Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar/Berättelsen till 1828 och 1829 årens riksdag

←  Berättelsen till 1823 års riksdag

Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 av Peter Adam Wallmark Berättelsen till 1828 och 1829 årens riksdag

Berättelsen till 1834 års riksdag  →

BERÄTTELSEN TILL 1828 OCH 1829 ÅRENS RIKSDAG.

Fem år hafva försvunnit, sedan Kongl. Maj:t sista gången såg Svea Rikes Ständer församlade kring Sin Thron. Den Gudomliga Försynen, som vakar öfver Konungar och Folk, har under denna af betydelsefulla händelser utmärkta tid skänkt den Skandinaviska Halfön ett orubbadt fredslugn, och de båda förenade Folken, skilda genom haf och ofruktbara landsträckor, från en mera omedelbar beröring med fasta landet, hafva varit lugna åskådare af de yttre stormar, och de ej mindre vådliga inre oroligheter, som hotat flera andra Staters bestånd eller förlamat deras verkningsförmåga.

Kongl. Maj:t, som fortfar att med alla fremmande Regeringar befinna sig i vänskapliga förhållanden, skall å Dess sida ej hafva någon möda ospard, att, så vidt af Kongl. Maj:t beror, förekomma allt, som för framtiden kunde leda till rubbning af denna lyckliga politiska ställning.

Under så beskaffade omständigheter har Kongl. Maj:t varit i tillfälle, att, genom förmånliga ock efter tidehvarfvets förändrade åsigter lämpade traktater, åt Sveriges handel och sjöfart bereda vigtiga och, som Kongl. Maj;t hoppas, äfven varaktiga fördelar.

Handels-Traktat med England.

Sedan, genom en Engelsk Parlamentsakt under vilkor af reciprocitet, rättighet blifvit medgifven för främmande Nationers fartyg, att till och från Stora Brittannien, jemte underlydande besittningar, in- och utföra alla lofgifna varor med åtnjutande af enahanda förmåner, i afseende på tull-afgifterna för dessa varor, som om de med Stor-Brittanniska fartyg in- och utfördes, samt försäkran dessutom blifvit gifven, att under samma vilkor, Svenska och Norrska handelsfartyg icke vidare skulle uti Engelska hamnar vara underkastade högre bergnings-, hamn-, lots-, båk- och last- eller stads-afgifter, än Engelska fartyg: så har Kongl. Maj:t, som funnit att Brittiska Riket, genom sin verldshandel, sin Rikedom och sina mångfaldiga behof, borde kunna lemna det vidsträcktaste utrymme, så väl för afsätningen af Sveriges produkter, som för användandet af dess fartyg, icke tvekat, att för Engelska handelsfartyg och deras laddningar inom Svenska farvatten och hamnar medgifva en fullkomligt lika behandling, som för Svenska tullfria fartyg och varor i dem in- eller utförda; hvarefter en Handels-traktat blifvit den 18 Mars 1826 med Hans Kongl. Stor-Brittanniska Maj:t afslutad, som emot full reciprocitct och med ömsesidigt undanlag i afseende på införseln af vissa varor, försäkrar Sveriges och Norriges handel om ofvannämnde förmåner i Stor-Brittanniska och Irländska hamnar.

Handels- och Sjöfarts-traktat med Danmark.

Genom en, den 2. November 1826 med Hans Kongl. Danska Maj:t afslutad Handels- och Sjöfarts traktat, har likhet i Sveriges och Norriges handels-förhållanden till detta rike blifvit beredd, samt Svenska fartyg och deras laddningar, emot medgifven reciprocitet, erhållit samma rättigheter och förmåner i Danska hamnar, som Danmarks egna fartyg i dem intaga, äfven då införsel sker af främmande länders produkter, undantagande salt samt Chinesiska varor, inlastade i hamnar på andra sidan Goda Hopps-udden, hvilka ej få direkte derifrån importeras till Sverige med Danska fartyg eller till Danmark med Svenska.

Handels- och Sjöfarts-traktat med Preussen.

I följd af öppnad underhandling med Kongl. Preussiska Regeringen, har, den 14 Mars 1827, en Handels- och Sjöfarts-traktat med Preussen blifvit afslutad, enligt hvilken, emot full reciprocitet, Svenska och Norrska fartyg äga att i Preussiska hamnar införa varor, producerade i hvad land som helst, samt derstädes i allmänhet åtnjuta lika behandling, både i afseende på skepps- och tull-umgälder samt öfriga afgifter, som Preussens egna fartyg och deras laddningar.

Konvention med Ottomaniska Porten.

Med Ottomanniska Porten är, under den 28 Maj sistlidit år, en Konvention afslutad, hvarigenom fri segelfart på Svarta hafvet blifvit Svenska och Norrska fartyg formligen tillerkänd, äfvensom, i sammanhang dermed, en Tariff blifvit öfverenskommen, hvarefter tull-afgifterna skola erläggas för varor, som för Svenska och Norrska handlandens räkning införas till eller utföras från Ottomaniska Rikets hamnar. Sedermera inträffade händelser hafva likväl fördröjt verkställigheten af denna Konvention.

Tull-afgifter för West-indiska produkter.

Då rättigheten för fartyg tillhörande de Förenta Staterna i Norra Amerika, att på förmånliga vilkor hitföra kolonial-varor, i vissa fall funnits utgöra ett ytterligare motif för dem, att här afhemta jern, hvilket valigen begagnas till återfragt; har Kongl. Maj:t, under den 11 Februari 1824 i Nåder förordnat, att afgifterna för Westindiska produkter införda till Sverige uti Amerikanska fartyg skulle tills vidare bestämmas till helfri tull, dock utan tillgodnjutande af de under namn af Westindisk eller Brasiliansk lindring beviljade förmåner.

Handels-traktat med Förenta Staterna.

Handels-relationerna med de Förenta Staterna hafva sedermera vunnit en ytterligare utsträckning, genom en med dessa stater afslutad Handelstraktat af den 4 Juli 1827, som, emot motsvarande förmåner, å Svenska sidan upphäfver Produkt-plakatet, och för Nord-Amerikanska fartyg och deras laddningar medgifver likhet i afgifter med Sveriges egna.

Handels-förhållande med Finland.

Rikets Ständer hafva vid deras sista sammankomst egnat en särskilt uppmärksamhet åt Sveriges och Finlands handelsförhållanden. Då handeln med Finland egentligen derigenom vore för Sverige förmånlig, att de trafikerande inom de Rikets provinser, der samma varor alstras, som från Finland vanligen införas, ej kunde täfla med de Finska importerna i pris; hade Rikets Ständer anhållit att Kongl. Maj:t täcktes, vid handels-relationernas bestämmande med Finland, iakttaga, att dessa ej må kunna medföra någon menlig verkan för afsättning af Sveriges landtmanna-produkter, och att landets oberoende af sådana nödvändighetsvarors tillförsel, som inom Riket kunna erhållas, må småningom beredas, genom beqvämare afsättnings- och kommunikations-utvägar, m. m. Kongl. Maj:t, som alltid omfattat hvarje tillfälle att befrämja den inhemska produktionens tillvext, och äfven egnat en fortsatt omsorg åt beredandet af lättare utvägar till afsättning och kommunikation imellan Rikets landskap, har, vid öfverläggning om grunderna för en förnyad handels-konvention med Ryssland, icke uraktlåtit att fästa afseende å de af Rikets Ständer, rörande införsel af landtmanna-produkter från Finland, framställda önskningar. Denna, under den 26 Februari innevarande år, afslutade Konvention innehåller äfven, i följd häraf, särskilta stadganden och en egen Tull-tariff för Finlands handel på Sverige, hvaremot handelsförhållandet med Ryssland är betraktadt ur den allmännare synpunkten, att genom reciprocitet i afgifter, och utan inskränkning till varors transporterande direkte från produktions-orten, öka handelsrörelsen och befordra afsättning af egna produkter och konst-alster, i öfverensstämmelse med de vänskapliga förhållanden, som äga rum imellan de båda Grannstaterna.

Handels-förmåner i Nederländska hamnar.

För att bereda Svenska handeln motsvarande förmåner i Nederländska hamnar, så i afseende på skepps-umgälder och afgifter på varor som rättigheten att i dessa hamnar införa andra än hemlandets produkter, har Kongl. Maj:t funnit godt, att tills vidare för Nederländska fartyg upphäfva Produkt-plakatet, och derjemte i Nåder förklara, att varor, hit införda med Nederländska fartyg ifrån hvilken ort som helst, äfvensom varor med dylika fartyg härifrån utförda, ej skola vara underkastade andra eller högre afgifter, än som skulle ägt rum, om in- och utförseln skett med Svenska fartyg, samt att Nederländska fartyg skola, vid beräkning af så väl lastpenningar, som lots-, båk-, hamn- och dylika utgifter samt andra skepps-umgälder, behandlas lika med inhemska. Såsom en följd häraf, hafva, genom en under den 21 December sistlidet år utkommen författning, motsvarande förmåner blifvit Svenska fartyg och deras medförande laddningar tillerkända i Nederländska hamnar. Några i den Nederländska Tariffen införda inskränkande stadganden i afseende på Svenska handeln, hafva föranledt till en framställning å Kongl. Maj:ts sida, hvarå svar med första förväntas.

Med anledning af en i Kyrkostaten vidtagen författning, angående fullkomlig reciprocitet i afgifter för handelsfartyg imellan denna Stat och alla främmande Nationer, har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att fartyg, tillhörande invånare i Kyrkostaten, skola, då de till Svenska hamnar anlända, derstädes icke vara underkastade högre eller andra afgifter än Svenska till utrikes handel nyttjade fartyg.

Konvention afslutad med Ryssland.

Efter fortsatt underhandling med Kejserliga Ryska Regeringen, angående de, sedan Freds-traktaten i Fredricshamn, på framdeles utredning beroende ömsesidiga fordringsanspråk, har Kongl. Maj:t, under den 16 Juli 1824 afslutat en Konvention, hvarigenom, emot öfverlåtelse till Ryska Regeringen af alla Svenska Kronans fordringar i Finland, de å Finska sidan uppgifna genfordringar blifvit för alltid qviterade och dödade, samt derutöfver en ersättningssumma i ett för allt medgifven af 150,008 R:dr, om dispositionen och fördelningen hvaraf Kongl. Maj:t är sinnad att till Rikets Ständer göra en nödig framställning.

Traktat, afslutad med Stor-Brittannien om Slafhandelns afskaffande.

Med Hans Maj:t Konungen af Stora Brittannien och Irland är, under den 6 November 1824, en Traktat afslutad om Slafhandelns afskaffande, i följd hvaraf särskilt ansvar blifvit stadgadt för de Svenska undersåter, som möjligen skulle kunna biträdas med utöfvande af en dylik handel; och kommer en Nådig Proposition härom, att nu till Rikets Ständer afgifvas.

Förändring af post-kommunikationen imellan Ystad och Stralsund.

Då erfarenheten visat, att post-kommunikationen imellan Ystad och Stralsund vid vissa tillfällen och årstider varit underkastad åtskilliga svårigheter, har, genom en år 1825 med Kongl. Preussiska Regeringen träffad öfverenskommelse, denna postgång i så måtto blifvit förändrad, att postjakterna nu mera anlöpa Greifswald. En betydligen ökad skyndsanihet har häraf blifvit en följd, till icke ringa vinst och beqvämlighet för de Svenska handlande.

Öfverenskommelse med Nederländerna om Svenska och Nederländska undesåtares utleverering, och med Ryssland om förbrytares och lösdrifvares ömsesidiga återsändande.

Med Hans Maj:t Konungen af Nederländerna har en serskilt öfverenskommelse blifvit träffad om utleverering af Svenska och Nederländska undersåter, hvilka, såsom matroser, eller i annan egenskap, tillhört ettdera Rikets i det andras hamnar vistande skepp, men derifrån afvikit. Äfvenledes har med Hans Maj:t Kejsaren af Ryssland en överenskommelse blifvit afslutad^[1], rörande grunderna för förbrytares och lösdrifvares ömsesidiga utleverering och återsändande från det ena Riket till det andra.

Jus detractus upphäfd imellan Sverige, Ryssland, Preussen och Nederländerna.

Sedan sista Riksdag har, genom särskilt träffade öfverenskommelser, den så kallade Jus detractus blifvit ömsesidigt upphäfd imellan Sveriges Rike, samt Ryssland, Preussen och Nederländerna^[2].

Att närmare och närmare befästa föreningsbandet imellan den Nordiska Halföns tvenne folk, har utgjort ett hufvudsakligt foremål för Kongl. Maj:ts faderliga omsorger och kraftfulla bemödanden. Med förtroende till Regeringen och till hvarannan, skola Sveriges och Norriges inbyggare broderligen fortgå på den bana, som ensam kan leda dem till en varaktig lycka, samt försäkra deras inre lugn och framtida sjelfbestånd.

Kongl. Maj:t går nu att för Rikets Ständer närmare utveckla de åtgärder, som i den inre Styrelsens särskilta grenar blifvit vidtagna.

Kongl. Maj:t har fortfarit att fästa en oafbruten uppmärksamhet på allt, som kunnat främja Religionens helgd och en sann gudsfruktan, samt har, i ärender af allmännare vigt och inflytande rörande Kyrkoväsendet, vidtagit flera till detta ändamål ledande beslut och åtgärder.

Förslag till en ny och förbättrad Evangelii-bok.

Genom vissa i Nåder utsedde Kommitterade hade Kongl. Maj:t låtit utarbeta ett förslag till en ny och förbättrad Evangelii-bok, hvilket, genom trycket allmänheten meddeladt, vid sistlidne Riksdag blifvit granskadt; men, med afseende å dervid yppade skiljaktiga meningar, samt för att låta allmänna tänkesättet i ett ämne af sådan vigt närmare stadga sig, har Kongl. Maj:t funnit för godt besluta, att den gamla Evangelii-boken må tills vidare fortfara att i församlingarna nyttjas.

Bibel-öfversättning.

Den nya öfversättningen af den Heliga Skrift fortsattes af en Kommitté, som dertill erhållit nådigt uppdrag; Bibel- och Evangeliska Sällskaperna fortfara att, under Kongl. Maj:ts beskydd, med utmärkt nit och framgång sprida Biblar och nyttiga Skrifter i Christendom och Sedolära.

Christendomens befrämjande.

Medelst Nådigt Cirkulärbref af den 4 Februari 1824, har Kongl. Maj:t bland annat i Nåder förordnat, att vederbörande Konsistorier, med skyldighet att iakttaga alla tillfällen till Christendoms-kunskapens och sedlighetens befrämjande, äga noga tillse, det samtliga Prästerskapet ordentligen uppfyller sina skyldigheter, samt inom hvarje Stift förhållandet i denna del, jemte öfriga till Läro-embeten hörande föremål, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla; och har Kongl. Maj:t äfven i följd häraf, tid efter annan från Rikets Konsistorier inhemtat utlåtanden, som ådagalägga Religions- och Pastoral-vårdens goda tillstånd och förkofran, samt Presterskapets i allmänhet upplysta och värdiga förhållande.

Förslag till Pastoraters klyfning och klassifikation m. m.

Flera hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmälta förslag till Pastoraters klyfning och klassifikation, hemmans utbrytning, nya kyrkogårdar och begrafningsplatsers inrättande, m. m, hafva på andragna skäl, vunnit Nådig Stadfästelse, hvarförutan Kongl. Maj:t för nya kyrkobyggnader och äldre kyrkors sammanbyggande, då sådant i öfverensstämmelse med församlingarnas rätt och begifvanden, samt intygade lokala förhållanden, funnit böra äga rum, beviljat flera församlingar, som deraf befunnits i verkligt behof, understöd, medelst kollekt och stambok.

Då det derjemte icke undfallit Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet, att klyfning af vidsträckta pastorater, särdeles i de norra provinserna, medförde fördelar både i religiöst och moraliskt hänseende, hvadan ock Kongl, Maj:t år 1818 företagit Rikets Ständer, att sådana Kyrkoherde- och Kapellansbohl, som derigenom tillkomma, måtte tilläggas enahanda friheter och förmåner, som de af ålder varande åtnjuta, men hvartill Rikets Ständer ej trott sig böra i hela sin vidd samtycka; har Kongl. Maj:t likväl, omfattande de tillfällen, då slika gagneliga delningar kunna befordras, samt för ändamålet beviljat alla de förmåner, som på Kongl. Maj:t kunna bero; och har Kongl. Maj:t desto hällre härutinnan gått församlingarnas önskningar till mötes, som Kongl. Maj:t med tillfredsställelse erfarit deras berömliga omtanka och nit, att jemväl med egna uppoffringar söka åstadkomma en förbättrad Religions- och Pastoral-vård.

Vård och förvaltning af Kyrkornas fastigheter, m. m.

Jemte det Kongl. Maj:t vidare till noggrann pröfning förehaft flera, dels hos Rikets Ständer vid sista Riksdag, dels särskilt väckta frågor om vården och förvaltningen af Kyrkornas fastigheter och medel, samt granskning af redogörelsen derföre; om ecclesiastik-lägenheters upptagande i Jordboken; om skatteköp å Preste-, Klockar-, Annex- och Mensalhemman i Skåne, Halland och Bohus Län, samt om Domkyrkohemman i Skåne och Kyrkohemman i Halland; om arrende-auktioner och options-rätt å Kyrko- och Ecclesiastik-löningshemman, om afgifters bestämmande vid försäljning af Lunds Domkyrko-hemman utom börd, samt ersättning för öfverbyggnad å samma hemman, m. m.; och uti dessa ämnen, efter förekomna skäl och omständigheter, i öfverensstämmelse med ägande-rättens helgd vidtagit Nådiga stadganden; har Kongl. Maj:t låtit utgå allmänna kungörelser om förändring och tillägg uti 1817 års Förordning om Sockenstämmor och Kyrkoråd; om åtskilliga föreskrifter i afseende på förrättande af ekonomiska besigtningar å Kyrkoherde-boställen, Kapellans- och Klockare bohl som Preste-stomhemman; äfvensom en förändrad Husesyns-ordning för Prestegårds-byggnader i Skåne, och deras brandförsäkrande, blifvit under den 17 Mars 1824, utfärdad.

Amiralitets-Consistorii i Carlskrona indragning.

Som Kongl. Maj:t funnit det i Carlskrona särskilt förordnade Amiralitets-Consistorium, lämpligen kunna upphöra, har Kongl. Maj:t, under den 24 Februari 1826, förordnat om detta Konsistorii upplösning och de dit hörande ärenders öfverflyttande till Konsistorium Ecclesiasticum i Lund.

Religionens befordrande vid allmänna välgörenhets-anstalter och bland arrestanter uti Kronans häkten.

Till befordrande af religions-undervisningen vid allmänna välgörenhets-anstalter uti Kronans häkten, har Kongl. Maj:t anbefallt all nödig omtanka samt särskilta Predikanters anställande och aflönande i mån af tillgångarna.

Ecclesiastikverket i Lappmarken.

Ecclesiastik-verket i Lappmarken, med hvad till Kris tendems-kunskapens utbredande derstädes hörer, har fortfarit att åtnjuta Kongl. Maj:ts Nådiga omvårdnad. För de sockars behof, der Finska och Lappska språken ännu talas, har Katekesen blifvit på dessa språk öfversatt och till antagande anbefalld. Kongl. Maj:t har tillika låtit utfärda ett Reglemente^[3] för förvaltningen af den till nämnde ecclesiastik-verk antagna fond, samt meddelat ytterligare föreskrift i afseende på de anbefallta visitationerna af undervisnings-anstalterna i Lappmarken^[4].

Kapell-kyrkors anläggande på gränsen imellan Wermland och Norrige.

I anledning af derom hos Rikets Ständer väckt fråga och efter föregångna undersökningar, har Kongl. Maj:t låtit utfärda Nådiga föreskrifter om tvenne Kapell-kyrkors anläggande, för den såkallade Finn-allmogens behof på gränsen imellan Wermland och Norrige; om kollekt och stambok för detta ändamål; om aflöning och boställe för den dervid blifvande Kapell-predikant; om Läsmästares antagande, samt om inköp af religions-böcker.

Öfverseende och granskning af Kyrkolagen och dermed gemenskap ägande Ecclesiastik-författningar.

