ i the Saker hwarken så jäsa eller rätteligen gräddas. Gifwa så en råå Födzel/ hwilken Förstoppelser lättligen förorsakar och Steen. Thet som ock bakas i Smör/ föder aff sigh myckin Galla och förbränd Blodh. Är för then skull intet tienligit för them som en hitzig Natur hafwa.

Rågh är utaff Naturen warmare än som Korn/ men intet så warm som Hwete. Aff Rågh blifwer måst öfwer alt så wäl i Swerige som andra Landskap/ Brödh bakat; hwilket gifwer fastare Födzel än som Biuggebrödh/ och är aff temligh godh Safft/ nät thet aff godh Rågh bakat warder. Men thet som aff förlågat eller ornigh Rågh/ så wäl som aff ander fördärfwad Sädh tilreedt blifwer/ gifwer ond Blodh aff sigh/ then snart förruttnas/ och förorsakar så lånwarige Siukdomar i synnerheet Störbuk. Och är Råghbrödh swårare elelr lättare til förtäras/ såsom ock gifwer meer eller minder Födzel/ effter som Sådar och Klij ther meer eller minder ifrån skilde warda. Thet som nogh Klij hoos sigh hafwer/ är swårt til at förtäras/ tienar för then skulle och bäst för them som starkt Arbet drijfwa/ eller eliest hafwa en starck Maga. Thet som aff sichtat Miöl bakas/ spijsas bättre åth them som i Stillheet lefwa/ och medh sittiande sina Syslor förrätta.

Somblige förmängia och Hwete medh Råghen til at göra Brödet bättre smakande/ såsom i thet Brödet wij kalla Herlebrödh/ hwilket är lätt och ey beswärer Magan/ för thet/ at thet wäl jäsit är: Thet håller sigh ock längre weekt än Hwetebrödh. [ 112 ] Korn blifwer hoos oss meera brukat til at bryggia Ööl utaff än som til Brödz; doch bakas under stundom Brödh ther aff/ hwilket är kylachtigare och gifwer ey något stadigt Födzel. Hoos Judarne hafwer the meer warit i brwk: Ty wij läse/ at när wår HErre Christus spijsade the fyra tusende Männ/ så war ther man fem Biuggebrödh förhanden/ fast beqwemligare Spijs gifwer thet/ när thet males til Gryn/ medh hwilke åtskillige slags Spijs tilreedes.

Så blifwer ock aff Korn en tienligh Leskiadrick i hitzige Kranckheter beredd/ när thet först kokas medh gott Källewatn/ til thess thet begynner spricka/ sedan lägges ther Cortinther och andre kylande Saker til. Och til at förtagha the flatus som thet plägar aff sigh födha/ blandar men litet Canel eller Anis ther til/ och omsijder när thet är tilsammen kokat och sijlat/ läter man någon tienligh Sijrup ther til/ såsom Citron/ Violen/ Smultron eller Hållan Sijrup/ och gör thet så swrt medh Spiritu vitrioli, som thet behöfwes.

Utaff andra slagh plägar man här intet offta baka Brödh/ utahn på the Platzer/ som på förbemälte Saker Oåhr blifwa; ther Menniskian för Hungers nödh/ moste blanda andra Saker ibland Sädhen såsom Klij/ Agnar/ Mäsk/ ja understundom Barck: (Hwilket i Dalarne ey obrukligit är;) på somblige Orter bakas ock Brödh aff Ärter såsom i Helsingeland/ etc.

Hafra/ är aff Naturen warmare/ och gifwer litet Födzel. Hoos oss blifwer hon mer för Hästar och Booskap brukat än som til at göra Brödh aff. Doch blifwer aff Haffregryn een Soppa medh Corinther/ lång Rusin/ Löök [ 113 ]och Smör tilreedt/ hwilken ingen osund Kost är/ andra Jordennes Wäxter äre intet så beqwemlighe at födha wår Kropp/ som the/ aff hwilka som nw sagt är/ Brödh bakas.

Rijs blifwer uthi somblige Land brwkat i stadh för Brödh/ är warmt i första och tort i andra Graden. Hoos the Indianer blifwer thet halff sudit och uptorckat igen/ medh hwilket the föresee sijna Skipp/ lijka som wij medh Skorpor och tort Brödh/ när the skola göra långa Reesor. The stöta thet och sunder som Miöl/ och gör thet aff åtskillige Bakelser och Såppor; Thet gifwer temligh gott Födzel/ och thet thess meer/ när thet blifwer kokat medh Miölk; thet förstoppar Lijfwet/ om thet ey heel wäl kokat blifwer/ hwilket någorlunda förtaghes/ när man ther medh feet Kött tilsamman kokar.

Boohwete är warmt/ men icke så tort som Rijs/ födher minder än Rågh och Korn/ gifwer Wind aff sigh. Aff Boohwete bakas ock Brödh i dyre tijdhen.

Bönor äre torre och kalle aff Naturen; och såsom Hippocr. 4. de vict. in acut. säger/ at alla Plåckfruchter äre windachtige/ så hafwer thet synnerlighen sitt Rum om Bönor: The gifwa thess föruthan grofft Födzel aff sigh och äre hårda til at förtäras. Hwarföre öre the ey tienlige för them som äre Colic, Engbrustigheet och Hufwudwärck underkastade/ ey heller för them som sigh stilla hålla/ och hafwa en swagh Maga. Ther the ock skola brwkas/ moste the medh Pepar/ Salt och annat tilreedas medh/ hwar igenom theras Windheet och Rååheet förtaghas kan.

Ärter hafwer man meera i brwk; the äre kalle och torre/ och ätas antingen för sigh sielff/ kokade til Moos/ [ 114 ]eller medh Watn och litet Ättikia/ eller ock medh andra saker/ såsom Kött och Flesk/ när Kåhlen begynner at feela.

The kokas ock gröna uthi sine Skidor/ eller ock uthan them medh unge Hönss. The äre ock windachtige/ doch gifwa mera Födzel än som Bönor. Och Soppan är bättre än sielfwe Ärterne/ ty hon sköllier Lijfwet och fäyar thet inwärtes: Hwarföre plägar man gemeenligh effter Purgationer Ärtesåd brwka/ hwilket ifrån sielfwe Ärterne/ sedan the heel kokade äre/ affskiljas och medh litet Pepar och Ingefär tilreedes.

Om the Grääs/ Örter och Rötter/ som brwkas til Salat/ Kåhl eller elies i brwk äre.
CAP. III.

Utaff all Jordzens Wäxt som man mdh ögon skådar/
Är ey thet minste Grääs som ey Gudz macht bebådar/
  Hwar i hans providentz och nåsh man jw ey seer/
  Then som han åhr frå åhr oss Menniskiom beteer.
Fast man skäär Örten up/ för Magan at förtära/
Så haar doch Rooten krafft igen then at frambära/
  Om man aff Rooten och sigh spijs wil rätta an/
  Aff Fröö båd' Ört och Root igen upkomma kan.
Doch gifwer Gudh tigh ey så sköna grääs och Rötter/
At tu them träda skal allenast under Fötter/
  Och icke thes natur at lära känna rätt/
  För ön som tu tin Bwk utaff them äter mätt.
Hwem them ey medh beskeed och kundskap godh utwälier/
Han kan för sund een Ört få thet til Dödz sigh qwällier.

[ 115 ]

  Lät arbeet här uthi tigh icke wara leet/
  Itt Swijn och annan Beest/ i thetta skilna weet.
Om tu för högheet skul här i wil mödha spara/
Är tu doch högre ey än Salomon månd wara:
  Then minste Ört ey war/ then iocke han besågh/
  At lära känna rätt then art ther inne lågh.

Ibland the Grääs/ Örter och Rötter/ som til Salat/ Kåhl och andra slags Spijser brwkade warda/ äre ey måna som rätt och gott Födzel gifwa/ uthan snarare Blodet förandra/ effter som man seer them utaff Kropsens indispostion och Opassligheet kräffias: Somblige til at kyla Blodet/ som Lactuc, Syra/ Endivia: Somblige til at wärma thet/ såsom Körwil/ Pärsilia: Somblige til att hålla Lijfwet ypet/ såsom Kåhl/ Kattos/ Beta: Somblige til at drijfwa Watnet/ såsom Radiser/ Pärsilierötter: En deel til at stå emot Störbuk/ såsom Peparroot/ Krassa/ Sinap/ etc.

Lactuc blifwer hållen för then bästa ibland Salatkrydder/ är kall och fuchtigh/ och therföre fast tienligh för them som hitzige aff Naturen äre/ och een hitzig Lefwer och Maga hafwa/ hon tempererar then skarpa Gallan/ och födher temligh gott Blodh/ läskiar Torsten/ skaffar Sompn och gör Lijfwet weekt. Man äter gemeenligh Lactuc råå medh litet Olia/ Ättikia och Salt: Men för them som en kall Magha hafwa/ är bättre at the henne koka medh Hönss/ så försmältes hon aff Magan thess bättre. Man äter ock henne gemeenligen i Måltijdhernes begynnelse/ til at upwäckia Maatlusten: När hon effter Måltijdhen ätin blifwer/ så förqwäffier hon then hitzige Ångan/ [ 116 ]som aff Wijn och Drickenskap åth Hufwudet upstijger och Sompnen förtagher. Hufwud Lactuc blifwer för then bästa Salat hållen: Men then Romerske är bättre til at lösa Lyfwet. För them som en kall Maga hafwa/ blifwer hon behandlat medh andra hitzige saker såsom Krassa/ etc.

Portulac är medh Lactuc nästan lijka i Kraffter/ blifwer ock på samma sätt/ och än tå medh hitzigare Saker än Lactuc tilredt/ effter som hon något kallare är aff Naturen/ och therföre Magan meer beswärar.

Endivia, är ock kall och torr/ blifwer på förbemälte sätt och brwkat til Salat/ och kokat på Hönss/ hwilken tå ey beswärar Magan/ förtagher Leffrens Förstoppelser.

Chichoreum hafwer ock een synnerligh Krafft til at läskia Leffrens Hetta och ypna hennes Förstoppelser/ så ock til at temperera Gallans Skarpheet: Hwarföre blifwer thet ock så wäl som the förbemälte uthi hitzige Kranckheter myckit brukadt.

Spinachia Binetz är kall och fuchtigh aff Naturen; förr än the bredeste Bladhen uthsprijdas/ plägar man ock henne råå för Salat brwka: Thet gifwer ringa Födzel/ gör Bwken week/ är windachtigh/ hwarföre plägha somlighe koka henne medh Smör eller Olia/ röra thet stadigt om i een Panna/ och giwta ther til litet Ättikia/ Salt och Pepar.

Syra är kall och torr; ypnar Förstoppelser/ förtagher inwärtes Hetta och Förruttningar/ läsker Torsten/ stärcker Magan och wederqwäcker Hiertat; hennes brwk är som thet förriges. När man ock kokar henne i köttsoppa/ sijler henne aff sedan hon hafwer krafften ther aff wäl uthdraghit/ och med een Äggeblome eller twå förmänger/ [ 117 ]gifwer hon een tienligh Soppa/ til at läskia Leffren och ten inwärtes Hetan medh/ håller ock Lijfwet ypet. Thesse äre the förnämste kylande Grääs som til Sala brwkelighe äre/ följa nw the hitzigare.

Wattukrassa/ gör the tiåcka och Scorbutiske humores tunna/ drijfwer them genom Niwrerne och Watugången sin koos/ thet samma gör ock gemeen elle Hoffkrassa/ hwilken fast starckare är thetta til at förrätta; är för then skull fast tienligh för them som medh Skörbuk qwalde äre.

I samma intention blifwer ock Skörbuksgrääs eller Skedkrut brwkat/ och thet medh stoor nytta: Såsom ock Senap widh all groff och hård Kost ätin/ at han ther igenom skal blifwa tunn giord och bättre försmält blifwa.

The ny uthsprungna knåppar aff Humbla/ the gifwa fast bättre Safft än någon aff the förbemälte/ the frija mäctha wäl Leffren aff Förstoppelser och reena Blodhet. The kokas någhot litet/ sedan besprängias the medh Olia/ Ättikia/ Salt och pepar.

Hylleknoppar som ny uthsprukne äre och på förbemälte sätt för Salat ätne/ purgera Lijfwet ock mächta wäl rensa Blodhet. Aff thetta Trää beredas många sköne Saker/ hwilka meer til medicament än för aliment brwkas/ ja så at man snart ingen Kranckheet finer/ til hwilken man ey någhot Medel hempta kan utaff thetta Trää: Hwarföre tyckes sälsamt wara/ at thet här i wårt Fädernesland i så ringa æstim blifwer hållit/ thet sigh doch så lätt och uthan någhon Mödha plantera låter.

Aspargen tilreedas ock som thet om the ofwanbemälte sagdt är/ men the gifwa minder ock watuachtigt [ 118 ]Födzel/ the äre hwarken hitzige eller kylachtige/ the upwäckia appetiten, öpna Leffren och Niwrarne/ drijfwa Watnet/ etc.

Eliest äre ock många andra Kök-krydder/ som man brwkar til at gifwa Spijsen godh smak: Såsom Rossmarin/ Salvia/ Meyran/ Krwssmynta/ Kyndil/ Tijmian/ Hiertans-frögd; hwilke alla äre hitzige aff Naturen: Tiena för then skull at brwkas för them som äre phlegmatiske aff Naturen: The uthtorcka Kropsens Öfwerflödigheter/ upwärma the kalla Ledemoter som äre komne uthur sijn temperatur och äre kalla wordne; såsom Hiärnan/ Hiertat/ Magan/ Leffren/ Miältan/ Lijffmodren/ etc.

Pärsilia blifwer icke allenast medh Bladen/ uthan och Rötterne til Spijs brwkat; är aff complexion warm och torr/ ypner Lijffmodhrens Niwrarnes och Watugångarnes Förstoppelser/ men hon gifwer litet Födzel. För teht at hon rensar Niwrarne/ blifwer hon offta i Spijs brwkat för them som äre behafftade medh Steenen: Men the göra fast bättre/ som een Pärsillie Soppa intagha nychter/ när Magan är toom aff råå Wätskor; eliest förer hon genom sijn drijfwande Krafft then råå och halffkokade Spijsen medh sigh til Leffren och Niwrarne/ aff hwilken större Förstoppningar förorsakas plägha. Hwilket ock bör achtas medh andra Saker som brwkas til at fördrijfwa Steenen.

Körfwil blifwer hållen för at wara warm i then tridie och torr i then andra Graden. Han gifwer Spijsen en liufligh Smak/ blifwer antingen medh Lactuc råå/ för Salat brwkat/ eller ock sunderhackat och i Köttsoppa för grön Kåhl kokat. [ 119 ]Hoos oss blifwer bådhe stoor och etter Näsla til grön Kåhl kokade/ hwilka ey offta bör brwkas/ ty the göra ett ondt och hitzigt Blodh.

Målla och Kattost hämtas ock til grön Kåhl/ hwilka gifwa en watuachtigh Safft aff sigh/ genom hwilka Lijfwet blifwer wekt giord och ypnat/ och gifwa ringa Födzel såsom ock Beta/ then en skarpare Safft gifwer/ och Lijfwet meer irriterar och ypnar.

Hufwudkåhl hafwer en skarp eller Saltbeterachtigh Safft uthi sigh/ hwilken blifwer uthdraghen genom thet Watnet han först kokas uthi/ then är tienligh til at laxera Lijfwet/ när then blifwer affgutin och Kåhlen på nytt kokad/ så stoppar han thet samma igen/ gifwer litet Födzel och grofft Blodh; och thet then röda mer än then hwijta. Blå Kåhl förtärs lättligare: Insyltad är then wärste. Then råå som til Salat brwkas/ försmältes ey gärna/ ty blifwer ther Pepar tillagt/ han gör apetit och förtagher Druckenheet.

Bete-Rötter blifwer ock til Spijs brukade; the upkokas/ skalas/ skäras i Skifwor/ och insyltas så medh Peparroot i små Tärningar skurin/ Kumin och Ättikia/ framsätties så medh Olia och Pepar til at äta widh Steek.

Morötter kokas/ skäras i Skijfwor/ och med Olia/ Pepar/ Salt/ etc. för Salat ätas ock. The äre midelmåttigt warme och fuchtige/ the kokas ock med Kött och Fisk/ och gifwa bättre Födzel än the andra Rötter.

Palsternakor äre medelmåttigt warme/ och meer torre än fuchtige/ blifwa ock kokade medh Kött/ och gifwa ostraffeligit Födzel. [ 120 ] Pärsillie-Rötter hafwa een Wärckan medh Gräset/ som förr sagt är.

Cichorie-Rötter/ kokas antingen medh Kött eller för sigh sielfwe: Och til at förtagha theras Bitterheet/ lägger man Corinther ther til/ så kyla och ypna the/ begynnerlighen Leffren.

