Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Kap. 9
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

X. Capitel. Om Fjerde Fögderiet
Kap. 11  →


[ 305 ]

X. Capitel.

Om Fjerde Fögderiet.

Thetta Fögderi består endast af Hammarkinds och Skärkinds Härader: thertil lyda 12 Soknar, som innehålla 589 Hemman[1], hwaribland 214 124 äro Skatte, 82 34 Krono, 246 23 Frälse, och 45 1124 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman; förutan 3 gamla Säterier, som stå utan Hemmantal i Jord-Boken, och anses för 6 Hemman. Thes längd räknas ifrån Öster til Wäster ifrå Kumbla Skog til S:t Anne Capell icke under 5; och thes bredd ifrån Söder til Norr, emellan Sjön Roxen til Waldemarswik til 6 mil. The häruti boende hafwa alla the förmåner, som en Landtman wil önska sig; i thy här icke allenast är uti the flesta Soknar tilräckelig Åker, Äng, Skog och Mulbete, utan ock Fiskrike Sjöar. I synnerhet märkes här thes härliga Skärgård, som sträcker sig ut i öpna hafwet; ther så wäl, som inom-Skärs, fångas årligen många hundrade tunnor Strömming, förutan en stor myckenhet Tårsk, Gädda, Abbor, Mört och Ål, flere Fisklag at förtiga, [ 306 ]såsom understundom Störar til 3 a 4 alnar långa. Af åfwannämnde Härader följer


I. Hammarkinds Härad.

Wid thes beskådande finner man ögonskenligen, at wåre Förfäder haft största fog kalla thet Hammarkinds Härad, i synnerhet, som thes större och Östra del är mycket Stenig och Skogbewuxen: thertilmed äro i thes Skärgård oräkneliga höga Berg, som af Öster-Sjöns watn äro kringskurne. Wil man nu leda Häradets namn af Ha, som bemärker högt, och Mar, hwarmed Sjö förstås: eller också säga, at thet blifwit kalladt i anseende til thes Steniga och Skogiga Mark, hwilket ordet Hammar äfwenledes betyder, så kan thet ena så wäl, som thet andra gifwit anledning til Häradets namn. Thet är ganska widsträckt, och innehåller 424 38 Hemman, nemligen 173 23 Skatte, 52 14 Krono, 167 1924 Frälse, och 30 23 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Thes uråldriga Domare-Säte eller Tingställe har warit uti Skinberga Sokn på Liunga eller rättare sagt Lionga Bys ägor; ty ordet Lionga wil så mycket säga, som Rättegångs Plats. I nyare tider har Tingstufwa blifwit byggd med kyrkon, ther Tingen blifwit hållne til wid pass för 6 år sedan, tå Tingstället blifwit flyttadt til Mogata kyrko, hwarest nu the årlige Tingen hållas med Landtboerne: med Skär-Allmogen äro Tingen förr hållne så wäl på åtskilliga ställen i Skärgården, som ock wid Skinberga kyrko, och år 1378 med Gryts Sokns Allmoge wid Stegeborg: men nu hållas the om Hösten wid S:t Anne Capell, och om Sommaren icke långt ifrån Gryts kyrko, wid Reuterdalen; ther en beqwämlig Hamn är at landa med båtar för the i Skärgården boende. [ 307 ]Uti Häradets allmänna Sigill ses en Hammare med bokstafwen K på ena och H å andra sidon, som bemärker Hammarkinds Härad: i hwars ställe borde stå ett Skogbewuxit Berg med Sjö omgifwit. Wid randen af gamla Sigillet läses: Hammar. Kin. Herat. Sigill, och omkring thet nyare: Hammar. Kinds. Hærad. Skärgården, som förr blifwit kallade Stegeborgs Skärgård, har sitt enskildta Sigill, uti hwilket en Hammare och en Fisk är afbildad och omkring randen teknadt: Stegeborgs. Scæra. Signet. 1640, och kan med säkerhet sägas, at Skärgården altsedan nyssnämnda år haft sitt enskildta Tingställe. Häradet gräntsar i Öster til Östersjön, i Söder dels til Calmare Län, och dels til Skärkinds Härad, i Wäster til Skärkinds och Memmings Härader, och i Norr til Lösings Härad, Sjön Slätbaken och en Wik, som stiger up utur Östersjön til Stegeborg och Slätbaken. Til Häradet lyda 7 Soknar, förutan S:t Annes, Börrums och Gusums Capeller, nemligen 1. Wäster-Husby, 2. Drothem, 3. SKinberga, 4. Mogata, 5. Ringerum, 6. Skällwik, och 7. Gryt; kommer således i sin rätta ordning at beskrifwas

1. WÆSTRA HUSBY, Consistoriel.

Kyrkan kallades uti Påwetiden Husaby circa Aswiden, til skillnad ifrån Östra Husby kyrka, som tå blifwit kallad Husaby inter Vikas; men äro i sednare tider skilde therigenom, at thenna kyrkan, som ligger Wäster ut, kallas Wäster Husby, och then andre, som ligger i Öster, Öster Husby. At hon blifwit kallad Husby har then wid kyrkon gamle och med många Hus bebyggde Byn gifwit anledning til: och at hon kallas Husaby circa Aswiden, gifwer anledning at gissa, thet uti then Wäster [ 308 ]från Kyrkon belägne Skogen i Hedendomen warit en Offerlund, efter hwilken Skogen blifwit kallad Aswiden; ty hos Hedningarne kallades ibland andra namn Gud As[2], och Skogar Wid. Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Norrköping; är upmurad af grof sten med tjocka murar; skal wara inwigd af Biskop Colo wid pass år 1186, och helgad S:t Olof, hwars bild[3] ännu är wid kyrkon i behåll. Med Chor- och Torn-byggnaden är kyrkan 47 och en half aln lång, men Choret 7 alnar och kyrkan 11 och en half aln bred. År 1485 skal hon blifwit hwalfd. Thes förra Altartafla, af år 1561, som föreställer Nattwarden, hänger ännu qwar i Choret; och är en annan i thes ställe upsatt öfwer Altardisken, som afbildar Frälsaren, sittjande uti en blå sky, med en öpen bok uti wänstra handen, på hwilkens blader läses: Kommer til mig I alle ꝛc. Matt. 11:28. Uti nyssnämnda sky wisa sig ock 7 änglar på sidorna omkring och under thenna bild; och utom sielfwa Taflan til höger och wänster stå Apostlarnas Petri och Pauli bilder uti träd uthuggne, samt öfwerst på Taflan under hwalfwet, Lambet med segerfanan. Gamla Prädikstolen har Fru Anna Dettlofs Dotter Kersbrok gifwit i testamente, år 1626, til kyrkon efter sin Saliga Man Johan von Ungern, som dödde år 1617, och är här begrafwen; men then nya och nu befinteliga [ 309 ]Prädikstolen blef gjord och upsatt år 1750, tå han kostade 800 Dal. Kopp:mt. På honom afbildas Fallet och Uprättelsen. Orgelwerket är mycket gammalt, och har allenast 4 stämmor. En enda Adelig Familiæ-Graf är är, som Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie Salomon Hermansson von der Osten genant Sacken til Fullerstad och Kärsäter på Norra sidon låtit utbygga: och är han then Lagerfeldtiska Familiens Stam-Fader å mödernet. Han blef född på Elkesom i Curland år 1593 och dödde år 1667 then 24 Martii. Til Fru hade han Anna von Ungern til Pirkull, som dödde år 1680 then 3 Maji på sitt 90:de år: och hwila the med sina Söner, Landshöfdingen på Gottland, Gustav Adolph och Majoren wid ÖstGötha Cavallerie, Otto Johan von der Osten genant Sacken, samt then förras 3 Döttrar och åtskillige theras Barn theruti. Af Påfwiska qwarlefwor är ännu ett Rökelsekar af malm i kyrkon uti förwar. Kyrkans Torn är af ansenlig högd; och ses ögonskenligen, at thes nedre del blifwit, uti fejdetid, nyttjad til Prowiant-hus, emedan uti murarna många krokar äro fästade, och dören bär märke efter 5 stora lås, hwarmed hon blifwit förwarad. Ehuru starkt Tornet tycks wara, så hänga likwäl Klockorna ännu uti Trästapel. The äro både af ansenlig ålder; och äro the på större klockon med gammal Munk-styl gutne bokstäfwer merendels af tiden förtärde, så at ej mer kan läsas med sammanhang, än: Mater Maria, miserere mei. På then mindre står: Hoc opus campanæ per Cunonem completum est Anno MCCCLX.