Sedan Rikets Ständer, vid sist öfverståndna riksmöte, gjort underdånig hemställan, rörande så väl öfverseende och förbättring af 1686 års Kyrkolag och sedermera utkomna Ecclesiastik-författningar, tillika med förordningen af den 11 Februari 1687 om rättegångs-ordning vid Dom-kapitlen, som angående upphörandet af Konsistoriernas domsrätt och vissa administrativa åtgärders öfverlåtande till Biskoparnas särskilta handläggning, samt Presteståndet dervid om en föregående särskilt revision i underdånighet anhållit; har Kongl. Maj:t med bifall härtill, förordnat trenne i kyrko-lagfarenheten kunniga och erfarna Prestmän, att öfverse och granska Kyrkolagen och dermed gemenskap ägande Ecclesiastik-författningar, samt utarbeta förslag till de rättelser och förbättringar, som kunde pröfvas nödiga. Detta underdåniga förslag, som redan är afgifvit, har, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, blifvit till trycket befordrat.

I sammanhang med Svenska Kyrkans och Församlingens angelägenheter, har Kongl. Maj:t sorgfälligt sökt befordra det uppvexande slägtets bildning samt litteraturens och vetenskapernas förkofran.

Folkskolor och Pedagogier på landet.

Utom den Rikets Konsistorier anbefallta tillsyn öfver det sätt, hvarpå allmogens barn uppfostras, har Kongl. Maj:t, med afseende å Rikets sist församlade Ständers underdåniga framställning, rörande Barna-undervisningens förbättrande, vidare erinrat Konsistorierna och Presterskapet, att verksamt befordra vexel-undervisningens införande, der lokala förhållanden sådant medgifva, äfvensom att vid förslag till klockaresyslor hafva särskilt afseende på sökande med kunskaper i denna läsmethod; hvarförutan Konsistorierna blifvit förständigade, att vid sammanläggningar af Kyrkor och Socknar, hvarigenom Presterskapets predikobesvär förminskas, efter församlingarnas hörande, föreslå hvad förbättrad åtgärd för skol-undervisningen må i sammanhang dermed kunna tillvägabringas. Kongl. Maj:t, som låtit, genom den år 1812 tillförordnade Uppfostrings-Kommitté, utarbeta fullständigt förslag till en Författning om Folkskolor och Pedagogier på landet, hvilket i sammanhang med den allmänna regleringen af Rikets undervisningsverk, kommer att hufvudsakligen pröfvas, har med Nådigt välbehag ansett och fastställt de flera inom Riket dels genom menigheters och församlingars Christliga omtanka, dels medelst enskilta medborgares frikostiga nit tillvägabragta och hos Kongl. Maj:t anmälta anstalter till ständiga eller ambulatoriska skolors inrättande och uppbyggande af skolhus, jemte det Kongl. Maj:t för sådant ändamål icke allenast beviljat anslag af Kyrkors behållna tionde och andra tillgångar, samt hugnat antagna Lärare med tillagd tjenstårsberäkning, utan ock ofta af egna medel gifvit betydliga understöd.

Anslag till Arbets-skolors inrättande.

Det för vexel-undervisningens allmänna befrämjande i hufvudstaden stiftade samfund, som fortfar att dana skickliga ämnen till Lärare i landsorterna, och årligen om denna uppfostringsgren meddelar berättelse, har erhållit stadgar; och då samfundet, för anläggning af en Normal-skola och nödiga Arbets-skolor, i brist af egna tillgångar, hos Kongl. Maj:t anhållit, att till första organisationen och inredningen af sistnämnde skolor, undfå af allmänna medel en gång för alla 2,000 R:dr, samt för Lärare-personalens aflöning och läseskolornas underhåll årligen 2,000 R:dr, har Kongl. Maj:t, till befordrande af omförmälta arbets-skolors skyndsamma inrättande, funnit skäligt anslå en summa af 2,000 R:dr, att utgå af den under Kommers-Kollegii förvaltning då befintliga arbetshusfonden.

Rättelser och tillägg till 1820 års Skolordning.

Sedan de, jemlikt Skol-ordningens föreskrift, uppå Nådig befallning år 1824 i hufvudstaden församlade Revisorer öfver Elementar-Läroverken i Riket inkommit med underdånig berättelse och dermed förenadt betänkande, rörande samma inrättningars vidare förbättring, har Kongl. Maj:t funnit godt att, på sätt Dess under den 18 Maj 1825, aflåtna allmänna Cirkulär innehåller, besluta och till efterlefnad stadga de uti 19 särskilta punkter upptagna rättelser och tillägg, i afseende på 1820 års Skolordning och dess tillämpning, hvilka, utan rubbning i Läroverkens nuvarande inrättning, samt utan hinder för deras afsedda allmänna reglering, ansetts nödiga och behöfliga. Hvad revisionen för öfrigt föreslagit och hemställt om Elementar-Läroverkens fullkomligare organisation och undervisningens ändamålsenligare förbättring jemte uppgift af dertill erforderliga medel, m. m.; har Kongl. Maj:t velat låta komma under närmare skärskådande, i förening med en fullständigare granskning af samtliga Rikets Ständer.

Allmänna Uppfostrings-Verket.

Imellertid, och i ändamål att bereda all möjlig ordning, omfattning och fullkomlighet uti allmänna Uppfostrings-verkets samtliga delar, har Kongl. Maj:t i förekommande särskilta frågor, så vidt med lokala förhållanden och förevarande tillgångar, utan Statsverkets betungande, funnits förenligt, stadgat och förordnat om förändring eller ny organisation af Pedagogier samt Apologist- och Lärdoms-skolor; om uppbyggande af Skole-, Gymnasii- och Bibliothekshus; om Lärares tillsättande och lön-regleringar, i följd af interims-staten eller särskilta behof, om befordrande af natural-historiens studium och gymnastiska öfningar; om lön-anslag för dervid anställda Lärare, m. m.

Fördelning af till Stiftens Kassor, inflytande besparda lönings- och pastorats-vakans-medel m. m.

Äfven hafva, uppå vederbörandes förslag, Nådiga föreskrifter blifvit meddelade, dels angående lämplig fördelning af till Stiftens kassor inflytande besparda lönings- och pastorats-vacance-medel, dels om behörigt användande af de under interims-lönestaten uppkommande disponibla tillgångar.

Beslut om anläggande af ett Gymnasium inom Lunds Stift.

Utom de för Stockholms Stad och på Gottland inrättade nya Gymnasier, har Kongl. Maj:t jemväl, under den 24 Mars 1824, beslutat anläggande af ett Gymnasium inom Lunds Stift uti staden Sölfvitsborg, och dervid, i afseende på blifvande nödiga fonder, uppbörds och redovisningssätt samt regleringen i allt öfrigt, gifvit nödiga föreskrifter.

Förbättring och reglering af Carolinska Akademiens i Lund fonder och särskilta lön-anslag.

Kongl. Maj:t har, med afseende på Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens af gifna underdåniga berättelse om tillståndet med Carolinska Akademiens i Lund fonder och särskilta lön-ansla, fastställt den reglering och förbättring i åtskilliga delar, som funnits af nöden för Universitets-kassans upphjelpande; och hafva derförutan de, till beredande af en ökad löningsstat påräknade spanmålsbidrag af hvarje Professor, som tillträdt Prebende-pastorat, blifvit, genom Nådigt förordnande, bestämda, äfvensom i samma afseende vissa tunnor afradsgild spanmål anslagna, att af Theologie-Adjunkternas och Seminarii-Prefektens prebende i vederbörlig ordning till löningsfonden utgå.

Medico-theologiska Stipendier.

Enär Rikets Ständer ansett den till Medico-Theologiska Stipendier vid Uppsala och Lunds universiteter årligen anslagna summa af 5,000 R:dr böra till 2,000 R:dr inskränkas, har Kongl. Maj:t, i följd häraf, den 19 Oktober 1824 stadgat de förändringar, som uti Reglementet for nämnde stipendier derefter skulle äga rum.

Resstipendier.

För vetenskapliga insigters inhemtande och utvidgande under utrikes resor, har Kongl. Maj:t beviljat lämpliga understöd och resstipendier; äfvensom Kongl. Maj:t, vid förekomna befordringar och andra tillfällen, ej underlåtit att uppmuntra och belöna all utmärktare litterär förtjenst, så vidt de knappa tillgångarna kunna sådant medgifva.

Militära Undervisnings-Verket.

Jemte det Kongl. Maj:t sålunda till allmänna uppfostrings-väsendets särskita delar egnat en oafbruten omsorg, har Kongl. Maj:ts synnerliga uppmärksamhet varit fästad å en af Rikets Ständer år 1823 gjord hemställan om vissa åtgärders vidtagande till undersökning af militära Undervisnings-verkets tillstånd i Riket, och de förändringar i dess organisation, som häraf borde föranledas; och enär Kongl. Maj:t ansett en grundlig och fullständig utredning af detta ämne säkrast och lämpligast befrämjas der igenom, att en sådan undersökning i ett sammanhang utsträcktes till Rikets undervisningsverk i allmänhet; så har Kongl. Maj:t, under den 21 December 1825, utnämnt och kallat flera för insigter, erfarenhet och nit utmärkte män, att utgöra en Kommitté, hvilken, under Ordförande af Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, Universiteteras Kansler, ägde att undersöka och granska Rikets hela Uppfostringsverk och alla dermed gemenskap ägande föremål, samt afgifva de förslag till ändringar och förbättringar, som, i följd deraf, kunde pröfvas tjenliga.

Kongl. Maj:t, som oförtöfvadt införväntar Kommittéens underdåniga betänkande, hvilket genom trycket kommer att till allmänhetens kännedom befordras, är sinnad att, med anledning deraf, till Rikets nu församlade Ständer göra de Nådiga framställningar, som omständigheterna kunna påkalla.

Sedan denna Kommitté på förhand i underdånighet hemställt och föreslagit, att, till utrönande huruvida i stället för den nu i skolorna öfliga klassläsning, den så kallade ämnesläsnings-metoden skulle äga företräde, en Elementarskola i hufvudstaden måtte på allmän bekostnad få inrättas, till användande af sistnämnde läsnings-metod, och tillika afgifvit förslag till samma Inrättnings verkställighet och dertill erforderliga kostnader, har Kongl. Maj:t funnit skäl att dertill lemna Dess Nådiga bifall, och för organisationen af en så beskaffad Skolinrättning förordnat en direktion, under Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens öfverinseende.

Lagsamling.

Med afseende å nyttan af en ny och fullständig redaktion af Sveriges äldre Lagar, har Kongl. Maj:t åt tvenne för insigter och skicklighet kända akademiska Lärare uppdragit, att en sådan samling författa och utgifva. Genom deras försorg har redan af trycket utkommit en utarbetad samling af gamla Westgötha-Lagen.

På det att allmänna Författningar och Beslut må på ett allmännare och lämpligt sätt blifva för allmänheten tillgängliga, och med afseende å Rikets Ständers härutinnan hemställda förslag, har Kongl. Maj:t låtit föranstalta om utgifvandet af ett officielt Tidningsblad, under benämning af Svensk Författnings-samling, hvilket ifrån och med år 1825 fortgått, och hvarigenom, enligt af Kongl. Maj:t fastställda grunder, med viss inskränkning och besparing uti det på Statens bekostnad varande årstrycket, alla från Kongl. Maj:ts och Rikets Embetsverk utgående Förordningar, Kungörelser, Cirkulärer, äfvensom Domar och Utslag, innefattande prejudikater eller af allmän beskaffenhet, samt andra officiella Handlingar blifva till allmän kännedom med behörig skyndsamhet meddelade.

Allmänna helsovårdens förbättring.

Till allmänna helsovårdens förbättring och utvidgande, har Kongl. Maj:t, i enlighet med Rikets Ständers beslut om beviljadt löneanslag för ett ökadt och tillräckligt antal Provincial-medici i Riket, förordnat om särskilta sådana Läkares behöriga tillsättande i åtskilliga Län, jemte bestämmande för dem af tjenliga distrikt och stationer.

Sedan Kongl. Maj:t uppdragit åt Sundhets-Kollegium att utarbeta och afgifva underdånigt förslag till inrättande af Helsovårds-Kommittéer å landet, och Kollegium öfver detta ärende med underdånigt betänkande inkommit, har Kongl. Maj:t i Nåder stadgat, att Församlingarnas Kyrkoråd, hvilka redan äga skyldighet att vaka öfver ordning och sedlighet, äfven hädanefter bör tillkomma ett närmare inseende öfver hvad den allmänna helsovården tillhör, för hvilket ändamål Kongl. Maj:t, genom 2:ne Nådiga Kungörelser af den 27 Februari 1828, föreskrifvit åtskilliga ändringar och tillägg, dels i Kongl. Förordningen den 26 Februari 1817 om Sockenstämmor och Kyrkoråd, dels uti vissa nu gällande Medicinal-författningar; äfvensom Kongl. Maj:t tillika anbefallt Kollegium att, i enlighet härmed, för Kyrkorådens och vederbörandes behof, utarbeta ett fullständigt sammandrag af Medicinal-författningarna.

Vaccinationens befordrande.

I anseende till den år 1823 på flera ställen inom Riket yppade koppsmitta, har Kongl. Maj:t ytterligare anbefallt vidtagande af nödiga försigtighetsmått till smittans hämmande och vaccinationens allmännare befordrande; och afgifves årligen från Sundhets-Kollegium underdånig berättelse om vaccinationens fortgång, jemte förslag till lämpliga vaccinations-premiers utdelande.

Då Kongl. Maj:t af de underdåniga rapporter, dem Landshöfdingarne äfvenledes blifvit anbefallta att afgifva om helso-tillståndet inom Länen, med bekymmer erfarit de flerestädes under nästförflutna år gångbara sjukdomar, har Kongl. Maj:t låtit genom vederbörande deremot skyndsamt vidtaga de kraftigaste anstalter.

Sjukvården inom hufvudstaden.

Af samma anledning har Kongl. Maj:t fästat en synnerlig uppmärksamhet å sundhets-förhållandet inom hufvudstaden, och sedan särskilta provisoriska sjukanstalter blifvit anbefalldta, förordnat en Kommitté att undersöka beskaffenheten och bristerna af stadens närvarande sjukvårds-inrättningar, samt afgifva förslag till behöfliga förändringar, och förbättringar, i följd hvaraf Kongl. Maj:t ock låtit utfärda förnyade instruktioner for Stadens Läkare och Fattig-medici, samt forordnat om de hufvudsakligaste åtgärder till anläggande af en allmän, emot behofvet svarande, sjukhus-inrättning; äfvensom Kongl. Maj:t för detta ändamål upplåtit en på Södermalm belägen Kronans egendom.

Medicinalväsendet.

Med anledning af Rikets Ständers år 1823 vidtagna beslut om förändringar i afseende på medicinal-fonden och Sundhets-Kollegii Stat, har Kongl. Maj:t, till vederbörandes iakttagande, föreskrifvit de åtgärder, som sålunda uti medicinalväsendet komma att äga rum^[5]. Genom de af Sundhets-Kollegium de senare åren aflåtna redogörelser och hemställanden, har Kongl. Maj:t likväl inhämtat, att förnämligast det från 8,000 till 6,000 R:dr förminskade årliga anslag, till kostnader vid farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande, varit högst otillräckligt, så att den häruti uppkomna brist åtskilliga gånger måst betäckas af andra medel. Kongl. Maj:t ser sig således nödsakad att vid nu ingående Riksdag ytterligare fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å detta angelägna ämne.

Hospitalernas förbättring.

Kongl. Maj:t har ansett mensklighetens rätt kräfva en ändamålsenlig förbättring af Hospitalerna i Riket. De hafva tillförene snarare synts vara inrättade till vansinnigas skiljande ifrån allmänna sammanlefnaden, än till dessa olyckligas förhjelpande till helsan och återställande till samhället. Redan år 1822 infordrades underrättelser om lämpligaste sattet till Hospitalernas bättre organisation. Derigenom upplystes, att detta välgörande ändamål icke, utan genom Hospitalernas centraliserande, kan med framgång vinnas. Kongl. Maj:t har desto heldre i Nåder bifallit tillämpningen af denna grundsats vid Hospitalernas nya organisation, som den äfven instämt med Rikets Ständers egna, år 1823 yttrade åsigter och underdåniga önskningar.

Till Central-hospitaler äro Malmö och Wadstena redan utsedda^[6], och det tredje kommer på tjenligt ställe i öfra delen af Riket att framdeles inrättas, när de tvenne förstnämnde hunnit fullbordas och hospitals-fondens tillgångar sådant medgifva. Till utvidgande af Malmö Hospital äro flera derintill belägna tomter inköpta, och en varaktig stenhusbyggnad uppförd för 80 personer, hvarigenom omkring 180 vansinniga kunna i detta Hospital intagas. De der införda ordningar hafva haft de mest välgörande följder, så att flera, till och med våldsamma dårar återvunnit sina sinnens bruk och från Hospitalet friska utgått. Intet ställe kan för ett Central-hospital vara bättre beläget, än Wadstena, hvarföre verksamma anstalter till dess utvidgande äfven äro vidtagna. Kongl. Maj:t har i Nåder tillåtit Dess Serafimer-Ordens-Gille att för 12,000 R:dr Banko inköpa de fordna krigsmanshusbyggnader som förut voro till en Korrektions-inrättning upplåtna. Norra flygeln är i år reparerad och så inredd, som ett Hospital efter senare tiders erfarenhet bor vara inrättadt. 150 dårar kunna deruti inrymmas, och ett lika antal framdeles i den vestra flygeln, som nästa år kommer att iståndsättas; hvarigenom, och då det gamla Hospitalet äger rum för 80 personer, 380 kunna vid Wadstena emottagas och vårdas. Wexiö Hospital är efter branden nu rymligare och ändamålsenligare åter uppbygdt. Sex Hospitaler, nemligen i Calmar, Carlskrona, Halmstad, Jönköping, Wenersborg och Umeå hafva blifvit indragna och hospitalshjonen till andra Hospitaler flyttade. Med sådana indragningar kommer framdeles, allt efter som Central-hospitalerna hinna sin fullbordan, att fortfaras, dock så att åtskilliga, så kallade Dispositions-hospitaler i vissa landskap bibehållas, till förvarande och vårdande af dårar med organiska fel och andra obotliga sjuka med ohyggliga lyten, fallande-sot, m. m. En förändrad Spis-ordning är vid alla Hospitaler införd, så inrättad, att hospitalshjonen erhålla en sundare föda.

Hospitalernas förvaltning.

Hvad Hospitalernas förvaltning angår, har Kongl. Maj:t funnit den speciella tillsynen böra, hädanefter som hittills, besörjas af deras Föreståndare, Landshöfding och Biskop, biträdda af Kyrkoherden och Borgmästaren på stället, och, der sådant icke lämpligen ske kan, af en Direktion i orten, såsom vid Wadstena och andra Hospitaler redan är i verket satt, men tillika ansett en Öfverstyrelse af samtliga Hospitalerna vara lika nödvändig till vinnande af säkerhet vid lokala administrationen och anslagens behöriga fördelning emellan Hospitalerna efter deras ej sällan af tillfälliga omständigheter omskiftande behof, som för bibehållande af enhet i föreskrifter och öfversigt af det hela, hviiket allt erfarenheten, under den tid en Öfverstyrelse saknades, dessutom tillförlitligen bestyrkt.

Veterinärs-inrättningar.

Sedan Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Veterinär-inrättningen vid sist öfverståndna Riksdag, bestämt det anslag af allmänna medel, som för ett Central-institut i hufvudstaden borde utgå; har Kongl. Maj:t, efter derom af Dess Sundhets-Kollegium uppgjordt förslag för denna inrättning i alla delar, under den 28 Maj 1824, utfärdat ett fullständigt Reglemente, samt till Lärare förordnat för skicklighet och kunskaper kända personer; och enär således genom denna nyttiga anstalt tillfälle blifvit beredt till Veterinär-läkarekonstens utvidgande och fullkomnande, har Kongl. Maj:t den 3 Juni samma år fastställt ett allmänt Reglemente för Djurläkare och deras skyldigheter, hvarförutan Kongl. Maj:t, som årligen ifrån Sundhets-Kollegium inhemtar berättelser om Veterinär inrättningens i Stockholms beskaffenhet och fortgång, i mån af Dess Befallningshafvandes anmälte förslag om Länens invånares åtagna bidrag, låtit för de särskilta Veterinär-anstalter, som kunnat i orterna upprättas, meddela nödiga reglementariska föreskrifter.