Rättikia är öfwer then andre Graden hitzigh och skarp: Ty gör hon ock tiäcka Wätskor tunna/ drijfwer Watnet och Steenen. Hwarföre bör hon heller för Måltijdh ätas än som effter/ för the Orsakes skull/ som om Pärsillia sagt är/ hon låssar ock sega Wätskor uthur Bröstet som förorsakas Hosta och swår Andedrächt/ när man skäär them i Skijfwor/ lägger them på hwar andra/ och ströjer emellan them stött Sucker Candij, hwilket resolveras til ett Watn som i förbemälte Fall fast tienlighit är. Om the ey medh mått ätas/ så göra the Wämielse i Magan och illa lufftande Anda/ upwäckia Wäder/ skada Hiärnan och Lijffzfruchten/ the komma och Miöken uthi Magan til at löpna/ hwarföre moste man ey Miölk och Rättikior tilsaman eller i ett måål äta.

Päppar Root är än tå hitzigare/ hafwer nästan sådana Kraffter som Rättikian/ är thess föruthan heel tienligh för them som hafwa Störbuk och en kall Maga/ antingen medh Kött eller Fisk ätin eller i Wijn macererad, och Wijnet sedan indrucket.

Rofwor äre under the ätbare Rötter the som måst hafwa warit i brwk. Man läser om Romulo then förste Konungen i Room/ (aff hwilken Stadhen sitt Nampn och hafwer) at han sigh medh Rofwor behielpte. En Romersk Fältöfwerste Manius Curius benämd/ säyes så [ 121 ]gärna hafwa ätit Rofwor/ at när han en gång fatt och steekte them/ bleff honom een stoor Förähring tilskickat/ hwilken han förwägrade/ säyandes/ sigh intet Guld behöfwa/ så länge han sådan Kost förtära kunde. The gifwa temligh gott Födzel/ warmt och fuchtigt/ hälst när the i Soppor kokas eller til Moos stampas. Hwarföre äre the tienlighe i fierdedags Skälfwor och andra melancholiske Kranckheter/ såsom ock uthi Bröstsiukdomar. The steekte/ äre någhot torrare/ och gifwa ey så myckit Wäder ifrån sigh. The brwkas ock uthwärtes til förkylte Lemmar.

Hwijt Löök är mächta hitzig/ snart til fierde Graden/ och skarp aff Smaken: Hwarföre skola the som aff Naturen hitzige äre/ honom ey myckit brwka/ han förhetar Kroppen/ och gör the sege Wätskorne lösa och tunne/ ypnar Förstoppelser/ drijfwer Wädret/ Urin och Steenen. Somblige hafwa för ett synnerlighit Secret at förwara sigh ifrån Steenen/ när the hwar gång som Nytändningen skeer dricka Brännewijn/ uthi hwilke Hwijtlöök hafwer stått infunderat. Men thet är een Medicin som alla ey kuna fördragha. Han dödar ock Matker i Lijfwet/ står emot Förgifft/ hwarföre blifwer han ock Bonde-Tiriach aff Galeno kallat. Han är ock godh för them som reesa til Siös/ til at rensa thet oreena Watnet/ som man offta för nödz skulle moste dricka. Hoos somblige wärkar han Hufwudwärck/ skader Ögorne och the andra Sinnen.

Ander slags Löök hafwer måst samma Krafft/ doch icke så starck: Alle äre the skarpe och hitzige/ och när then Krafften genom kokningen them blifwer ifrån taghen/ så

gifwa the grofft Födzel/ och lösa sege Wätskor. [ 122 ]

Om Jordennes Frucht.
CAP. IV.

The Fruchter wil man här begynna beskrijfwa/
Som medh sin Stiälkar ey sigh högt frå marckan gifwa
  The äre alle mäst utaff Jungfrwert art/
  The må ey länge stå/ the måste plåckas snart.
Men Gurkor plåcka skal ey mogne heelt och gröna/
Som Jungfrwr hämptas bör/ när the är ung' och sköna:
  Hwad som aff thetta Godz wäl moghet/ medh en hast
  Ey nyttias: falnar thet/ och sigh förwärrar fast.
Melon hwem plåcka wil/ sigh före först til sinnes/
At Knapt bland hundrad en heel godh och duglig finnes:
  Fast hon är uthom skönt och wäl beprydder är/
  NÄr tu then skärer up/ tu annat finner ther.
Ty lär aff thetta fall tigh wäl til wara tagha/
At tu ey skönheet stoor tigh låter lätt bedragha.
  En Mandel fast han ey haar Skaalen skön och blöt/
  Så finner tu doch ther en Kärna godh och söt.
Om han til äwentrs mon finnas skarp och bitter:
Fast han ey smakar wäl/ så haar han doch siijn Nytter.
  Hwad man åstundar högst/ och thet een lyster bäst/
  Kan offta stiälpa en och skadha aldramäst.
När man aff thenne Frucht/ bäst täncker Tårsten släckia/
Så kan hon heeta stoor i hiertat ens upwäckia.
  Then ey aff Berberis, ey häller stäkelbär/
  Och ey aff Wijnbärs Safft til läskias lättligh är.
Hwem kall är aff Natur/ Siuk/ Gammal och uthmagher/
Är gått han för then frucht/ sigh wäl til wara tagher:
  Hwem hitzigh är/ Ungh/ Frisk/ så och aff Blodhet rijk/
  Medh större nytta han kan nyttia fruchter slijk.

[ 123 ]

Oansedt at mästedeelen all Frucht gifwer liten Näringh eller Födzel/ och myckin Öfwerflödigheet/ så blifw the doch aff många brwkade/ för åtskillige Orsakers skull/ somblige til at förtagha Heetan i Kroppen/ een Deel til at gifwa appetit/ een Deel til at laxera, en Part til at förstoppa Lijfwet/ etc.

All Frucht taghes antingen aff Plantor eller Trään/ eller aff them som äre halff Trään och halff Plantor.

Plantors Frucht äre: Meloner/ Agurker/ Körbis eller Pomponer/ Ärtskåcker/ Smultron och andre slags Bäär som på lågha Stiälkar wäxa.

Aff them som äre halff Plantor och halff Trään/ komma; Wijnbäär/ Stäckel- eller Krwssbäär/ Capparis. Trääns Fruchter äre somblige medh tiåck och hårdt Skaal/ såsom Wallnötter/ Haselnötter/ Pistacier/ sööt och bitter Mandel/ Castanier/ etc. Somblige medh tunt och leent Skaal/ såsom Äplen/ Pärun/ Citroner/ Pommerantz/ etc. Om hwilkes Natur man nw i synnerheet will handla/ begynnandes aff Plantors Frucht.

Meloner äre för Ögorne mächta sköne/ gifwa ock en liufligh Rök och Smak aff sigh: Hwilket lockar många til at förtagha sigh på them. Aff Naturen äre the kalle och watuachtighe/ hwarföre uthi stoor Heeta läskia the ens Bräna/ rensa Niwrarne och Watugången. Och then them ey måttelighen brwkar/ kan föra sigh uthi store Farligheter och Siukdomar: The corrumperas och fördärfwas snart/ blifwa så lijka som ett Förgifft/ hwilket i ens Hierta een lijdeligh Heta och Änstigheet uptänder. Historierne betygha ock/ huruledes både Högha och Lågha hafwa i en hast sitt Lijff sigh affhändighat/ när the sigh [ 124 ]häruthinnan ey hafwa kunnat temperera och måttelighen skicka. När man tå ther aff hafwer någhot giort fin appetit til willies/ skal man tagha til sigh någhon Spijs som gifwer godh Safft och Födzel/ och dricka ther på gott starckt Wijn i temligh quantitet, eliest kan cruditeten som the medh sigh hafwa icke förbättras: Spanskt Wijn eller Wijnsäck är här til tienligast: Hwilket blifwer thess krafftigare/ ther man blandar ther til een eller twå Äggeblomor och medh Saffran/ Caneel och Muskåteblomor thet tillsammans siuder. Och måtte i synnerheet ålderstijgna eller ock andra som aff Naturen äre kalle/ tröge/ och medh een hoop råå Wätskor beladde/ aff Siukdomen ny upståndne elelr på någhot sätt bräklige och swaghe sigh för them wäl wachta. The unge/ friske/ blodhfyllige och hitzige/ kunna them frijligare och uthan Skada brwka/ doch wil ther wara Mått hoos.

Agurker äre ock kalle och fuchtige aff Naturen; när the blifwa myckit förtärde så göra the watuachtigt Blodh i Ådrarne/ hwilket lätteligh förrutnar/ och så Febres, Colic och anda åtskillige Siukdomar förorsakas kan.

När Agurkerne äre heel små/ så blifwa the insyltade med Ättikia/ Fenkål eller Dill til at gifwa Maatlust/ och ätas widh Steek. När the blifwa större/ pläghar man tagha them så friske/ skäre them i Skijfwor/ och medh Ättikia/ Olia/ Peppar och Salt/ them brwka för Salat. Aldratienligast äre the medhan the äre unge/ friske/ gröne och ey heel mogne: Ty när the äre heel mogna/ och få een ander Färga/ äre the obeqwemlighe/ fördärfwas ock lättelighen. Hwilket icke allenast Kryddgårdzmästare/ [ 125 ]uthan ock the som hafwa unga/ friska och wackra Döttrar/ bör grannelighen tagha i acht: Ty all kall och fuchtigh Frucht/ om hon någhot wara skal/ moste hon plåckas förr än hon heel mogen blifwer: Går thet något öfwer then tijdhen hon mogen är/ så fördärfwas hon/ och förfaller med en hast. The som hafwa en kall och swagh Maga/ skola Agurkor ey äta/ the förwärra honom icke allenast/ uthan plägha hoos somblige starck Colic och Klooreeff förorsaka/ som iagh hafwer hoos nårgra observerat, synnerlighen hoos them/ som ther til benägne äre: Ibland andra sågh iagh ett notabelt Exempel i Gröningen uthi Niderland/ hoos Wälborne Herr Jöran Ulffsparre/ hwilken/ när than öfwer Afftonmåltijdhen aff them ett heelt Salseer girigt tömde/ full han emot Morgonstunden uthi een så häfftigh Colic, at man ey rättare wiste/ än at han på stunden Andan skulle hafwa upgifwit. Hwilken doch aff tienlighe Medels Brwk som then skarpe materien uthföra/ och Tarmarne inwärtes saffta och smörja kunde/ innan twå eller tree Tijmar/ honom genom Gudz Hielp och mitt enfaldighe Rådh förgick. Oanset/ at Agurker the hafwa een kall och watucachtig Safft medh sigh/ så kan han doch i en hitzig Maga/ eller ther man litet och swagt Wijn på dricker/ snart förwändas uthi een skarp och frätande Wätska: Jagh sadhe litet och swagt Wijn/ ty thet kan intet förbättra theras skadeligha Art/ uthan förer then råå Wätskan ther aff kommer snarare til Tarmarne/ aff whilken upstijgha förgifftige flatus, som Tarmarne uthtänia och medh sin Skarpheet fräta. Hwarföre när man girigt hafwer ätit Agurker/ Meloner/ eller någhon annat råå/ kall och watuachtigh Frucht/ skal man [ 126 ]dricka ther på starckt Wijn/ och thet ey uthi liten quantiteet.

Pomper äre ey så fuchtige och skadelighe som Agurker/ doch fuchtigare än Meloner: Man äter them sällan råå/ the kokas gemenligh i Köttsoppa eller sött Miölk/ medh Saffran och andre Krydder. The gifwa litet Födzel/ och förorsaka sådana effecter som Agurker och Meloner/ hwarföre moste the ock på sådan sätt corrigeras.

Fröö utaff Agurker så wäl som aff Meloner och Pomponer/ blifwer skalat/ stött och Safften medh tienlighit distillerat Watn uthpressat/ hwilken man kallar Emulsion; och brwkas uthi hitzige Siukdomar/ til at wärja the hitzige Dunster ifrån Hiärnan/ bringa Sompn/ läskia Leffren och Niwrarne; blifwer ock i Niwrarnes Såår och Steenen brwkat.

Ärtdskocker äre warme och torre aff Naturen: the blifwa kokade medh Köttsoppa/ rijfwit Brödh/ Pepar och Smör/ och för en delicatess ätne til Köttsens Lusts Upreetelse. Men the gifwa icke gott Blodh/ äre tienligare til at drijfwa Urin, och brwkas för them som hafwa ondt af Steenen.

Smultron äre i första grad kalle och torre/ men jw meera the mognas/ jw meer blifwa the temperat: The kyla en heet Maga och Lefwer/ läskia Torsten/ temperera hitzigt Blodh sampt Miältans och Niwrarnes Hetta. Hwarföre pläga somblige/ til at förekomma Steenen/ distillera them uthi Solen medh gott Wijn eller Brännewijn/ tagha så ett eller tw Skedebladh ther aff nychter/ och befinna sigh ther aff mächta wäl. Man skal achta sigh/ [ 127 ]at man them ey åter otwättade: Ty man hafwer wäl Exempel, at the så hafwa mången i Dödznödh kommit/ i thet the offta förgifftas aff småa Spinnilar eller Paddor/ som gärna förlusta sigh aff them: Hwarföre skole the först sköllias/ och så ätas medh Wijn och Sucker/ och thet först i Måltijdhen/ så fördärfwas the ey så snart i Magan.

Om ande slags Bäärs Natur/ som hoos oss ey så myckit brwkelige äre/ i synnerheet någhot at förmäla/ gifwer thenne korte Tractat ey medh/ såsom är om Hållon/ (aff hwilke bereedes en kylande och stärckiande Syrup/) Hiortron/ Trånion/ Lingon/ Blåbäär/ etc. doch är om them i gemeen i achtandes/ at the alla gifwa litet Födzel/ thet ock lättligh kan corrumperas. The som sötachrige äre/ och snart ingen Smak hafwa/ gifwa myckin Öfwerflödigheet. The Swra kyla Blodet och Magan/ gifwa honom appetit, &c. Thetta är om then Frucht/ som taghes aff Plantor: Nw wil man then beskodha/ som taghes aff the ting som äre mitt emellan; Bland hwilke hoos oss äre Wijnbäär mäst brwkelige.

Wijbäär äre treggehanda slagh/ hwijta/ swarta och röda. The äre mäst aff een art/ doch skattas the röda för the bästa; hwilke äre aff Naturen kalla och torre/ och hafwa een tilsammandraghande Krafft: Hwarföre äre the nyttighe til at brwkas i Bwklopp/ Rödsoot eller andre Siukdomar/ som hitzige Febres medh sigh hafwa/ the stoppa medelmåttigt/ kyla och läskia Blodsens sampt Magans och Leffrens Hetta/ förtagha inwärteas corruptioner och inflammationer.

Bärberis-bäär/ hafwa samm Art och Kraffter/ [ 128 ]hwarföre brwkas the ock i the förbemälte fall som Wijnbäär brwkas.

Stäkel eller Krwsbäär/ äre kalle och torre aff Art/ förr än the blifwa heelt mogne; the hafwa ock tå een sammandraghande Krafft/ och kokas medh Hönss eller annat Kött/ gifwa een wälsmakande Soppa/ hwilken Leffren och Magan läskiar; är therföre godh i hitzige Siukdomar: Man rörer them ock sunder medh Ägg och Sucker/ lijka som een Äggeröra/ hwilken är een beqwemligh Kost. The mogna gifwa litet meer Födzel/ och intet så rådt som the omogna.

Mååbäär hafwa een tempeerat Natur; gifwa ock ringa Födzel aff sigh.

Capparis är hitzig aff Naturen; ätas medh andra Spijs tiil at gifwa Maatlust/ förtära then tiocka Slemmen i Magan/ öpna Leffrens och Miältans Förstoppelser; äre therföre i Miälte och Lefwer Siukdomar tienlighe.

I stadh för Capparis pläga somblige the ny uthspruckne Knappar aff Hylleträäd i Ättikia förwara och framsättia; hwilka mindre Kraffter ey hafwa.

Om Trääfrucht medh hårda skaal.
CAP. V.

Så wil man här ock ey the Fruchters art förtijgha/
Som hafwa skarpa Skaal och up i högden stijgha:
  Utaff them hafwer man fast stoor en hoop och taal:
  Kom här o Coridon och gör tigh bättre waal.

[ 129 ]

Then Frucht tu får här som tigh ey så lätt bedragher/
At brwka för en Skänck/ som Amaryll behagher.
  När tu i Buskan går/ tu plåcka tigh en Nött/
  Och kasta henne så i Amaryllis Skööth:
Sägh/ at hon är een Frucht som skarpa Skaal wäl drager/
Doch Kärnan godh och sött som hon ther inom hafwer:
  Och bedh medh höffligh Ord tijn sköne Amatyll,
  At hon i Hiertat så moot tigh och wara wil:
At hon sijn Hårdheet stoor omsijder wille bräckia/
Sitt godhe Hiertelagh en gång för tigh uptäckia:
  Thet hon medh heemligh Streek lång tijdh förbärgat haar/
  Tu hennes kärleks Frucht så motte blifwa waar.
Sägh/ Nötten rödher är/ then tijdh är nw förhanden/
At hon heel mogen blijr/ til komma under Tanden/
  Om hon ey nyttias nw; sigh fräta Matkar inn/
  Hwem är som sedan får til henne lust och Sinn?
Om Nötten bräks ey heelt/ hon förste gången näckes/
See til o Coridon at tu ey strax förskräckes:
  Then/ Patientz skal haa/ och möda läggia til
  At Skalet bräckias kan/ hwem Kärnan hafwa wil.