Soknen bebos af 860 Menniskior, och innehåll 43 23 Hemman, ibland hwilka 11 äro Skatte, 6 12 Krono, 21 18 Frälse, och 5 124 Frälse-Säteri [ 310 ]med rå och rörs Hemman. Thes längd är en och en ottondedels mil, bredd 5 ottondedels mil, och gräntsar hon i Öster til Drothen, i Söder til Östra Ryd, i Wäster til Gårdby, Skärkind och Kimstad, och i Norr til Löt, S:t Johannis och Tingstad Soknar. Inom Soknen är allenast en enda Sjö wid Hyllinge Säteri, efter hwilket han kallas Hyllingesjön, änskönt han ock heter Lillsjön: men i Sokneskilnaden med the nästgräntsande Soknar är Sjön Endgarn, som af allmänheten kallas Hwena-sjön, Hålken af Allmogen Hällerstad och Kärsäters-sjön kallad, och Aspelången. Uti them fångas wanliga Fiskslag af Gäddor, Abborar och Mörter: men uti Aspelången fångas ock, under Fiskens lektid, små Asp; jemwäl Gös, som är mjällare och sötare än Glans Gösen. Fisket nyttjas endast til husbehof. Någre få Hemman hafwa litet ung och småwäxt Skog: och äga the merendels stark och styf Lera til Jordmån, efter hwilken äringen sällan räknes högre än til 6:te kornet. Uti allmänhet äro ej härstädes mer än 6 tunnors Utsäde til ett helt Hemman, fastän somlige få ut 8 och flere tunnor. Äng och Mulbete hafwa wäl the fleste til nödtorft, dock måste somlige Hemman hjelpa sig med litet nog. Utom Åkerbruket och Boskapsskötseln äger Allmogen intet Näringsfång. Ättebackar äro här til stor myckenhet, som wittna om ortens höga ålder. Ifrån Lillsjön wid Hyllinge Säteri ses en förskantsning af lagda stenar, och hög Jordwall, på hwilken Landswägen mellan kyrkan och Hyllinge nu ett långt stycke är anlagd, och sträcker hon sig en fjerdedels mil alt intil Sjön Asplången. Wil sägas, at the Swenske lägrat sig ther år 1567, uti Konung ERIC then Fjortondes tid, tå the Danske ströfwade omkring här i Landet och upbrände Städerna. Men tillika berättas, at förskants[ 311 ]ningen långt för then tiden blifwit gjord, förmodeligen år 1318, af Hertigarne ERICS och WALDEMARS medhållare, som igenom Knut Porse öfwerwunno Konung BIRGER, så at han måtte sedan fly genom Söderköping til Stegeborg och widare til Gottland[4]. Söderköpings Borgerskap skola ock uti Fejde-tid en gång hafwa tagit sin undanflygt hit, och ibland them en Smed wid namn Casper eller Jæsper Dægen, som uti Skogen på ett Berg, Norr om Gäfwerstad, med sitt fältskap, anlagdt en Sten-Borg, inom hwilken han sedan länge smidt och förfärdigat hugg- och rofjern, och kallas Borgen efter honom Dægens Borg. Förutan gammalt Mynt, såsom ERICS, på hwilket stådt: Regis S. Erici med 3 kronor å ena, och hans bild å andra sidon, samt CAROLI then Ottondes Regis Sveciæ med 3 kronor å then ena, och en Båt med 2 stjernor å andra sidon, har man här funnit Kulor, Spärrar, Pilar och Skäcktor, hwilka nogsamt wittna om the fiendtligheter, som sig här tildragit. General-Lieutenanten och Gouverneuren, Baron Jacob Burensköld, har så wäl här, som i andra Soknar, ther han haft Egendom, kommit ihåg Soknens Fattige, och hit förärat Husaby åttingar i Skinberga Sokn, hwilka årligen skatta 5 tunnor Råg, 2 Tunnor Korn och 36 Dal. k:mt i penningar. Donations-brefwet finnes wara dateradt Fillingerum then 30 Sept. A:o 1736. Säterier äro i Soknen:

1. Hyllinge, som består af 3 och ett halft Hemman; är berustadt och sammanbyggdt af Hyllinge ett hemman Skatte och ett halft hemman Krono, Hageby af 5 ottondedels Skatte och 3 ottondedels Frälse, och Hallestad ett Hemman Frälse-Säteri. [ 312 ]Thet är wäl försedt med Stenhus och Träbyggningar; ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och har wid pass 50 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, litet Fiske och Skog, 5 rå och rörs Torp, förutan flere Torp på Bonde-Hemmans ägorna, och en myckenhet Bonde-Hemman. Hoff-Rätts Præsidenten i Pommern Anders Gyldenklou skref sig år 1639 til Hyllinge, tå han adlades, och ärfde Sonen, Öfwerste-Lieutenanten David Gyldenklou Säteriet efter sin Fader. Efter hans död tilföll thet Systern Carin Gyldenklou, som war gift med Kammar-Rådet Nils Appelgren, och efter theras död Sonen, Öfwersten Appelgren, som dödde ogift, och lämnade thet til sin Syster Elsa Appelgren, hwilken utlöst the öfrige Arfwingarne, och war gift med General-Lieutentanten och Gouv. Baron Jacob Burensköld. Nu är thet General-Majorens Claes Philip von Sverins Änke-Fru, Friherrinnan Mariana Burensköld tilhörigt.