Alldenstund Kongl Maj:t funnit den år 1750 gifna Förordning om boskaps-sjuka vara i flera hänseenden till nuvarande förhållanden mindre lämplig, har Kongl. Maj:t låtit utarbeta förslag till en ny och förbättrad Författning i detta ämne, hvilken, efter vederbörlig granskning, blifvit under den 23 Januari detta år utfärdad.

Föreningar till beredande af arbetsförtjenst för de fattiga.

Kongl. Maj:t, som vid alla tillfällen och jemväl medelst betydliga understöd af egna medel, sökt förekomma armod och nöd, samt uppmuntra idoghet och sparsam hushållning, har, uppå skedda anmälanden, med Dess höga stadfästelse försett flera inom Riket ingångna eller närmare reglerade föreningar, till beredande af arbetsförtjenst för de fattiga samt förekommande af sysslolöshet och tiggeri, till pensionsanstalter, enke- och pupill-kassor, samt fattig- och sockne-magasiners anläggande, m. m.

Förnyade Reglementen för de i hufvudstaden varande Barmhertighetsverk.

Till åstadkommande af en säkrare förvaltning af de i hufvudstaden varande Barmhertighetsverk, Allmänna Barnhuset och Sabbatsbergs Fattighus, har Kongl. Maj:t för dessa Inrättningar utfärdat förnyade Reglementen; hvarförutan Kongl. Maj:t uti stadens allmänna fattigvårds-anstalter befordrat all möjlig utvidgning och förbättring.

---

Granskning af det nya Civil-Lag-förslaget.

Då Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag åtskiljdes, yttrade Kongl. Maj:t Sin afsigt att, vid det Riksmöte som nu börjas, förelägga Rikets Ständer det af en särskilt Kommitté uppgjorda och till Kongl. Maj:t öfverlemnade förslag till ny Civil-lag; äfvensom Kongl. Maj:t förklarade, det Straff-lagen likaledes skulle blifva föremål för Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, så att den komme att bära stämpel af en sorgfällig vård om allmän och enskilt säkerhet. För sådant ändamål hafva flera förberedande åtgärder blifvit vidtagna. Den 11 Mars 1824 beslöt Kongl. Maj:t, dels att Lag Kommittéens, i anledning af inkomna anmärkningar öfver de tryckta och utdelade Balkarna af Civil-Lagen, redan företagna revision borde skyndsammeligen fullföljas och afslutas, och dels att, till fortskyndande af förslaget till Kriminal-lagen, all befattning dermed borde upphöra för Lag-Kommitténs så kallade granskande Ledamöter, samt de arbetande ensamt äga att dermed sig sysselsatta och förslag till Kongl. Maj:t ingifva, hvarefter Kongl Maj:t ville om detsammas ytterligare granskning vidare förordna. Revisionen af Civila Lagen blef sedermera fortsatt af Lag-Kommitténs både arbetande och granskande Ledamöter, med all den skyndsamhet, som ämnets vigt och de granskande Ledamöternas öfriga trägna göromål tilläto, hvarvid de gamla förslagen måste till en del omarbetas. Detta arbete och tryckningen deraf kunde likväl ej slutas förr, än den 21 Augusti 1826, då hela nya Civil-lagförslaget, med dertill hörande Rättegångs-Balken, blef i ett sammanhang Kongl. Maj:t understäldt, beledsagadt af Kommittéens både äldre och nyare protokoll och motiver. I enlighet med den för Lagförslagets granskning stadgade ordning, öfverlemnade Kongl. Maj:t detsamma till Högsta Domstolen, som på den dag i hvarje vecka, hvilken från andra ärenden varit ledig, dermed sig sysselsatt.

Emellertid har det ej undfallit Kongl. Maj:ts uppmärksamhet, huruledes det nya Lagförslaget, som rörde nästan hvart enda medborgerligt förhållande, ej annat kunde än i betydligaste mån inverka på hvarje medlem i samhället, hvadan Kongl. Maj:t, oaktadt Dess förtroende till de mäns upplysning och insigter, åt hvilka samma arbete varit anförtrodt, likväl, till ytterligare ledning för Dess omdöme, ansåg nödigt och nyttigt att påkalla de kunskaper och den erfarenhet, som funnos inom Hof-Rätterna. Af sådan anledning har Kongl. Maj:t den 16 November 1826 i Nåder befallt, att Presidenterna i hvarje Hof-Rätt skulle äga utse tvenne Ledamöter derstädes, hvilka, under Presidentens ordförande, borde sammanträda, i ändamål att öfverse det uppgjorda förslaget och yttranden deröfver meddela, hvarvid borde fästas synnerlig uppmärksamhet, ej allenast på de förändringar och tillägg i våra nu gällande Lagar, som blifvit föreslagna, utan ock huruvida stadganderna i allmänhet vore enkelt och klart uttryckta, och derigenom lättfattliga så väl för domare och sakdrifvare, som för parterna sjelfva; i följd hvaraf, och der ändringar eller jemkningar syntes nödiga, ny redaktion skulle såsom alternativ framställas; och borde Presidenten och de utsedde Hof-Rätts-Ledmöterne senast den 1 derpå följande Augusti inkomma till Kongl. Maj:t med hvad de hade att anmärka, erinra och föreslå. Med afseende dessutom å nyttan och nödvändigheten deraf, att uti ett ämne af så stor vigt och inflytande på det allmänna och enskilta välståndet, tillfälle lemnades ej allenast för vederbörande Embetsmän, särdeles Domare, utan ock för hvar Svensk medborgare, att, innan lagstiftande makten toge förslaget till slutlig pröfning, få deröfver inkomma med de erinringar eller påminnelser, hvartill de kunde finna anledningar; förordnade Kongl. Maj:t den 23 Januari 1827, att Justitie-Kansleren skulle ej allenast genom Cirkulär till samtlige Landshövdingar och Domare, utan äfven i allmänna Tidningarna, i afseende på enskilta personer, kungöra denna Kongl. Maj:ts åsigt, med tillkännagivande, det sådana anmärkningar finge inom den 1 påföljande Augusti till honom ingifvas.

De anmärkningar, hvilka från Presidenterna inkommit, hafva sedermera, på Kongl. Maj:ts befallning, blifvit genom trycket allmänheten meddelade. Under loppet af den derefter förflutna tid hafva sådana hinder mött for förslagets slutliga granskning både i Högsta Domstolen och hos Kongl. Maj:t i Stats-Rådet, att vidare uppskof med detta vigtiga och grannlaga ämne ej kunnat undvikas. I anseende härtill, och då äfven i öfvervägande kommit, att, oaktadt de anbefallta Ledamöterna, enligt Kongl. Maj:ts särskilta Nådiga befallning, oafbrutet varit sysselsatta med förslaget till en ny Kriminal-lag och dertil hörande Rättegångs-ordning, samma förslag ännu icke kunnat afgifvas, eller förr än nästinstundande år blifva färdigt till vidare granskning, så att Lagverket i alla fall icke kunnat i hela sitt sammanhang till Rikets Ständer öfverlemnas; att flera i den nu gällande Civil-lagen utsatta straff eller ansvarsbestämmelser i den nu föreslagna äro uteslutna, för att i Straff-lagen införas; att Jorda-, Handels-, och Byggninga-Balkarna i 1734 års Lag innehålla flera föreskrifter i ämnen, som egentligen utgöra föremål för den, enligt Grundlagarna, på Kongl. Maj:t ensamt beroende ekonomiska Lagstiftningen, hvilka ämnen af sådan orsak blifvit uteslutna i den föreslagna nya Civil-lagen, och hvarom Kongl. Maj:t beslutat att i annan väg låta sammandraga och utarbeta särskilta Forfattningar; så att, om den nya Civil-lagen skulle antagas till efterlefnad och den gamla afskaffas, innan berörde utarbetning blifvit verkställd, en brist äfven i vissa sådana stadganden möjligen uppkomme, som skulle föranleda till ofullkomlighet och osäkerhet i tillämpningen; har Kongl. Maj:t ansett civila Lagen, om den ock nu kunde komma under pröfning, likväl på det hela sakna den fullständighet, att den kunde till efterrättelse antagas, och finner Sig således föranlåten att än ytterligare uppskjuta med att till Rikets Ständer öfverlemna det nya Lagverket.

Kongl. Maj:t känner lifligt behofvet af en ny och förbättrad Lag, äfvensom den rätt, Rikets Ständer och Svenska Folket äga att snart få hugna sig deraf; men Kongl. Maj:t känner lika lifligt huru stor försigtighet en sådan förändring erfordrar: Oaktadt alla bemödanden, uteblifva dock aldrig misstag, hvilka kunna och böra rättas, genom allt ytterligare fortsatta granskningar; och hyser Kongl. Maj:t den öfvertygelse, att en nation är vida bättre belåten med ett långsamt och öfvervägdt, än med ett förhastadt antagande af den Lag, som skall bestämma hennes framtida rättsförhållanden.

Fängelser och Arbets-inrättningar.

Med bifall till Kongl. Maj:ts vid sigta Riksdag gjorda framställning, öfverlemnade Rikets Ständer då till Kongl. Maj:t att vidtaga åtgärder, för att i hufvudstaden organisera en större Korrektions-anstalt för vanartiga och sysslolösa personer, hvarigenom den förut i Wadstena befintliga Arbetshus-inrättning, såsom i flera afseenden icke motsvarande det med dess anläggning åsyftade ändamål kunde komma att upphöra; hvarjemte Rikets Ständer anmälte, att, i händelse den af f. d. Magasins-Direktionen förut disponerade egendomen Tanto bränneri kunde användas till en slik inrättning, densamma vore ledig att dertill disponeras. Sedan Kongl, Maj:t funnit nödigt förordna en särskilt Styrelse för fängelserna och arbets-inrättningarna, och denna Styrelse, efter anställd undersökning å stället, förklarat Tanto Bränneri, på åtskilliga grunder, icke utan de största svårigheter, kunna till Korrektions-inrättning användas; har Kongl. Maj:t vid granskning af de flera förslag, som blifvit uppgjorda, och med noggrann omsorg att förena största besparing i utgifterna med största ändamålsenlighet i afseende på säkerhet i fångbevakningen, samt möjlighet att bereda fångarnes förbättring for framtiden, ansett lämpligast förordna; att det förut å Långholmen befintliga, och till vanartiga qvinspersoners förvarande använda, Kronospinnhus skalle utvidgas och inredas till Korrektions-inrättning for sådana sysslolösa personer af mankönet, hvilka, enligt gällande författningar, äro till allmänt arbete förfallna; att, till beredande ej allenast af utrymme för de förut å Spinnhuset förvarade qvinspersoner, utan ock af möjlighet att emottaga ett ökadt antal, ett särskilt Korrektionshus skulle anläggas å hufvudstadens norra malm, hvarest en dertill ganska lämplig lokal, till hörig Stora Barnhuset, blifvit, emot en årlig afgifts erläggande, anskaffad; att Malmö Citadell, som hittills varit användt endast till straff-fängelse för brottslingar, skulle utvidgas och inredas så, att utrymme der må finnas för dem af mankönet, som i södra delen af Riket dömmas förfallna till arbete, samt att, i den mån byggnaderna och inredningarna af Korrektions-inrättningarna både i Stockholm och Malmö hunnit fortskrida, de i Wadstena allmänna arbetsinrättning förvarade personer, efter omständigheterna, skulle förflyttas till Stockholm eller Malmö, samt de förut till samma inrättning använda byggnader åt Serafimer-Ordens-Gillet upplåtas.

Under omedelbar ledning af Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar, hafva alla dessa anstalter blifvit med omsorg påbörjade och med drift fortsatta. Arbetet efter denna plan har icke ännu hunnit att i alla detaljer fullbordas; men likväl har redan för ett och ett halft år sedan Stockholms norra Korrektions-inrättning blifvit så färdig, att de å Spinnhuset förut förvarade qvinspersoner blifvit ditflyttade och nu derstädes hållas till nödig verksamhet. Tillbyggnaderna och inredningen af den södra Korrektions-inrättningen fortgå oafbtutet, och äro så framskridna, att de inom första hälften af nästa år kunna vara alldeles fullbordade, med användande af fångarna till byggnads-arbetet, hvarigenom ansenlig besparing vinnes i den för ett företag af denna stora omfattning åtgående betydliga kostnad.

Under loppet af innevarande år har den beslutade utvidgningen af Malmö Citadell kunnat påbörjas och fortsättas, så att vid slutet af sommaren tillfälle var beredt att emottaga en del af arbetsfångarna från Wadstena Korrektions-inrättning, hvilken senare nyligen blifvit alldeles uttömd.

Såsom ländande till förbättring i de härutinnan redan varande straff-anstalter, har Kongl. Maj:t förordnat, att de för brott till fästnings-arbete dömda personer borde, med afseende å brottens olika beskaffenhet, emellan fästningarna klassificeras^[7] hvilken fördelning ock blifvit till verkställighet befordrad.

Under den 26 Oktober 1826 har Kongl. Maj:t beslutat, att vid Wanäs fästnings-byggnad uppsätta en Pionier-korps, som har till ändamål, att personer, hvilka förverkat sin frihet, må derstädes, till samhällets säkerhet och nytta, hållas i förvar och under tjenlig sysselsättning, korrektionel behandling och militärisk disciplin, återföras till en förbättrad lefnad. För denna af trehundrade man bestående korps, hvars första uppsättning utgjorts af de mest pålitliga arbets-arrestanterna vid Wadstena, äro militäriska och ekonomiska Reglementen dels redan utfärdade dels under utarbetande.

En Kommitté har blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder förordnad att företaga granskning af alla för närvarande, angående lösdrifvare så af man- som qvinnokön, gällande författningar och föreskrifter, samt utarbeta och i underdånighet ingifva förslag till en ny förordning i detta ämne. Ett sådant förslag har nyligen blifvit fulländadt och till Kongl. Maj:t ingifvit; och vill Kongl. Maj:t, efter det vederbörandes deröfver infordrade utlåtande inkommit, taga detsamma i öfvervägande.

Om de lagförklaringar, som, sedan sista Riksdag, blifvit af Kongl. Maj:t med Dess Högsta Domstol meddelade, lära Rikets Ständer, genom deras Justitiæ-Ombudsman, erhålla underrättelse, så att någon vidare framställning deraf nu icke erfordras.

---

Stor- och Enskiftes-verket.

Åt jordbrukets och landthushållningens framsteg och förkofran har Kongl. Maj:t ägnat en fortfarande uppmärksamhet. Den sammanföring af hittills gällande Stor- och Enskiftes-författningar, hvilken länge varit påtänkt och med skäl ansetts såsom ett kraftigt medel till beredande af ett förbättradt ägodelningsverk, har nu blifvit fullbordad, och i stället för förra stadganden i detta ämne, en ny allmän Skiftes-stadga för Riket utfärdad^[8], deri, bland annat, på sätt Rikets Ständer begärt, för skiftesmålens pröfning i första instantien, Ägodelnings-Rätter blifvit förordnade, hvarjemte flera särskilta till ämnet hörande föreskrifter äro meddelta. Åt en författning af så mycken vigt och inflytelse på landets fortgående odling och enskilta jordägares rätt, har Kongl. Maj:t sökt att gifva den största möjliga fullständighet; och om än erfarenheten framdeles skulle påkalla en eller annan jemkning deri, hyser Kongl, Maj:t likväl den förhoppning, att under en klok tillämpning af denna Författnings föreskrifter, välgörande verkningar för landets ekonomiska förkofran skola deraf, under tidens lopp, visa sig i bredd med den städse hos jordbrukaren tilltagande hågen för sina ägors sammandragning. I förening härmed har, jemte vissa förändringar i organisationen af Landtmäteri-staten, en ny förbättrad instruktion för de till denna stat hörande Embets- och Tjenstemän utgått^[9], med skärpta Föreskrifter, bland annat, i afseende på tilldanandet af en skicklig Landmäteri-korps, såsom för Ägodelningsverkets ändamålsenliga framgång af yttersta vigt; äfvensom, för en skyndsam föredragning i Kongl. Maj:ts Högsta Domstol af de der hädanefter betydligt ökade ägodelningsmål, en särskilt Revisions-Sekreterare blifvit förordnad. En länge för nödig ansedd, förbättrad Landtmäteri-taxa^[10], deri landtmätares och jordbrukares ömsesidiga fordringar äro noggrannare afvägda och bestämda, har äfven blifvit utfärdad.

Såsom ett ämne af nära sammanhang med Ägodelnings-författningarna, har Kongl. Maj:t, i förening dermed, tagit under granskning de om hemmansklyfning och jords afsöndring från hemman hittills gifna föreskrifter; och dervid, till ytterligare beredande af landets uppodling och folkmängdens förökande, funnit angeläget, att grunderna för klyfning af hemman blefve noggrannare bestämda, samt tillåtelsen att afsöndra jord eller andra lägenheter från hemman, under närmare utstakade vilkor och försigtighetsmått vidare utvidgad, hvarigenom, utan att äfventyra de olägenheter, som af en för långt utsträckt klyfning af skattdragande hemman kunna uppkomma, både lättade tillfällen skulle öppnas för den idoge, men mindre förmögne till bosättning och sjelfbestånd, och derjemte full säkerhet honom beredas i besittningen af sin lagligt förvärfvade jord, såsom den kraftigaste uppmuntran till densammas uppodlande och förbättrande: och är, i följd häraf, i detta vigtiga ämne en Nådig Författning, grundad på berörde åsigter af Kongl. Maj:t utfärdad^[11].

Afvittringarnas fortgång i Rikets norra provinser, för att i deras odling och befolkning vinna nya källor till ökad styrka för Staten, utgör ett lika vigtigt föremål för Kongl. Maj:ts regerings-omsorger. I Westernorrlands, Wester- och Norrbottens Län blefvo afvittringarna på Kronans bekostnad med år 1824 satta i gång, efter en derom för dessa provinser utfärdad särskilt Afvittrings-stadga och under de derefter förflutna fyra åren, för hvilka uppgifter äro aflemnade, hafva, oaktadt inom Norrbottens Afvittrings-Landtmätarne måst sysselsättas med ägoutbyte på Riksgränsen emot Finland, 426,605 tunnland allmänningsmark blifvit afmätta, samt 269 st. nybyggen, utom flera kronotorp, till anläggning beviljade. Likaså blef år 1825 afvittringen påbörjad i Herjeådalen, sedan de för denna provins särskilt erforderliga föreskrifter, i afseende så derpå, som rörande grunderna för ägodelningar och nybyggens anläggande derstädes, blifvit meddelta, samt särskilta understöd för nämnde delningar i denna af naturen vanlottade ort beviljade; och äro hemmanen i tvenne af provinsens socknar redan afvittrade. Inom Jemtland börja afvittringsgöromålen att närmas till slut, då endast en del utskiftningar af de af hemmanen anslagna ägo-områden, samt afvittringen och afmätningen af ett mindre antal Socknar återstå. Sedan denna förrättning dermed år 1821 bragtes i gång, hafva till sistlidet års slut 23 socknar blifvit afvittrade, innehållande nära 600 mantal med en ägorymd af 1,711,511 tunnland 3¼ kappland. Af öfverloppsjord, som med optionsrätt blifvit under de äldre hemmanen bibehållna, äro 20 25⁄144 ökade mantal uppkomna, och å Kronans bibehållna marker 70 särskilta nybyggen, om ¼ mantal hvardera, utsynta och anlagda; varandes nybyggare från Dalarne och andra Län dit inkallade och med understöd uppmuntrade. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gefleborgs Län hafva erhållit föreskrifter, för att påskynda de återstående sockendelningarna inom detta Län, samt till nybyggen upplåta de odisponerade kronomarkerna derstädes. Det angelägna Storskiftesverket i Dalarna fortgår i oafbruten ordning och har med ökadt årligt anslag blifvit understödt. I alla dessa provinser arbeta för närvarande, på Kronans bekostnad, 43 st. Landtmätare vid Afvittrings- och Storskiftes-verken, och en sammanlagd årlig summa af 32,500 R:dr är dertill af Nionde Hufvud-Titteln anordnad. I öfrigt har befallning blifvit gifven om meddelande af nybyggare i dessa orter af de ökade understöd, Rikets Ständer vid sista Riksdag åt dem anslagit, samt förberedande åtgärder anbefallde, så väl rörande ifrågavarande jemkning i skatteläggningsmethoderna i vissa af dessa Län till försäkrande af nybyggenas bestånd samt nybyggarnes utkomst och bergning, som angående en blifvande afvittring inom Lappmarkerna och en närmare ordning vid nybygges-anläggningar derstädes, hvarförutan föreskrifter blifvit gifna, att de till sågverket och stockfångst upplåtna kronoskogar skulle, till skattlagda hemman indelta, sågverken, för deras framtida bestånd, under orubblig besittning, såsom en oskiljaktig tillhörighet, emot bestämda vilkor öfverlåtas.