Bland Trää-Frucht medh hårda Skaal/ hålla Walnötter för the förnämste: The äre warme och torre aff Naturen/ synnerlighen när the torckade äre. The färska hafwa meer Fuchtigheet och mindre warma medh sigh/ äre för then skull bättre för ungt Folck än the torre/ hwilka föda nogh Galla aff sigh. Ett skönt Antidotum emot Pestilentz och annat Förgifft bereedes här utaff medh Wijnruta/ Fijkon och litet Salt: Om hwilket iagh i min Tractat de peste widhlyfftigare förmält hafwer. The skattas wara nyttige at ätas på Fisk/ i thet the genom sin torkande och wärmande Krafft/ then [ 130 ]Slemmigheten förtära som aff Fisk-ätande sigh förorsaka plägar/ eller ock/ at förtagha någhon förgifftigh qualitet som sigh i Fisk undertijdhen insticka plägar.

Haselnötter gifwa meer Födzel än Walnötter/ äre ey så hitzige/ och swårare at förtäras; gifwa grofft Bloh/ hwarföre ätas the ock gemeenligen medh Salt: The upblåsa Lijfwet/ och göra Bröstet ondt/ när then rödachtighe Hinnan ey wäl affskrapat blifwer. The färska äre bättre än the torra/ och göra een feet som aff them myckit äter.

Mandel är tweggehanda/ sött och bitter. Then Söta är måtteligh warm och fuchtigh/ gifwer gott och nogh Födzel: Är för then skulle godh för them som hafwa Tråånsiukan/ eller eliest äre swaghe och ey wäl orka upp i Sadlen. Aff thenne söte Mandelen beredes många slags Rätter/ såsom Tårter/ Marcipaner/ etc. och Mandelmiölk/ hwilken medh kylande tienlighe Watn uthpresses och brwkas uthi hitzige Kranckheter/ Kroppen så wäl til at födha som läskia.

Bitter Mandel är hitzigare och torrare/ tienar meer för medicament än til at gifwa Födzel. The blifwer för ett Secret hållit emot Steenen/ at så fastande Maga hwar morgon äta siw eller otta bittre Mandlar. Item förhindra the/ at man ey lättligh för Rws. Olian ther aff/ är mächta godh för Öresusande/ när man en Droppa eller twå dryper warm i Örat/ och stoppar så til medh Bohmull.

Pistacier äre lättare til at försmältas än Hassel- och Walnötter/ the gifwa temligit gott och nogh Födzel: Hwarföre äre the tienlighe för them som ny upståndne äre [ 131 ]aff Siukdomen/ eller eliest finne sigh swaghe at göre sin Tribut åth sina unga Hustrur.

Castanier äre warme och torre/ och under all slags frucht gifwa the temligt Födzel/ doch grofft och windachtigt/ och thet thess meer om the äre råå; hwarföre äter man them heller steekte.

Ållon blifwa aff the hedniske Scribenter icke allenast för then äldste/ uthan ock then endaste Kost hållin/ medh hwilken the i förste Werlden sigh uppehållit hafwa/ som Lucret. i sin femte Book skrifwer.

Men sedan som Menniskian hafwer upfunnit Åkerbrwk/ och sigh tienligare Rätter uptänckt; hafwer hon leeft them före Swijnen/ them ther medh at gödha. Doch blifwer sådan Spijs uthi Hungers nödh Swijnen ifrån taghen/ och aff Menniskiorne brwkat: såsom Galenus thet witnar/ lib. 2. de alim. facult, cap. 83. ther han ock förmäler/ huru Inwånare/ när theras Land medh dyyr Tijdh bekayat war/ åtskilligh slags Spijs i stadh för Sädh aff Ållon tilreedde. Understundom stötte the them til Miöl/ och giorde ther Gröt och Wälling utaff: Under stundom steekte the them i hett Aska: Under stundom kokade them i Watn eller Miölk/ och ladhe ther Håningh til. Och oanseedt at the gifwa föga minder Födzel än somblighe tin som aff Korn giorde äre/ äre the doch hårde til at förtäras/ och gifwa tiockt och

ondt Födzel. [ 132 ]

Om then Frucht som taghes aff Trään/ och hafwer tunna Skaal.
CAP. VI.

Naturens Provision man märckia kan och röna/
I thet han Land och Rijk' så rundligh mon bekröna/
  Medh alla handa Frucht/ som godh och tienligh är/
  Alt för the Siukdomar som mäst grassera ther.
Och icke thet alleen/ uthan som åhrsens tijdher
The krämpor bringa fram; man Frucht tå ock förbijder/
  Then medh sin qualitet, the krämpor står emot:
  Ther aff ock hwar och een kan få sijn rätta Boot.
The Länder såsom aff Natuen heeta ära/
Them mon Gudh kyland' Fruch i Sommartijdh beskära/
  Altså uthi then Ort som bister är och kall/
  Mong hitzig Frucht tu ther moot Wintren finna skal.
Hispanien/ Frankrijke/ the ther om witne bära/
Citroner/ Pomerantz geer Gudh them at förtära:
  Förglömt haar han och ey wårt Land som är så kalt/
  Han haar wälsignat thet medh warm frucht margefalt/
Att then man lindringh stoor i många Plågor finner/
När man them taar i acht/ och rätteligh besinner.
  Til ett Exempel iagh tigh wil framdragha här/
  Then Fruchten såsom wij mon kalla Enebäär:
Slätt ingen Frucht först hijt til oss från annat Rijke/
Som i sin wärckan fins at wara Enbärs lijke.
  Hwad Frucht/ så Plågor mång/ i hast fördrijfwa kan/
  Som Enbäär göra plä/ när the rätt rättas an?
Ty må tu sådan Frucht och annan inländsk achta/
Hwad uthländsk wara må så stort ey efftertrachta

[ 133 ]

  För tigh som inländsk är/ Gudh sådan ting beskär
  Hwij låter tw så them/ och uthländsk ting förtär?
Sidst när tu äter Frucht/ hwad ondt mins/ wij måst slijta/
För Äplebetan som wår Modher monde bijta:
  Lär styra ther utaff/ tin Lufft och appetit;
  Förgirigt ät them ey/ wil tu blij Kranckheet qwitt.

Mäst all Frucht som hafwer tunn Skaal/ gifwer en tunn och watuachtigh Safft aff sigh/ som lätteligh corrumperas och fördärfwas: Hwarföre råder Galenus, at then som wil effter Sundheten lefwa/ skal ther aff ey myckit förtära: Ty ther Kroppen blifwer blandat medh thet som gifwer ringa och tunt Födzel/ så moste jw thet som Kroppen genom ordentlighe Rum ey affgår/ uthan blifwer qwar/ wändas i slemma Wätskor; Hwilka för sin Tunheet skull löpa råå kringh Kroppen/ för än the aff Magan rätteligh elaboreras kunna; och så Sklälfwor och andra Siukdomar lätteligen förorsaka. Man hafwer wäl Exempel ther om/ at the som Frucht förgirigt ätit hafwa/ äre i åtskillige Siukdomar fallne/ och til högh Ålder ey komme.

Aldraskadeligast är råå och ey wäl mogen Frucht/ såsom ock then som lägges i Höö eller annat til at mognas.

I synnerheet om Fruch til at tala/ så wil man först begynna om Äpplen/ hwilken frucht oss kunnigast är.

Såsom Äpplen ey alla hafwa lijka Smak/ (ty somblige äre söte/ somblige swre/ en deel tröge och wrånge/ en deel så mitt emellan/) så äre the ey heller alla lijka aff Natur och Art: Doch lijkwist mäst alla äre the kylachtighe aff Naturen/ och gifwa watuachtigt och ey någhot stadigt Födzel aff sigh. [ 134 ] The Swre äre kylachtigare och ey så windachtighe som the söta äre. The tröge äre kallare aff Naturen än the swre/ och hafwa een tiockare Substantz, hwarföre förstoppa the och Lijfwet. The swra plägar man koka medh Kärnemiölk och swrt Brödh medh litet Anijs; hwilket blifwer en tienligh Läskiedrick i hitzige Siukdomar.

The Söte som ock hafwa en liufligh Rök/ äre the bästa; the gifwa temligh godt Födzel/ the styrckia och frögda Hiertat/ äre i melancholiske Siukdomar tienlighe; Hwarföre bereedas ock i Apoteken aff Safftet een Syrup som i sådant fall medh stoor nytta brwkas; läskiar och Torsten/ stillar Hoostan/ etc. The som en watuachtigh eller snart ingen Smak hafwa/ gifwa ondt Födzel/ så wäl som the tröga/ hwilka Magan och i synnerheet Senorne illa bekommer.

På somblige Orter/ ther the ey äre wana medh Ööl/ och Wijnbärgen slå feelt/ så pressa the Safften uthur Äpplen; hwilken först är någhot söt/ förr än than klarnar; sedan när han blifwer heel klaar/ får han skarpare Smak/ och blijr Wijnet uthi Färgan och Smak snart lijk/ men uthi wärckan fast olijk/ ty thenne brwkas för en Läskedrick.

Sudna eller steekta Äpplen äre fast hälsosammare än som råå; hälst när the siwdas medh Wijn/ och tempereras medh Anijs/ Corinther/ etc.

Pärun äre ock aff Smaken åtskillige/ och therföre uthi wärckande ey heller lijke. Man finner söta/ swra/ tröga/ och the som en watuachtigh Sötma hafwa. The tröge stoppa meer Lijfwet/ äre kallare: The söta äre meer temperat; doch mäst alla kalle och fuchtighe/ undantaghandes Muscatell-pärun/ hwilke någhot warmare äre. När [ 135 ]man Pärun först i Måltijdh åter/ så stoppa the Lijfwet til: hwilket at förekomma/ pläghar man koka them medh Corinther/ och Smör ther uppå giwta. Men effterst i Måltijdhen ätna/ låssa the/ och stoppa öffre Magmunnen til/ synnerligen the tröga eller uptorckade. The gifwa och waruachtigt Födzel/ och äre ey godhe för them som plägha qwäljas medh Colic eller Steenen/ synnerlighen när the äre råå.

Qweäpplen äre kalle och torre aff Naturen til then andra Grad. Råå ätas the sällan/ uthan the blifwa medh Sucker til marmelad och Confect giorde; hwilke nyttighe äre til at stoppa Bwkflusser: Understundom kokas the ock medh Fårekött/ och gifwa ey myckit/ uthan grofft Födzel. The stilla Upkastningh/ sluta öffr Magmunn/ när the effterst i Måltijdhen ätas/ at Dunsterne icke up til Hufwudet stijgha. Först i Måltijdhen ätne/ stoppa the Lijfwet til och förhindra then andra Spijsen när han är kokad/ at gå sin Wägh.

Granat-Äpplen äre treggehanda: Söte/ swre och mitt emellan eller förmengde. The söte och förmengde äre medelmåttigt kalle och fuchtige aff Natwren; The swra/ kalle och torre/ hafwa een tilsammandraghande Art: The stärkia och läskia en hitzig Maga och Hierta/ stilla Upkastning. The gifwa alla tunt och litet Födzel.

Pomerantz äre ock swre/ söte/ och aff förmengd Smak/ eller halff swre och halff söte. Then Safften som aff the swre kommer/ är godh för een hitzig Lefwer och Maga/ gifwer Maatlust/ tempererar then skarpe Gallan/ är godh i the Siukdomar som aff honom sitt Ursprung hafwa. The sötas Safft är mindre kylachtigh och meer [ 136 ]fuchtigh. Halff swra och halff söta/ äre the bäste. Skalet och Kärarne äre hitzige/ the stärkia Hiertat/ förtagha Förgifft/ stilla Bwkreeff/ etc.

Citroners Safft är aff samma Art och Krafft som the swra Pomerantzers/ doch någhot krafftigare/ hälst til at fördrijfwa Störbuk. Hwilken Skipsfolck som mäst ther medh pläga behäfftade wara/ nogsamt weta at witna och när the på sådanne Platzer komma/ ther the wäxa/ sigh til Nytta föra. Item är thenne Safften heel tienligh til at drijfwa Steenen/ ther han medh söt Mandelolia och Malvasir förmengd warder. Aff Safften blifwer ock en kylande Syrup beredt.

Skalen och Kärnarne äre hitzige aff complexion, styrckia och mächta wäl Hiertat/ och förwara thet ifrån Förgifft: Hwarföre äre the uthi Pestilentztijdher fast proberade, så at Förgifftet sigh ey lätt til Hiertat intränger/ när man them i Munnen håller.

Fijkon äre tweggehanda/ friskt och torre. The friske äre warme och fuchtige/ och gifwa meer Födzel än annan Frucht. The hafwa een genomträngiande och rensande Krafft/ reena Bröstet och Niwrarne. När the öfwerflödigt brwkas/ gifwa the myckit Wädher/ äre för then skull ey tienlighe för them som Bwkreeff underkastade äre. The torre Fijkon äre hitzigare/ hafwa större Krafft til at öpna och reena/ än the färske: Men theras Sötma bör corrigeras medh bittra Saker/ som öpna kunne/ när the til Leffrens och Miältans Förstoppelser brwkade warda. The drijfwa ock Fuchtigheterne til the uthwärtes Lemmar/ hwarföre kokas the medh Watn; hwilket gifwes them til at dricka som Mässlingen ey wäl wil slå uth på. När the [ 137 ]myckit ätas/ gifwa the Blodh som förrutnar snart/ och lätteligh kan födha Löss aff sigh. Hwarföre är intet Under/ at Plato (hwilken så myckit Fijkon ååt/ at han therföre bleff kallat Philosycos) säyes aff Löss eller Lwssiukan wara dödh blifwen.

Wijndrufwor äre ock åtskillige aff Naturen: Somblige finner man söta/ somblige swre/ en deel tröge/ och en deel som snart ingen Smak hafwa/ hwilke kallas wijnachtighe. The söta äre hitzige/ the wijnachtighe medelmåttige/ the andre kylachtigare.

Wijndrufwor ätas antingen friska eller torra. The friska brwkas meer för Lust och Nyfijkenheet skull än til at läskia Hungren; The gifwa litet nutriment, födha råå Wätskor aff sigh/ hwilka myckit ondt förorsaka. The uptorckade äre antingen medh Steenar/ och blifwa kallade Rusin; eller uthan/ och kallas Corinther.

Altså äre Rusin och ey aff en Natur; Mann finner söta/ tröga/ och medh thesse twenne Saker förmengde. The söte äre hitzigare/ och gifwa meer Födzel: The tröge äre kallare/ och styrckia bättre Magan och Leffren: The som förmengd Smak hafwa/ äre ock aff förmengd Kraffter: The som äre söte medh en lijten Trögheet/ äre the bäste.

Corinther the som inga Steenar hafwa/ äre kylighare/ låssa meer och hålla Lijfwet öpet.

Oanseedt at Hispanien och andra Rijken/ hafwa til at berömma sigh aff thesse samt andra Fruchter Ymnogheet; Så hafwom doch wij ey mindre Orsak til at berömma och gratulera oss/ öfwer några slags Fruchter/ hwilka andra i Kraffter fast öfwergåå/ the ock i the hitzige Länder sällan ock uthi liten quantiteet wäxa. [ 138 ] Ibland andra / så hafwom wij här Enebäär/ uthi största Öfwerflödh/ oanseedt wij them icke så brwkom til Spijs/ så hafwe the doch stora Nyttigheter medh sigh. Hwar aff synes Naturens synnerligha provision och Försichtigheet/ som icke mindre gifwer oss/ som här i the kalla Landzendar boo/ och offtast qwällias medh kalla Siukdomar/ therföre tienlige och upwärmade Medel/ än han gifwer them som uthi the hitzige Orter wistas/ och meer äre hitzige Kranckheter underkastade/ kylande Medel: Och thet uppå sina wissa tijdher; at then tijdhen om Sommaren/ när hitzigast Lufft är/ och therföre mäst hitzige Siukdomar gå i swangh/ så komma och Kirssebäär/ Krikon/ Plomon/ etc. och ander kylande Frucht. Moot Wintren eller om Hösten/ så blifwa Enebäär mogne; hwar utaff man Spiritum, Olia/ Latwerg och åtskilligh Medel anrätter/ Kroppen i then bistra Winterkölden til at upwärma. Man skal them intet therföre förachta/ fast the här ey rare äre. The hafwa fast fleere Dygder än någhon annan Frucht som oss hijt föres. Och effter the aff Naturen äre hitzige/ brwkas the ock mäst i the Kranckheter/ som förorsakas aff Köld. The stärckia mächta wäl Hiernan/ at alla bådhe utwhärtes och inwärtes Sinnen kunna bättre göra sitt Kall/ synnerligh Minnet och Synen. Äre godhe för Slagh eller Rörelse/ Senedragh och Lemmars bäfwande: Styckia Magan/ hielpa at Spijsen bättre kan försmältas; the äre en synnerligh ting emot Watusoot och Colic, the drijfwa Wädret/ Urin och Steenen. Några weet iagh som hafwa libererat sigh ifrån Steenen/ när the een tijdh hafwa Enebäär på effterföljande sätt brwkat. The läggia them först några Nätter uthi Wijn eller Brännewijn/ [ 139 ]sedan läggias the på ett reent Kläde och torkas i Solen hwar aff taghes så siw eller otta hwar Affton och Morgon inn.