2. Kärsäter, Frälse-Säteri af 2 tredjedels Hemman. Thet är wid pass en half mil ifrån kyrkon belägit, och har 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, litet Skog och Fiske, och 6 rå och rörs Torp. Öfwersten Salomon Hermansson von der Osten genant Sacken har ägt Säteriet, hwarefter thet blef reduceradt, och af thes Son, Landshöfdingen Gustav Adolph v. D. O. G. Sacken, ifrån Kronon utbytt: och har thes Dotter-Dotters Son Capitain Carl Gustav Gyllencreutz försåldt thet år 1745 til Ryttmästaren Johan Adelswerd: hwarefter thet gådt i köp til Majoren och Riddaren Göran Gripenwaldt, som nu är ägare theraf.

3. Minsjö, består af 3 Hemman Frälse-Säteri förutan Kulla af ett Hemman krono, som är afhyst och berustadt under N. 58 wid Majorens Compagnie. Til förenämnda 4 Hemman äro 22 tunnors [ 313 ]Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, litet Fiske i Aspelången, 2 och ett fjerdedels Bonde-Hemman, och 6 rå och rörs TOrp. Minnesköldar hafwa i fordna tider ägt Säteriet. År 1702 woro Öfwersten J. L. Creutz och hans Fru Agneta Bonde ägare theraf; och är sedermera Carl Gustav von Feilitzen genom börd blefwen theraf ägare, och efter honom Ryttmästaren och Riddaren Johan Adelswerd genom köp: men nu innehafwes thet af Probsten och Kyrkoherden M. Georg Fredr. Berholtz.

4. Luddingsbo, för korthet skul Lunsbo kallad, består af ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 59 wid Lif-Compagniet. Förmånerne bestå uti 9 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, godt Mulbete, litet Fiske, någorlunda tilräckelig Skog til husbehof, ett halft Frälse-Hemman, och 6 rå och rörs Torp. På Säteriets ägor är ett litet Läder-Garfweri inrättadt, med Kongl. Commercie-Collegii tilstånd af then 31 Maji 1720. Til kyrkon ifrån Säteriet räknas en fjerdedels mil, och hafwa Sabelfeldtar förr warit ägare theraf. Sidst är thet såldt af Häradsfogdens Johan Jansonii Arfwingar til Öfwerste-Lieutenanten Jacob Steinhausen, hwars Son, Cammereraren Carl Henric Steinhausen, nu äger Säteriet.

Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, som ligger när wid kyrkon, äger 10 tunnors Utsäde, föga Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete, litet Fiske om Wårtiden, någon Skog til bränsle på Ludden, och 2 Dagswerks-Torp. Andreas Leiman tog emot Pastoratet år 1752.

Capellans-Bostället, wid kyrkon belägit, består af 5 ottondedels Krono-Hemman, och har 6 tunnors Utsäde, litet Äng, Mulbete til nödtorft, något Wårfiske, och Risbränsle på Skogen Ludden. Nu är Magnus Fornelius Capellan sedan år 1752.

[ 314 ]

2. DROTHEN, Consistoriel.

Uti en supplique til Konung JOHAN then Tredje af år 1586 kallas Soknen Trefaldighets Sokn. Icke allenast härutaf, utan ock af äldre documenter och flera skäl gjöres troligt, at Soknen, som nu gemenligen kallas Drothens Sokn, är werkeligen thensamma, som fordom hetat S:t Trinitatis eller Helga Trefaldighets Sokn. Kyrkan måtte altså warit thensamma, hwilket kan bestyrkas af thes offgamla namn Drothem; ty Drottin bemärker ju på gamla Götheskan Herre Gud, och brukas ofta i then Isländiska Bibelen för Jehova, then Treenige Guden. Theraf heter icke thenna kyrkan Drotand, ej eller S:t Dorothea, såsom Munkarna henne nämndt, utan Drothen eller rättare Drothem, then H. GUDS Hus. Capella Trinitatis, som ock fordom warit til, är ett annat, hwilket tillika med andra slika Hus långt sedan af eld och tid förswunnit.

Nu warande kyrka, af Grå- och Tegel-sten starkt upmurad i Påwedömets tid, står på Hospitals Grund wid Söderköpings Stad, nästan gint emot Hospitalet, utmed Ån, hwars wårflods öfwerflödande utehålles med en år 1740 och 1741 gjord stenmur ifrån kyrkogården, som är helt angenäm af the ther planterade Askar. I längden håller kyrkan med Choret 51 alnar, och uti bredden 22 alnar, och bäres thes hwalf af 8 stenpelare. Altartaflan är ofelbart gjord uti Påwetiden; hon är härligen utarbetad och förgyld, och deld i trenne afdelningar. På henne afbildas i synnerhet GUD Fader, som håller sin korssfästa Son fram för sig, och har på hwarthera sidon om sig en Engel uti hwita kläder med spelanda Luta. Therunder föreställes Jungfru Maria, liggande på knä och bedjande, och å sidorne 7 Martyrer med sina döds[ 315 ]tekn, samt ytterst S:t Olof. Prädikstolen är wäl liten, men dock prydelig, af Bildthuggare med Löfwerk gjord uti nästledne Seculo. År 1704 är han förnyad, wäl målad och förgyld, dels för kyrkons och dels för Församlingens medel genom sammanskott. Orgelwerket har allenast 5 stämmor, som icke äro swarande mot en så stor kyrka, som thenna är. Uti kyrkon är Majorens wid ÖstGötha Cavallerie, Gustav Lencks til Frölund, Graf och Hufwud-Baner, och nyttjas Grafwen af Familien. Han är född 1634 then 1 Nov. och blef död år 1685. I kyrkon är ännu ett Påwiskt Offer-Altare stående framme uti Choret. Utwärtes prydes hon af ett litet Torn, som står midt på taket. Med Staden lärer kyrkan altid haft lika Öde, at genom brand blifwa förstörd af fiender, och äro thes med rök anstuckne gluggar ett wedermäle theraf. Uti Trästapel hänga kyrkons Klockor, och läses på then större, som blifwit omguten år 1752, följande rader:

1623.

I hundrad' tiugu år och åtta ther utöfwer
Jag Dorothea tjent uti min första skrud
Och kallat hwar och en, som icke warit döfwer,
At bära HErrans ord och blifwa JEsu brud.

†     †     †


Men när jag landsens Far Kong FRIEDRICH skulle sörja,
Så blef jag slagen hårdt at gifwa dubbelt lju,

1751.

Jag grät så bitterlig, at egna tårar börja
Blöta min Kiortelfåll, och jag sprack midt i tu.

†     †     †


Nu har jag fått nytt lif, nytt måh och högre tunga,
Nu ropar jag med makt och äfwer up mit ljud,
Kommer Sanct Drothems barn, the gamla med the unga,
At gjöra bättring sann och tjena edar Gud.

På then mindre klockon finnes thetta med Munkstyl wara anteknadt:

[ 316 ]

Disce. Justitiam. Extremam. Venerabile. Eris. Horam. Ferte. Crucem. Vincit. Sub. Cruce. Vera. Fides. Anno. MDCI.