Odling af Dagsmåssen i Östergöthland.

Den redan vid förra Riksdagen anmälda, på Kronans bekostnad verkställda uppdikningen af Dagsmåssen i Östergöthland blef för några år sedan fulländad, så vidt det utan afsänkningar af den därvid belägna sjön Tåkern kunde med fördel låta sig verkställa. Omring 600 tunland jord af särdeles god beskaffenhet hafva derigenom blifvit odlingsbara, och vissa delar deraf redan burit vackra skördar. Kongl. Maj:t beslöt att denna mark skulle, indelad i 60 lotter, med åsatt årlig spanmålsränta, till skatte försäljas; men då, före verkställigheten deraf, förslag framställdes om användande till ekplantering för Flottans räkning af den invid måssen liggande Ombergs kronopark, å hvilken enskilta hemmansägare i orten innehafva skogs- och mulbetesrätt, och, för att dertill kunna ostyckad bibehålla kronoparken, fråga uppstod, att till ersättningar för nämnde skogs- och mulbetes-rätt, använda delar af måssen, har med försäljningen kommit att imellertid anstå, och måssen i stället blifvit mot årlig afgift utarrenderad. De af Rikets Ständer hemställda åtgärder, i afseende på sjön Wenerns bibehållande vid en jemn vattenhöjd, äro till verkställighet anbefallda. I öfrigt hafva på skedda framställningar åtskilliga undersökningar om sänkning af sjöar och vattendrag, för odlings-tillfällens beredande, tid efter annan blifvit af KongL Maj:t på allmän bekostnad förordnade.

Skogshushållning.

De föreskrifter i afseende på en förändrad reglering med Kronans under allmän vård varande skogar och allmänningar, hvilka Rikets Ständer, i följd af Kongl. Maj:ts Nådiga framställning vid sista Riksdag, antagit, hafva till verkställighet blifvit befordrade, och dessa i följd af outredda förhållande med skogarna och enskiltas anspråk derå, ofta invecklade och kinkiga regleringar sedan årligen fortgått. Å de för Kronans räkning bibehållna kronoparker har en förbättrad skogshushållning och vård blifvit införd, i enlighet med derföre uppgjorda föreskrifter^[12]. Med Kongl. Maj:ts bifall har en provisionel läro-anstalt vid Stockholms Djurgård blifvit inrättad, för att tilldana dugliga skogsbetjenter, i den mån de för skogsregleringen erfordrades; och hafva äfven enskilta der haft tillfälle att i skogshushållningen undfå undervisning. Sedan intetdera af de projekter till en för Sverige lämplig skogshushållning, hvilka, i följd af det utaf Kongl. Maj:t derföre af egna medel utsatta pris, inkommit, funnits af detta pris förtjent, har Landtbruks-Akademien fått befallning att utarbeta en enkel och fattlig praktisk lärobok i ämnet, för att sedan på allmän bekostnad och i landsorterna till jordbrukares råd, upplysning och efterföljd utdelas. Ytterligare har äfven en särskilt Kommitté, der Öfver-Hof-Jägmästaren är ordförande, blifvit förordnad, att undersöka och föreslå hvad än vidare, till införande af en förbättrad skogshushållning i landet, lämpligen kunde för närvarande föreskrifvas, likasom hvilka förändringar och förbättringar de om jagt gifna författningar och stadganden kunna tarfva, och hvad till jagtvårdens bättre besörjande må kunna vidtagas; och har, i följd af denna Kommittés förslag, beslut redan blifvit fattadt om organisation af ett ordentligt Skogs-institut för Statens räkning, dervid ett visst antal fri-elever skulle på allmän bekostnad underhållas^[13]. För verkställigheten af den å Öland, med rättigheten till utmarkernas fördelning hemmanen emellan förknippade skyldighet till trädplantering, hafva nödiga föreskrifter blifvit utfärdade. I öfrigt lemna de till Kongl. Maj:t årligen utkommande berättelser om planteringarna å flygsandsfälten i Halland och Skåne tillfredsställande uppgifter om en kraftig och ändamålsenlig fortgång; och hafva nödiga föreskrifter för vidare befordrande deraf, äfvensom till botande af ett flygsandsfält inom Kronobergs Län, blifvit utfärdade, samt särskilta understöd dervid blifvit anslagna.

Bergshandteringen.

Under den sedan sista Riksdag förflutna tidrymd har bergshandteringen, denna Rikets hufvudsakliga exportkälla, genom en jemn afsättning på jerneffekter, mot ett medelmåttigt pris, varit för sina idkare förmånlig och äfven i allmänhet vunnit icke obetydlig tillvext och förkofran. De kalkulerade tackjerns-tillgångarna i Riket hafva ansetts kunna lemna ett ytterligare odisponeradt öfverskott af 3,000 Skeppund, att till nya stångjerns-smiden användas, och de senare årens sänkta tackjernspris tyckas visa, att denna beräkning ägt god grund. Omkring 12,800 Skeppund nytt stångjerns-smide, samt 4,000 Skeppund ämnes-smide, hafva dels på eget, dels på köpe-tackjern blifvit beviljade, samt 8 stycken nya masugnar anlagda. Inom Norrbottens Län, der jernhandteringens uppkomst är af så mycken vigt för framtiden, har densamma nu börjat att af sig sjelft utveckla sig, och flera nya jernverks-anläggningar äro der nyligen dels verkställda, dels under arbete. En undersökning om utvägarna att understödja enskiltas företag i denna del har af utsedda Kommitterade blifvit verkställd, och deras betänkande och förslag, åtföljdt af Bergs-Kollegii underdåniga utlåtande, kommer att till Rikets Ständers åtgärd öfverlemnas. Kongl. Maj:t har emellertid, såsom ofvan anfördt är, i mån af tillgångarna, vidtagit nödiga åtgärder för landets fortgående afvittring och bebyggande, hvilket står i nära och ovilkorligt sammanhang med bergshandteringens fortkomst; äfvensom Kongl. Maj:t dels varit betänkt på sädana föreskrifters meddelande, hvarigenom Kronans skogar derstädes, under lämpliga vilkor, må till kol-fång för nya bruksanläggningar upplåtas, dels inställt alla vidare skogsförläningar åt sågverken, för att bibehålla nödiga skogstillgångar åt bruksrörelsen. Då Kongl. Maj:t ansett nyttigt, att den i andra länder, och egentligen i England, länge begagnade arbetsmetod för jernberedningen, medelst jernets garfning och valsning, här blefve till sin beskaffenhet närmare pröfvad och känd; har Kongl. Maj:t med särskilta beviljade förmåner understödt anläggningen af ett valsverk på större skala här i Riket, ehuru detsamma ännu icke kommit i verkställighet. Erfarenheten skall sålunda snart afgöra, huruvida detta tillverkningssätt här kan medföra någon verklig fördel för bruksidkare, och huruvida det kan tjena till befordrande af jern-exporten i allmänhet. Med hänsigt till det väsendtliga gagn den i Fahlun inrättade praktiska bergs-skola beredt, till danande af skickliga ämnen i bergshandteringen, hafva åtgärder blifvit fogade att kunna fördubbla antalet af elever derstädes; äfvensom Kongl. Maj:t till denna läroinrättning förärat en Kongl. Maj:t enskilt tillhörig samling af geologiska stuffer, att vid undervisningen begagnas. En ny Hammarsmeds-ordning har blifvit utfärdad^[14], och föreskrifter gifna om regleringe* af kolstigarnas och kolsfkrindornas dimensioner för kol-levereringens lättare verkställande. Om nedläggningen af Ädelfors Guldverk^[15] har Kongl. Maj:t fattat Dess Nådiga beslut; äfvensom den beviljade bergslagsfriheten åt Gunnarskogs Bergslag i Wermland, sedan någon tackjerns-tillverkning icke der på lång tid idkats, eller nu mera kan idkas, blifvit indragen^[16].

Folkmängden.

Ett af de mest tillfredsställande förhållanden, som under den senare tiden fortfarande sig företett, och hvilket i främsta rummet verkar till landets framsteg i styrka och oberoende, är onekligen folkmängdens betydliga tillvext i Riket. På sätt Kongl. Maj:ts Nådiga Berättelse till Rikets ständer vid sista Riksdag upptager, hade från och med 1816 till och med 1820 folkmängden ökat sig med 119,624 personer, eller nära 23,925 per medium för hvarje år, och utgjorde vid sistnämde års slut 2,584,690 personer. Det derpå följande qvinqvennium, eller från och med 1821 till och med 1825, visar en tillökning på det hela af 186,562 personer, eller för hvarje år per medium ungefär 37,312, så att folkmängden vid 1825 års utgång uppgick till 2,731,252 personer. För det sista af dessa fem år, eller 1825, utgjorde tillökningen 43,850 personer, ett belopp, som äfven före Finlands afträdande icke någonsin förekommit. I närvarande stund kan Sveriges population beräknas till omkring 2,860,000 personer, och den tidpunkt är icke aflägsen, då landet räknar samma folkstock, som då Finland var dermed förenadt. De närmare med nit och omsorg samlade uppgifterna i förevarande ämne inhämtas af Tabell-kommissionens för nämnde qvinqvennium afgifna, underdåniga Berättelse, hvilken af trycket utgifven, enligt Kongl. Maj:ts förordnande, blifvit till Rikets Ständer utdelad.

Styrelseverken.

Åt den lika omfattande som vigtiga, af Rikets Ständer vid sista Riksdag behandlade frågan om en förbättrad organisation af Rikets Styrelseverk, har Kongl. Maj:t lemnat den handläggning, som omständigheterna och andra vigtiga göromål medgifvit. De ärender, som Kongl Maj:t ansett lämpligen böra ifrån de administrativa myndigheterna till domaremakten öfverföras, hafva blifvit från de förra afskiljda, och en behöflig minskning i dessas mångfaldiga göromål derigenom beredd. I följd deraf har Kommerse-Kollegii Justitie-division kunnat upphöra, likasom Bergs-Kollegii Ledamöters antal efter hand kommer att förminskas. I sammanhang med Stats-Kontorets redan verkställda nya organisation, har Kammar-Kollegii Afräkningskontor blifvit indraget^[17], samt Kartæ-Sigillatæ-Kontoret öfverflyttadt; äfvensom Bytes-kontoret i Kammar-Kollegium upphört, sedan få eller inga bytesärender nu mera återstå; hvarförutan särskilta interims-åtgärder blifvit anbefallta, för att fortskynda arbetets behöriga gång i Kammar-Kollegium, intilldess Kollegium kan erhålla dess slutliga, fullständiga organisation. General-Landtmäteri-Kontoret samt hela Landtmäteri-staten har, i förening med de nya Landtmäteri-författningarna, undergått ny reglering^[18], dervid åtta tjenster blifvit indragna och en Landtmäteri-fiskal blifvit tillsatt; äfvensom Landtmäteriverket blifvit från Kammar-Kollegium afskiljdt. Någon förändrad allmän organisation af Kongl. Maj:ts Kansli har icke ansetts kunna fullständigt uppgöras förr, än de af Rikets Ständer ifrågasatta ändringar i Regerings-formen, som härmed äga sammanhang, blifvit afgjorda; men emellertid äro vederbörande Expeditions-chefer anbefallta att i förhand, efter öfverläggning med hvarandra, vara betänkta på förslag härtill. Kansli-Styrelsen kommer deremot att oförtöfvadt upphöra, så snart ett derifrån infordradt utlåtande om öfverflyttningen af detta Verks befattningar blifvit afgifvit. Kongl. Maj:t har icke i allmänhet ansett full ledning for Dess beslut, i af seende på en förbättrad organisation af Rikets Kollegier, kunna hemtas af de redan afgifna förslagen, utan har pröfvat lämpligt, för ämnets fullständiga beredning, att dels Embetsmän i dessa Verk lemnades tillfälle att meddela, så väl nödiga upplysningar, om sina egna tankar öfver hvad organisations-förslagen innehålla, dels att andra om Verken särskilt kunniga personers utlåtande infordrades, helst, hvad nya löningsstater och instruktioner för Verken angår, några förslag dertill ännu icke blifvit utarbetade; och har Kongl. Maj:t, af sådan anledning, uppdragit åt särskilt utsedda Kommitterade, att hvar för sig föreslå en i alla delar förbättrad organisation af 1:o Kommerse-Kollegii Handels-division, med dertill hörande Manufaktur-kontor och Kontroll-verket, i förening hvarmed Kommitterade äfven böra utlåta sig rörande Hall- och Tull-Rätternas upphörande; 2:o af Bergs-Kollegium och hela Bergs-Staten, dervid fråga om Bergstings-Rätternas upphörande och Bergsfogdarnes indragning äfven förekommer; 3:o af Krigs-Kollegium och förvaltningen af Sjöärendena, hvarvid förslaget om Krigs-Kollegii Mititiæ-, Indelnings- och Husesyns-kontors öfverflyttning till Kammar-Kollegium särskilt kommer att öfvervägas, och 4:o af Sundhets-Kollegium. Likaså äro befallningar gifna om förslag till ny Instruktion och Stat för Kammar-Kollegium och Kammar-Rätten, samt åt det förra Verket, att utarbeta nya Instruktioner för Landshöfdingar, Kronofogdar, Häradsfkrifvare och Länsmän; åt Stats-Kontoret, att för detta Verk uppgöra ny Instruktion; åt Öfver-Intendents-Embetet att yttra sig om möjliga indragningar och föreningar af tjenster vid detta Verk samt Kongl. Museum; och åt Landtbruks- Akademien, Tabell-Kommissionen och Öfver-Direktören vid Landtmäteriet, angående de uppgifna förslagen för organisationen af Tabellverket och en statistisk Byrå, m. m.; äfvensom dessutom tid efter annan åtskilliga tjenster vid de administrativa Verken blifvit förenade eller bidragna, samt lämplig löneförhöjning de qvarvarande beviljad: I den mån dessa utlåtanden och förslag blifvit afgifna, kommer den återstående regleringen af Embetsverken att för sig gå; och Kongl. Maj:t hoppas, att genom användandet af Lönerna vid de redan indragna eller vidare öfverflödiga befunna tjensterna, till nödig tillökning vid de qvarblifvande, denna reglering, utan Statens betungande, må kunna verkställas. Kongl. Maj:t anser dessutom, att om äfven någon ökad kostnad härigenom möjligen skulle uppstå, densamma likväl aldrig bör komma i beräkning, jemförelsevis med fördelarna af en förbättrad organisation. För att bereda någon förbättring i lönevilkoren vid Lagmanstjensterna, har Kongl. Maj:t beslutat förening af åtskilliga Lagsagor. Till en jemnare och lämpligare reglering af lönerna vid Landshöfdinge-tjensterna är förslag anbefalldt. Inom Wermlands och Norrbottens Län har en tjenlig fördelning af Domsagorna blifvit beslutad, likasom en högst nödig tillökning och reglering af Fögderierna i det sistnämnda Länet. Med afseende å angelägenheten, att i en stad med den betydliga folkmängd som Norrköping, polis-göromålen med skyndsamhet och drift besörjas, har derstädes, på Borgerskapets begäran, en särskilt Poliskammare blifvit inrättad och en Instruktion för densamma utfärdad. På enahanda grunder har Kongl. Maj:t äfvenledes bifallit inrättandet af en Poliskammare i Carlskrona.

Statistiska uppgifter.

För att kunna erhålla fullständiga och tillförlitliga statistiska uppgifter om Riket, hvilket säkrast, i förening med jordens afmätning och kartläggning, socknevis beredes, är i den nya Instruktionen för Landtmäteristaten förordnadt, att sockne-kartor, med dertill hörande statistiska socknebeskrifningar, efter fastställda formulärer, skola af Landtmätare upprättas, samt sedan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Öfver-Direktören vid Landtmäteriet granskas. Då nit och omtanka vid uppgörandet häraf användas, samt Länsstyrelserna af Hushålls-sällskaperna dervid jemväl biträda, skall på detta sätt efter hand en noggrann och säker kännedom af landet i alla delar vinnas. Emellertid äro nya förbättrade formulärer gifna för Landshöfdingarnes Femårsberättelser, så att de må närmare uppfylla det i förevarande afseende dermed åsyftade ändamål.

Strömsholms Stuteri.

I anledning af Rikets Ständers vid sista Riksdag yttrade önskan, har, genom utsedde Kommitterade, en undersökning för sig gått, i afseende på en förbättrad organisation af Strömsholms Stuteri. Den plan, för att sätta Stuteriet i tillstånd att åstadkomma en större inverkan på hästafveln i Riket, hvilken Kommitterade uppgifvit, bestående hufvudsakligen deri, att årligen ett visst antal hingstar från Stuteriet i landet kringföras, har af Kongl. Maj:t blifvit gillad och med anslag af de till dess utförande nödiga medel, till verkställighet anbefalld.

Ersättningar för förluster vid ägoutbytet med Finland.

Då de jordägare vid Riksgränsen mot Finland, hvilka, i följd af Gränsreglerings-traktaten med Ryssland, måste afstå sina inom Finland belägna ägor, utan att de vid det härvid verkställda ägo-utbytet kunnat blifva för dessa förluster godtgjorda, varit berättigade till särskilt ersättning af Staten; så hafva, efter uppgjorda och fastställda grunder, dessa ersättningar, dels i jord, dels i penningar, nu mera blifvit dem tillagda, jemte det åtskilliga hemman särskildt dervid måst förmedling undergå.

Gästgifveri- och Hästskjuts.

I följd af Rikets Ständers, vid sista Riksdag framställda underdåniga önskan, rörande ytterligare anstalters vidtagande, för att befrämja gästgifveri-skyldighetens åtagande genom entreprenad, samt särskilta utvägar i öfrigt för ett förändradt åtgörande af den för landet så betungande hållskjutsen, har Kongl. Maj:t, för att än vidare utröna möjligheten af dessa entreprenadess allmänna ingående, i Nåder anbefallt Dess Befallningshafvande, att på de ställen inom Länen, der dylika entreprenader eller andra till samma ändamål ledande regleringar, hvarmed de skjuts-skyldige finna sig belåtne, icke redan ägt rum, ytterligare genom tjenliga framställningar till Skjuts-lagen, så vidt möjligt är, söka bereda ingåendet af sådana entreprenader, efter de i Kongl. Cirkulär-brefvet den 13 Augusti 1810 hufvudsakligen fastställda grunder, och med iakttagande i öfrigt af de omständigheter Kongl. Maj:t till lättande af denna anstalt, såsom vilkor dervid föreskrifvit^[19]. På de orter åter, der möjligheten icke medgåfve skjuts-entreptenaders allmänna ingående, hafva Landshöfdingarne blifvit forständigade att söka tillvägabringa andra, till beredande af lindring i hållskjutsbesväret, tjenliga utvägar, dels genom öfverenskommelsers bemedlande emellan håll- och reserv-skjutsskyldige om de senares öfvertagande jemväl af de förras skjutsnings-skyldighet, dels genom uppmaning till gästgifvare att, emot en viss ersättning, detta besvär fullgöra, dels ock genom mindre gästgifvaregårdars indragning och skjutshållens utvidgande till två mil, o. s. v.

Nya Brand- och Byggnads-ordningar för städerna.