Man plägar ock distillera en Spiritum eller ett subtilt Watn aff them/ hwilhet blandas/ och per digestionem föreenas medh Enebäärs Håningh/ (hwilken är then Safften/ som man kryster uthur Enebäär/ sedan som the äre besprengde medh litet Wijn) och blifwer så ett aff the tienligaste Medel som man finner/ til at förtära Steenen. Thenne Safften eller Enebäärs Hånningen är ett ädelt Experiment emot Pestilentz och andra förgifftige Skälfwor/ reener Blodhet/ stycker Magan och heela Kroppen/ och håller honom uthi gott Wälstånd. När man til några Pund aff thenne Enebäärs Safften tillägger andra gifftdrijfwande Saker/ blifwer thet ett krafftigare Medicament. Til ett Exempel: Tagh utaff thenne uthpressade Enebäärs Safft ett Pund/ Angelica, Libstick/ Pimpinell/ Tormentill/ àna ett Lodh/ brändt Hiorthorn/ 3. quintin/ Campher ett halfft quintin, Saffran ock så myckit. Thesse stötes til subtilt Pulver och blandas medh förbemälte Hånning/ och giwtes ther til aff Enebäärs Spiritu eller Olia/ at thet kan så een Latwärgs constitentz. Thetta kan brwkas i skadh för Thiriac, bådhe i præservation och Curen.

Jwpon wäxa här i Swerige i temligh myckenheet/ och blifwa så mångom til Spijs brwkade: Man rensar them ifrån the små Steenarne; torckar/ och kokar them så medh Win/ etc. Oansedt at the ey gifwa stort Födzel/ så hafwa the doch andra Nyttor: The slwta öffre Magamunnen/ när the effterst i Måltijdhen förtärde warda/ [ 140 ]förqwäffia så Dambet/ som pläger upstijgha/ och göra Qwinfolcken röda i Ansichtet. Eliest äre thet ett synnerligit Medel til at förekomma Steenen.

Så fins ock annor Frucht/ hwilken wäl uthan på hafwer tunt Skaal/ men inn-uthi äre hårda Steenar/ såsom Kirssbäär/ Krikon/ Plomon.

Kirssebäär äre åtskillighe aff Färgan/ Naturen och Smaken. Man finner hwijta/ röda och swartachtige/ och utaff them somblige söta/ somblige swra. The swra hafwa en kylande Krafft; hwarföre läskia the Magans/ Leffrens och Niwrarnes Hetta/ släckia Torsten/ gifwa Maatlust och temligh godh Safft aff sigh/ som uthi Magan ey så snart fördärfwas som then ther aff the söta kommer. Blifwa för then skull bland the bästa Fruchter räkande. Aff the swarta distilleras ett Watn/ som är för Slagh mächta tienlighit. Utaff the stora/ them man kallar Moreller/ görs ett slags Wijn/ som brwkas til at styrckia Magan och Hiertat. Och är thet krafftighare och liuflighare/ när the stötas sunder medh Steenar och Kärnar/ förr än Wijnet ther på gutit blifwer.

Plomon äre ock mångahanda: Söte/ swre/ tröge/ somblige hafwa en förmengd Smak. The hafwa ock åtskillighe Färgor/ och finnes swarte/ blå/ grönachtighe/ gwlachtige/ rödachtige/ them wij kalla Krykon: Alle äre the kalla och fuchtige. The äre ey hårda at försmältas/ gifwa myckin Öfwerflödigheet/ och laxera Lijfwet. The långe och the man ungerska kallar/ äre the bäste: Hwilke uptrockas och hijt til oss föras/ the föda bättre. Men then en blödigh Maga hafwer/ motte them ey myckit brwka/ ty the göra honom slapp. [ 141 ] Oliwer wäxa här ey/ uthan föras hijt ifrån andra Land insyltade. The stärckia Magan/ uthtorcka then öfwerflödighe Wätskan/ göra Maatlust/ men the äre sielff hårda til förtäras/ och gifwa litet Födzel.

Utaff heel mogna Oliver blifwer Olia uthpressat/ hwilken gifwer temperat Födzel; Hwarföre blifwer hon brwkat på åtskilligh slags Spijs/ synnerligen Salat/ til at thess Råheet/ samt skadeliga qualiteter förtaga.

Om Sucker/ åtskilligh slaghs Specerij och Salt/ ther medh man allahanda slags Spijs kryddar och tilredher.
CAP. VII.

Thet är uthi wårt Land en godh och brukeligh sedher/
At man åtskilligh spijs medh Specerij tillredher:
  Medh Sucker och Caneel/ Muskåt och Ingefär/
  Medh Pepar och Saffran/ man Maten här förtäär.
Ther til och Näglikor så ock Muskåteblomma/
Wäl kunna myckit ondt i Spijsen förekomma:
  Doch sägher iagh försan/ at intet aff thet alt/
  Man mindre mista kan/ än som thet ädle Salt.
Salt är en ädel ting/ thet moste alt förwara/
Hwad hwij til Liffz uphåld i Wisthwsen mon spara/
  Friskt Kött/ Fläsk eller Fisk/ the hafwa alla then art/
  Ther the ey saltadt blij/ fördärfwas the fast snart.
Om tu up på titt Bord/ Salt sättia och förgäter/
Förskt/ hwad som hälst thet är medh godh smak tu ey äter.
  En Kock föruthan Salt/ ey wända kan sin hand/
  At göra tigh en Rätt/ som lyfter wäl tin Tand.

[ 142 ]

Kött/ Fisk och annat meer/ han steckia skal och siudha/
Blir så/ at tu ther på/ ey Gäster tåår heembiuda.
  Hwarföre then Köpman wäl kan göra sigh profijt/
  Som ifrån andra land oss bringer Saltet hijt:
Ehwad man haar för Godz/ gott Salt för alt åthstryker/
Tå annat ey går aff/ fördärfwas och slemt ryker.
  Man handlar här medh Sädh och mångeslags Metall/
  The Swerige gifwa plää rijkt öfwer Länder all/
Om man och kunde Salt at siuda i wårt rijke/
Hwem på nödhtorffter all/ funs wara tå wår lijke?
  Wäk konsten finnas kan/ ewhar som ämnet är/
  Tänck up ett gått maneer/ thet fins och ämnet här.

Här tils nu handlat om thet saker som aff Jorden hämptas/ aff hwilka wij åthskilligh slaghs Spijs beredha plägha: Nu wil man om the saker förmäla/ som förbenemde Spijser kunna Corrigera eller förbättra ock them en liufligh Smak gifwa. Hwilka alleen til then ända ock ey offta för sigh sielff allena til Spijs bruckade warda. Oansedt at en deel aff the andra understundom för en Sous eller Såfwel til ander Maat brukas; Så tilredher man doch mästedeelen aff them alleen besynnerlighe Rätter. Ibland the saker som Spijsen liuffligh Smak gifwa/ är Sucker thet förnämste.

Och är Sucker intet annat än en Safft then som Kommer aff ett fremmadne slaghs Rör/ hwilket är heel poroost eller hafwer mångha små Håål/ lijka som Swetthålen på Kroppen; genom hwilka then Safften antingen aff sigh sielff transunderar elelr ock så aff Solennes hetta tårkas til en rätt Consistentz; hwilket och för thet bästa Sucker skattat blifwer. Eller och Prässes [ 143 ]Safften uthur the Rör/ kokas så/ skumes ock luttras til thes mäst Fuchtigheten är förswunnen och thet får then Constitentz och Form som thet bör hafwa/ ock så fijnt som man åstundar. Thet som mäst fynerat blifwer kallas Sucker Candi, ther näst/ Sucker Fini eller Tåppsåcker/ hwilket i Apoteken mäst brukas til morseller, conserver och annat: Sedhan Canari Sucker/ Hwilket effter then Öön Canaria ther thet taghes/ kallat warder; The andre slaghs Sucker-Rör planteras i Indien, Arabien, Cypern och andra orter/ och wäxa gärna i fuchtighe rum.

Hwad Suckres krafft anlangar/ så är thet warmt och fuchtigt i then förste Graden/ doch icke så warmt som Hånningh; Hwarföre gör thet ey så stoor Tårst/ bijter ey så hårdt i Maghan/ om thet icke i fineringen aff Luthen någhon skarpigheet bekommer. Ty när thet grofwa och Bruna Suckret blifwer genokm Kalk-Luten alt för myckit finerat och then swarte Safften för hårdt uthdrijfwin/ Så får thet en skarp Smak och kan lättlighen förbränna Blodhet. Hwarföre skal man heller uthwälia thet sokm på pasligh hwitt är. Ty jw meer thet blifwer finerat och reenat/ jw meer förlorar thet sin Krafft til at uthfäija och låssa en hoop medh Slemm i Bröstet och andra orter. Och effter thet ey så hett är som Håningh så blifwer thet beqwämligare brwkat bådhe til kall och warm Spijs/ thet ingen thera qualiteten förmerar uthan håller widh gått mott. Doch förwandles thet/ så wäl som alt annat Sött i hitzige Kroppar til bitter Galla/ hafwer för then skulle thet ordspråket (hwilket uthan twifwel uhr köket sitt ursprung hafwer) icke altijdh sitt rum; Man kan ingen Spijs medh Sucker fördärfwa. Men Maghan och [ 144 ]Leffren som offta medh försuckrad Spijs beswärade/ lära wäl så småningom thet fördärfwet känna.

Och lijka som Sucker nu så gemeent är wordet/ så hafwer then wanan ock sigh stort inrootat medh Specerij och fremmende Krydder/ hwilka ifrån widt belägne orter oss föras hijt och i stoort Öfwerflödh/ offta onyttligen brwkade warda; Icke anseendes huru myckeit sådant kostar. Hwilken wana i alt icke är til at gilla. Om wij rättelighen efftertänckia wille/ så trampa wij här i wårt Fädernesland många Örter under wåra Fötter; hwilke /om the för sin ymnigheets skull icke så förachtades/ uthan på Spijs brwkade blefwo/ skulle the hwarken sämre smak eller kraffter hafwa/ föruthan många wälsmakande och hitzige Rötter/ som i wilda Marken wäxa. Så Colera och många sköna Örter i Kryddegårdar som til Kökekryddor mächta tiänlighe wore/ såsom Rosemarin/ Salwia/ Meiran/ Hysop: Doch blifwer thene ytterste som så sköna Kraffter hafwer/ och i stoort öfwerflödh wäxer/ meer lagt på Gålfwet at trampat på än i wåra Grytor och Faat.

Doch effter fremmende Saker nu så i daghelighit brwk komne äre/ wil man om theras Kraffter ock någhot förmäla.

Caneel wäxer i Indien på åtskillighe platzer; Men ifrån then Öön Zailon kommer then bäste. Och är Canel intet annat än then inre Barken på itt trää/ som Lagherbär trää ey myckit olijkt är; aff hwilket thenne Barken hwart tridie åhr taghes/ ihopa rullas och torkas: I förste Månaden gifwer han ingen smack ifrån sigh/ är therföre krafftlös til thes han blifwer tårr. Han är heet i then tridie och tårr i then andra Graden. Then bäste är then [ 145 ]som hafwer en liufflig Rök/ en söt och bitande smak/ doch medh en sammandragande Krafft. Hwarföre stärker han Maghan/ Leffren och andra Ledamoter/ förtårkar Flusser/ drifwer Watnet/ står emoot Förgifft/ etc. Här aff distilleras ett Watn och Olia/ som mächta wäl styrcker Hiertat och Kraffterne.

Muskåt och Muskåteblomor/ wäxa i Indien oplanterade/ doch mäst på then Öön Bandan/ ther icke månge andre synnerlighe Fruchter fundne blifwa: Hafwa Trään nästan som Pärunträä: Uthan på hafwa the ett Skaal som the gröne omogne Walnötter/ hwilket ypnar sigh när Muskåtet blifwer moget/ och tå får man see Muskåtebloman/ hwilken mäst heela Muskåtet betäcker. The äre warme och tårre i den andre Graden/ hafwa och en stoppande och sammandragande art/ hafwa för then skull sådan Krafft som man sade om Caneel/ äre en synnerligh ting i Rödsoot. Thes föruthan hafwe the aff sin Signatur besynnerlig krafft at stärckia Hiernan och Minnet/ när thet förswaghat är af kalle och öfwerflödighe wätzkor. Man håller alletijdh ett styckit ther aff i Munnen/ så går tehr aff en Ånge up til Hiärnan/ som honom styrcker och hand öfwerflödigheter uthtårkar. Muskåteblommor äre aff samma art; men hafwa en meer penetrerande krafft/ stärckia och meer hiertat både uthwärtes och inwärtes brwkade.

Saffran är warm i then andra och tårr i then förste Graden/ blifwer för then skulle myckit brwkad widh Spijs som hård är at förtäras och gör tiockt Blodh. Han gifwer godh smak/ stärker hiertat/ förtagher Förgifft/ drifwer Watnet och Qwinfolckzens tijdh/ etc. [ 146 ] Ingefär wäxer och allestädes i Indien synnerligen widh Bärgachtige orter. Hon wäxer gerna diupt nedher i Marken/ doch icke heller öfwer en Spann. När hon gräfwes up/ brytes ett stycke aff henne/ nidhersättes/ och innan åhr/ är ther aff nyy Ingefär/ hon är heet och tårr i then tridie Graden/ ty brukas hon och på kall och fuchtigh spijs: Hon stärcker Maghan drifwer Wind/ gifwer appetit, står emot Förgifft. Hon föres ock ifrån Indien til oss insyltad; Är ock i förbemälte fall tienligh. Om man skulle här i wårt Fädernesland grant ransaka/ så meenar iagh/ at man icke allenast Ingefär/ uthan ock många andra aromata finner/ som thesse fremmande i Krafterne intet skola gifwa effter.

Peppar är fyrahanda; Swart/ hwijt/ lång och Canari-Peppar/ hwilken heter effter Cananora, hwarifrån han hemtas. Han wäxer på små Trään/ hwilka uthan stöd sigh ey gärna kunna uppehålla/ han hafwer Bladh som Grobladh och äre askefärgade. Han är heet och torr i then tridie Graden/ tienar för then skul åldrigt Folck/ samt andra som aff complexion kalle äre/ at brwka i Maat/ synnerligh när kalt är. För hitzige är han intet nyttigh/ hälst när han blifwer grant stötter/ så förhettar han mächta Leffren: Somblige hafwa i brwk at swälga honom heel eller i stycker skurin/ at ther medh hielpa en kall och fuchtigh Maga/ hwilket icke är otienligit Rådh. Ty tå blifwer hans warma ey så snart omspridd/ wärmer thess längre Magan.

Nägliker wäxa på then Öön Monoch i Indien/ hafwa Trään som Lagerbäär. The äre hitzige och torra i tridie Grad/ brwkas widh Spijs som gifwer groff [ 147 ]Näringh/ som Willbrådh: stärckia Hiertat/ och hafwa samam Kraffter som Ingefär och Peppar/ etc.

Om Salt/ blifwer under thenna Titelen och förhandlat/ icke för then skull/ at man räknar thet medh för een Jordewäxt/ (oanseedt at somblige pläga siwda thet aff synnerligh Jord)/ uthan för then skulle/ at thet är thet högnödigste condiment, som gifwer Spijsen godh Smak/ och förwarar ifrån Förruttenheet. Och oanseedt/ så många åtskillige slags Smaker äre/ een hoop som Magan ey stort behaghelige äre/ så kan doch Saltet bringa them til een rätt proportion, som Magan lijka kan. Hwarföre säger Plato wäl; at en Kock skal wara lijka som en Capell-Mästare; ty äfwer som hans Kall är at gifwa acht på åtskillighe Stämmor/ huru the Örorne wäl kunna behagha; så moste ock Kocken bringa åtskillighe Smakter til en godh Accord som Tungan är liufligh: Hwilket skeer igenom Salt. Hwar utaff seer man Saltets stora Dygder: The Gambla hafwa thet brwkat/ icke allenast til at salta Maat medh; uthan ock för ett fullkomlighit Såfwel/ hwilket man seer hoos gemeent Folck ey wara ännu förgätit; at när the wilia någhon ting lijka som medh Eedh stadfästa/ så äta the Salt på Brödh. Eliest förtära the ock Salt och Brödh/ när the willia/ at Dricken them wäl smaka skal.

Och hafwer Saltet thess föruthan then Wärckan/ at thet upwäcker Maatlusten/ gör Kroppen feet: Therföre skola the magra Menniskior undfly för Spijs/ och brwka then som någhot saltachtig är/ på thet at Födzlet kunde thess bättre hafwa sin Fortgång genom the spädha Kropsens Ådrar. Thet förmeerar ock Fruchtbarheten [ 148 ]bådhe hoos Qwinnor och Männ. Hoos Qwinnor/ i thet at thet uthtorkar then öfwerflödige Slemmen som sigh uthi Lijffmodren församblat hafwa. Männerne som swage äre i Lenderne/ hielper thet ock til rätta: Hwilket ock är een Orsak/ at Bönder och annat gemeent Folck/ som salt Spijs myckit brwka/ hafwa många Barn. The Egyptiske Präster lofwade Kyskheten/ at the skulle heelt och hållit förhålla sigh ifrån all Spijs ther Salt war uthi/ therföre/ at Saltet genom sin Wärma och Skarpheet Naturen upreeta kunde. Såsom man ock seer aff Stoohästar/ them man Salt plägar ock ströja uthi theras Fodher. Thetta är Orsaken/ at Poëterne hafwa dichtat/ at Venus war boren eller födher aff Hafwet.