Soknens Inwånare utgjöra ett antal af 1155 Personer, som bebo 44 23 Hemman, bland hwilka 21 1112 äro Skatte, 15 14 Krono, och 7 12 Frälse. hon är en mil lång och mäst så bred; gräntsar i Öster til Skinberga, i Söder til Östra Ry, i Wäster til Wäster Husby, och i Norr til Tingstad. På Södra sidon stöter ock Soknen intil sjön Wispolen, uti hwilken, så wäl som uti Wåle-sjön fångas Gäddor, Abborar, Pankor, Mörter, litet Ål och Lakar. Uti Ortorpe-sjön fås ock Rudor. Wid Stennerstorp, Närby, Wänneberga och Berga äro små Tegelbruk anlagde til eget behof. En Frälse- och en Krono-Såg, Hospitalet i Söderköping tilhöriga, samt 7 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med twå par stenar, som til en del gå allenast Höst och Wår, äro i Soknen. Här äro ock någre Ättebackar. The fleste Hemman äga ung Gran- och Tallskog. Jordmån är merendels Lera, som är någorlunda bördig. Til Hemmanen äro små Utsäden, litet Kärr- och Hårdwalls-hö, och skrint Mulbete; hwilket sedanre dock är tilräckligt för them, som ligga närmast Härads-Allmänningen. Fastän thenna Sokn icke räcker Saltsjön eller Skären, så äro dock 3 indelte Båtsmans-Rotar i henne. Ett berustadt Säteri är i Soknen, nemligen.

Tomteholm, af ett Hemman Skatte, N. 47 wid Lif-Compagniet. Säteriet har 16 a 18 tunnors Utsäde, uti åtskillig slags Lerjord, någorlunda tilräckelig Äng, merendels starr, nödtorftigt Mulbete, Skog och Fiske, 9 stycken rå och rörs Torp, förutan Augments-Heemmanen Lilltomta ett halft, [ 317 ]Hofslagertorpet ett fjerdedels, och Bastnäs ett ottondedels, som gjöra skjutser och dagswerken. Under Stammen är Augments-Hemmanet Lilltomta afhyst, och inberäknadt uti Gårdsens förmåner. Säteriet ligger en mil ifrån kyrkon, och har Landshöfdingen Gustav Adolph von der Osten genant Sacken theraf warit ägare. Nu är thet thes Dotter-Dotters Son Capitain Carl Gustav Gyllencreutz tilhörigt.

År 1640 har ock Skatte-Rusthållet Grimstad, N. 49 af Lif-Compagniet, warit Säteri, och possideradt af Vice-Præsidenten Eric Geete; men sedan Fru Maria Geete bortbytt thet år 1689 til Jaque de Bel Demares mot andre Hemman, har thet mist Säteries friheten och blifwit berustadt.

Kyrkoherdans Boställe ligger på gamla Hospitals grund, en ottondedels mil ifrån Staden, och har Prestegårds privilegier, men skattar til Krono-Hospitalet uti Söderköping 14 tunnor Korn, en tunna Hwete och 93 Dal. Kopp:mt i penningar. Til Prestegården äro 8 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, Mulbete åt 4 kor på Hospitals-Kullen, och en Hage til 6 kor.

År 1651 then 10 Oct. har Drottning CHRISTINA resolverat i Stockholm, at Söderköpings Hospital skulle efter dato behålla gamla Hospitalet, och theraf upbära Skatten, såsom thet förr warit, innan Kon. GUSTAV ADOLPH lämnade thet til Borgmästaren Hans Prytz i Söderköping, mot Ränta; och uti Wadstena år 1635 then 2 Febr. förordnade Konung CARL GUSTAV thet til Prestegård, hwilken Samuel Wettelius nu bebor såsom kyrkoherde, alt sedan år 1730

Ther nu Prestegården är, har warit ett [ 318 ]Johanniter-kloster, Helg-Ands Hus eller Hospital, uti hwilket fattiga sjuka menniskior, samt farande pelegrimer och wandringsmän blifwit mottagne och herbergerade. Häraf äro nu allenast några förfallna gråstens-murar at se. Hwad om klostret kunnigt är, kan läsas uti Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii Monasteriologia, pag. 123.

3. SKINBERGA eller ock SKÖNBERGA kallad af thes kyrkos både af ålder sköna belägenhet och i sednare tider sköna omlagning.

Kyrkan har i fordna tider haft sin enskildta kyrkoherda och warit ett Consistorielt Pastorats säte; men blef år 1639 Annexa til Söderköpings Stadskyrko, til hwilken hon äfwen ännu hörer. Hon står på krono grund, en fjerdedels mil ifrån Staden; är 4 gånger tilbyggd och med Choret och Wapnhuset, hwars skiljemur mellan kyrkan borttbröts år 1733, tå thet blef inredt med bänkar, 43 och 3 fjerdedels aln lång, och 11 och 3 fjerdedels aln bred. Tillbyggnaden på Södra sidon är af 8 och 3 fjerdedels alns längd, och 7 alnars bredd. Altartaflan består af några förgyldta bilder och är mycket gammal. Prädikstolen upsattes år 1723, tå Schautbynachten Bogmans Änke-Fru, Christina Swart, gaf honom i testamente efter sig och för sitt Grafställe: Han är utzirad med 3 Qwinnobilder; then ena har ett kläde för ögonen samt står och famnar i wädret; then andre har ett litet barn på hwar armen, och then tredje ser med andächtigt ansichte samt räcker then ena handen up åt Himmelen, och tyckas thessa bilder föreställa the tre hufwud-dygder: Tron, som är riktig, fast hon icke ser, Joh. 20:29. Kärleken, som JEsum hierteligen älskar, och Hoppet, som med tron i Christo är wisst om himmelsk salighet. Uti Choret [ 319 ]ligger begrafwen Riddaren, Riks-Rådet och Ståthållaren öfwer ÖsterGötland Johan Bielke til Häredssäter och Räfwelstad, Drottning GUNNILAS, Konung JOHAN then Tredjes sednare Gemåls, Fader[5], efter hwilken nedan anförde werkar [6]finnas på en [ 320 ]Tafla i Choret, ther ock hans Husfru, Margaretha Posse ligger begrafwen. På Grafstenen, som förr warit uphögd, men nu är lika hög jämnad med kyrkogålfwet, och til en del betäckes af Altardisken, läses: Hærunder ligger begrafwen then ædle och wælborne Herre, Herr JOHAN BIELKE til Hæradssæter, Ridder, hwilken afsomnade i Herranom uppå Lilljesta d. 22 Apr. Anno 1576, thesligest hans saliga i Gudi Husfru MARGAGRETHA AXELS DOTTER, then ther i Gudi afsomnade oppå Hæredssäter d. 20 Martii 1575[7]. Förutan flere, som hafwa sine Lägerställen i Choret, finnas ther Hufwud-Baner twå Personer til åminnelse upsatte, och läses på thet förra: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Schautbynacht wid Kongl. Ammiralitetet; Den Wælb. Herrn, Herr JOHAN BOGMAN, född i Stockholm A:o 1646 d. 14 Martii, dödde på Bolltorp d. 16 Augusti 1710. På thet sednare Hufwud-Baneret står at läsa: Kongl. Majestets Tro Man och Assessor uti den Kongl. Åbo Hofrætt, Den Wælb. Herrn, Herr SVEN SWART[8] til Gladöö och Fogelbro, blef född i Södermanland på sin gård Gladöö år 1606, och [ 321 ]dersammastædes i Herranom afsomnade år 1688 d. 22 Jan. Kyrkan är utan Torn; har fina Klockor uti Trästapel, och berättas, at then största klockan blifwit guten i neyden af kyrkon. På henne ses årtalet 1699 then 24 Maji, med tå warande Församlingens yppersta Ledamöters namn, sålunda: M. Christernus Christophori, Pastor et Præpositus, Jonas Atterbom Comminister, W. H. Johan Bogman, Schautbeinacht. W. F. Christina Swart. W. H. Reuter Jacob Demare [9], H. Anders Fleman, Anders Swensson Falck &c. På Mellan-klockan, som blifwit omguten år 1747, står at läsa:

När bryggan wid Stegborg refs opp[10]
Fick jag nytt lif uti min kropp,
Just då begynte jag at sjunga:
Jag klingar up, mitt täcka ljud
Skal wäcka tig at prisa Gud,
Hör det och gjör med frögdfull tunga.

På minsta klockon ses: Gheogoten MCCCCCLXXII. Peeter Benic VAN Peeter DEN Ghein[11]. [ 322 ]Förutan thessa orden finnas på klockon bokstäfwerne S. J. K. L., några änglabilder, samt Petri och Marie; och thes utan några Adeliga wapn, tillika med 2 i klockon instöpte Messingspenningar, på hwilka dock bokstäfwerne äro merendels oläslige. Ibland kyrkons Handlingar förwaras ett Aflats-bref, som Biskop Nils i Linköpingm daterat Söderköping die beatæ Brigittæ MCDLIX, gifwit kyrkon, at meddela Syndernas förlåtelse, til någon inkomsts winnande under Påwetiden.

Soknen bebos af 836 Menniskior, och består af 33 34 Hemman, af hwilka 11 34 äro Skatte, 6 12 Krono, 12 14 Frälse, och 3 14 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Hon är en och en fjerdedels mil lång, en mil bred, och gräntsar i Öster til Mogata, i Söder til Ringerum, i Wäster til Drothen, och i Norr til Täby Sokn och Söderköpings Å. En del af Soknen stöter ock intil Sjön Slätbaken i Öster. Twå små Insjöar äro i Soknen, och igenom henne rinner en Å, som kommer ifrån Sjön Strålången i Ringerum Sokn, och faller i Söderköpings Å, en ottondedels mil ifrån Staden. I Soknen äro ock 9 stycken Mjöl-Qwarnar, somliga med ett, 2 och 3 par stenar; och 4 Såg-Qwarnar, förutan ett Pappersbruk och ett Tegelbruk på Husby ägor. Någre få Hemman äga ung Skog, och hafwa the merendels til Jordmån Sandmylla och Lera, som är tämmeligen bördig. På Lilljestad ägor är ett Kalkberg, men för wedbrist skul är ingen Kalkugn [ 323 ]inrättad i Soknen, så at berget gagnas af ingen. Förutan Åkerbruket och Boskaps-skötseln äger Allmogen intet Näringsfång. Ättebackar finnas här på åtskilliga ställen; och berätta trowärdige Män, thet uti en stor Ättehög, för 60 år sedan, funnits en kruka med dricka uti, hwilket dock ingen wågat dricka, men kändt på smaken: om en dylik Drikskruka är ock nämndt uti 7 Cap. pag. 14. Wåre Förfäder hafwa af ålder haft sitt Domare-Säte icke långt ifrån kyrkon på Liunga eller Lionga ägor, såsom redan åfwan förmäldt är, och blefwo Domare-stenarne för 14 a 16 år sedan borttagne och lagde til grundwal under en spisel. Här talas ock om en Offer-Lund, efter hwilken trän stådt qwar, til thes the af ålder blifwit förtärde; emedan, af widskepelse, ingen tiltrodt sig fälla them, och skola thes stubbar ännu wara synlige. På nyssnämnda Liunga ägor öpnade sig för 4 år sedan en stark Watn-ådra utur jorden, til många Gårdars förmån i Soknen, emedan hon flödar öfwer och gifwer nog watn ifrån sig, som rinner fram wid Gårdarna. Rumet, ther watn-ådran öpnade sig, kallas Swansmåse-källan. Soknen rustar ut 4 ordinarie Båtsmän, när påfordras. Säterier äro här:

1. Skælboö eller Skälum af 2 Hemman Frälse-Säteri, förutan ett rå och rörs Hemman af samma namn. Thet ligger 3 fjerdedels mil ifrån kyrkon; har 16 tunnors Utsäde, tilräckligt dock mäst Starr-Hö, godt Mulbete, någorlunda tilräcklig Skog til husbehof, litet Fiske, en Mjöl-Qwarn med ett par stenar, en Såg-Qwarn på Hälla ägor, och 7 Dagswerks-Torp. Ifrå thetta Skälboö, som af Allmogen gemenligen kallas Öna, är then Adeliga Rytterska och Reuterska Familien utslägtad; ty Befallningsman på Stäkeborg eller Stegeborg Hinrich Nilsson [ 324 ]ägde Skälboö år 1585, tå thes Son Johan Hinrichsson Rytter blef född, som sedan war Öfwerste för WästGötherna, Landshöfding öfwer Elfsborgs Län och Commendant i Götheborg[12]. Thenne Johan Rytter blef adlad år 1615[13], och thes Familia gick ut then 7 Maji 1720 med Öfwerste-Lieutenanten wid ÖstGötha Infanterie Hinrich Hinrichsson Rytter[14]. Then förstnämnde Hinrich Nilssons andre Son, som het Lydert, kallade sig Reuter, tå han blef adlad år 1632, och skref sig äfwen til Skälboö. Salig Baron Diedrich Kaggs Arfwingar äro nu ägare af Säteriet.

2. Lilljestad, Berustadt Skatte-Säteri, N. 41 wid Lif-Compagniet; ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och består af 2 och ett fjerdedels Hemman; hwartil äro 28 a 30 tunnors Utsäde, ansenligt Hårdwallshö, nödtorftigt Mulbete, litet Skog i twå Hagar, något Fiske och 4 Dagswerks-Torp. Bielke-Familien har uti 16:de Seculo ägt Säteriet, tå Konung JOHAN then Tredjes sednare Gemål GUNNILA BIELKE här år 1568 blifwit född, men gift och krönt i Westerås then 21 Febr. 1580; död på Bråborg then 19 Julii 1597, och begrafwen i Upsala Dom-kyrko then 21 Jan. 1598. En tid har thet ock lydt under Stegeborgs Slott såsom Ladugård: hwarefter åtskillige warit theraf ägare. Nu är thet Ryttmästaren och Riddaren Johan Råmark tilhörigt.