Då Kongl. Maj:t erfarit, att de för vissa städer i Riket upprättade Brand- och Byggnads-ordningar tarfvade nådiga ändringar och förbättringar, för att närmare uppfylla ändamålet, och att för flera sådana ordningar alldeles saknades, har befallning blifvit gifven om upprättande af förslag till nya Brand- och Byggnads-ordningar för städerna, efter vissa derföre uppgjorda allmänna grunder och föreskrifter, och äro sedermera så väl för hufvudstaden, so för de flesta andra städer i Riket, nya förbättrade Brand- och Byggnads-ordningar gillade och fastställda, samt förnyade föreskrifter dervid gifna om begagnade vid eldsvådor af den så kallade v. Akenska eldsläcknings-metoden, hvars skyndsamma verkningar för eldens dämpande erfarenheten besannat på de ställen den blifvit använd^[20].

---

Försvarsverket.

Öfvertygad att Krigsmaktens anseende och användbarhet utgör ett af de kraftigaste medlen till bibehållande af fred och af Rikets sjelfständighet, har Kongl. Maj:t åt försvarsverket egnat en oafbruten omvårdnad.

De redan före sista Riksdagen påbegynta fästnings-anläggningarna vid Wänäs och Carlskrona, hvilkas ändamål och omfattning då varit för Rikets Ständer uppgifna, hafva sedermera årligen blifvit fortsatta med den drift, som dertill disponibla medel kunna tillåta. Dessa arbetens hastigare eller långsammare fullbordande beror nu, till en väsendtlig del, på de större eller mindre tillgångar, som dertil kunna anvisas. Kongl. Maj:t har år 1827, med tillbakasättande af andra maktpåliggande föremål, utöfver hvad eljest nödigt varit, ökat anslaget för Wanäs fästningsbyggnad, i ändamål att derigenom bereda Skaraborgs Läns mest behöfvande invånare ett tillfälle till större arbetsförtjenst, som efter hvad Kongl. Maj:t jemväl haft den tillfredsställelsen att erfara, i sin mån mildat följderna af den år 1826 dem öfvergångna missvext.

De vanliga Regements- och Bevärings-mötena hafva för Truppernas öfning årligen fortgått, med undantag likväl af nästlidet år 1827, då Kongl. Maj:t, med afseende å föregående årets i de flesta orter af Riket inträffade missvext och de tryckande följderna deraf för jordbrukaren, af faderlig omsorg för sina trogna undersåtare och till lättnad i deras allmänna besvär, beslöt icke blott att inställa så väl indelta Arméens Regementsmöten, som allmänna Beväringens vapenöfningar, utan ock att till Rust- och Rotehållare eftergifva hälften af den vanliga mötes-passevolans-afgiften. Dock har, till återvinnande af den sålunda rubbade ordningen för Beväringens årliga exercerande, de tvenne första klasserna deraf under innevarande år varit till vapenöfningar sammandragna.

För öfrigt har, af det indelta Infanteriet, hvarje år en betydlig styrka varit kommenderad till allmänna arbeten, såsom vid fästningar, kanal- och väg-anläggningar, hvarigenom icke allenast företag af allmän nytta blifvit befordrade, utan ock, genom arbetenas ställande på beting, der sådant möjligen kunnat ske, tillfälle blifvit beredt åt soldaterna att genom arbetsflit och ordning förskaffa sig, fortjenst utöfver hvad de till sitt dagliga uppehälle behöft, och ofta till den betydenhet, att en grund derigenom blifvit lagd till fleres framtida välstånd.

Vid betraktande af Artilleriets nuvarande styrka, jemförelsevis till de öfriga vapnen, har Kongl. Maj:t funnit en förstärkning deraf, så till personal som materiel, vara af högsta nödvändigheten påkallad. Till detta ändamål och i afsigt att, åtminstone hvad personalen beträffar, kunna tillvägabringa denna högst vigtiga förbättring med redan inom Tredje Hufvud-titeln anslagna Statsmedel, är Kongl Maj:t sinnad att upplösa Dess Eget värfvade Regemente, och att använda alla derigenom uppkommande besparingar till förökande af Artilleriets styrka. Det är visserligen ej utan saknad, som Kongl. Maj:t, för att bereda dessa besparingar, sålunda minskar Svenska Krigsmakten med ett troget ock tappert Regemente; men då Kongl. Maj:t funnit denna uppoffring nödig, hoppas Kongl. Maj:t blifva i tillfälle, att inom Armén eller i andra befattningar, kunna i mån af ålder och andra omständigheter, använda Regements-officerarne. Hvad manskapet beträffar, kommer det att bero af en hvar deribland, att antingen uttjena sin kapitulationstid eller att antaga värfning vid annat Regemente. Alla, som, enligt Författningarna, äro berättigade till pension komma att deraf sättas i åtnjutande.

Dessutom hafva inom Artilleri-vapnet äfven andra forbättringar blifvit dels verkställda, dels till vidare utveckling beredda. En bättre metod för kruttillverkningen är undersökt och önskliga resultater deraf inhämtande. Till utvidgande af gevärs-tillverkningen vid Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori äro förbättrade mekaniska anstalter till en del med önskad verkan, redan vidtagna, dels under bearbetande.

För Svea Artilleri-Regemente är en stallbyggnad af sten, för ett mot behofvet svarande antal hästar, på en välbelägen lokal under arbete.

Gymnastik-inrättningar.

Efter vunnen erfarenhet af den nytta, gymnastiska öfningar medföra, har Kongl. Maj:t beviljat anslag för Gymnastik-inrättningars uppförande vid de tre Artilleri-Regementerna, likasom vid en del andra värfvade Regementen, hvaraf också redan helsosamma följder visat sig, och för framtiden äro i än högre mått att förvänta, då dessa öfningar hunnit bland manskapet allmännare blifva införda.

Kok-inrättningar för Stockholms Garnison, m. fl.

Kongl. Maj:t har ock, genom dertill lemnade anslag, befordrat de så kallade kok-inrättningarna, hvilka nu mera finnes införda vid alla Regementen och Corpser af Stockholms garnison och vid de flesta öfriga. Dessa inrättningar hafva redan visat den med välgörande verkan, så väl på soldatens hälsa, som i märkbart ökad ordning och sedlighet.

Förändringar uti auktionssättet vid Kronans upphandlings-auktioner.

Då Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse gjort hemställan om vissa förändringar uti auktions-sättet vid Kronans upphandlings-auktioner, och sedan äfven Kongl. Maj:t haft tillfälle att erfara behofvet af mera enhet och fullständighet i föreskrifterna, dels rörande krono-auktioner för landt- och sjö-försvarets behof, dels ock i afseende på besigtningar, då i följd af slutade kontrakter emellan Kongl. Maj:t och Kronan för Arméen eller Flottan, å ena sidan, samt enskilta personer å den andra, persedlar levereras eller förrättade arbeten såsom färdiga anmälas; har Kongl. Maj:t, i anledning deraf, ock på det så väl Kongl. Maj:ts och Kronans som enskiltas rätt måtte behörigen iakttagas och vårdas, låtit utfärda ej mindre ett Reglemente, hvarefter vederbörande vid krono-auktioner hafva sig att rätta, och hvaruti, till vinnande af enhet i förvaltningsåtgärderna, någon skillnad icke är gjord, på sätt först ägt rum, emellan auktioner för landt- och sjöförsvaret, ä ock en Förordning huru förhållas skall vid besigtningar och öfverbesigtningar, då varor eller förfärdigade arbeten för Kronans räkning levereras.

Rese-reglemente. Förslag till ny Tåg-ordning.

Enär Kongl. Maj:t jemväl förnummit, att de bestämmelser, som innefattas uti 1807 års Rese-reglemente, uppställdt efter den tidens fordringar, påkallat betydliga förändringar, lämpade till senare tiders förhållanden; har Kongl. Maj:t, med upphäfvande af samma Författning, låtit utfärda ett nytt Rese-reglemente^[21], som i jemförelse till det förra ökar dagtraktamentet, så att det efter hvars och ens grad må blifva tillräckligt, men deremot närmare till det verkliga behofvet nedsätter häst-antalet; hvarförutan Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets Ständers vid sita Riksdag gjorda anhållan, låtit utarbeta förslag till ny Tåg-ordning, hvilket förslag, till trycket befordrat, är samtlige Landshöfdingar och Regements-Chefer meddeladt, med befallning att deröfver till Kongl. Maj:t inkomma med underdåniga yttranden.

Nytt Reglemente för Arméns Pensions-Kassa.

Efter förflutna tio år, har Kongl. Maj:ts trogna Krigsbefäl sistlidet år, efter Nådig kallelse, sig i hufvudstaden församlat, och om Arméns Pensions-kassas angelägenheter öfverlagt. Uppå Krigsbefälets afgifna förslag, har Kongl. Maj:t utfärdat ett nytt Reglemente för Arméns Pensions-kassas styrelses och förvaltning^[22]. Hvad i sammanhang dermed Krigsbefälet hemställt och Kongl. Maj:t jemväl ansett nödvändigt att för Pensionsverkets upphjelpande vidtaga, äfvensom hvad i samma afseende beträffar Amiralitets-Krigsmanshus-kassan, för hvilken likaledes ett nytt Reglemente är utfärdadt^[23], vill Kongl. Maj:t Rikets Ständer i en särskilt Nådig framställning meddela.

Imellertid hafva, efter Krigsbefälets och Stats-Kontorets hörande, de å Riksstatens sjunde Hufvud-Titel till militär-enkors och barns pensionerande årligen anslagna 16,000 R:dr blifvit, till vinnande af enhet, ställda under förvaltning af Direktionen för Arméns Pensions-kassa, som nu mera öfvertagit den pensionerings-skyldighet, hvilken, i afseende å militär-tjenstemäns enkor och barn, Statsverket förut ålegat, dock med iakttagande deraf, att detta anslag städse hålles afskiljdt från öfriga, under samma Direktion stående medel, samt att den årliga redovisningen derföre till granskning hos Kongl. Maj:t och Rikets Kammar-Rätt öfverlemnas.

Sedan Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det en sådan reglering må vidtagas med Indelta Arméns befäl, som inom redan varande anslag bereder nödig utkomst för hvar och en, samt lämpar aflöningen efter tjenstegraderna, hafva särskilta dertill förordnade personer, under Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens ledning, varit med utarbetande af förslag i detta ämne sysselsatta, sedan de, för ett fullständigt utredande af grunderna derföre, nödiga undersökningar blifvit verkställda; och kommer en särskilt framställning i detta ämne, i anledning af hvad sålunda förevarit, att till Rikets Ständer afgå.

Förslag till ny Boställs-ordning och till Förordning om Militie-boställens utarrenderande.

Tillika hafva förslag till en ny Boställs-Ornding och till en förordning om militie-boställens utarrenderande blifvit utarbetade och till Kongl. Maj:t öfverlemnade, och äro nu på dess Nådiga pröfning beroende; dock vill Kongl. Maj:t Sitt beslut derutinnan icke fatta, innan frågan om nyssnämnde lönereglering förut blifvit afgjord, i anseende till dessa ämnens nära sammanhang.

Jemkning och rättelse i extra-roteringen.

Under sista Riksdag hafva Rikets Ständer uppgifvit de grunder Rikets Ständer ansett böra följas för en nödig funnen jemkning och rättelse i den extra-rotering, som, i följd af de vid 1809 och 1810 årens Riksdagar fattade beslut, för sig gått, samt jemväl, i afseende på verkställigheten deraf, sig i underdånighet utlåtit; och har Kongl. Maj:t, med Nådigt afseende å denna Rikets Ständers underdåniga hemställan, uppdragit åt särskilta, länsvis förordnade, kommissioner, att uppgöra den sålunda beslutade jemkningen af extra roterings-skyldigheten, enligt en för dessa kommissioner utfärdad instruktion^[24]. Dessa förrättningar hafva jemväl öfver hela Riket blifvit verkställda, och komma de deröfver anförda särskilta besvär, sedan vederbörande autoriteters infordrade förklaringar och utlåtanden hunnit inkomma, att i ett sammanhang med slut afhjelpas.

Derjemte, och som Kongl. Maj:t genom ofvannämnde instruktion stadgat, att krono-skatte och frälsejord icke borde till extra-rotering upptagas, emedan, enligt gällande Författningar, all sådan jord åligger i ordinarie roterings-besväret deltaga; så har Kongl. Maj:t särskilt tillika anbefallt Roterings-kommissionerna, hvar inom sitt distrikt, icke allenast noga undersöka, huruvida någon oroterad jord af dessa naturer finnes, utan ock densamma i ordinarie rotar indela, efter de grunder, som vid Roteringsverkets uppgörande blifvit inom Länen följda, jemförda med de grunder, som instruktionen för extra-roteringen innefattar.

En i Jemtland, på Kongl. Maj:ts Nådiga förordnande, af särskilta Kommitterade företagen rotejemkning har blifvit utarbetad och Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställd, men det upprättade Roteringsverket, har endast så vidt det rörer de roteringsskyldige hemmanens indelning i Stam- och strö-rotar, blifvit från och med detta år till efterlefnad interimsvis faststäldt, intill dess en fullständigare rotering kan, efter den i orten pågående afvittringens afslutande, blifva verkställbar; och äro under tiden rotehållarnes och manskapets inbördes rättigheter och skyldigheter oförändrade.

Städmåls- och Inskrifnings-mötenas afskaffande vid Indelta Kavalleri-Regementerna. Författningar om Rusthållare-afgifternas uppbärande.

Efter vunnen erfarenhet deraf, att de förut brukliga så kallade städmåls- och inskrifnings-möten vid de indelta Kavalleri-Regementena förorsakat Rusthållarne kostsamma resor och tidsspillande omvägar, och då dessa möten i senare tider egentligen bibehållits för uppbörden och kontrollen af de till Krigsmanshuset vid ombyten af Rusthållare ingående afgifter, har Kongl. Maj:t, med afskaffande af omförmälte möten samt upphäfvande af de om sättet till rusthållare-afgifternas uppbärande och kontrollen deröfver tid efter annan utkomna Författningar, utfärdat en till större enkelhet och ordning i dessa afseenden ledande förordning^[25].

Kontrakt om Mötespassevolans-afgiften.

I anseende dertill, att då emellan Kongl. Maj:t och Kronan samt Rust- och Rotehållare ingångna kontrakt om Mötespassevolans-afgiften, dels redan sistlidet år tilländalupit, dels med detta år löpa tillända, och då Kongl. Maj:t städse varit öfvertygad om nyttan af denna inrättning, har Kongl. Maj:t låtit höra vederbörande Rust- och Rotehållare i afseende på dess fortfarande under åren 1828 och 1829. Med anledning deraf, att Rikets Ständer vid sist öfverståndna Riksdag af anförda skäl, ansett förmånligt och föreslagit avslutande af öfverenskommelser på 12 år om en årlig afgift för karl- och hästmonderingen samt remtygs och bevärings-persedlarna jemte hästbeslag under möten och marscher vid indelta Kavalleriet, samt karlmonderingen, remtygs och beväringspersedlarna vid de till Infanteriet förvandlade Kavalleri-troppar, har Kongl. Maj:t låtit öfver detta vigtiga ämne höra samtlige Rusthållare i Riket, viljande Kongl. Maj:t särskilt gifva Rikets Ständer del af hvad härvid förekommit.

Saltpeter-näringen.

Den för Riket vigtiga Saltpeter-näringen har, genom de omsorger som deråt blifvit egnade, under de senare åren betydligen tilltagit, så att saltpeter-tillverkningen för sistlidet år 1827 utgjorde 24,532 Lispund 12 Skålpund 19 lod, eller nära 50 procent mera än den, efter 5 Skålp:d på hemmanet, åtagna saltpetergärden. I öfrigt skola Rikets Ständer om alla hithörande omständigheter erhålla närmare underrättelse genom den Nådiga Proposition, Kongl. Maj:t är sinnad afgifva i detta ämne, hvilket kommer att åtföljas af Kommitterades för Saltpeter-ärenderna afgifna särskilta Berättelse, för att dymedelst sätta Rikets Ständer i fullkomligt tillfälle att taga denna vigtiga fråga med full kännedom i öfvervägande.

Sjöförsvaret.

Kongl. Maj:t har, med icke mindre omsorg, omfattat alla till sjöförsvaret hörande delar. Vid Flottans trenne stationer äro åtskilliga nybyggnader och reparationer af fartyg och hus verkställda.

Nybyggda och färdiga äro tvenne Linieskepp, Carl Johan och Prins Oscar, trenne Mörsare-fartyg, 54 öppna skärgårds-fartyg och tvenne däckare samt under nybyggnad och nära färdiga tvenne Linie-skepp, Gustaf den Store och Skandinavien samt Fregatten af Chapman.

Förbyggda äro tvenne Linieskepp, Dristigheten och Försigtigheten, 30 öppna Skärgårdsfartyg och 12 däckade, hvarförutan åtskilliga större och mindre reparationer blifvit till Fartygens jemna underhållande verkställda.

Vid Carlskrona station äro byggnaderna till Högvakten, Skeppsgosse-skolhuset samt Barnhus-skolhuset fullbordade.

I Stockholm äro Inventarie-kammare och ett hus till Sjöartilleri-verkstäder uppförda samt Skeppsholms Kyrkobyggnad under arbete.

I Götheborg ar det anlagda etablissementet nära färdigt, så långt för närvarande anses behöfligt.

Försäljning af äldre Krigs-skepp.

Kongl. Maj:t har alltid ansett fördelaktigt att sälja äldre, öfver 25 år gamla, krigsfartyg, som icke kunna uthålla en längre tjenstgoring, oaktadt den tillsyn och reparation de erhålla, då priserna derför blifvit antagliga. Medel blifva derigenom beredda att påkalla nya byggnader, som, då de endast kunde inskränkas inom Flottans årliga anslag, nödvändigt skulle blifva både långsammare och mera ofullständiga, och ett kraftigt bidrag skulle således bildas både för utvecklingen af den inhemska industrien och för Statens säkerhet, då de gamla försålda skeppen kunde ersättas med alldeles nya, på hvilka alla de af erfarenheten godkända förbättringar kunde tillämpas, som skeppsbyggnads-konsten de senare åren undergått. Det var under denna synpunkt, som Kongl. Maj:t fann för godt, att år 1825 antaga tvenne af ett Svenskt Handelshus gjorda köpe-anbud å fem Flottan tillhöriga fartyg, nemligen tvenne linieskepp och trenne fregatter; anbud, hvilkas verkliga fördelaktighet desto mindre kunde betviflas, som de erbjudna och antagna prisen vida öfverstego icke blott det af vederbörande ordentligen uppskattade värdet af samma fartyg, utan ock det belopp, hvartill lika många nya fartyg till enahanda storlek kunde uppbyggas. Kongl. Maj:t har likväl, af mellankomna särskilta anledningar, tillåtit, att det ena köpet om ett linieskepp och tvenne fregatter fått återgå, om hvilket allt Kongl. Maj:t vill särskilt lemna Rikets Ständers vederbörande Utskott närmare upplysning.

Ekplanteringar.

På det att kronan må sättas i tillfälle att fylla sina framtida behof af ekvirke, oberoende af den enskilta hushållningen med detta trädslag, och då detta ändamål endast genom anläggningar af ekplanteringshagar för allmän räkning kan uppnås, har Kongl. Maj:t, med anledning jemväl af hvad Rikets Ständer angående detta ämne, i sammanhang med frågan om regleringen af ekskogarna i Riket, anfört, låtit verkställa undersökningar till utredande af de omständigheter, som vid den slutliga pröfningen om anläggningar af ekplanteringsparker, böra ingå i öfvervägande, och om hvilket vigtiga ämne Kongl. Maj:t jemväl kommer att, sedan alla nödiga upplysningar blifvit beredda, en Nådig Proposition till Rikets Ständer afgifva.

Flottorna.

I både militäriskt och ekonomiskt hänseende har Kongl. Maj:t funnit en förändring å Flottans organisation nödvändig, hvarvid Kongl. Maj:t anbefallt Örlogsflottans och Arméens Flottas sammanslående till en enda Corps.