Saltet gifwer icke allenast allahanda Rätter en liuffligh Smack/ uthan och förwarar them at the ey förskämmes eller förrutna. Ty thet förtärer then öfwerflödighe fuchtigheten/ hwilken beqwämligast är at förrutna/ och hafwer ther hoos en ihoopdragande krafft. Hwarföre seer man at the Saker som myckit fuchtighe äre/ beqwämligast insaltas och förwaras/ såsom friskt Fläsk/ etc. Men the tårre/ såsom Hare eller Hiortekött/ blifwa genom insaltningen obeqwämlighare til Spijs. Ock är insaltat Kost tiänligare för them som i kalla Landzorter boo/ äre fuchtighe/ Corpulente och Feete/ än för them som boo i hitzige Land/ äre späde och magre aff Kroppen. Thetta är orsaken at wij här i kalla Landen bättre kunde fördragha salt Spijs än Frantzoser/ Ängeländer/ Tyskar/ etc. Doch när salt Maat ey måttelighen brwkas/ så förbrännas Blodhet hwar aff förorsakas Skabb/ Klådha/ rutna Såår/ Störbuk/ etc. [ 149 ]

Om fyrafoota Diurs Kött i gemeen.
CAP. VIII.

Thet war fast lång een tijdh at Menniskian sig spijste/
Medh Rötter/ Frucht och Sädh/ aff annan Spijs ey wiste;
  Seen tenckt hon up ett sätt at Diuren slå ihiäl/
  Aff thess Kött ååt sigh mätt/ ther aff befann sigh wäl.
Alt seen är Diursens Kött/ för bäste Spijs wärderat/
Hwar aff som Kropsens krafft blijr stärckt och så förmeerat.
  Doch achta först och märck/ bland förbenämde Kost/
  Fast stoor een skilna är/ then man besinna most.
Thet skilna är fast stoor/ ehwar ett Diur sigh födher/
Om thet i Skogen går; om thet sigh hemma gödher:
  Om thet på torran Ort och skarp sitt Tilhåld haar;
  Om thet i grönan Wåll och feet sin Närningh taar.
Om thet förtärer Barck/ Lööff eller sköna Krydda/
Om thet ock Kornet får/ och annat i tijn Hydder/
  Om thet ock i titt Skall haar länge slwtit ståt;
  Om thet haar uppå Mark sijn lust och frijheet fått.
Ehuru Kött blijr redt/ så bör här ock så achtas;
Så ock then tijdhen som thet dödes eller slachtas.
  Märck och i thetta Waal aff allahanda Kött/
  Wäl/ lagom feet och ungt/ thet är heel mört och sött.
All ytterst iagh och här wil at thet wäl besinnes/
På Hals/ på Bröst/ på Låår åtskilligt Köttet finnes:
  Doch blijr thet Köttet bäst/ mäst skattat i gemeen/
  Som sitter Knokan näst/ så ock emellan Been.

[ 150 ]

Mäst alla oskälighe Creatur the hafwa then inplantade arten/ at the sigh widh en slaghs Spijs hålla/ och andre slaghs skyy och förachta. The som sitt uphälle aff Jordennes gröda hafwa/ som aff Grääs/ Halm/ Rötter och frucht/ the hålla sigh ifrån Kött: Och the som sigh medh Kött födha/ trachta ock alt ther effter/ Jordennes grödha låtandes bestå/ såsom Wargar/ etc. Ty synes Menniskian fast glupligare wara än som någhon Wargh/ i thet hon låter sin Tand lysta/ icke allenast åth allahanda slaghs Kött; uthan och åht alt annat hwad som på Marken finnes/ i Lufften ock Siön sigh rörer ock ätbart är. Hwarföre och Grillus, en aff Ulyssis Gesällar (hwilken fingeras skola wara aff Circe uthi itt Swijn förwandlat) högelighen prijsar the oskälighe Diwrs art för sin Mästare/ hwilken wille honom til en Menniskia igen förwandla; och uphögde theras Natur för förbemälte orsakers skull/ widt öfwer Menniskian.

Thet är wäl klart/ at i förste werldzens tijdh/ hafwer Menniskian hafft sin Födha aff Jordennes gröda och frucht. Som wij hafwom aff Skapelzens Historia 1. Capitel 29. Värs/ til at see/ ther Gudh han sägher: Sij/ iagh hafwer gifwit edher allahanda Örter som Fröö hafwa/ och allahanda fruchtsam Trää/ och Trää som Fröö hafwa i sigh sielff/ edher til Maat. Men när Menniskian först hafwer begynt at äta Kött/ blifwer aff åtskillige/ åtskilligt dömt. Somblighe mena at Menniskian för Syndafallet/ intet annat skuklle hafwa ätit än Frucht och Örter. Somblige hålla före/ at thet ey stoort hafwer warit i brwk för Syndaflodhen. En part äre i then meeningen/ at Menniskian först fritt begynte at at äta Kött/ när [ 151 ]Gudh sade til Noe; alt hwad sigh rörer på Jorden skal wara tin Spijs: som i Mosi Book/ 9. Cap. 3. vers står.

Thet ware nu ther medh ehuru thet kan: När man the äldste Scribenters Skriffter öfwerwäghar/ så finner man tweggehanda Orsaker som hafwa kommit Menniskian til at slachta och dödha Diuren. Then första war/ til at sigh sielff beskärma; i thet hon fruchtade at theras taal skulle blifwa så stoort/ at the henne öfwermän warda skulle. Then andra; at the ther medh sinom Gudhi skulle tacknemligit Offer göra aff sin sin förstfödda Booskap; then bleff för Ogudachtigh och räknadt/ som icke aff thet han slachtat haar/ en portion Gudhi offrade/ för än han ther aff ååt. Och hafwer Menniskian altsedhan/ låtet Grääs/ Örter och Frucht bestå/ meer til Diurzens än sitt eghet uppehälle/ them ther medh at Födha och Gödha; på thet the Menniskian en beqwämligare Spijs blfiwa måtte/ och hölle Kött för en bättre Spijs. Och sanningen til at bekänna/ när Köttet aff sigh sielfft är gott/ blifwer wäl tilredt och måteligen brwkat/ så skal man ey lättelighen någhon ting finna som meer och beqwämare Födzel Menniskio Kroppen gifwa kan. Ty Köttet är aff Naturen warmt och temperat i Fuchtigheet och tårrheet emoot andra ting som wij förtära; hwarföre kan thet ock lättare för Födzletz lijkheets skulle förwandlas i gått Blodh: Ty jw större lijkheet thet är emellan Födzlet/ och thet samma som Födzlet undstår/ jw mindre medha hafwer Naturen thet til at förwandla: nutrition skeer bättre och mindre excrementer öfwerblifwa. At i Kött och meera Födzel är än i någhot annat/ förnimmer man ther utaff/ at the som aff Kött äta sigh mätta/ ey så snart blifwa Hungruga som [ 152 ]the ther medh Fisk/ Krydder eller Frucht sigh öfwerladat hafwa.

Och oansedt man här sade/ at Kött är then beqwämligaste Spijsen och then som mäst Födzlet gifwer: Doch är thet stoor åthskillna på Kött: sompt är fuchtighare/ sompt tårrare/ och therföre hafwer meer eller mindre Födzel. Och gifwa icke allenast åthskillighe slaghs Diwr såsom Heemtamde och Wildiwr åthskilligt Födzel: Uthan och itt slaghs såsom Oxers kött/ hafwer åthskilligh art/ effter som Oxen är ung eller gammal/ och Landzens och Fodres art är/ ther medh han upfödes/ ock som han ther aff haar fått sitt Gestalt i Magerheet och Fetma/ icke allenast til sielfwe Köttet/ uthan och the andra sijna Ledemoter. The Fyrefoota Diwrs Kött är fastare och swårare än thet som taghes aff Foglar; och jw större Diwret aff them båghom är jw starkare och warachtigare Födzel gifwer thet. Willdiwr hafwa mästedeelen tårrare Kött än the heemtemde/ för thet at the medh springande i wijdha Marken/ the öfwerflödighe fuchtigheter fördrijfwa.

I synnerheet/ så åtskiljes ett Diur ifrån the andra/ som är utaff samma slagh/ först genom Åldren. Thet Diur som är myckit spädt och ungt/ hafwer fuchtigt Kött/ och förorsaker en hoop medh Slemmigheet i Lijfwet. Myckit ålderstijgit hafwer tort och grofft Kött/ som swårt är til försmälta. The som ey heel fullwäxta äre/ gifwa thet bäste Födzlet. Jw yngre och närmare ett Diur så wäl som Menniskian är sin Bördh/ jw fuchtigare är thet: Hwilken Fuchtigheet medh Åhren meer och meer förminskas/ til thess Ålderdomen een heel Förtorkningh bringer. Hwarföre äre the Diuren som fuchtigare äre (såsom Fåår) [ 153 ]tienligare til at slachtas/ när the äre i sin bäste stoor/ in emoot the blifwa fullwäxte: Men the som aff Naturen äre torre/ såsom Bockar och Getter/ äre beqwemligare til Spijs/ medhan the ännu äre Killingar.

Til the andra/ så är thet stoor åtskilna/ effter som Landsens Ort och Lägenheet är/ uthi Lufften/ Fodher eller Beet som ther wancker. Ty på somblige Platzer wäxa någre slags Grääs (ther aff Diuren tagha sijn föda) uthi störste Ymnigheet/ och aff starckare Kraffter än på en annan Ort. The Diur som i lågha och fuchtigare Orter hafwa sitt Uppehålla/ blifwa wäl större/ men the hafwa ey så gott Kött/ som the ther på bärachtighe eller höga Land fijn Näring få. Hwarföre äre Holländsk Oxar och Fåår myckit större än Engelske; men thesse äre fast bättre och kårtare aff Kött.

Til thet tridie/ så är theras Gestalt åtskilligt: Ty the som feeta äre/ hafwa bättre Kött än the magre. Doch är lagom feet Kött thet bäste; myckit feet gör Wämjelse och wändas i Galla. Magert är hårdt til at förtäras/ och gifwer grofft och litet Födzel. Hwarföre skal man aff thet feeteste thet magra/ och aff thet som magert är thet feetasta äta. Här til hörer och Snöpningen/ hwilken ett Diurs Gestalt myckit förandra kan. Ett gält Diur hafwer myckit liufligare och sundare Kött/ än ett ogält.

Til thet fierde/ så skiljer ock Köttet myckit åth aff præparation eller Beredelsen. Thet som steekes på Spett/ föder wäl/ men thet som färskt kokas smältes snarare. Rimsaltadt och röökt är swårare at förtäras/ gifwa tiåckt och grofft Födzel aff sigh.

Och blifwer aff Diuren icke allenast thet man [ 154 ]egentligh Kött kallar/ för Menniskian til Spijs brwkar; uthan ock hennes andra Inelfwar och Ledemoter/ hwilke effter sin åtskillige constitution, och åtskilligt Födzel aff sigh gifwa. The Ledemoter som ytterst sittia/ såsom Fötter/ Öron/ Mulan/ etc. äre hårda til förtäras/ och gifwa ringa Födzel. Hiertat/ Miältan/ Niwrarne/ Leffren och annat hwad hårdachtigh Substantz hafwer/ är ock swåre til at försmältas/ och hafwa ingen godh Safft. The som någhot blötare Kött hafwa/ som Tungan och Lungorne/ äre lättare. The som äre weeke och kalle/ som Hiärnan och Märg/ göra uthi Magan een Wämjelse/ och förorsaka myckin Slem. Hwarföre skola the tilreedas medh Salt och Peppar/ hälst Hiärnan. Magen och Tarmarne försmältas ey heller lätteligen; doch blifwer Magan utaff feete Höns och Gäss för een Magastärkcning offta brwkat. Hwad andra Inälfwar anlanger/ så äre the ey myckit til Spijs brwkelighe. Och blifwer en Åtskillna märckt/ icke allenast uthi så åtskillige Leder; uthan ock uthi een/ såsom til Exempel: Kött/ thet finnes icke allestädes lijka/ Ty annorledes är thet til Smak och Gestalt/ thet som sitter på Halsen/ än thet som sitter på Bogen: Thetta är hårdare och hafwer ey så söt Smak/ som thet ther sitter emellan eller uth medh Benen och Knokorne.

Om Fyrafoota Diwrs Kött i Synnerhet.
CAP. IX.

Thet hafwer wäl sin wäg at man ett glupskt swijn döder
Thet man föruthan gangn/ och medh bekostnad föder.

[ 155 ]

  Men Koor och meenlös Fåår/ oskyldigt slå i hiäl/
  Som gifwa oss sin Skatt/ hwad hafwer thet för skäl?
Wij görom Oost och Smör/ utaff Koo-Miölken söta/
Fåår-ull oss Klädher geer at slijta och förnöta.
  En Oxe slå ihiäl/ hwad haar ther för beskeed?
  Wårt Sädzland plöijer han/ och drager heem wår weed:
Til annat arbet swårt/ när som man honom tämer/
Sin Hals han när man wil/ til Oket strax beqwämer:
  Doch när han haar tient uth/ han plötzligh taas af dagh/
  Alt för sin trogna tiänst/ medh itt Yxhamamr slagh:
Aff arbet när han Hals är offta blifwin swullin/
Blir han medh skarp en Knijff/ på sidstan wedergullin.
  Thet haar fast bättre skäl/ at man geer ther på acht/
  At man the Willdiwr snell/ kan fånga medh sin Jacht.
Then som i stillheet går/ ett Diwr offta fånga/
Så snart som then med roop faar fram och undar många.
  När som thet lyckas wil/ at man på Jacht går uth/
  Man skiwta kan then Hinn/ som löner Loodh och Krut.
The kunna alla ey then lyckas få och niuta/
At effter sitt begär/ en raskan Hinn rätt Skiwta:
  Fast hon en Lecker-Biskwor för tin lystna Tand:
  Så må tu henne doch ey röra medh tin Hand.
I förre werldzens tijdh/ wor alla Diuren wilda/
Doch är en part medh Jacht/ sen bleffna spak och milda.
  Tå kunde hwar och en/ oklandrat gå på Jacht/
  Sij nu mon Herrar haa/ allen then lust och macht/
Som ey arbeta swårt/ men thet för sigh begära/
Som Kråppen öfwa kan och Sinnen recreera,
  They ey obilligt är: the haa och bättre rådh/
  Spendera uppå Jacht/ at skaffa Willebrådh.
Tu som i nidrigt stånd måst skadelighen blifwa/
Widh Kött som gångbart är/ mäst tigh til fridz at gifwa:

[ 156 ]

  Om tu än kommer til/ at skiwta skiugg en Hinn/
  I stillheet nytta then/ thet är tigh råden min.
En högt förbudin Kåst/ en siwk stort effter trachtar/
Doch är hans trygste rådh/ at han sigh therföre wachtar:
  Thet kan hans appetit wäl stilla til een stund/
  Doch honom ofta sielff fördärfwa platt i grund.

Utaff alle heemtamde Diur/ är intet som oss mindre gagn gör och meer trachtar effter at göra skadha/ än ett Swijn/ ty är thet ock rättmätigt/ at thess Tryn/ medh hwilket thet wår Åker och En upgräfwer/ medh ett Strick/ och Halsen medh Knijff belönt blifwer.

Swijnekött blifwer aff Galeno och många andra hållit för thet bästa/ som taghes utaff fyrfoota Diur; och brwka the ther til många Skääl: Men när man will beskodha the Conditioner som uthi ett gott Födzel kräffias (hwilka äre; At thet skal hafwa een temperat Natur/ och icke många fremmande quiliteter och Öfwerflödigheter/ skal lättelighen kunna försmältas/ och gifwa gott och nogh Födzel/) så finner man/ at Swijnekött eller Fläsk näpligh then prægorativ kan hafwa för annat Kött. Oansedt thet wäl gifwer ett stadigt Födzel/ och för then skull tienligt åth them som arbetsamme äre; hafwer thet doch stora Öfwerflödigheter medh sigh/ såsom man utaff dagheliga Förfarenheten seer; at thet som äre skabbige eller eliest hafwa slemma Såår/ uthan skinjbarligh skadha kunna äta annat Kött/ men Fläsk icke så. Ja/ när man thet myckit brwkar/ förorsakar thet icke allenast skabb och klådha/ uthan ock hoos somblie som disponerade äre/ Spetälska/ hälst thet som dyntigt är. Och är somblige i [ 157 ]then Meeningen/ at Judendom för then skull war förbudit til at äta Fläsk; såsom ock för thet/ at Swijn i allahanda Oreenligheter sigh wältrade och ther aff sigh närde. Och kan thet förre wäl wara lijkt; ty thet som fett är/ förwändes snart i Galla och förbränd Blodh/ aff hwilken ock Spetälska förorsakas plägar/ hälst uthi hitzigt Folck/ som the woro. Eliest genom sijn Fetma/ gör thet Wämjelse/ gifwer Slem/ som Leffren och Niwrarne förstoppa kan. Hwarföre äre Skinckor/ uthi hwilka magert och fett förmengt är/ bättre än Fläsk.