3. Bolltorp, ett Hemman Krono-Säteri, sammanbyggdt med Torswalla af ett Hemman Skatte-Säteri, äro berustadt under N. 46 wid [ 325 ]Lif-Compagniet. Til förenämnda Hemman är ock Hemmanet Hesta under et bruk lagdt, och bestå förmånerne uti 40 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckeligit Mulbete och Skog, förrutnämnde Pappers-Bruk om 15 låck, som fått privilegium then 14 Apr. 1716, och lades genom en olyckelig wådeld i aska år 1758 then 21 Dec. hwarefter thet nu står under byggnad; en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Såg-Qwarn, 3 och ett ottondedels Bonde-hemman och 19 Dagswerks-Torp: Schautbynachten Johan Bogman och thes Arfwingar hafwa ägt Bolltorp, som nu med the andre Hemmanen är Assessoren Elias Magnus Ingman tilhörigt.

4. Mählen af ett fjerdedels Hemman Frälse-Säteri, är nu afhyst och lagdt under Fillingerum uti Ringerum Sokn.

Kyrkoherde-Gården af ett Hemman, är afgårda By på Gångesta ägor, och har 10 tunnors Utsäde, liten Äng, knappt Mulbete, och 2 Dagswerks-Torp. Til Prestegården lyder ock en otting uti Husby By.

Capellans-Bostället Gångsta af ett fjerdedels Krono-Hemman, wid kyrkon belägit, har 2 tunnors Utsäde, liten Äng och knappt Mulbete. Sacellanien är Vacant.

4. MOGATA, Consistoriel.

Kyrkan har warit helgad S:t Olof, hwilket slutes af följande ord, som läsas på en gammal bjelke under Orgelläcktarn, så lydande: An. Dni. M, CD, XC, III, testudinata est præsens Ecclesia et depicta in honorem Dei et S. Olavi sub Curato Dn. Berone Benedicti. Orate pro eô! Hon står på Krono-grund, 3 fjerdedels mil ifrå Söderköping, och är nu, sedan hon en gång blifwit tilbygd, 37 och en fjerdedels aln lång, samt 21 och en fjerdedels aln [ 326 ]bred, och kallas Mogata efter fordna Gatan (nu Landswägen), som gått öfwer Soknens Skogs-Moar, 3 mil i längden, utmed hwilken wäg Kyrkan är byggd. Altartaflan är förärad til kyrkon år 1716 af Gener. Lieut. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld, och är hon gjord af Bildthuggare, samt wäl målad och förgyld, afbildandes midt uti Frälsaren, til höger, Evangelisten Johannes och til wänster Evangelisten Lucas, samt öfwerst Påskalambet, och å sidorne under Evangelisterna thet Burensköldske och Appelgrenske wapnet. På Norra sidan framme i kyrkon är en aflång Tafla, hwaruppå Propheten Esaias i en präktig målning är aftagen. Om Prädikstolens ålder äges ingen kunskap, och är han gjord af Bildthuggare: Renoverad och förgyld blef han med Bokguld wid pass år 1735, tå ock kyrkan til murar, tak och torn blef ansenligen förbättrad och med nya stora fenster försedd, genom tå warande kyrkoherdans Jonæ Hagelii berömliga omsorg och anstaltande. Orgelwerket är i godt stånd, och har 8 stämmor. Bland kyrkans silfwer är en Kalk, på hwilken läses: Calix S:ti Nicolai ecclesiæ Seburgensis. Klockorna hänga uti kyrkans Torn, tit the flyttades för 50 år sedan utur en Trästapel. Til kyrkon har Konung CARL then XI donerat fjerdedels Hemmanet Stengården, såsom Thes bref utwisar, daterade Stockholm then 5 Martii och 9 Apr. år 1685; hwilket Församlingens Capellan njuter, brukar och bygger för någon wiss årlig Penninge-afgift til kyrkon. Til Soknens Fattigstufwa har Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld här, såsom annorstädes, ther han haft Säteri, förärat ett halft Hemman Slatorp, likmätigt gåfwo-brefwet af Rafwestad then 10 Octobr. 1732.

Uti Soknen räknas nu för tiden öfwer 894 [ 327 ]Menniskior, som bebo 52 2324 Hemman; af hwilka 27 512 äro SKatte, 6 34 Krono, 15 724 Frälse, och 3 12 Frälse-Säteri. Hon är med Börrums Capell 3 mil lång och en mil bred, samt gräntsar i Öster til Skällwik, i Söder til Ringerum, i Wäster til Skinberga Soknar, och i Norr til Saltsjön eller Slätbaken[15]. En Å rinner igenom Soknen, som kommer ifrån Strålången i Ringerum Sokn och faller i Slätbaken. wid Ån står en Såg- och twänne Mjöl-Qwarnar, som äro Krono, och ett Pappers-Bruk om 9 låck, som Lieutenanten Carl Dahl upbyggdt på Hälla ägor, med Kongl. Commercie-Collegii tilstånd af then 6 Junii 1738, och then 3 Dec. 1740. Utom förenämnda äro i Soknen 2 Frälse- och en Krono-Såg, en Frälse-Mjöl-Qwarn, 2 Kalk-ugnar, Kalkberg på åtskilliga ställen, och Petängs Jernmalms-Grufwa på Norrums ägor, som uptogs för 70 a 80 år sedan, och lades af Kongl. Bergs-Collegio then 23 Dec. 1687 under Näfweqwarns Styckbruk; men ödelades år 1703, och har legat öde, til thes för några få år sedan å nyo begyntes med brytning, och säljes Mallmen til Borkhults och Stens Bruk. En Jernmalms-Grufwa är ock på Hälgelöts ägor, kallad Högebergs Mo Grufwa, som uptogs för 18 år, och ödelades för 14 år sedan. Någre Hemman äga här tilräckelig Skog, och somliga föga til Risbränsle. Jordmån är merendels [ 328 ]Sand- och Ler-jord. Utsädet til Hemmanen är icke stort, ej eller Äng och Mulbete til öfwerflöd. På Prestegårds ägor äro Ättebackar, och på Hoffs ägor, uppå ett högt berg, utmed Sjön Slätbaken, en Runsten, hwars Runor af åldren äro förtärde. Soknen är indelt uti Båtsmans-håll och utgjör 12 ordinarie Båtsmän. Uti henne äro 2 Säterier, nemligen

1. Husby, en ottondedels mil ifrån kyrkon belägit, och består af ett och ett halft Hemman Frälse-Säteri, hwartil äro 15 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, någorlunda godt Mulbete och Skog, godt Fiske-watn i Slätbaken, ett rå och rörs Torp, ett på en Utjord, och 2 halfwa Bonde-hemman, som äro Säteriet underlagde.