Högsta befälet öfver Flottan, närmast Kongl. Maj:t, har i Nåder blifvit uppdraget åt Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, i egenskap af Stor-Amiral. Detta Embete är indeladt i trenne afdelningar, af hvilka den första har befattning med hvad som angår sjelfva personalen; den andra med administrationen och materielen, hvilka utgöres, som hittills, af Förvaltningen af Sjöärendena; den tredje med hvad som rörer sjökommunikationer, vattenbyggnader, kanaler och strömrensningar, sjökarteverket, sjömätningar, mekaniska och andra scientifika inrättningar och förslag, m. m., som, utan att omedelbarligen tillhöra Flottan, likväl med Sjöförsvaret hafva det närmaste sammanhang; och äro dessa afdelningars särskilta befattningar närmare bestämda och sins emellan åtskiljda genom de reglementariska föreskrifter, som Kongl. Maj:t i detta ämne utfärdat

Förordning för Lots- och Båk-afgifter.

I anledning af Rikets Ständers vid sista Riksdag i underdånighet gjorda hemställan om nedsättning i vissa fall af de genom Förordningen den 20 Juni bestämda Lots- och Båk-afgifter, har KongL Maj:t, som funnit Rikets Ständers hemställan grundad, ansett sig, så väl deraf, som med afseende på de sedan 1820 med fremmande Makter, till förmån för Svenska sjöfarten på utrikes orter ingångna traktater föranlåten att i berörde ämne, med upphäfvande af hvad ditintills varit stadgadt, utfärda en Förordning, hvarigenom jemväl ett enklare beräknings- och liqvidations-sätt för afgifterna är antagit^[26].

Hydrografiska mätningar.

De i och för sjöfartens säkerhet företagna hydrografiska mätningar och undersökningar hafva årligen fortgått, och äro i norra Bottenhafvet ända till Riksgränsen fulländade, och kartor deröfver konnekterade.

Sjöexpeditioner.

I det dubbla ändamålet att åt både Befäl och manskap bereda praktisk kunskap i sjömansyrket, och att derjemte förekomma lurendrägerier och tullförsnillningar, hafva de förflutna åren åtskilliga sjöexpeditioner blifvit verkställda, samt dessutom årliga öfnings-expeditioner med de Kadetter vid Krigs-Akademien, som bestämt sig till sjö-tjenst.

Svenska och Norrska handelns betryggande.

Till betryggande af Svenska och Norrska Handels-flaggan i Levanten, samt till ett verksammare upprätthållande af fredsverket med Barbareskerna, har Kongl. Maj:t sistlidne vår låtit en eskader afgå till Medelhafvet, hvilken likväl fått befallning att till Fäderneslandet återvända, då senare inträffade omständigheter numera göra dess närvaro i nämnde farvatten mindre nödvändig.

Förslag till nytt Reglemente för Dykeri-inrättningen.

I enlighet med Rikets Ständers yttrade underdåniga önskan, har Kongl. Maj:t låtit öfverse 1802 års Reglemente för Dykeri-inrättningen. Sedan alla nödiga upplysningar blifvit inhemtade, så väl i afseende på särskilta orters behof och önskningar, som äfven i afseende på denna frågas sammanhang med Rikets yttre förhållanden, har Kongl. Maj:t låtit upprätta ett förslag till ett nytt Reglemente, hvarom en Nådig framställning kommer att till Rikets Ständer afgå. Emellertid, och då den för Dykeri-Kompaniet utfärdade Nådiga Oktroj med sistlidna år tilländalupit, har Kongl. Maj:t pröfvat skäligt tillåta, att Kompaniet på samma vilkor som hittills, tills vidare må fortgå, intill dess ett nytt Reglemente hnnnit blifva antaget och stadfästadt^[27].

---

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, hvilket nu till Rikets Ständer öfverlemnas, innefattar en fullständig framställning, icke blott angående Statsverkets utgifter under dess särskilta Hufvud-titlar, utan ock af en af omständigheterna påkallad reglering af både de ordinarie och extra-ordinarie Stats-inkomsterna.

Statsverkets inkomster och utgifter.

Kongl. Maj:t förbigår derföre en närmare utveckling af hvad som rörer Statsverkets tillstånd, men vill dock icke lemna obemäldt det fördelaktiga förhållande, som under de senare åren ägt rum emellan inkomster och utgifter.

För åren 1816 till och med 1823 hade en behållen summa af 501,089 R:dr 21 sk. överskottsmedel från Statsverket till Riksgälds-Kontoret ingått. Sedermera hafva, efter bestridande af alla på öfverskotten anvista utgifter, följande summor blifvit till Riksgälds-Kontoret aflevererade, nemligen:

för år	1824	312,562:	13.	6.
—	1825	450,337:	32.	5.
—	1826	609,633:	26.	6.

Hvad tullinkomsterna särskilt beträffar, så utvisa räkenskaperna årligen tillvexande öfverskott, utöfver beräkningarna, oaktadt afgifterna de senare åren blifvit till en del betydligen nedsatta, och uppbördskostnaden deremot ökad, i följd af Tullverkets förändrade organisation. Dessa öfverskott hafva utgjort:

för år	1823		110,679:	5.	5.
—	1824		147,784:	13.	4.
—	1825		341,906:	5.	7.
—	1826		420,130:	27.	4.
—	1827	omkring	639,000:	—	—

Och ehuru ansenlig tillökningen i tull-uppbörden för de senare åren uppkommit, dels genom den utvidgade import-friheten i allmänhet, dels genom den efter 1826 års missvext medgifna nedsättning i tullen på utländsk spanmål, hvilken gjort införsel deraf möjlig, synes likväl resultatet på det hela ådagalägga fördelen, äfven för Stats-kassan, af måttliga afgifter, i det de på en gång bidraga till lifligare rörelse och minska retelsen till tullförsnillning och olofliga handelsföretag.

Allt detta lemnar rum för den säkra calcul, att öfverskotten på Statsverkets inkomster för fem år, från och med 1823 till och med 1827, skola, efter en definitiv utredning deraf, för sistnämnde år komma att utgöra öfver 4,000,000, och att den till Riksgälds-Kontoret ingående verkliga behållningen skall öfverstiga 2,000,000 R:dr; hvarförutan det af Norrska Statsverket lemnade bidrag till kostnaderna vid Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsens utländska resa och förmälning kommit RiksgäldsKontoret till godo med 60,000 R:dr Hamb. B:ko, som utgjort i Svenskt Banko 161,250 R:dr.

Liqviden med f. d. Kongl. Familjen har jemväl blifvit afslutad, sedan Kongl. Maj:t vidtagit särskilta åtgärder för omsättning i utländskt mynt af de till berörde liqvidation anvista fonder, hvarefter densamma blifvit Rikets Ständers år 1825 församlade Revisorer meddelad.

Sedan det så länge erkända behofvet af en fullständig hufvudräkenskap öfver Statens inkomster och utgifter blifvit uppfylldt, genom det af Stats-Kontoret utarbetade, samt af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer godkända förslag till Rikshufvudbok; har Kongl. Maj:t, ledd af Rikets Ständers särskilta framställningar i ämnet, gått i skyndsam författning om de i anledning deraf, erforderliga åtgärder och regleringar.

Jemte det Nådig befallning blifvit meddelad om Rikshufvudbokens uppgörande i Stats-Kontoret, efter den gillade metoden, för år 1822 och framgent har Kongl. Maj:t i Nåder fastställt en, med hänsigt till Riksbokslutet samt indragning af Kammar-Kollegii Afräknings-kontor, uppgifven plan till förändrad reglering af Stats-Kontorets Stat, innefattande de väsendtligaste föremålen för en förbättrad organisation: göromålens förenkling och säkrare gång; förminskning i Tjenstemännens antal, samt rättvis tillökning i deras löner, utan någon ny utgift för Staten.

Uppbörds- och Räkenskapsverket.

I sammanhang härmed har tiden för afslutandet af penningeförvaltande Verks Hufvudböcker blifvit bestämd i förhållande till Riksbokslutet; hvarförutan Kongl. Maj:t i Nåder ansett den tillförene åt Kammar-Kollegium uppdragna kontroll öfver Kronans intrader och redovisningen af allmänna medel böra, såsom vidare icke behöflig, upphöra, jemte Kollegii befattning med kronoräkenskapernas emottagande, och dessa räkenskaper i stället ingifvas direkte till Kammar-Rätten, för att derstädes äfven i afseende på deras Debet, undergå behörig granskning.

Då Kongl. Maj:t jemväl funnit det böra leda till enkelhet och ordning i ärendernas gång, äfvensom till närmare bestämmande af gränsen emellan Kammar-Kollegii, Stats-Kontorets och Kammar-Rättens befattningar med uppbörds- och räkenskaps-verket, att alla besvärsmål rörande beskattnings-författningarnas tillämpning, likasom balans-mål och anmärkningar vid afslutade räkenskaper, till Kammar-Rätten fullföljas, men att Kammar-Kollegium deremot, jemte inseende öfver Kronans domäner, handlägger alla mål angående kronoräntors på skattläggning beroende belopp, och att Stats-Kontoret utöfvar den summariska kontrollen öfver indrifvandet och levereringen af löpande krono-uppbörden för året; så har Kongl. Maj:t låtit till allmän efterrättelse kungöra de förändringar i förut gällande Författningar och Instruktioner, som af ofvannämnde fördelning blifvit en följd.

Till förenkling af landtuppbörden, har Kongl. Maj:t under den 15 sistlidne Oktober i Nåder förordnat, att ifrån och med första uppbördsstämman för 1829 års krono-utskylder, den af Regements-skrifvarne hittills bestridda uppbörd utaf knekte-vakans-afgiften vid de afsutne Kavalleri-Regementerna, Rust- och Rotehållares vakans-afgifter, indragna indelningsräntor och arrenden af indragna Boställen, Militie-Boställs-kassans reserv-hemmans-räntor, Krigsmanshus-kassans Beneficii-hemmans-räntor, samt Rotehållarnes bidrag till indelta Kavalleriets beklädnad, skall af Kronofogdarne vid de vanliga uppbördsmötena för andra krono-utskylder förrättas, och de inflytande medlen, på samma gång med den öfriga uppbörden, till Landt-Ränferierna insändas, samt att från och med nästa år alla indelningshafvare, äfvensom alla skickliga uppbördsmän, hvilka ej äga exekutiv rättighet, böra hålla sina uppbördsmöten på de för allmänna uppbördsstämmor utsatta tider och ställen.

Kongl. Maj:t, som redan erfarit fördelarna af uppbördsverkets förbättrade skick och de dervid införda skyndsammare kontroller, har iakttagit hvarje tillfälle att deruti befordra ytterligare reda och enkelhet. Utom andra åtgärder af speciellare egenskap, har Kongl. Maj:t i Nåder anbefallt Kammar-Kollegium dels att utarbeta förslag till förenkling och reduktion af hemmansräntorna för de Län, der de finnas i en mängd persedlar utförda, dels att, efter samtlige KongL Maj:ts Befallningshafvandes hörande, i underdånighet uppgifva, hvilka ibland de hemman och hemmansräntor som innefattas under den i Jordaböckerna och derpå grundade räkenskaper förekommande benämningen: Ordinarie Afkortningar, må kunna derigenom uteslutas, utan att den för Kongl. Maj:t och Kronan åsyftade kontroll, i afseende på fullgörandet af de med samma hemman och räntor förenade åligganden, må derigenom förfelas.

Befallning är äfven meddelad Kammar-Kollegium, Kammar-Rätten och Stats-Kontoret, att gemensamt öfverse Författningarna angående de olika tider, inom hvilka fastställda anmärkningar vid allmänna räkenskaper medföra betalnings-ansvar, så väl för redogörare och uppbördsmän, som för enskilfa, samt att, med afseende på den enkelhet redogörelsen för allmänna medel i senare tider vunnit, och den större skyndsamhet vid räkenskapers afslutande och granskning, som deraf är en följd, uppgöra underdånigt förslag till sådana förändrade föreskrifter, angående redogörares och uppbördsmäns samt skattskyldiges ansvar i anmärkningsväg, som, med vården af Stats-kassans behöriga rätt, förenar tjenstemäns och enskilta personers billiga anspråk på skydd emot på tiden utdragne efterräkningar.

Magasins-inrättningar.

Kongl. Maj:ts, uppå Rikets Ständers underdåniga hemställan, fattade beslut om allmänna Magasins-inrättningens upplösande; — denna Inrättnings hufvudsakliga utredning genom en särskilt dertill förordnad Styrelse, som under tiden äfven haft befattning med uppbörden af Kronans spanmålsräntor och deras användande; — dispositionen och försäljningen af inrättningens fastigheter och inventarier; — spanmåls- och bränvinslagrens successiva realisation, m. m., samt slutligen Magasins-ärendenas öfverflyttande till Stats-Kontoret och deras förvaltning tills vidare genom ett under nämnde Verk lydande särskilt Departement eller Kontor, hvarvid dessa ärender, i hvad som rörer så väl sjelfva administrationen som redovisningen, skulle föras såsom ett helt för sig, afskiljdt från Statsförvaltningen, intilldess Rikets Ständer fattat specielt beslut om slutliqviden emellan Statsverket och Magasins-inrättningen; — allt detta innefattar åtgärder, om hvilka tid efter annan allmängjorda officiella handlingar redan meddela fullständig kännedom, och hvaraf resultatet vidare skall utvecklas uti de nådiga framställningar, som till Rikets Ständer komma att göras om liqviden af Magasins-fondens ännu balanserade skulder och fordringar, ersättning för de till åtskilliga allmänna Inrättningar och föremål upplåtna fastigheter, afakrifning af utborgad undsättnings-spanmål, för hvilken någon betalning, i följd af bristande tillgång hos låntagarna, ännu icke kunnat indrifvas, m. m.

Den af Rikets Ständer, i sammanhang med allmänna Magasins-inrättningens upphörande, föreslagna anläggning af Distrikt-magasiner i de norra Länen har, ehuru af Kongl. Maj:t utsträckt till Kopparbergs och Wermlands Län, hittills blott till en ringa del vunnit framgång. Utom Jemtland, hvars invånare nästan allmänt förklarat sig villiga att på föreskrifna vilkor inrätta Distrikt-magasiner, och dertill begärt ett lånebidrag af 20,000 tunnor spanmål, men hvartill särskilta svårigheter mött i ansende till liqviden af Länets betydliga undsättningsskuld och säkerheten för lånebidraget, hafva endast några få Socknar i Westerbottens, Gefleborgs och Fahlu Län begärt och erhållit förskott till fond för dylika magasiner, med tillsammans 4,290 tunnor. Hvad Jemtland särskildt beträffar, har Kongl. Maj:t ansett det vara af särdeles vigt, att ett betydligt spanmåls-förråd af Länets egen produktion der bildas, i anseende till denna provins' aflägsenhet från kusten och den deraf följande svårigheten att anskaffa tjenligt utsädeskorn från andra orter^[28].

Under de tvenne första åren efter Rikets Ständers sista sammankomst hugnades Riket med ömniga skördar, fullt tillräckliga for dess eget behof och som, efter utseendet, borde, åtminstone till betydlig del, fylla bristen under ett år af svagare näring. En hög och all införsel utestängande tull på utländsk spanmål blef derföre under dessa år fastställd, hvarjemte försäljningen af f. d. allmänna Magasins-inrättningens spanmåls- och bränvins-lager fortsattes endast småningom och med den försigtighet, som fordrades, for att icke till vanvärde nedsätta produkterna af Rikets hufvudnäring. Detta lyckliga förhållande fortfor likväl icke längre än till år 1826, då utsigterna för årets skörd, i följd af en otjenlig väderlek under sommaren, blefvo allt mer och mer hotande, särdeles i Rikets vestra och södra provinser. Genom infordrade noggranna underrättelser från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande erhölls efter hand full visshet om en allmännare missvext, förnämligast på vårsäd, i dessa under vanliga förhållanden sädesrika delar af Riket. Kongl. Maj:t, som, i öfverensstämmelse med de grunder, hvilka bestämde Rikets Ständers beslut om allmänna Magasins-inrättningens upplösning, till en början nu påbjöd en sådan minskning af inkommande tullen på vårsäd, att införsel deraf blef verkställbar till skäligt pris, samt derjemte dels inställde all försäljning af spanmål från Magasins-inrättningens forråder, och dels gick i författning om upphandling af utländsk spanmål för Kronans egna spanmåls-utgifter, för att, som sedermera skedde, kunna medgifva ränte-spannmålens lösande med penningar efter markegång, fann sig slutligen föranlåten, i följd af inhämtade bestämda uppgifter om spanmålsbehofven och Landshöfdingarnes allmänna bedömande öfver resultatet af skörden inom hvarje Län, att icke allenast ytterligare minska införsels-tullen på vårsäd, och, jemte förbud emot dylik spanmåls utförande, mot nedsatta afgifter medgifva import af råg och rågmjöl från utrikes orter, utan äfven i Nåder förordna om lyftning af det till Kongl. Maj:ts disposition under missvext-år af Rikets Ständer anslagna Kreditiv. Erforderliga summor af detta Kreditiv blefvo sedermera afsända till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de af missvext hemsökta Länen, för att användas till upphandling af spanmål, om hvars utdelning till, de behöfvande antingen mot kontant betalning, eller på kredit emot behörig säkerhet, särskilta föreskrifter meddelades. Priset på spanmålen bestämdes i allmänhet efter kostnaden för dess anskaffande, och endast i högsta nödfall samt i mindre partier, tilläts utborgning till sådana personer, som icke kunde anskaffa borgen eller annan säkerhet Då Kongl. Maj:t, i sammanhang med dessa åtgärder, till undsättning användt allmänna Magasins-inrättningens återstående spanmåls-tillgångar, har Kongl. Maj:t derigenom jemväl varit i tillfälle att, på ett för Magasinsfonden förmånligt sätt, realisera en del af dess tillgångar. Att undsättnings-anstalterna för öfrigt skola aflöpa utan all uppoffring för Kreditfonden kan icke förräntas; men den i tull för importerad utländsk spanmål influtna betydliga summa ersätter rikeligen all dylik förlust

Understöd för Bruks- och Sågverks-ägare i Wermland.

Kongl. Maj:t anser Sig vid detta tillfälle äfven böra för Rikets Ständer omnämna en annan utomordentlig anstalt, ehuru af mindre omfattning, hvartill Kongl. Maj:t, under loppet af år 1826 funnit Sig föranlåten. Åtskilliga hvälfningar i kredit och vexelrörelsen hade på utländska handelsplatser inträffat, hvilka sträckte sitt menliga inflytande äfven till Götheborg, hufvudorten för en betydlig del af Rikets exporthandel. Till afvärjande af de skadliga följder, som en tillfällig och sannolikt snart öfvergående minskning i produkternas afsättlighet eljest kunde medföra, ansåg Kongl. Maj:t nödvändigheten fordra, att, med lån af allmänna medel understödja de genom ofvannämnde ofördelaktiga konjunktur i förlägenhet stadde Bruks- och Sågverks-ägare i Wermland, under den förestående marknaden i Christinehamn, och Kongl. Maj:t beslöt derföre, i saknad af andra medel, att af de 500,900 R:dr å mindre Kredit-summan, som äro afsedda för andra högst vigtiga och angelägna utgifter, än dem som utomordentliga anstalter för Rikets försvar påkalla, disponera 250,000 R:dr. Utlåningen af denna summa verkställdes af dertill utsedda särskilta Kommitterade, emot nedsatt ränta samt på kort tid; och Kongl. Maj:t, som snart fann nyttan af denna åtgärd genom erfarenheten bestyrkt, och att lånen inom kort tid i behörig ordning återbetaltes, hade derjemte den tillfredsställelsen att, sedan utlåningskostnaden blifvit af räntemedlen bestridd, med återstoden deraf kunna bidraga till understöd för den nu genom ytterligare brand ödelagda staden Borås, till hvilket ändamål andra medel eljest skolat anlitas.

Postföringen.