Späde Grijsar äre utaff många i stoort æstim håldna. Man läser om Henrico then ottonde/ Konungen i Engeland/ at han giorde een slätt mess til Adlessmann/ för thet han hade honom en Grijssteek tilredt/ aff hwilken han ååt medh en godh appetit. Theras Kött är fuchtighare/ och hafwer meer Öfwerflödigheter än the fullwäxtas.

Thet meenlöse Fåret/ oansedt thet lefwandes medh sin Ull och Miölk/ Menniskian mer til nytta är/ än när thet dödat blifwer; så hielper doch intet/ thet moste ock sättia Pälsen til. Utaff skapelsens Histories 4. Capitel hafwer man til at see/ huru Abel (hwilken en Fåraheeerde war) thet förstfödda aff sin Fåår HErrandom offrade: Hwar aff præsumerar man/ at Fåret aff all Creatur är först offrat blifwit/ och så omsijder ther igenom kommit at slachtas til Menniskians behoff.

Ett Lamb/ för än het är öfwer ett halfft Åhr/ så hafwer thet fuchtigt Kött som gifwer segt Slemm aff sigh; Men inom thet fyller Åhret/ så hafwer thet Kött som gifwer gott och nogh Födzel/ lätt til at kokas och uthskifftas i [ 158 ]Kroppen. Hwarföre kunna mäst alla Menniskior/ synnerligen the som sin Lekamen måttelighen öfwa thet bäst brwka. Thet som öfwer Åhret går/ och ey blifwer gält/ hafwer Kött aff wärre Safft. Thet gälde/ förr än the blifwa myckit åldrige/ hafwa Kött som ostraffligt Blodh gifwer/ är för then skull gott at brwkas bådhe för siuke och sunde.

Tackors Kött som offta hafwa Lambat/ och aff Lamben uthsugna och magre äre; såsom och the Gumsars som myckit lupit hafwa/ är hårdt til at försmältas/ gifwer segt Slemm och litet Födzel aff sigh. Thet samma är ock til förståendes om Getter och Bockar/hwilkas Kött än tå slemmare Födzel gifwer.

Killinge Kött (effter the äre myckit heetare och torrare aff Natur än som Lamb) är bättre när thet under halfft Åhr är/ än som sedan.

Kalfwar som under twå Månar äre; theras Kött gifwer ock myckin Slemm: Men the som ther öfwer äre/ och medh söt Miölk upfostras/ hafwa Kött som ungt Fåårkött icke myckit gifwer effter. Blifwer ock aff många högre efftertrachtat/ för sin söte Smak. Thet är ock ltät til förtäras/ gifwer godh/ doch litet gröffre Safft aff sigh än ungt Fårekött.

Fullwäxte Nötz Kött gifwer tiåckare och skadighare Födzel aff sigh/ hwilket lätteligen the små Ådrar förstoppar; I synnerheet thet som aff een mager Koo/ som offta hafwer burit/ eller aff Oxar som genom Åldren eller swårt Arbete uthmattade äro/ taghes: Item/ thet som hårdt är rökt/ eller längre i Saltet lägat hafwer: Men thet som någre Wekor allenast hafwer lägat i Salt/ eller [ 159 ]lenlighen rökt/ är intet så osundt/ hälst för oss som är uthi i the kalla Landzendar boo/ och äre aff Naturen fast starckare/ än the i warma Land byggia. När thet måtteligen blifwer brwkat/ så gifwer thet Magan temligh nogh och stadigt Födzel/ säyar honom inwärtes; Doch är thet meer tienligt för them som starckt Arbetet drijfwa.

Plutarchus säger/ at thet förste Kött som Menniskian ååt/ war wildt/ så at the Geeter/ Fåår/ Swijn/ etc. som wij hålla/ äre aff will Geeter/ Fåår och Swijn komne. Man läser om åtskillige Nationer, som intet annat än willt brwkat hafwa: Hwar igenom Jacht upkommen är; Medh hwilken Konungar/ Förstar och Herrar nw myckit umgå: Icke för then skull/ at Willbrådh/ skal wara så myckit sundare til Spijs än som ett tamt Diwr; uthan at the ther medh sin Kropp exercera och mödha/ och Sinnen ifrån högwichtige Tankar afwända och them förlusta kunna.

Kött utaff een ung och rask Hinn/ blifwer mäst aff alla skattat för thet söteste och liufligste ibland alla Willdiur: Hwarföre/ effter alla högst trachta effter thet som liufligt är; äre thet rättemäteligen förbudne/ på thet at the ey motte blifwa uthödde/ för theras Munn som the bättre tiena före. Och effter thet/ at Hinnen aff naturen är heel qwick och rask/ blifwer hennes öfwerflödige Fuchtigheet genom springade uthswettat: Är för then skull hennes Kött thess liufligare och mörare: Doch är thet ey tienlighit för torre och melancholiske Menniskor.

Hiorte Kött är fast torrare och hårdare/ besynnerligh thet som åldrigt är. Är för then skulle hårdare at förtäras/ söder tiåck och melancholiske Blodh/ om thet [ 160 ]ey heel wäl tilreedt blifwer/ hwilket Blodh Miältans och Leffrens Ådrar lätteligen förstoppar.

Hare Kött hafwer ock samma Natur/ gifwer grofft Födzel och tort: Hwarföre/ om thet wäl smaka skal/ så moste thet så wäl som annat Willbrådh tillbörligen späckias och tilredas medh åtskillige hitzige Krydder/ och dricker her på en godh drick Wijn. Tu som thesse Expenser ey kan uthstå/ unna them så gärna/ som ther til machten hafwa/ och håll tigh widh en godh Skincka eller Fårebogh/ then kan tu äta uthan Ingefär och Pepar/ och bekommer tigh så wäl/ när tu man Senap ther til hafwer.

Caniner blifwa utaff somblige för ett Hareslächte räknade; thet hafwa/ mustigare hwitare och sötare Kött/ i synnerhet thet som i willt sigh uppehålla: The som hemma under Stughugålfwet eller annorstädes wistas/ fast the än feete blifwa/ så hafwa the doch ey så liufligh Smak.

Om the ting som ey äre Diurens deelar/ hemtas doch aff them til wår Spijs/ såsom Blodh/ Miölk/ Smör/ Ost/ etc.

CAP. X.

Utaff een slachtat Koo/ åtskilligh kost man hitter;
Men om hon lefwa får/ hon gör tigh större nytter.
  Kött/ Syklta och sljikt meer/ thet kan ey stort förslå/
  At tu tin Hungersnödh utaff that stilla må;
Tu thet förtärer snart/ thet til een tijdh man dugher/
Ther doch aff Miölk-Koon feet/ tu daglidh kosten swger.

[ 161 ]

  Hispanien prijsar sigh aff Frucht och Krwt ther groor/
  En Wästgöth aff then Frucht som han får af sin Koor.
Så offta på en dagh han Miölk uhr Speenan låckar/
Som man uppå ett Åhr i Spanien Fruchten plåckar;
  Ther aff han reder Ost/ Smör så ock annan Maat;
  Aff hwilke Osten är fast godh och delicat;
I fremmand Land hand förs/ ther mången Munn bekräffter/
At han i liufligh Smak/ ey Parmesan geer effter.
  När han ey är försalt/ skarp/ ey mång Ögon haar/
  När han ey Stanck och Håår i honom blifwer waar.

Diwren måste icke allenast lända oss medh sin Lemmar til Spijs/ sedhan the slachtade äre; Uthan the moste gifwa oss sin tribut medhan the än lefwa/ och i thet the dödas.

I thet the dödas/ taghes deras Blodh/ aff hwilket åtskllighe Rätter beredhas/ såsom/ Korfwar/ Palt/ Lumber/ etc. Mäst alt Blodh är hårt til at förtäras/ synnerlighen Oxe Blodh/ hwilket/ ther thet ey wäl förmängt och rördt blifwer/ pläghar thet i Maghan offta wändas i Förgifft. Blifwer thet för then skul i somblige Land/ lijka som en odugligh ting bortkastat/ och heller brwkas Swine Blodh at göra Korfwar aff/ hwilka the och medh allahanda specerij bekrydda/ at thet til en godh tijdh kunna ofördärfwade förwaras. Hare Blodh så ock the Bockars som en godh tijdh äre medh särdeles Krydder som drifwa Steenen/ Uppfödde/ är en synnerligh ting Steenen til at bräckia.

Utaff alla Diwr som lefwandes oss sin Skatt gifwa/ är Koon wäl then bäste. Oansedt man här på åtskillige orter målkar Fåår och geeter/ så gifwa the ey Miölk [ 162 ]som stort förslår: Ock är Miölk fögha annat/ än som förandrat Blodh/ och aff Jwren til en hwijt Färga bracht: hon är temperat, eller något kallare och fuchtigare än som sielfwe Blodhet: gifwer fast bättre och meer Födzel/ än någhon annan Supan-maat/ ty är hon och hoos allahanda slaghs Folck i stoort brwk. Miölken är sundare eller osundare/ effter som Diwret ther aff hon målkas/ är Constituerat til och hafwer sitt fodher; Hwilket är orsaken at Smör och Oost bättre är på then ena orten än som then andra.

Uthi Miölken finner man treggehanda slaghs deelar; Smör/ Wassla och Oost. Smör är warmt och fuchtigt/ Wasslan watu och Saltachtigh/ Oosten tårr och Jordachtigh aff Naturen. Hwilke tree deelar i all Diwrs Miölk är äwen ens. Koomiölk gifwer mäst Smör/ Fåårmiölk gifwer meer Oost/ och Getemiölk är så mitt emillan; Miölk som hafwer en liuffligh rök/ söt smak/ hwijt färgha är icke för tunn eller tiock aff Gestaltet/ gifwer godt Födzel/ är lätt til at förtäras/ gör kroppen feet/ är för then skull en heel beqwemligh Spijs för them som kroppen swinner och blifwer magher; hälst Geetemiölk/ hwilken warm som hon aff Speenan kommer/ drucken/ i Twinsoot/ stort 'commenderas. Och lijka som hon i Maghan lättlighen försmältas/ så fördärfwas hon ock snart i oreena Kroppar. Kommer hon i en kall Magha/ Surnar hon gärna/ i en heet löpner hon eller wändes i Galla/ och gör så åtskillighe plåghor: Hwarföre förbiudes them och rättelighen Miölk/ som hafwa wärck i Hufwudet/ Feber, och slemma ögon/ eller förstoppat Läfwer/ Miälte och Niurar. [ 163 ]Til förekomma at hon i Maghan ey löpnas snart pläghar man läggia til Miölken Salt/ Sucker eller Håningh. Och är the bäst man åter henne medh ledigh Magha och allena/ ty om ther på ander Spijs strax blifwer äten/ så kan han tillijka medh Miölken offta fördäfwat blifwa. Synnerligh är til at achta/ at man ey dricker Wijn på Miölk/ ty thet kommer henne til at löpna i Maghan/ hwilken Maghan ey kan förtära/ rutnar thet så ock upäcker många siwkdomar. Och blifwer Miölken icke allenast brukad/ när hon tillijka thesse tree deelar hoos sigh hafwer/ som äre/ Wassla/ Smör och Oost; Uthan och thet ene blifwer lätligh ifrån thet andra skildt och hwarthera särskilt brwkat.

Smör är then warmaste och feetaste Miölkens deel/ hwilket gifwer en sött smak och nog Födzel/ thet förtäres lättligh/ och ey gerna fördärfwas/ uthan i hitzigh Magha/ ther kan thet snart förwändas i Galla/ hälst när thet genom kokande eller stekiande myckit brädt och brundt blifwer.

Then som en week och qwalmachtigh Magha hafwar/ tienar Smör icke myckit til äta/ hälst ytterst i Måltijdhen/ ty ther relaxerar och gör honom wekare och slappare/ förorsakar wämielse och ey tillåter Maghemunnen wäl slutas. Och effter som thet är fuchtigt/ ätes thet tienligast medh tårt Brödh/ och först i Måltijdhen; Hwilket icke allenast hafwer krafft til at emootstå thet Förgifftet som Spijsen fölia kan/ uthan och thet som medh Lufften sigh inträngia pläghar/ som i Pestilentzie tijdher; hälst thet Smöret som här i Landet i Junij Månad Kärnas. Man plägher här myckit taala om Maij Smörs [ 164 ]Dygder uthi Medicin; men thet hafwa Qwinfolcken uthur Tyska Läkiareböcker. Utaff the sköna Örter som i Tyskland och hitzigare orter i Maymånad upkomma/ blifwer Miölk och Smör then tijdhen ther krafftigare (såsom man ock kan see hoos een Amma/ huru hennes Miölk förandras aff thet hon intagher/ så at när hon purgerande saker brukar/ så kan Barnet/ som hennes Miölk suger ther utaff purgeras.) Men huru offta hafwom wij then luften här i Landet/ at wij för än i Junio stoor mykenheet aff Krydder seom wara tiltaghne. Och effter som Örterne then tijdhen/ för än Blomster och Fröö uthkomma/ hafwa then bäste krafften; så gifwa the ock Booskapen som them förtära fast krafftigare Födzel och Blodh/ utaff hwilket Smöret/ som aff Miölken kommer/ bättre dygder får/ och synnerligen emoot Förgifft.

När som nw Smöret Kärnat och frånskilt är/ hwad tå öfwerblifwer kallar man Kärnemiölk; och effter then warmaste deelen är henne beröfwat/ så fölier at hon är kallare än som Sötmiölk: Är för then skull skadeligh för them som hafwa en kall Magha: Men the en hitzigh hafwa/ befinna sigh ther aff wäl. Man pläghar upkoka henne medh rifwit swrt Brödh och Swräpplen/ Anijs/ etc. Sijlar henne sedhan/ så är hon tienligh i hitzighe Siukdomar och ey gifwer så myckit Wädher som när hon är råå.

Oost är then tårre Miölkens deel/ hwilken gifwer hårdt Födzel/ stoppar Lijfwet och Ådrerne. Doch är Oosten åtskilligh/ effter Diurens åtskillna hwar utaff han kommer. Fååre-Oost är intet så swår til at förtäras/ [ 165 ]gifwer och temligh gott Födzel/ doch mindre än som Koomiölks Oost; Geeteoost är någhot sämre.

Så skillier och Oosten myckit åt aff beredelsen; på then ena Orten weta the bättre ther medh at umgå/ än uppå en nnan. Och osansedt at han på åthskillige Platzer här i Swerigie blifwer tämligh wäl tilredd/ finner man doch ingen som Wästgötte Oosten öfwergår: hwilket icke allenast hänger på beredelsen/ uthan och på Landzens art/ ngåre stans i Småland/ blifwer han ock tilredd/ som Parmesan ey myckit gifwer effter. Jagh hafwer wäl i främmande Land offta sedt/ at then som aff thet bäste slaghet är/ för Parmesan offta framdraghen och höghre æstimerad är. Alldrabäst blifwa the tilredda/ när man söta Miölken medh Grädda och alt låter löpas til Oost; blijr seen laghom Saltat och uptårkat/ at han ey blifwer för wäskachtigh eller föhårdh; ey alt för täät/ mångögd eller myckit holigh; när han ock icke ör för myckit Färsk eller illa Ruttin. I synnerheet skal man sigh achta för alt för gammal Oost/ och förruttin; then full är medh Matkar/ han gifwar slemt och grofft Födzel/ haar en hetande och förtorkande krafft/ hwarföre hielper han någhot at försmälta maaten/ men han smältes sielff illa/ förorsakar Steenen/ han sluter wäl Maghmun/ och hielper Coction ytterst i Måltijden äten.

Färsk Oost är kall/ fuchtigare och windachtigare. Then som laghom hård och söt är/ icke för skarp eller week/ ey för bitter/ han är then bäste. Doch mäst alleslaghs hårda at försmältas/ tiena för then skull för Arbetzfolck.

Wassla som aff Oosten uthkrystes/ är then [ 166 ]fuchtige och watuchtige deelen aff Miölken/ hwilken meer blifwer brukat för Medicijn til at läskia och uthränsa förbrände Wätzskor i kroppen/ hwarföre pläghar man ock i sådana siukdomar som förorsakas aff förbränt Blodh/ koka tiänlighe kylande Örter i Wassla.

Om Twå-foota Diwr eller Foglar/ som til Spijs brukas: såsom ock om ägg som aff them komma.
CAP. XI.

Nu wil man om the Diwr som dragha Fiädrar många
Förmäla: them man och til Köket pläghar fånga:
  Aff Maghan/ theras Kött/ fast bättre smältas kan/
  Än thet aff Fyrfoot Diwr man taar och rättar an.
Doch bör först i thet waal/ på Fåglar ey förgätas:
At the ey på all tijdh/ medh lijka nytta ätas.
  Seen märck/ ibland the Diwr som hafwa Dun och Fiär/
  Til wår Krops uppehåld ey all beqwämligh är.
Een Höna liggesiuk/ fast brunstigh och uthmattad/
En Tåpp som uthspeelt har/ the blifwa stort ey skattad.
  Ty om man aff them wil bereeda läcker kost/
  För än the så blij fatt man them utwällia måst.
Man theras Kött skal fly/ som plägha sigh at gödha/
Medh obeqwäme ting/ medh Aas och Kroppar dödha:
  Then/ Maghan bättre är som Kornet hafwer fått/
  Sijn frijheet haar och hafft och icke sluten stått.
Grofft Födzel gifwa the i Skogh och Marken swefwa/
Som stoore är til Krop/ the och i watnet lefwa:

[ 167 ]

  Man finner Foghlar som medh lång Stiärt pråla mäst/
  The äre ther om ey aff Foghlar aldrabäst.