2. Nafwestad, förr Narfwestad kallad, ett Hemman Frälse-Säteri, med Brunneby af ett Hemman Frälse, som är inlagdt med Nafwestad. Thertil äro 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, något Fiske i Slätbaken, 4 och ett tredjedels Bonde-hemman, 5 rå och rörs Torp, och 5 Torp på Bonde-hemmans ägaorna. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon, och skref sig Præsidenten i Norrköping, Nils Burensköld, tå han år 1654 adlades, til Narfwestad. Efter hans död har Sonen, Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld ägt Nafwestad; som nu är, med nyssnämnda Husby Säteri, General-Majorens Claes Philip von Sverins Änke-Fru, Friherrinnan Mariana Burensköld, tilhörigt.

Kyrkoherdans Boställe Diursnæs kalladt, består af ett Hemman med 15 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, litet Fiske i Slätbaken, och 3 Dagswerks-Torp. Pastoratet är Vacant.

[ 329 ]Sal. Ärke-Biskopen Doct. Haq. Spegel hafwer anteknat, at år 1695 then 1 Junii, tå han hållit Biskops-Visitation i Mogata blifwit omtalt, at tå redan öfwer 50 år sedan Gudstjenst blifwit hållen uti en stor Sal wid Börrum, som ännu har namn af Kyrko-Saln; men som ingen wisste säga, om thet stodt med någon Konungs tillåtelse, så skulle frågas therefter. Huru wida thet sednare skedt wet man ej; dock gaf Konung CARL then XII år 1718 then 18 Febr. en del af thenna Soknens Inwånare, som nu bebo 12 och ett fjerdels Hemman, tilstånd att bygga sig en Capell-Kyrka, hwilken tå gjordes af trä, och kallades efter Börrums Säteri Börrums Capell, samt inwigdes af Probsten i Söderköping, M. Simon P. Löfgren nyssnämnda år then 27 Julii, som war Pärsmässo-Dagen, och kallades therföre S:t Peders kyrka. Hon står på Frälse Grund; är 26 alnar lång och 14 alnar bred. Ingen Altartafla är här. Prädikstolen har förr warit uti Törnewalla kyrko, hwarifrån han köptes år 1744. Uti Trästapel, som står utom kyrkogården, hänga Klockorna. Til then större täcktes Högst Salig Konung FRIEDRICH, uppå tå warande Capellanens, sedermera kyrkoherdans Jonæ Hagelii underdåniga föreskrift för Församlingen, skänka en eröfrad Metall-Canon, tå hon i Stockholm blef guten, med följande påskrift:

Fusa Anno Christi 1722.
Viventibus Rege Augustissimo
Sveciæ FRIEDERICO I:mo
Ex cujus Gloriosa Liberalitate donatæ sunt
20 libræ met: ad hanc Campanam
Episcopo Diœcesios
Pastore Ecclesiæ D:no Carolo Spaak
et Comm. D:no Jona Hagelio,

[ 330 ]

Sæpe sonas Populos ad sacrum
Convoca Templum: Deus ad cœlos
sæpius ipse vocat.
Fusa vero Quarto Anno post ædifica-
tionem hujus templi S:t Petri.

På then mindre klockon läses:

Gudi til æra och S. Peders Församling til tienst ær denna Klocka gifwen år 1747 af Bruks-Patronen Ædel och Högachtade Herr Gustav Adolph Fors, och des Fru, Wælborna Fru Wendela Catharina Rosenhielm på Börrum.

Litet från kyrkons Östra Gafwel har nyssnämnda Herrskap år 1753 låtit mura en Graf åt sig, uti hwilken the nu hwila: och måste til wälförjtent äreminne här nämnas, at Fru Rosenhielm år 1741 then 5 Junii donerat ett helt Frälse-Hemman, Börrums By kallad, til kyrkon, hwilken theraf njuter i årlig Skatt 150 Dal. Kopp:mt. Herrskapet har äfwenock begåfwat kyrkon med ansenligt Silfwer och en härlig Skrud. Uti thet XIII Seculo har här warit ett Nunne-Kloster af Cistercienser-Orden, som tå hetat Byarums-Kloster, hwilket redan blifwit förstördt år 1236, tå Nunnorna flyttat till Skog-Kloster i Upland: hwarom kan läsas uti Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii Monasteriologia, pag. 139. Icke långt ifrån kyrkon ligger

Börrum, af ålder Byarum kalladt, berustadt Säteri, N. 33 wid Lif-Compagniet, af 2 Hemman Skatte, som har 20 tunnors Utsäde, liten Äng, godt Mulbete, tilräcklig Skog, litet Fiske uti en Saltsjöwik, en Såg-Qwarn, som går Höst och Wår, 8 rå och rörs Torp, och 2 andra, samt 2 Bonde-hemman. År 1645 skref sig Eric Rosenhielm til Börrum. Sidst ägdes Egendomen af Catharina [ 331 ]Rosenhielm, som först war gift med Cornetten Jacob Wernsköld, och therefter med Assessoren Gustav Adolph Fors. Sedan hon lefwat i några år til slut Änka, tilföll Egendomen thes Arfwingar, som nu processa sins emellan om företrädet til ägande rättigheten.

Capellans-Bostället Stæfwantorp, ett halft Hemman Krono, som Capellanerne altid häfdat, änskönt the förr warit boende på Mogata kyrko-jord. Nu bebos thet för närmare wäg skul til Capell-kyrkon, som dock är en mil therifrån. Här äro 3 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och föga Mulbete. Jemte Bostället och kyrko-jorden brukar Capellanen äfwen Donations-Hemmanet Stengården, för Skatt til kyrkon, hafwandes ther 5 tunnors Utsäde och litet Äng. Petrus Falck är nu Capellan från år 1754.

5. RINGERUM, Consistoriel.

Herr Cancellie-Rådet Olof von Dalin förmäler, at Konung RING bodt i Ringerum[16]; kan altså wara mögeligit, at kyrkan på thet stället först blifwit byggd, ther Han i sin tid haft sin boning, och efter honom och rumet blifwit kallad Ringerum. Hon står på Krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Söderköping; är 42 alnar lång och 15 alnar bred. Altartaflan har Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld och hans Husfru Elsa Appelgren förärat til kyrkon år 1721, och afbildas på henne uti Bildthuggare-Arbete, Frälsaren, Mosis och S:t Johannis bilder; och nederst på Taflan Burensköldiska och Appelgrenska wapnen. Prädikstolen är theslikes af Bildthuggare gjord, grön målad och förgyld, och är gifwen til kyrkon af Jesper [ 332 ]Nilsson Krus och Agneta Jönsdotter Sneckenborg år 1642. Orgelwerket består af 6 stämmor, i hwars ställe nu ett nytt gjöres om 9 stämmor, för 1300 Dal. Kopp:mt. Uti kyrkon är en Gyllenstierne-Graf, som lydt til Säteriet Swerfelsboholm. Kammar-Herrn Carl Georg Kagg, som dödt år 1686, har her sin Graf och Hufwud-Baner i kyrkon. Riks-Rådet Jöns Ulfson Sneckenborg och thes Fru Christina Gullhorn äro här äfwen begrafne. Här ses ock många Anors wapn uphängde efter Båt eller Sneckenborgs Familien; och står under ett af them anteknadt: Jon Jönsson till Fillingerum, år 1609. Kyrkan har intet Torn, utan sina Klockor i Trästapel, och läses på then mindre klockon:

Jag är tre gånger blefwit bruten
I kyrkoherdans Biörlings tid,
Nu är jag vorden bättre guten
Som Ringerums Församling wet:
Så och thes kyrka kostat har,
At jag nu är af klang wäl klar.
          †          †          †
Gud låte mig nu wid min kyrka
Bli gammal, at jag HErrans Hjord
Må kalla hit, at Gud rätt dyrka
Och wäl betrakta HErrans ord,
Så får hwar själ i himmels högd
Lofsjunga Gudi wäl förnögd.