För att, enligt Rikets Ständers yttrade önskningar kunna tillvägabringa en jemnare fördelning af postföringsskyldigheten i Riket, samt inrätta postföringen på det för ändamålet mest tjenliga sätt, har Kongl. Maj:t till en början i dessa ämnen infordrat vederbörandes underdåniga utlåtande, i sammanhang med den redan förut kända frågan om brefpostens förskaffande med gästgifvareskjuts; hvarförutan Nådig befallning blifvit Öfver-Postdirektionen meddelad, dels att upprätta förslag till nya taxor för inrikes gående bref, lämpade efter de grunder Rikets Ständer vid sista Riksdag uppgifvit, hvilket förslag äfven inkommit och till Rikets Ständer blifvit öfverlemnadt, samt dels att i underdånighet föreslå en förnyad fullständig reglering af postgången i allmänhet, jemte alla de förändringar i nu gällande föreskrifter, angående brefvexlingen och sättet för posternas fortskaffande, hvarigenom ökad lättnad i kommunikationerna och större skyndsamhet kunde erhållas i förening med en säker kontroll öfver post-inkomsten och denna sannolika tillvext^[29]. Oberäknadt dessa, i afseende. på Postverket åsyftade allmänna regleringar, hafva tid efter annan flera förbättringar dertid ägt rum, som, i synnerhet hvad postföringens skyndsamhet beträffar, äro af hufvudsaklig beskaffenhet.

Myntverket.

Den, i följd af det gamla Myntmachineriets föråldrade skick, högst nödiga reparation har endast efter hand kunnat fortsättas med de besparingar å ordinarie anslaget för Myntverkets underhåll som varit att tillgå, Arbetet har likväl blifvit verkställdt med den drift och omsorg, att myntning efter en förbättrad metod redan förlidet år kunnat ske, och att reparationen å Myntverket till alla dess delar, efter af Kongl, Maj:t i Nådes gillad och fastställd plan, med innevarande år synes kunna nå sin fullbordan.

Pensions-inrättingar för Civila Embets- och Tjänstemän.

Sedan de, till bildande af en Pensions-kassa för Civila Embets- och Tjenstemän^[30], bestämda fonder blifvit ställda under särskilt förvaltning, och Embetsmannapersonalen haft tillfälle att yttra sig i anledning af de förslag till nämnde inrättning, hvilka på Nådig befallning blifvit uppgjorda och i omförmälta ändamål af trycket utgifna; så har Kongl. Maj:t under den 15 November 1826 utfärdat Nådiga Reglementen ej mindre för ifrågavarande, dels på allmänna bidrag och dels på årliga afgifter af Embets- och Tjenstemännen sjelfve grundade, Inrättning till deras pensionerande efter erhållet afsked, utan äfven för en dermed förenad Enke- och Pupill-kassa, som öfvertagit ett årligt anslag af 10,000 R:dr af Riks-Statens Sjunde Hufvud-titel, emot förbindelse att för framtiden, i afseende på Civila Embets- och Tjenstemäns enkor och barn, uppfylla den pensions-skyldighet, som, enligt Kongl. Kungörelsen af den 29 Juni 1798, förut ålegat Statsverket. Ett särskilt Reglemente är äfven vid samma tillfälle utfärdadt, angående lån ur Pensions-inrättningens fonder.

Åkerbruk och Näringar.

De till åkerbrukets och näringarnas befrämjande samt till understöd för allmänt nyttiga inrättningar anslagna medel hafva omsorgsfullt för sitt ändamål blifvit af Kongl. Maj:t använda.

Hvad åkerbruket beträffar, så innefattar den på senare tider tilltagande produktionen af spanmål, om än till en del härledande sig från andra orsaker, ett tillförlitligt bevis på verksamheten af de till denna hufvudnärings förkofran vidtagna allmänna anstalter, hvaraf äfven blifvit en följd, att, efter 1826 års nog allmänna missväxt, bränvinsbränningen icke behöft inställas, och tull kunnat läggas på införseln af utländsk spanmål.

Odlingen af lin och dess förädling, som ej länge sedan var inskränkt inom de Norrländska Provinserna, har blifvit allmännare utspridd äfven i öfriga delar af Riket, der denna produktion gynnas af lokalen. I de trenne Småländska Länen har linodlingen och linneväfnads-slöjden numera vunnit den tillvext och förkofran, att det vid Gårdsby anlagda Institut ansetts kunna utan olägenhet upphöra.

Fårafveln.

Sedan ett tillräcklig antal får blifvit på allmän bekostnad ifrån Island införskrifna, i ändamål att öka och förbättra tillgången på gröfre ull, har Kongl. Maj:t, som, genom det vid Flyinge inrättade, och numera på arrende till enskilt man upplåtna Merinos-Schäferi, sökt i landsorterna sprida och, underhålla den fin-ulliga Spanska Får-racen, jemväl gått i författning om införskaffande i Riket af så kallade Sachsiska Elektoral-får, hvilkas ull är af högt värde och utgör rudimaterien för den finaste klädes-tillverkningen. Åtskilliga enskilta personers företag att anlägga Schäferier af denna och dylika förädlade Får-racer, synas äfven lofva en ökad framgång åt Kongl. Maj:ts omsorg för Fårafvelns förbättring.

Fiskerier.

Kongl. Maj:t, som ansett det vara af vigt att erhålla tillförlitlig kännedom om orsaken till Fiskeriernas närvarande förfall, har af allmänna medel lemnat understöd för vetenskapliga undersökningar i detta ämne, med vilkor af deras allmängörande genom trycket.

Ylle-, Bomulls- och Siden-manufakturernas förbättring.

Bland andra åtgärder till förmån för de inhemska Ylle-, Bomulls- och Siden-manufakturerna, har införkrifning af åtskilliga i fremmande länder använda förbättrade machiner och redskap till dylika väfnaders åstadkommande blifvit i Nåder anbefalld och genom förskottsvis beviljade anslag underlättad.

Carl Gustafs Stads och Eskilstuna Gevärs-faktori.

Sedan Kongl. Maj:t uppdragit åt särkilta Kommitterade att, efter fullständig undersökning om rätta förhållandet med Carl Gustafs Stads Gevärs-faktori, i underdånighet uppgifva, huruvida det vore nyttigt att framgent bibehålla detsamma för Kronans räkning, och i annat fall, på hvad sätt dess öfverlåtande åt enskilta borde, med största fördel så väl för Kronan som för Eskilstuna Fristad verkställas, m. m.; så har Kongl. Maj:t, med afseende på dessa Inrättningars värde för försvarsverket, industrien och handeln funnit godt i Nåder förordna, att Gevärsfaktoriet och Fristaden skola förenas under en gemensam Direktion, på hvilken det förut åt särskilta Embetsverk uppdragna inseende öfver samma inrättningar skulle bero, och som tillika ägde att vidtaga de förändrade anstalter, i afseende på Gevärsfaktoriets bedrifvande, som för det allmänna vore mest förmånligt. Kongl. Maj:t, som för öfrigt sökt att, genom lättade utvägar för manufakturisterna i Eskilstuna till låns erhållande i Manufaktur-diskont-fonden och genom tillåtelse för dem och deras förlagshandlande att sjelfva eller medelst ombud besöka marknaderna i Riket, understödja den tilltagande industrien vid nämnde Manufaktur-inrättning, har jemväl med tillfredsställelse erfarit, att densamma numera hunnit en hög grad af fullkomlighet.

Näringarna.

Öfvertygad om olägenheten af en hastig förändring i sådana af ålder gällande föreskrifter, på hvilkas bestånd särskilta medborgareklasser grundat sina förhoppningar om framtida utkomst, har Kongl. Maj:t sökt att småningom undanrödja hindren for en friare utöfning af produktiva yrken i allmänhet.

Organisation af ett tecknologiskt och mekaniskt Central-Institut i hufvudstaden.

Ibland de härtill i hufvudsaklig mån bidragande åtgärder bör otvifvelaktigt räknas organisationen af ett teknologiskt och mekaniskt Central-Institut i hufvudstaden, hvilket af Rikets Ständer vid deras förra sammankomst uppgafs, såsom ett medel att rigta de mera bildade Folkklasernas omtanka åt näringsyrket. Detta Institut, om hvars anläggande, enligt uppgifna grunder, Kongl. Maj:t den 18 Maj år 1825 i Nåder förordnat, med förklarande, att kostnaden dervid borde af Manufaktur-diskont-fondens vinstmedel utgå, har redan vid medlet af förlidet år kunnat träda i verksamhet, hvarefter elevernas antal vid institutet allt mer och mer tilltagit.

Förslag till ett Central-, Handels- och Navigations-Institut.

Vid pröfningen af Rikets Ständers i enahanda afseende gjorda underdåniga hemställan om förslags utarbetande till ett Central-, Handels- och Navigations-Institut, har Kongl. Maj:t, som ansett undervisningen i de för handel och navigation behöfliga kunskaper, icke lämpligen kunna blifva föremål för en enda gemensam läroanstalt, dels öfverlemnat åt Kommitterade för granskningen af Rikets allmänna Undervisningsverk att tillse, huruvida Apologist-skolorna i Riket kunde vinna en så beskaffad förändrad organisation, att undervisningen derstädes må varda utsträckt äfven till de Elementära läroämnen, som för handelsyrket erfordras, dels i Nåder förordnat, att, i stället för ett enda Central-Navigations-Institut, hvilket Kongl. Maj:t ansåg icke kunna uppfylla det åsyftade ändamålet, till en början fem allmänna Navigations-skolor i hvardera af städerna Stockholm, Götheborg, Gefle, samt någon af stapelstäderna i Malmöhus och Calmare Län, borde inrättas, och förslag dertill upprättas, sedan Skeppsrederierna och Handels-societeterna blifvit hörda om det bidrag de till dessa inrättningar vilja lemna^[31]: varandes det Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt, att för Rikets Ständer framlägga nämnde förslag. Kongl. Maj:t har emellertid i Nåder stadgat, att framdeles en hvar, som i sjö- och stapelstad söker burskap som Kofferdi-skeppare, ovillkorligen skall dessförinnan undergå examen, i närvaro af en Sjöofficer, eller annan i Navigations-vetenskapen kunnig man, samt en Magistratsperson och en Kofferdi-skeppare.

Höganäs.

I följd af Rikets Ständers beslut angående understöd för Höganäs Stenkolsverk, har en ny aktie-teckning till dess bedrifvande för sig gått, i överensstämmelse med de af Rikets Ständer föreskrifna vilkor.

Götha Kanal.

Vid fortsättningen af Götha Kanal-byggnad, som påräknades att blifva färdig med innevarande år, hafva sådana betydliga hinder förekommit, att detta stora och med så dryga kostnader förenade företag ännu icke kunnat fullbordas. Kongl. Maj:t ar sinnad att i detta ämne till Rikets Ständer afgifva en särskilt Nådig Proposition.

Med hänsigt till Götha Kanal, och för att af detta arbete kunna hemta en ökad fördel, har, under fortsatta bemödanden för segelfartens befrämjande på Götha Elf, en särskilt Direktion blifvit i Nåder förordnad, som äger att omfatta alla de mål och angelägenheter, hvilka hafva afseende på gemensamma frågor och regleringar för kanal- och segelfarten emellan Wenern och Hafvet, samt att på ett ändamålsenligt sätt förvalta ej mindre de bidrag, som härtill lemnas af Trollhätte Kanal-Bolag samt städerna Götheborg och Wenersborg, än äfven hvad af allmänna medel till samma ändamål anslås, m. m.

Motala mekaniska Verkstad.

Ur gamma allmänna synpunkt har Kongl. Maj:t i Nåder bifallit, att den vid Motala anlagda mekaniska Verkstad finge utvidgas utöfver Kanalverkets eget behof, och dertill under vilkor af särskilt aktie-teckning, beviljat understöd och lån af allmänna medel, hvilket haft den påföljd, att verkstaden redan erhållit en omfattning, som lofvar allmän nytta icke blott för jernhandteringen särskilt, utan äfven för alla grenar af manufaktur och slöjd, genom förbättrade redskaps och verktygs förfärdigande. Kongl. Maj.t har jemväl i Nåder tillåtit, att en köping må vid Motala anläggas, med rättighet till handels idkande på alla inrikes orter; att tvenne årliga marknader derstädes må hållas, äfvensom inrättning af en metallvåg vid Motala hamn blifvit i Nåder medgifven^[32].

Hjelmare-Kanal.

Arbetet vid Hjelmare Kanal- och Slussverksbyggnad har i allmänhet blifvit verkställdt i överensstämmelse med uppgjorda beräkningar, grundade på vunnen erfarenhet, och all anledning är till den förmodan, att Hjelmare Kanal skall kunna i det närmaste fullbordas inom föresatt tid och med den dertill uppgifna kostnad.

Södertelje Kanal.

Farten på Södertelje Kanal har fortfarande blifvit begagnad; och Kongl. Maj:t, som funnit nuvarande handels- och näringsförhållanden ovilkorligen fordra, att segelfarten på sjöarna Mälaren och Hjelmaren vore lika fri och obehindrad för alla inhemska fartyg, som på Rikets öfriga insjöar, har, af sådan anledning, i Nåder förklarat^[33], att den tillförene utöfvade uteslutande rättighet af fartygsägare i vissa städer vid förstnämnde sjöar, att derifrån till Stockholm transportera brukseffekter och andra varor, skall efter bestämd tid försvinna, emot upphörande på samma gång af städernas skyldighet att till fraktfart efter bestämd taxa, anskaffa ett visst antal fartyg, samt att fraktfart på Mälaren och Hjelmaren med alla ändra varor, än bruks-effekter, skall, under iakttagande af hvad i Författningarna om inrikes sjöfart i allmänhet stadgas, vara fullkomligen fri och oinskränkt, ej allenast ifrån Westerås, Köping, Arboga, Thorshälla och Örebro, till hvilken inrikes hamn som helst, utan ock från alla inrikes hamnar till nämnde städer; äfvensom att bruks-effekter må, under iakttagande af Författningarnas föreskrift, ifrån berörde städer fritt transporteras till alla inrikes hamnar, med undantag endast af Stockholm.

Öfverstyrelse öfver vattenkommunikationerna inom Riket.

Då i samma mån som flera vattenkommunikationer inom Riket blifvit öppnade, erfarenheten ådagalagt behofvet af en allmän Öfverstyrelse för alla sådana företag, på det desamma må kunna ledas efter en allmän plan och utföras efter överensstämmande; så har en dylik styrelse underordnad det af Kongl. Maj:t inrättade Stor-Amiralitets-Embetet förlidet år, blifvit organiserad, hvilken styrelse, jemte öfverinseendet öfver vattenbyggnaderna i allmänhet, äfven från och med innevarande år emottagit ledningen af de arbeten, som tillhört anslaget för strömrensningar och lättade transporters öppnande, dock med uttrycklig föreskrift om särskilt och från Tionde Hufvud-Titeln alldeles afskiljd redovisning för användandet af förstnämnde anslag.

Strömrensningar. Canal-arbeten.

Detta redan år 1818 bestämda anslag har sedan sista Riksdag, då dess fortfarande till innevarande års slut af Rikets Ständer beviljades, och förvaltningen af densamma ytterligare uppdrogs åt den förut organiserade Strömrensnings-Kommittén, blifvit användt till strömrensningar i de norra provinserna och till fullföljande af kanal-gräfningen vid Åker och Wäddo i Roslagen jemte öfriga före år 1823 påbörjade arbeten. Dessutom hafva bidrag af fonden blifvit lemnade till undanrödjande af hindren för segelfarten på Götha Elf, till muddring vid Kungsör och Aspehälen samt Qvicksundet i Mälaren; till upprensning af Upsala å; till en kanal-anläggning vid Gråda-fallen i Dalarne samt till tranportfartens lättande på Clara och By-Elfvarne i Wermland, hvilka sistnämnde arbeten, för hvilkas utförande enskilta Bolag blifvit öppnade, likväl blifvit tills vidare uppskjutna, i anseende till några ytterligare undersökningar i ämnet, som af den nya styrelsen öfver vattenbyggnaderna i Riket skolat företagas.

Vägars anläggande.

Vid de under senare åren uppkomna Vägars frågor om arbeten till lättade kommunikationer, har Kongl. Maj:t, till förekommande af osäkra kostnadsförslags menliga inflytande, iakttagit den allmänna grundsats, att orternas invånare borde höras, huruvida de dertill borde lemna bidrag, och samfällt, eller genom upprättade Bolag, åtaga sig utförandet emot en bestämd summa af allmänna medel, med skyldighet att ansvara för alla uppkommande ersättnings-anspråk, att verkställa arbetet efter gillad plan under allmän tillsyn, samt att gifva säkerhet för anslagets behöriga användande. Utom de stora vägarna till Norrige genom Jemtland och ifrån Toftedahls Kyrka på Dahlsland, hvilka vid förra Riksdagens början voro fullbordade, hafva de då jemväl färdiga vägarna imellan Öster-Dalarne och Helsingland, samt Wermland och Wester-Dalarne blifvit indelade. Sedan alltså de stora kommunikations-vägarna imellan Wermland och Wester-Dalarne, Wester- och Öster-Dalarne, Öster-Dalarne och Helsingland, Helsingland och Jemtland, samt Jemtland och Norrige blifvit slutligen fulländade har Kongl. Maj:t i Nåder beslutat, att, till sammanbindande af Dalarnes mellersta del med Jemtland, en väg skall anläggas genom Los Finmark till gamla vägen vid Kårbole; äfvensom undersökningar blifvit anbefallda om en ny väg från Eda Skans till Norrige, samt om tvenne vintervägar från Dalarne till Herjeådalen och till Norrige, och understöd lemnadt till en väg-anläggning imellan Nordmarks och Gillbergs Härader i Wermland.

Handeln.

Under det Kongl. Maj:t sålunda varit betänkt, att, jemte kommunikationernas lättande inrikes orter imellan äfven befrämja dem imellan de förenade Brödrafolken, har frågan om Sveriges och Norriges inbördes handelsförhållande utgjort ett ämne för noggrann pröfning och öfverläggning.

Sedan Kongl. Maj:t, genom en särskilt Kommitté, bestående af fem Svenska och fem Norrska män, låtit närmare granska dessa förhållanden, har en allmän Författning i detta ämne blifvit utfärdad, hvarigenom, så vidt omständigheterna medgifvit, den inbördes handeln med Rikenas egna produkter och tillverkningar förklarats obehindrad och fri från afgifter, samt de hinder blifvit undanröjda, som ansetts möta för ett närmare samband med Rikenas ekonomiska intressen, och för utvecklingen af en gemensam national-industri.

Enligt Borgare-Ståndets underdåniga anhållan, har Kongl. Maj:t i Nåder fastställt en förnyad klassifikation af städerna i Riket.

På förekomna anledningar, har Kongl. Maj:t funnit för godt att, på vissa vilkor bevilja staden Södertelje Stapelstads-frihet^[34].

Sedan Kongl. Maj:t funnit åtskilliga jemkningar vara af nöden i afseende på den Stapelstäderna i Riket åliggande förbindelse att hålla upplag och årligen verkställa införskrifning af vissa qvantiteter salt, har en allmän Författning i detta ämne innevarande år blifvit utfärdad^[35].

Tolags-afgifterna.

I sammanhang med en ny reglering af Tolags-afgifterna i hufvudstaden, åsyftande dels att bereda Staten en af behofvet påkallad ökad inkomst, dels att, jemte uppbördssättets förenkling, förekomma uppehåll och omgång har Kongl. Maj:t, som särskilt förordnat om en dylik reglering i Götheborg, i Nåder infordrat fullständiga uppgifter om alla städers i Riket inkomster, i ändamål att låta utarbeta ett allmänt förslag till en sådan reglering af municipal-afgifterna på fartyg och varor, som förenade städernas rätt och skäliga förmån med all möjlig lättnad för handeln och rörelsen.

Mörbylånga köping på Öland.

För den nyligen på Öland anlagda köpingen Mörbylånga, har ett Reglemente blifvit utfärdadt^[36].

Rönneby köping.

Kongl. Maj:t, som, under den 20 Februari 1822 tills vidare beviljat Rönneby köping en vidsträcktare handelsfrihet på inrikes orter, i likhet med den, hvaraf åtskilliga andra köpingar en längre tid varit i åtnjutande, har i Nåder försäkrat denna köping om fortfarande af samma handelsfrihet och tillika meddelat sådana stadganden, hvarigenom köpingen, så vidt närvarande omständigheter medgifvit, blifvit oberoende af Carlskrona stad.

I anledning af åtskilliga Riksdagsfullmägtiges gjorda anhållan om vidsträcktare handelsrättighet för köpingen Döderhultsvik, hafva bland annat, köpingens fartyg blifvit befriade från skyldigheten att vid resor till Rikets södra orter anlöpa Calmar för tullens erläggande^[37].