Wij hafwom nw kortligh här tils försmält/ hwad som wanligt är at hämtas til wårt uppehälle aff Fyrfoota Diwr/ sampt hwad slaghs Födzel/ som hwart och itt wåra Kroppar förskaffar: Nu wil man och tilsee hwad för Födzel man hafwer aff twåfoota Diwr til at sugha. Thet Födzel som aff them kommer/ är icke så rijkt som thet ther taghes aff Fyrfoota Diwr: Doch är mästedeelen/ hälst the smärre Foglars Kött lättare til at förtäras/ skaffar och tunnare ock Subtiligare Blodh: är för then skull tiänligare för them som Studier förhänder hafwa/ ock sigh ey myckit öfwa kunna.

Så är ock stoor åthskillna ibland Foghlar; at somblige gifwa tunnare/ somblige tiockare Blodh/ effter som orten är ther the sigh mäst uppehålla/ Item Spijsen; åhrsens tijdh och theras ålder kan mara.

Orten ther en Foghel sigh uppehåller/ kan hans art myckit förandra: hwarföre skattas the Foghlar för bättre som sigh födha uppå Bärgh och högha Platzer/ än the som i flacke Fälter eller i watn sin näringh tagh/ ty the hafwa friskare Lufft och fastare Födzel gifwa.

För Lufften och öffningens skull/ blifwa the Foghlar högre prijsade som i Marken asin frijheet så/ än the som hafwa länge stått inne til at gödas: fast the än godh spijs bekomma/ blifwa feeta och smaka Tungan wäl/ hafwa the doch myckin slemmigheet medh sigh/ hwilken hoos the andra/ som i frijheetäre/ genom stadigt flygande förtårckat warder. [ 168 ] The som wistas mäst i Watnet/ och ther uthur sin Kost hämpta/ såsom Ankor/ Änder/ etc. The hafwa offta en sälsam och Fiskachtig smak/ äre hårdare at försmältas och gifwa grofft Födzel.

Så bör ma noch tilsee hwad för Spijs en Fogel tiltagher: Ty somblighe födha sigh medh andra Diwrs kött/ såsom Korpar och Kråkor/ etc. Hwilke otiänlige äre. Samblige plåcka til sitt uppehälle åthskillighslags Sädh/ såsom Höns/ Dufwor/ etc. The gifwa thet bästa Födzlet aff sigh.

Tidhsens wägna/ så är ock Åtskilna på Foglar/ antingen effter som then eller then Århsens tijdh meer eller minder aff then slags Spijsen fortbringer/ ther medh the mäst sigh uppehålla pläge: Eller ock at the på then tijdhen leeka och kläckia Ungar uth; ty tå uthmatta the sigh icke allenast genom sin Brunst; uthan ock i thet the äre ther til så heel intent; såsom ock sedan/ til at skaffa sina Ungar födha.

Ålderdomens wägna hafwer en Fogel ock ey lijka gott Kött: Ty the som alt förspäde äre/ hafwa myckin Slemm medh sigh; The alt förgambla hafw tort Kött/ och för then skull hårt til at förtäras: The som mitt emellan äre/ skattas för the bästa. Thetta är nogh om Foglar i gemeen sagt: Hw will man i synnerheet om them förmåla/ och hälst om them som mäst i brwk äre.

Utaff the Foglar som på Landet och i Watnet wistas/ äre somblige heemtamde/ somblige wilde.

Ibland the heemtamde/ så äre Hanar the som mäst moste sättia Hufwudet til. När the äre unge/ och ey hafwa begynt til at speela medh Hönorne/ så hafwa the söt [ 169 ]Kött/ som lättelighen förtäres/ och gifwer gott Blodh. Men the som äre myckit gambla/ hafwa tort Kött och hårdt til at smältas. Doch är Soppan the kokas uthi/ fast hälsosammare än sielfwa Köttet. Ty hon hafwer ten skarpachtigh Krafft medh sigh/ ther medh hon Inälfwerne afsäyer och ypnar Lijfwet. Är för then skulle tienligh för them som til Lijffwetz Förstoppelse benägne äre/ och purgerande medicamenter ey gärna intagha kunna. Wil man ther til Senetz-Bläder ett Lodh medh litet Ingefär/ eller ett eller tw Lodh Manna, så blifwer hon ther til thess krafftighare.

At Haneköttet ey motte så uthtorckat blifwa/ plägar man i tijdh läta caponera them; så få the ett temperat Kött i Fuchtigheet och Torrheet/ hwilket Magan fast lätt är til försmälta/ gifwer snart thet bästa Födzel utaff alla Rätter/ som oss föresättias.

Hanekloot eller Steenar/ blifwa aff läckert Folck håldne uthi stoort æstim och wärde/ hälst aff them/ som någhot swage äre i Låren. Amatus Lusitanus Schol. ad cent. 2. curat. 81. refererar, huru een Frw hafwer raponerat en hoop medh Hanar/ och lät aff the Steenar medh Specerij och Hånningh tilreedha sin Mann een Rätt/ hwar aff han höll uthi thet accidenter, som heter priapismus, at hwarken hon sielff eller hennes Pijgor sedan honom contentera kunde. Samma Kraffter/ doch litet ringare/ tilmätes och Hanekambar/ hwilka man i Pastey myckit brwka plägar.

Hönekött lagom fett och ungt/ är uthi Godheten närmast widh Capon-kött. The myckit magre och gamble som många Kyklingar uthsläckt hafwa/ äre utaff [ 170 ]torrare Kött/ och swårare til at smältas. Somblige hafwa och maneer til at caponera Höner/ hwilket skeer medh medh ett hett Järn: Kommer altså theras Kött fast närnare til then liuflighe Smaken som rätta Caponer hafwa. Sådane äre mächta beqweme at koka Kraffthöns aff/ hwar til man andra tienlighe stärckiande Saker lägger. Thet stötes heelt sunder medh Been och alla/ och är Siukdomen icke hitzig/ så kan man läggia åtskillige stärckiande och hitzige Krydder/ som Saffran/ Muskåtbloma/ etc. ther til och koka thet medh Wijn. Eliest ther Heeta förhanden är/ så kokas the medh Oxtung/ Rosen eller Endivie-watn/ och sparer the hitzige Krydder/ sedan ther är nogh kokat/ så kryster Musten ther uth och sättes affsijdes/ til thess behoff görs: Aff then gola Hinnan som sitter på Hanemagan/ bereedes ett Pulver/ sedan hon är twättat i Wijn och uptorckat/ hwilket stärcker Magan och drijfwer Steenen.

Indinaske Höns eller Calkoner/ förr än the blifwa myckit gamble/ gifwa the Caponer ey myckit effter medh sitt Kött. The gamble hafwa hårdare Kött/ hwarföre plägar man/ sedan the äre dödade/ låta längre hängia them uthi Lufften/ at theras Kött motte thess mörare blifwa: Hwilket ock til achtandes är medh andre Foglar/ som store äre.

Påfoglar/ äre såsom Calkoner/ ifrån främmande orter hijt til oss förda/ mäst ifrån then Öön Samos ther the löpa i wildt. The kunna här icke så wäl trijfwas och förkoffras som Calkoner. Man födher them här fast meera til en ögnelust för theras sköne Fiädrars skul/ än som til at hämta Spijs aff them: the som någhot åldrige äre hafwa tort och hårt Kött at smältas. Theras Träck [ 171 ]uptorkas stötes til Pulwer/ ther aff intaghes hwar Morghon til en tijdh/ ett Qwintin uthi Wijn: thet är itt ädelt experiment emoot Hiernehwarff.

Phasaner, äre mäst komne från Grækeland/ och hafwe sitt nampn aff en Flodh som heter Phasis; ther the sigh i stoort taal/ lijka som Swanerne här uppehålla. Och oanseedt at Phasan aff somblighe kallas wild Påfoghel/ haar han doch fast sötare och bättre Kött än Påfogelen: hwarföre köpes han och för stoort prijs. Lampridus förmäler at Käysar Severus aldrigh lät sigh Phasaner tilreeda än om stoora Fäster: the hafwa en liuffligh smak/ gifwa mächta gott Födzel som försmältes snart.

Dufwor äre åthskillige/ theras Kött är heetachtigt och tort. The heemtamde hafwa fuchtigare Köttt än som Skogsdufwor/ aldrabeqwämligast äre the til Spijs när the begynna at flygha.

Turturdufwor hafwa ock så en torr Natur/ blifwa här meer för en rariteet skattade/ än som the til Spijs brwkade warda. Dufwe Blodh är godh för ögnewärck. När man skärer en Dufwa mitt i tw ock lägger henne warm öfwer Jässan/ stiller hon raserij. På Pestilentz Swulnar lagdt/ dragher hon ock Förgiffte uth/ theras Träck pläghar och blandas til Drageplåster/ när man wil hafwa en Blåsa up/ i Tandwärck eller elliest: för Steenen mosas han och mächta/ när man i någhra Dyng infunderar honom i Wijnättikia/ ock sedhan sijlar henne aff/ och dricker henne inn.

Ibland the Foghlar som gärna wistas i watn/ äre Gäss möst i brwk. Gäss äre heemtamde eller wilde. The hemtamde hälst the som länge äre slutne ståndne/ [ 172 ]hafwa fuchtigare Rött än Willgäss: doch är bägges theras Kött någhot swårt är försmältas: Men ther thet aff en starck Magha öfwerwunnet blfiwer/ gifwer thet stadigt Födzel. På Fötterne/ Halsen/ Hierta/ Leffren/ etc. Pläghar man koka en Soppa then man kallar Gåsekrås; aff Blodhet kokar man Lumber. Theras Ijster är gott för Tårrwärck/ at upweka swulmar/ ock för Hoosta/ under Fötterne ock på Bröstet smordt. Theras Träck om Wåren uptorkat/ sönderstöt och itt Qwintin intaghen/ är ett offta proberat ting emoot Gulsooten/ elliest medh sijna Pennor och Fiädrar tiena the oss myckit.

Ankor äre ock aff the Foghlar som gärna sökia sin näringh i watnet: theras Kött är intet så gott som andra heemtamde eller Skogs foglars/ the gifwer grofft och Melancholiskt Blodh/ och är hårdt at försmältas.

Änder äre intet annat än wilde Ankor/ hafwa snart en Natur/ doch någhot bättre än Ankor/ i thet the sigh medh flygande meera öfwa. Doch skattas the för wärst/ som altijdh liggia stilla i Gyttiugha Bäcker och föda sigh aff en hoop medh orenligheet/ Ormar och Paddor.

Swaner hafwa segdt och långt Kött/ swår til smältas/ the äre här icke myckit brukelige til Spijs/ tiena fast heller såsom Påfoglar för en Cirat och skåderätt at framdraghas på Förflitighe och Konungzliighe Bordh: hwarföre äre the och billigt förbudne at hwar man them här ey skiuta må.

Utaff wilde Foghlar som i Marken sin födha tagha/ äre Rapphöns snart the sundeste/ the smältas lättligen/ gifwa nogh och gott Fodzel/ äre för then skull beqwämare för them som aff siukdomar ny upkomne äre. [ 173 ] Utaff Skogzfogel som ofta til wår Spijs hämtas/ är ock Tiäder; hwilken hafwer grofft tårt köt/ hårdt at försmältas/ gifwer Melancholiskt Blodh: Hwarföre tilredes thet medh Späckning at förtagha trögheeten/ och ätes medh hitzige Krydder/ som hielpa til at hans kött aff Maghan bättre smältas kan/ eller drickes ther på en godh dryck Wijn.

Årrehöns är nästan aff samma Art som Tiäder; doch är theras Kött så myckit lättare til at förtäras/ som the äre mindre til.

Järper äre aff delicateste Skogfoglar; the hafwa mört och söt Kött/ försmältes snart och gör gott Blodh.

Kramsfoglar äre ock utaff samma Art/ Item Sparwar/ Tättingar/ Sideswantzer/ Lärker/ Trastar och andra sådana medh små Been/ hwilka onödigt är at specificera. The äre mäste deelen lätta at förtäras/ beswära ey Magan/ gifwa gott Födzel.

Om Ägg.

Äggen hemtas ifrån åtskillige Foglar/ såsom Gäss/ Ankor/ etc. så finner man tå inga/ som för bådhe Siuka och Helbrägda/ så gode äre som Hönseägg; ty äre the ock mäst i brwk. Man bekommer snart ingen Spijs/ som en Kranck meera föder och mindre beswärar/ then ock hafwer Krafft både för Spijs och Drick/ än som ett löst kokat Ägg.

Ett Ägg thet hafwer twenne deelar/ nemligen/ thet hwijta och sielfwe gulan. Thet hwijta aff Ägget är kalt och torrachtigt/ gifwer wäl en fast Födzel/ men thet är någhot smärt at försmältas. Thet gwla är medelmåttigt warmt [ 174 ]och fuchtigt/ gifwer thet bästa Födzlet/ hälst när Äggen äre färske. Ty jw äldre the äre/ jw slemmare Födzel gifwa the. Horatius meenar/ at the långachtige äre aff bättre Safft och Smak. 2. Sat. 5.

Ett Ägg färskt uthur Höne-Näst/
Ett långt/ ett hwitt är aldrabäst.

Och oansedt at Äggen gifwa mächta gott Födzel: så skilier thet doch myckit på/ huru the tilredd blifwa.

På bäste sättet tilreedes the/ när man medh Skalet kokar them i Watn/ til thess thet hwijta någhot tiocknar/ at man kan röra thet medh gwlan tilhopa/ och så skalat slurcka them in. Hwilke Galenus kallar ova tremula.

Sorbilia heta thet som halff råå äre. Cocta & Ephta kallas the som hårdt sudne äre/ the förlora ther igenom sin naturlighe Fuchtigheet/ äre swårare at försmältas/ och förorsaka Steenen. Man rörer them i hoopa med Ööl; hwilket är en tienligh Kost fär febricitanter, när Ölet ey är starckt; uthi kalla Siukdomar ther Kraffterne skola stärckias/ slås the sunder medh Wijn. Man rörer them och sunder/ och medh Smör gör ther aff een Äggeröra/ hwilken är godh när hon ey förhård warder. The slemmeste äre the/ som uthi Pannor hårdt bakade blifwa/ them man kalalr Äggekakur/ the förorsaka Förstoppelser och Stenen/ etc.

Utaff Äggeblomor hårdt kokade/ uthi een Panna steekte/ och stadigt omrörde/ uthprässar man en Olia/ som fast krafftigh är för allahanda slemma Såår/ Nafwel och annat Bråck. Hwit Ägget blifwer ock i många fall brwkat/ ther man wil kyla och stilla någhon hitzig Fluss/ såsom Ögnefluss och andra. [ 175 ] Under thetta Capitlet kan man ock handla om Hånningh/ såsom om een Materia then ther utaff flygande Diur kommer/ och nyttias til wårt Uppehälle: (Oanseedt man finner på somblige tijdhe i Åhret/ på besynnerlighe Platzer/ att Hånningh på Trään anklefwar; Hwilket Galen. lib. 3. de aliment. säger sigh hafwa seedt.) Uppå thet Bärget Libano hender ock offta/ at när man skakar på Trään/ flyter Hånningen ther aff/ hwilken Inwånarne uthi Krwkor och Pottor försambla. Til sådana Land hafwer Gudh fordom fördt the Israeliter/ på thet at the om thenna timelighe Näringen intet klagha skulle. Men här uthi wårt Land finnes inga sådane Orter/ uthan then Hånning/ som man här får/ taghes ifrån Bij/ hwilken the försambla aff åtskillighe slags Blomor/ och then Daghen/ som på wissa tijdher them påfaller.

Hånninigh är torr och warm utaff Naturen i then andra Grad: Then hwijta är ey så warm som then gwle eller brwnare. Och brwkas all Hånningh snart meer til Medicin än til Spijs. Han är fast tienligare för kalla Naturer än för hitzige: hoos thesse förwändes han snart i Galla/ och skadhar Leffren.

Och skola the/ som Hånningh wilia brwka/ honom först wäl koka och affskuma/ annars förskaffar han myckit ondt/ upwäcker Hostan/ blåser up Lijfwet/ och gör Wämjelse. Eliest plägar man myckit brwka Hånningh til at insylta och förwara månge slags Spijser och Medicamenter, the sigh ey länge kunna friska hålla; Aff Hånningen medh Watn blifwer ock Miödh tilreedd/ hwilken en tienligh Drick är för ålderstigna och phlegmatiske Menniskior/ och the som äre medh Catharr beladde. [ 176 ]

Om Fisk.
CAP. XII.

Om tu o Swea Land wil rätteligh betänkia/
Hwad spijs til öfwerflöd/ ur Siön Gud mon tig skänkia/
  Som utur Marck och Skog: tu så wäl finna skal/
  At Swerige är på Maat/ rijkt öfwer Länder all/
Och ey ur Siön allen: ur Floder/ Åår och Bäcker/
Man rundligh finner ther/ hwar medh en Hungren släcker/
  Ey fins så ringa Siö/ ey fins så liten Wijk/
  Then ey på Fiskar mång/ är ymnogh nogh och rijk.
Ehwart som Saltsiön ey sigh widgar och insträcker/
Til Insiör Flodh och Åår/ hwem är som doch ey räcker?
  Hwem Siön rätt nyttia kan/ han haar en Miölkoo feet/
  Som Daghligh kosten geer och ey behöfwer Beet.
När Gudh geer lycka til/ han i itt Warp wöl unner/
At man kan draa til Landz/ meer än som hundra Tunner/
  Ehwem i rättan tijdh/ ther medh wäl umgå weet/
  han offta hafwer sedt/ här sådan ymnigheet.
En sådan ymnigheet/ i Strömming mäst sigh wijsar/
Then meer än annan Spijs snart heela Landet spijsar.
  Then ymindighet man och på Braxen offta seer/
  Sampt andra Fiskar meer/ Gudh oss här rijligh geer/
Så märck här först bland Fisk/ han är ey all lijk godher:
Bäst/ Fiällfisk skattad blijr/ som taas i skrijda Flodher/
  Så håller och then Fisk/ at wara godh och sund/
  Som gärna wistas plä/ ther spm är stenig grund.
Then Fisk som flutin går i Damm/ wil man ey gilla/
Moot then som driffs aff storm och Wåg i Hafwet willa/
  Besinna ther til medh/ när som tu Fisk förtär/
  At uppå åldren ey en ringa skillna är.

[ 177 ]

Ty om tu aff all Fisk/ then bäste wil uthkora:
Aff störste ät the små/ aff små och tagh the stoora/
  Märck; Hufwud hoos en part och Tungan skattas bäst/
  En part man finner och/ som är' i Stärten bäst/
Wil tu at Fiske titt/ tigh gagna skal och båta/
Tu theras leketijdh/ ey skal förbij gå låta/
  På rätte Sijdhan om/ tu lägger Nätet an/
  Titt Fiskefånge tå tigh bättre lyckas kan.

Här til är förhandlat om Födzel som hämtas aff the Diur som på Marken kråka/ och i Lufften flygha: Resterar nu någhot at förmäla om them som i watnet wistas.

Mäst all frisk Fisk är Kall och fuchtigh/ effter elementes art och Natur/ ther uthi han sigh uppehåller. Hwarföre gifwer han ey heller så heel tienlight Födzel/ som Foglars och Fyrfoota Diurs Kött. The fördärfwas och snarare/ bekomma så en skadeligh art/ ock göra Blodh som lättlighen Corrumperas kan. Ty är thet stoort under/ hwarföre the Græker/ Fisk så högt æstimerat hafwa. Cato Senior sägher/ at en Fisk hoos them offta för högre prijs är köpt än som en Oxe. The Romare hafwa Fisk så högt skattat at många hafwa fin Familie effter särdeles Fisk nämpna låtit. Fisk är och aff them för sund Spijs achtat/ i thet han så mångha Krankheter ey underkastat är som andra diur: Hwar aff man thet Orspråket hafwer/ han är sund och frisk som en Fisk.

Och sanningen til at bekänna: Så är frisk Fisk/ hälst hem som någhot hårdt Kött hafwer ingen otienligh Spijs för the Choleriske/ Hitzige/ ock the som sigh ey stort mödha. Men then som länge hafwer leghat i Salt/ eller [ 178 ]hårdt uptårkat är/ tienar bättre för them som swåra arbeten göra/ effter han är hårdare at försmältas.

Så är ey mindre åtskillna på Fisk än som på annat Kött/ effter som watnets lägenheet är/ ther i han sigh uppehåller/ och han beredd blifwer.

The som hålla til i Salt watn/ skattar man wara ibland the bästa/ doch för sämre the som taghas widh Strander än som widt uthi Haafwet. Theras Kötz fuchtigheet/ blifwer ther icke allenast genom thet salta watnet; uthan ock genom continuerlige arbetande/ i thet the aff Storm och Wåghar myckit drijfwas/ meer uthtorkar och förbättrat.

The som wistas i Sött watn/ såsom i friska Stömar/ Siör/ och Becker/ som in och uthlöpe hafwa/ wördas stort/ ock fast meera när the gärna hålla til widh Steenachtighe platzer och ther som Sandachtigh båtn är. The slememste äre the soem hafwa sitt uppehåld i ruttna platzer Dammar och små Insiöar/ ther aff myckin orenligheet lufftar illa/ watnet är oklart och hafwer hwarken aff eller tilopp.

Så är ock stoor åtskillna på Fisk effter som Åhrsens tijdher äre. En Laka är fast bättre om Wintren än om Sommaren. Så hafwa och andra sina wissa tijdher när the beqwämligast äre til Spijs.

Ålderen och Stoorleken skilia the ock åt. The som aff Naturen äre stoore/ smaka bättre/ försmältes och lättligare när the fångas unge och små/ än fullwäxte och gamble; Såsom Lax och Gäddor. The som aff arten äre små/ äre bättre fullwäxte/ som Nårs/ Ströming/ etc.

På sijna Lemmars wägna hafwa the och en [ 179 ]åthskilna. Aff somblighe skattas Hufwudet bäst/ som på Braxen/ aff somblige Tungan/ som på Karpen/ Leffren på Lagan/ etc. The som Fiäll hafwa hållas för sunde/ såsom Gäddor och Aborrar/ Rom och Miölkan äre swåre til at förtäras.

Beredelsen hänger och myckit/ the som äre steekte i Smör/ besynnerligh om the äre kalle wordne/ äre offta skadelighe. The som myckit Slemm hafwa/ tiena at ätas medh Pepparroot/ Ättikia; the som hårdt Kött hafwa/ hafwa warit uptorkade eller Saltade/ medh Senap/ och drickes Wijn ther på. Thetta ware nogh om Fisk i gemeen/ nu wil man theras art i synnerheet beskådha.

Utaff Haff-Fisk som i stor quantitet fånges/ och mäst til alla Länder kringförd blifwer/ så är Sill then förnemste. Aff the gambla Romare är hon för een kosteligh Spijs hållen/ hon beswärar ey stort Magan och gifwer temligh gott Födzel. Hon taghes mäst under Skåne/ Skottland/ Engeland/ etc. ther Holländerne någhot för S. Johannis tijdh heela Skipslasterne fånga och insalta. Och är hon så ny insaltad aff fast bättre Smak och Safft/ än när hon länge hafwer lägat i Salt/ eller hon i Rööken uptrockad warder. Om Wåårtijdhen få the ett slags Sill någhot mindre/ föga större än wår Swenskhögz Strömmingh/ then kalla the Grün Häring/ för thet han i Ryggen så grönachtigh uthseer: Han hafwer lösare Kött.

Oanseedt här under Swerige på någre Platzer och godh Sill taghes; fåås hon doch icke i så stoor Ymnigheet/ at thet någhot kan förslå. Så hafwer man lijkwäl Orsak at tacka Gudh/ som uthi then stadhen på åtskillige Orter oss [ 180 ]Strömmingh så rijkeligen gifwer/ at mäst alla Landskap här under Sweriges Krona ther aff nödtorfftelighen kunna hulpna blifwa.

Strömmingh är och åtskilligh/ effter thens Orts Natur som han taghes uppå. Han fånges widh Finnland/ Åland/ Ångermanland/ etc. (ther the och weeta på ett synnerligit sätt göra honom swrachtigh och murken/ at han aff mången icke skal kunna åtskild wara ifrån Ångeaw.) Doch är then som här i Swenske Skären taghen warder/ then störste/ feeteste och bäste. Gifwer temligh gott Födzel/ faller Magan ey förswår/ uthan för them/ som ther medh i förstan owane äre.

Then små eller mindre Strömmingen corrumperas lätteligen i Magan/ hälst hoos them/ som hitzige och arbetsamme äre. Ther som ondt är effter Salt/ uptorckas han/ och warder kalalt Kramsill/ een Spijs för Arbetzfolck tienligh; På sådant sätt reedes han/ ther han uthi så stoor myckenheet fåås/ at Salt intet räcker til. Han hafwer Exempel/ at uthi ett Warp öfwer twhundrade Tunnor fångne äre.

Cabliaw är ock ibland then sundeste Haaf-fisken: Han fåås ey månge städes frisk här i Swerige/ uthan widh Göteborgh. Han hafwer mört Kött/ som ey beswärer Magan/ och gifwer gott Födzel.

Then insaltade som aff Holländerne kallas Aberdan/ och utaff them understundom hijt förd blifwer/ är torrachtigare och hårdare at försmältas/ hwarföre pläga the ock koka honom medh Moorrötter/ then Torrachtigheeten til at förbättra. Then uptorckade/ hwilken man kallas Stockfisk/ är icke allenast hårdt til at siudas/ at [ 181 ]man med Hammar måste först göra honom week; utan han är ock för Magan swår til at smältas/ gifwer grofft Födzel; är för then skull tienligh för Folck som grofft Arbete göra/ eller om någhon annan utaff honom lyfter/ moste Smör ey sparas homom til at weeka; Ther til moste han wäl klappas/ förr än han siudes.

Skällfisk blifwer här ey heller funnen/ uthan widh Göteborgh/ (ther mäst alle slags Fisk fånges som i Holland wanckar.) Hwilken hafwer nästan sådant Kött som Cabliaw/ men så myckit weekare/ som han är mindre til.

Torsk fins här i Swerige uthi temligh Ymingheet/ han är Skällfisk icke myckit olijk; doch hafwer han litet lösare Kött; som ey swårt är at förtäras. Then som frisk eller rijmsaltad är/ är sundare än som then som länge hafwer lägat i Saltet.

Bärghtorsk är fast gröffre aff Kött/ och för Magan swårare at smältas.

Torsten fånges här/ som man sade/ uthi stoor Ymnigheet/ insaltas meeradeels/ och på åtskillige orter uthi i Rijket kringsändes. Widh Öland taghes han nogh/ ther the honom ock pläga uptorcka; och hafwer han så snart lijka Smak och Art medh Hwitlingh/ then wij ock uptorkad ifrån Götgheborgh hijt bekomma.

Makrill är fast feetare/ och hafwer trögare och hårdare Kött: Är Magan ey så beqwem/ smältes långsammare/ gifwer gröffre Födzel. Widh Götheborgh taghes han nogh/ och skickas oss insaltad hijt.

Rockor/Flundror och Buttor/ när the äre friske/ så smältes the lättelighen aff Magan/ men [ 182 ]uptorkade icke så wäl/ hwarföre Lwtlägger man them först gemenligh så wäl som annan torr Fisk.

Stöör fåås här ey heller/ uthan widh Götheborg/ är en aff the störste och gröfweste Fiskar som wij til Spijs brwkom. Han är hård at försmältas/ gifwer grofft Födzel/ hafwer en sälsam Smak.

Lax/ effter han gärna uthur Saltsiön stijger upp i strijda Strömer/ at sökia friskt Watn/ blifwer han aff een part för Haaff-fisk/ utaff en part under Flodh-fisk räknat. Then unge och friske är icke så swår för Magan at smälta/ som then ther stoor insaltad eller röökt är. Doch gifwa the mäst grofft Födzel. Han blifwer här på åtskillige Orter taghen; insaltas eller röökes/ och föres på kring til andra Platzer/ ther han icke frisk taghes. Man plägar wäl skatta Hufwudet för thet bästa Stycket; man oanseedt thet tyckes wara någhot läckert/ gifwer thet doch icke någhot sundt Födzel/ genom sin Fetma/ förskaffar thet Wemjelse och slemm i Magan.

Fijk hafwar nästan samma Art/ är doch ey aff så hårdt Kött som Laxen: insaltad är han hårdare än som färsk.

Om then Fisk som mäst wistas uthi friskt Watn.

Ibland the Fiskar som mäst wistas i söt Watn/ så är Asp: Hwilken hafwer lagom hårdt Kött/ och thet som icke myckit Slemm medh sigh hafwer/ är för then skull icke förswårt är förtäres. Och äre the slemmare som man uthi Dammar förwarar.

Göös hafwer ock Kött nästan aff samma Art/ doch tyckes thet wara litet lösare/ hwarföre försmältes thet bätter. [ 183 ]När man skäär honom twärt effter i Skijfwor/ slår ther Salt uppå och skakar honom emellan tw Faat/ sköljer så af honom/ och thet någhra resor/ så får han sp mört Kött/ at man skal äta honom för frisk Cabilaw/ när man lägger ther til Smör och Senap. Göösyster i Soolen distillerat, gifwer en mächta Godh Salva/ tiil at tagha hinnan aff Ögorne.

Laka hafwer sött och löst Kött/ doch om Sommartijdh är thet någhot trögare och hårdare/ för then skull faller och tå Magan någhot swårare. Utaff hans Lefwer distilleras ock i Soolen ett gott Ögnewatn.

Åhl gifwer myckit segt Slemm aff sigh/ är therföre icke tienligh för them/ som hafwa en qwalmachtigh Maga/ han förorsaker ther een Wämjelse genom sin Fetma. Doch förtaghes thet honom någhot meer när han steekes/ än som siudes/ kall til at äta/ sedan han en Dagh eller twå hafwer stått; är han fahrligh; Han plågar så görgifftighe Siukdomar upwäckia/genom then corruption han snart får.

Neynöghon äre nästan aff samma Art/ gifwa och segachtigt Födzel/ äre swåre til at försmältas/ ehuru the aff somblighe för een läcker Spijs skattade blifwa.

Sutter eller Linnare hafwer sött Kött/ thet bättre förtäres/ och ey så stoor Slemmigheet hafwer. Man plägar binda honom lefwandes uppå en Gwlfuchtigh/ så dragher han utaff een synnerligh Krafft Gallan ifrån then Siuke til sigh/ at han sielff dödh blifwer.

Simpor hafwa nästan sådan Kött som Sutare/ och litet torrare/ effter the ock meer wistas i salt Watn.

Rwdor/ oanseedt at the för sin liuflighe Smak [ 184 ]skull förwaras i Dammar för en delicatess/ är doch theras Kött ey så heel sundt/ som thet är sött til: Hälst the som wistas i the Dammar/ som intet Uth- och Inlopp hafwa. The som uthi friskare Watn wistas/ gifwa temligh gott Födzel; ther the i en hitzig Maga icke corrumperade warda.

Gäddor och ann Fisk som hafwer skarp Fiäll och wistas i Strömer och friskt watn/ skattas fast sundare: och äre the små Gäddor lättare at förtäras än the stoora/ the gifwa gått Födzel och liten öfwerflödigheet. The uptårkade äre hårdare til at smältas och gifwa gröffre Födzel/ såsom och the insaltade.

Abborar räknas och ibland the sunda Fiskar; the hafwa laghom hårdt kött/ hwilket lättligh försmältes och snart förgåås/ hälst hoos them som starkt arbeta. the uptårkade tiäna för them bätter.

Girs är och nästan aff samma art/ blifwer hoos mången i större wärde hållin för Abbor.

Smärlingh hafwer här intet mångestädz funnin/ reseveras hoos några i besynnerlighe Dammar för en raritet.

Karper här och ey myckit: The hafwa löst kött/ aff hwilket någhon slemmigheet i Maghan förorsakas; Hwarföre dricker man gemeenligh gått Wijn ther på. Tungan blifwer för en lecker Bisken hållin.

Braxen är snart aff samam art som Karpen/ hwarföre blifwer han ock aff somblighe Cyprinus latus kallat/ thet är en bredh Karp. Och oanseet/ at wij här umbärom the rätta Karper; gifwer Gudh doch på åtskillige tijdher on åhret en sådan wälsignelse på Braxen/ at man [ 185 ]hafwer sigh ther öfwer at förundra. Man hafwer wäl Exempel at uthi itt Warp äre öfwer hundrade Tunnor updragne. Och effter Braxen hafwer någhon flemmigheet medh sigh/ ätes han bättre steckt medh Capparis på/ än som sudin. Doch sudin och medhh Pepparroot och Ättickia ätin/ är han ey osund: Hufwudet skattas för bäst.

Nårs är icke muyckit sund/ hälst then små; han corrumperas snart i Maghan; then större är bätter/ uptårckad och Lwt lagd/ går han och wäl til.

Ibland Fisk som wistas i friskt watn/ räknas man och Krabbor eller Kräfwetor: the gifwa wäl nogh Födzel/ men någhot grofft/ hwarföre ätes the gemenligh medh Ättickia och Peppar.

Humer äre nästan aff en art medh store Kräfwetor/ doch wistas the i Salt watn/ och thesse i friskt: the äre swårare at försmältas än Krabkor och gifwa gröffre Födzel.

Oostror falla wäl Maghan och beswärlighare/ hwarföre stekias the i sina Skaal/ medh Spanskt Wijn/ Smör/ Peppar och litet rijfwit Brödh; så försmältes the bätter och upwäckia så appetiten. Råå eller Insyltade äre ey så godhe.

Muslor/ äre hwarken i Smak eller Krafft lijknandes moot Ostror/ gifwa ett ondt Födzel och beswära Maghan. [ 186 ]