De från Köpingar och Landthamnar inflytande Tullafgifters användande.

Kongl. Maj:t har dessutom, i anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning, låtit undersöka förhållandet med de afgifter, hvilka städerna uppbära af fartyg, som besöka de inom deras Tullkammar-distrikter belägna köpingar och landhamnar, samt derefter i Nåder förordnat, att ifrågavarande afgifter icke skola äga rum i andra fall, än då fartyg och båtar ankomma till eller afgå ifrån en hamn, der sådana afgifter äro i behörig ordning fastställda; att den genom afgifterna inflytande inkomst skall i främsta rummet användas till det föremål, som med deras erläggande egentligen åsyftas, nemligen iståndsättande och vidmakthållande af den hamn der de uppbäras, samt att, till vinnande af ordning och afböjande af obehörigt beskattning på sjöfarten, särskilta taxor skola, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes försorg, upprättas för hvarje stad, utvisande hvilka afgifter staden är berättigad att af sjöfarande uppbära, samt till hvad belopp de skola utgå, m. m. Hvad särskilt beträffar landthamnarna på Gottland, har Kongl. Maj:t funnit afgifterna derstädes böra användas till lastagebryggornas underhåll, hvarföre allmogen borde ansvara, och icke på sätt förut skett, tillfalla Wisby stad. Då sedermera rättighet till handels idkande i en del af dessa hamnar blifvit i Nåder medgifven för sådana personer, som tillika äro Borgare i Wisby, har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att den i samma hamnar inflytande och Wisby stad ensamt tillkommande tolag borde i första rummet användas till anskaffande och underhåll af derstädes nödiga packhus- och våg-inrättningar.

Enligt Rikets Ständers vid sista Riksdag gjorda underdåniga anhållan, har Kongl. Maj:t, sedan Kommerse-Kollegium med underdånigt utlåtande i ämnet inkommit, i Nåder förordnat om en ny reglering af de årliga marknaderna, egentligen åsyftande att förekomma deras hållande nära helgedagar^[38].

Gårdfarihandeln.

Kongl. Maj:t, som ansett den af Rikets Ständer väckta fråga om Gårdfarihandelns upphörande böra hvila, såsom ägande nära sammanhang med den jemväl uppskjutna frågan om en allmännare näringsfrihet, har emellertid genom förnyade stadganden sökt att förebygga möjliga missbruk vid utöfningen af ifrågavarande särskilta handelsrättighet^[39].

Handel med viktualier och inhemska landtmannaprodukter.

Af förekommen anledning, har Kongl. Maj:t, på grund af Kongl. Kungörelsen den 31 Augusti 1815, angående en fri handel med viktualier och inhemska landtmanna-produkter, funnit godt i Nåder förklara, att handeln med bräder skall vara fri och oinskränkt, så att landtmän äga, att, när och till hvem som helst de åstunda, på landet och i städerna föryttra nämnde vara.

Förslag till förändring af Rikets mått, mål och vigt.

I öfverenskommelse med de vid Rikets Ständers sista sammanträde upptagna grunder för förbättring af Rikets mått, mål och vigt, har förslag till en författning härom blifvit, på Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, upprättad; men, ehuru flera åtgärder på förhand blifvit vidtagna, för att meddela allmänheten kännedom om den tillämnade förändringen, har Kongl. Maj:t likväl funnit omständigheterna fordra, att tills vidare uppskjuta verkställigheten deraf, och emedlertid befallt, att handlingarna skulle till trycket befordras.

Brandstods-Bolag.

Flera inom kort tid inträffade brandskador, hvaribland den, som å nyo öfvergått staden Borås, varit af särdeles bekymmersam beskaffenhet hafva medfört upplösning af allmänna Brandförsäkringsverkets stadsfond. De häraf under tiden uppkomna olägenheter för fastighetsägare i Rikets städer, utom hufvudstaden, hafva icke af Kongl. Maj:t kunnat afhjelpas; men genom inrättning af ett Brandstods-Bolag emellan nämnde städers husägare, med undantag af städerna i Skåne, hvilka ingått en särskilt Brandstods-förening, har en försäkrings-anstalt blifvit bildad, som hvilar på säkrare grunder, och hvars framtida bestånd ytterligare betryggas genom det af Kongl. Maj:t för densamma i Nåder fastställda Reglemente^[40].

Frihet och utvidgning af Svenska Handeln och Sjöfarten.

Under fortsatt omsorg för Svenska handelns och sjöfartens förkofran, har Kongl. Maj:t sökt att åt dessa för allmän och enskilt välmåga så vigtiga yrken bereda en med Rikets sanna intresse öfverensstämmande frihet och utvidgning.

De förändrade åsigter, Rikets Ständer vid deras sista sammankomst yttrat, angående nyttan af ett friare handelssystem, hafva härvid vunnit all den tillämpning, som ett nödigt afseende på den inhemska produktionens och konstflitens skyddande eller uppmuntran kunnat medgifva; och Kongl. Maj:t har funnit, att i ett land, der under längre tider probibitiva Författningar gifvit en, om också konstlad, likväl af högsta magten åsyftad riktning åt medborgares arbetsförmåga och tillgångar, ej mindre rättvisan mot enskilta, än det allmännas nytta fordrade, att varsamt undanrycka de konstiga stöden, för att lemma idkare af de näringar, som, i följd, af särskilta omständigheter, icke kunde äga bestånd vid en fri täflan, lämpligt rådrum, att på tjenligare föremål öfverflytta sin verksamhet och sina kapitaler.

Kongl. Maj:t har, i följd häraf, så väl vid de underhandlingar och öfverenskommelser med främmande makter, hvilka tid efter annan ägt rum, för att i reciprocitetsväg bereda ökade förmåner för Svenska Skeppsfarten och exporthandeln, som hufvudsakligen vid tullafgifternas reglerande å inkommande och utgående varor, sökt att småningom öfvergå från ett mera begränsadt till ett friare handelssystem, öfvertygad, att olägenheterna af en hastig förändring skulle genast kännas och öfverklagas af många, men fördelarna deremot blifva mera aflägsna och bemärkta.

Ehuru Kongl. Maj:ts allmänna åsigter i detta fall sålunda i hufvudsaken överensstämmer med dem, Rikets Ständer framställt, hafva de dock i tillämpningen påkallat åtskilliga förändringar i den af Rikets Ständer upprättade Tariff för Sjötullsafgifternas utgörande med dertill hörande stadganden.

Tullen.

Under antagande af den allmänna grund, att alla utländska varor skulle, emot afpassad tull, få till Riket införas, hafva Rikets Ständer likväl genom höga tullafgifter å vissa varor, som utestänga möjligheten af all loflig handel dermed, sökt att skydda den inhemska industrien, hvarförutan Rikets Ständer anhållit, att, i händelse Kongl. Maj:t vid Tulltariffens utfärdande, skulle finna för godt att göra några undantag från ofvanberörde allmänna införselsfrihet, Kongl. Maj:t då täcktes, genom en särskilt Nådig Författning, låta samma undantag allmänt kungöras, och äfven vidtaga en lika utväg hvarje gång behofvet sådant kräfde. Öfvertygad om nödvändigheten att, åtminstone tills vidare, bibehålla en del förut gällande införselsförbud, såsom säkrare, än höga tull-afgifter, verkande till skydd för den inhemska industrien, och dessutom utgörande ett ytterligare medel i Kongl. Maj:ts hand, att i reciprocitets-väg med fremmande Makter bereda förmåner för Svenska skeppsfarten och exporthandeln, har Kongl. Maj:t, som, i kraft af Regeringsformen, funnit sig äga den allt sedan år 1809 utöfvade rätt att besluta huru Tulltaxorna må utfärdas, och hvilka reglementariska föreskrifter till Statens säkerhet och handelns båtnad må vid afgifternas beräkning och uppbärande vara af nöden, äfvensom att förordna, hvilka varor må in- eller utföras, låtit, på hittills öfligt sätt, utfärda den nya Tulltaxan, och deruti utsatt sådana forbud för varors in- eller utförsel, som Kongl. Maj:t funnit af omständigheterna påkallade. Hufvudsakligast hafva likväl betänkligheter mött vid verkställighet af Rikets Ständers beslut om tull-afgifternas beräkning till viss procent af varuvärdet, i de fall då Rikets Ständer ansett detta värde böra af godsägaren uppgifvas, och uppgiften genom särskilt värdering kontrolleras. Kongl. Maj:t befarade genast, att detta sätt för tullvärdenas bestämmande skulle i mer eller mindre mån blifva hinderligt för handelsrörelsen; men då Rikets Ständer dervid fästat särdeles vigt, tillät Kongl. Maj:t, att detsamma finge på försök bringas till verkställighet. Erfarenheten ådagalade likväl snart nödvändigheten af en förändring härutinnan, och att sättet, att genom särskilt värdering kontrollera godsägarens uppgifter, ledde till omgång vid varornas förtullning, till osäkerhet för de trafikerande genom de vacklande grunder, efter hvilka värderingar på olika orter och af olika personer verkställas, samt till betydlig minskning i Statens inkomst af tull uppbörden, ej mindre genom ojemnheten i värderingarna, än äfven genom de missbruk och underslef, hvartill värderings-metoden gaf anledning; och Kongl. Maj:t fann alltså nödigt att, så vidt ske kunde, i Tulltaxan upptaga alla varor till bestämda tullvärden, i möjligaste måtto överensstämmande med gångbara pris, och derjemte i Nåder förordna, att vid införsel af sådana varor, som antingen i Taxan saknade bestämdt tullvärde, eller der icke voro namngifne, godsägaren borde till Tullkammaren aflemna märkrulla, manifest och faktura, med uppgift, under edlig förbindelse, af det värde varorna i lossningsorten äga, hvarvid det vore Tullbetjeningen öppet att, derest den ej med det uppgifna värdet åtnöjdes, till sig lösa godset emot samma värde, med 10 procents tillökning.

För att befordra handels-kommunikationerna med vissa aflägsnare länder, såsom Södra Amerika, Ostindien m. m., hafva lindrigare tull- och konvojafgifter blifvit i allmänhet bestämda, ej mindre för varor, som ifrån dessa länder till Riket införas, än äfven för Svenska produkter, hvilka med inhemska fartyg dit utföras. Genom underrättelserna till 1826 års Tulltaxa förklarades denna tull-lindring böra fortfara i trenne år, eller till innevarande års slut; men Kongl. Maj:t har nu mera ansett densamma äfven för nästa år och tills vidare böra äga rum.

Tullfri utförsel af spanmål.

Innevarande års i allmänhet goda skörd och spanmålsprisernas i följd deraf inträffade fall, hafva föranlåtit Kongl. Maj:t att i allmänhet till årets slut medgifva tullfri införsel af spanmål^[41], och att, hvad utförsel till Norrige särskilt beträffar, förlänga denna tullfrihet till medlet af nästa år; hvarjemte Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, att Svenska och Norrska fartyg skola i och för exporten af spanmål till Norrige vara befriade från utgående skeppsumgälder, samt under nödig bevaknings-kontroll, äga att intaga lasten så väl i sjöstäder eller andra tullplatser vid Saltsjön, som i uppstäder eller andra tullplatser vid insjö, flod eller kanal, äfvensom att fiskvaror, som vid dessa tillfällen till Riket införas direkte från Norrige med Svenska eller Norrska fartyg, må under bevakning uti förrberörde städer och tullplatser lossas.

Kongl. Maj:t blifver för öfrigt i tillfälle att vid nu ingångna Riksdag för Rikets Ständer framlägga de förändrade grunder för tull-afgifternas beräkning, hvars nödvändighet erfarenheten ådagalagt.

Organisation af Tullverkets förvaltning.

I sammanhang med Tulltaxan och dithörande åtgärder, bör Kongl. Maj:t för Rikets Ständer omnämna den i hufvudsaklig överensstämmelse med deras beslut verkställda förändrade organisation af Tullverkets förvaltning, så i afeeende på Öfverstyrelsen som den öfriga personalen, samt aflönings-staten, m. m.^[42]. De härvid skedda förändringarna hafva otvifvelaktigt beredt en verksammare kontroll å tull-uppbörden, utan att kostnaden dervid, i jemförelse till uppbördsbeloppet, öfverstigit den som förut ägt rum.

Stadganden om seglationen.

Med hänsigt, å ena sidan, till handel och national-industriens befrämjande, samt, å den andra, till angelägenheten att genom kraftiga medel trygga Staten och enskilta medborgares rätt emot öfverträdelser af Tullförfattningarna, hafva förnyade stadganden blifvit utfärdade, angående seglationen samt till förekommande af varors olofliga in- och utförsel, hvarvid Kongl. Maj:t sökt att iakttaga ett lämpligt förhållande emellan straffbestämmelserna och de öfverträdelser eller förbrytelser, som derigenom skolat förekomnas, äfvensom att dervid vinna nödig likstämmighet med den allmänna lagstiftningen.

Nederlag.

Sedan, i följd af förändrade handelsförhållanden, Kongl, Maj:t funnit godt att tid efter annan besluta åtskilliga förändringar och tillägg i Dess Nådiga Förordning om Nederlag af den 5 Maj 1813, och derjemte ansett samma Förordning i vissa delar fordra ytterligare jemkningar, har en ny Nederlags-förordning blifvit utfärdad^[43], hvarigenom bland annat hufvudstaden, till befordrande af handeln på Finand, erhållit samma rätt till upplag af förbjudna varor, som redan förut varit åtskiliga andra stader medgifven, samt den i 1813 års Nederlags-förordning påbjudna rekognition å varor, som transporteras från en nederlagsort inom Riket till en annan, blifvit, såsom för handeln betungande, upphäfven.

Förpassning, Tullbevakning.

Enligt Rikets Ständers underdåniga hemställan, har Kongl. Maj:t jemväl låtit utfärda en förnyad Stadga, angående inrikes förpassning och tullbevakning^[44], hvars ändamål var att, genom en fortsatt kontroll, söka hindra, det utländska varor, som kunna på Rikets vidsträckta kuster blifva olofligen införda, icke måtte till de större afsättningsplatserna inom landet spridas. Ehuru Kongl. Maj:t härvid sökt att i möjligaste måtto undvika alla föreskrifter, som kunde föranleda till den inrikes handelns försvårande, har likväl klagan i detta afseende blifvit förd, hvarpå Kongl. Maj:t icke kunnat undgå att fästa afseende. Nödvändigheten af särskilta kontroller vid varutransporter, inrikes orter emellan torde emellertid icke kunna bestridas, då kustbevakningen genom örlogsfartyg upphört, samt en af Kongl. Maj:t på försök anbefalld dylik bevakning genom Lotspersonalen ej heller uppfyllt ändamålet; men Kongl. Maj:t har, för att icke försumma någon åtgärd, som, med minsta olägenhet för handelsrörelsen, kan förena en säker bevaknings-kontroll, i Nåder anbefallt General-Tullstyrelsen att inkomma med förslag till en fullständig bevaknings-kedja vid hafskusten och förändrad reglering af inrikes tullbevakningen, samt derjemte i underdånighet upplysa hvad verkan förpassnings-stadgan haft i afseende på tull-intraderna, och Kongl. Maj:t har, i anledning af detta nu afgifna förslag, nyligen fattat beslut om förstärkta bevaknings-anstalter vid kusterna, i följd hvaraf de ännu återstående tullbevaknings-stationer i det inre af landet, vid Jönköping, Örebro, Södertelje och Hofva, komma att indragas, och förpassnings-skyldigheten vid transport af utländska varor inom landet att i det närmaste återföras till hvad derom stadgades genom Kongl. Kungörelsen af den 14 Juni 1822.

Konsulad-afgifterna.

Bland åtgärder till lättnad for handeln på utrikes orter vill Kongl. Maj:t slutligen icke lemna obemäld, att Svenska och Norrska Konsuls-distrikterna blifvit på ett ändamålsenligare sätt indelta^[45], samt att en allmän reglering af konsulad-afgifterna för sig gått. Förberedande åtgärder till dylika regleringar i Levanten hafva jemväl blifvit vidtagna, men Kongl. Maj:t har i närvarande tidpunkt icke ansett lämpligt att härom fatta något definitift beslut.

Sparbanker.

Redan vid Rikets Ständers förra sammankomst hade så kallade Sparbanker blifvit inrättade icke blott i Stockholm och Götheborg, utan äfven i andra orter af Riket. Dessa, för de fattigare folkklassernas trefnad och moralitet så nyttiga Inrättningar hafva sedermera vunnit ett ökadt förtroende, och Kongl. Maj:t har med tillfredsställelse erfarit deras fortfarande tillvext både till antal och utvidgning. Vid 1827 års slut uppgick antalet af särskilta Sparbanker till 17, och summan af de i dem insatta medel utgjorde nära 600,000 R:dr.

---

Sådana hafva de åtgärder varit, som i Rikets styrelse blifvit vidtagna, och Kongl. Maj:t gör Sig förvissad, att Rikets nu församlade Ständer, genom en enig och kraftfull medverkan till befrämjande af Fäderneslandets bästa, skola gå Dess faderliga afsigter till mötes och rättvisa så väl Kongl. Maj:ts som Svenska Folkets förhoppningar. Datum ut supra.

CARL JOHAN.

D. v. Schulzenheim.

---

1. Den 30 Maj 1828.
2. Kongl. Kansli-Styrelsens Kungörelse den 16 och 23 Februari 1828.
3. Kongl. Maj:ts Reglemente m. m. den 12 Maj 1824.
4. Kongl. Brefvet den 20 Juni 1825.
5. Kongl. Kungörelsen den 27 Februari 1820.
6. Kongl. Brefvet till Serafimer-Gillet d. 13 Maj 1825.
7. Kongl. Brefvet till Krigs-Kollegium d. 26 Aug. 1825.
8. Den 4 Maj 1827.
9. Kongl. Maj:ts Nådiga Instruktion m. m. den 4 Maj 1827.
10. Den 5 Juli 1827.
11. Kongl. Förordningen den 14 November 1829.
12. Riksdags-Beslutet 1818 samt Kammar- och Bergs-Kollegii Kungörelse den 14 April 1824.
13. Kongl. Maj:ts Nådiga Stadgar för Skogs-Instituten den 15 Oktober 1828.
14. Kongl. Förordningen den 26 Augusti 1823.
15. Riksdags Beslutet 1818 och 1823.
16. Kongl. Brefvet den 13 December 1825.
17. Kongl. Brefvet den 24 Mars 1824.
18. Kongl. Brefvet den 28 December 1822.
19. Kongl. Brefvet den 30 December 1824.
20. Kongl. Maj:ts Cirkulär till Landshöfdingarne den 1 Oktober 1828.
21. Kongl. Rese-Reglementet den 5 Juli 1827.
22. Kongl. Reglementet m. m. den 11 Juli 1827.
23. Kongl. Reglementet den 20 December 1825.
24. Kongl. Brefvet den 30 Maj 1826.
25. Kongl. Brefvet den 24 Januari 1826.
26. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerse-Kollegium den 27 Juni 1826.
27. Kongl. Kungörelsen den 12 December 1827.
28. Kongl. Brefven den 27 April 1825 och 20 Juni 1827.
29. Kongl. Brefvet den 6 Maj 1830.
30. Kongl. Kungörelsen den 27 April 1825.
31. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Förvaltningen af Sjöärendena och Kommerse-Kollegium den 23 Januari 1828.
32. Kongl. Brefven den 21 Mars 1823 och 18 Maj 1824.
33. Kongl. Brefvet den 23 Januari. 1827.
34. Kongl. Brefvet den 22 Oktober 1828.
35. Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Kammar-Kollegium den 5 Juli 1827.
36. Kongl. Reglementet den 27 April 1825.
37. Kongl. Brefvet den 23 November 1825.
38. Kongl. Brefvet den 23 Februari 1825.
39. Kongl. Kungörelsen den 29 November 1826.
40. Kongl. Reglementet den 23 December 1828.
41. Kongl. Kungörelsen den 14 Augusti 1828.
42. Kongl. Maj:ts instruktion till Tull-Styrelsen den 15 Juli 1825.
43. Den 14 Juni 1822; den 19 December 1827.
44. Kongl. Kungörelsen den 5 Juli 1827.
45. Kongl. Brefvet till Kommerse-Kollegium d. 10 Augusti 1825 och den 23 Jan. 1828.