Soknens Inwånare stiga til et antal af 2500 Menniskior, och består hon (utom Fillingerums Säteri, som anses för 2 Hemman) af 62 Hemman, nemligen 44 38 Skatte, 1 14 Krono, 15 38 Frälse, och ett Hemman Frälse-Säteri. Hon är 3 mil lång, en mil bred, och gräntsar i Öster til S:t Anne Capell uti Skällwik Sokn, Mogata och Gryt, i Söder til Tryserum och Hannäs Soknar i Calmare Län, i Wäster til Yxnerum och Östra Ry, och i Norr til [ 333 ]Skinberga och Drothen Soknar. Månge Insjöar äro här, ibland hwilka en stor del af Yxningen, som med Rehn och Strålången äro the störste. Uti Yxningen fångas Gäddor, Abborar, Ålar, Lögor, Mörter och Siklögor. För skal här äfwen warit god tilgång på Braxen, som nu icke mer fås. Rehn är then fiskrikaste, och finnas förenämnda fiskslag äfwen i honom, tillika med kostelig stor Braxen. Strålången meddelar åtskillig slags små-fisk. The fleste Hemman i Soknen äga ung Gran- och Tall-Skog. Jordmån är här merendels Biörklera, som icke är serdeles bördig; Utsädet litet; men Äng tilräcklig. Jemte Hemmansbruket kålar Allmogen til Gusums Messingsbruk. Såg-Qwarnar äro i Soknen 18 stycken, som gå Höst och Wår; och, förutan Fillingerums och Gusums Mjöl-Qwarnar, äfwen en wid Försum med 2 par stenar, som går merendels året om. Ett Tegelbruk och en Kalkugn äro likaledes inrättade i Soknen. Hon är indelt i Båtsmans-Rotar, och rustar ut 15 ordinarie Båtsmän. När intil kyrkon går allmänna Landswägen förbi, som, mellan Westerwik och Söderköping, samt Stegeborgs bro, stryker igenom Soknen, och har Söderköpings Stad, 2 mil härifrån kyrkon, en Köping, Marknads- och Lastagie-Plats[17], wid ändan af en Öster-Sjöns Inwik, Wallmarswik kallad; uti hwilken en Å faller, som skiljer ÖsterGötland ifrån Calmare Län. Marknaderne hållas efter nyare anordning then 23 Junii och then 11 Octobr. å ena sidon om Ån, på Gården Wallmarsmåla ägor i Ringerum Sokn och Hammarkinds Härad, och är thenna [ 334 ]köpingen Söderköpings enskildta Marknadsplats, likmätigt Kongl. resolutioner af år 1664 och år 1672. Gent emot, dock strax wid thenna köping och Marknadsplats, i Norr, på Gårdens Fifalla ägor i Ringerums Sokn, har ock Gusums Messingsbruk och Borkhults Jernbruk Lastagie-Platsar. Här i negden hafwer, såsom namnet utwisar, fordom warit någon Walldemars-Hoff-Gård; kan hända en fjerdels mil härifrån på Byens Wallmars ägor, här i Soknen, therest ännu synas några gamla murar och öfwerlefwor efter Stenbyggnad, icke långt ifrån Landswägen åt Gusum och Söderköping. På Rullerums ägor uptogs år 1698, af Gillis De Besche, en Jernmalms-Grufwa, hwars malm war mycket rödbräckt, dock tjenlig til Styckegjuteri: och har här ingen brutit sedan år 1716, förr än Auditeuren Sven Johan Angvelin år 1749 begärte och bekom Mutsedel; hwarpå han lät pompa ut watnet, och har altsedan låtit bryta och fått tilräcklig malm. Til the fattigas understöd i thenna Sokn har äfwen Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld förärat fjerdedels Hemmanet Gunnarsbo, likmätigt Gåfwobrefwet af Fillingerum then 20 Martii 1724. Uti fordna tider hafwer Soknen allenast haft ett Trä-Capell til kyrko, hwilket stådt icke långt Öster ifrån nu warande Sten-kyrka; och skola träsyllen af Capellet ännu legat på rummet qwar för 70 år tilbakars, fast Sten-Kyrkan uti urminnes tid blifwit byggd. Af gamla Minnesmärcken är här på Sörby Oppegårds ägor, Öster ifrån kyrkon, endast en Runsten[18], som kallas Ringsten: men lärer dock icke wara uprest förenämnda Konung RING til [ 335 ]åminnelse, emedan hans Söner hette Herröd och Stod, utan efter någon annan betydande hög Person. Runorna på stenen äro thessa:

SVAIN. AUK. SVAINARTR. RAISTU — — — — FADUR. — —

Thet är:

Swen och Swenartr upreste — — — Fader — —

Säterier äro twänne i Soknen, neml.

1. Fillingerum, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman, hwartil äro 24 tunnors Utsäde, ansenlig Äng och Mulbete, widsträckt Skog, godt Fiskwatn, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Såg-Qwarn, 4 och ett halft underlydande Bonde-hemman, och 19 stycken Dagswerks-Torp, som merendels äro ottingar. Thetta Säteris Hufwud-byggningar med alla meubler lades år 1743, och Ladugården med alla Kreaturen then 5 Febr. 1752, genom olyckeliga wådeldar, i aska. Thet ligger 3 ottondedels mil ifrån kyrkon; och skrefwo sig Sparrar til Fyllingerum år 1500, men Riks-Rådet Hinrich Erlandson Båt kallade sig Sneckenborg, och hans Son Ulf Hinrichsson, som war Riks-Råd 1588, kallade sig Båt. Thennes Son Jöns Ulfson kallade sig åter 1618 Sneckenborg; och ägde hans Dotter Agneta, som war gift med Jesper Nilsson Krus, Säteriet år 1642. Til år 1686 ägde Kammar-Herrn Carl Georg Kagg, och sedermera Öfwersten Nils Kagg Säteriet, som sidst såldes af Ryttmästaren Carl Johansson Strömfeldts Änke-Fru, Agneta Ållongren til Gen. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld: Efter hans, och sedermera hans Sons, Ryttmästaren Baron Jaques Burenskölds död, är thet nu i arf tilfallit Dottern, Friherrinnan Mariana Burensköld, [ 336 ]General-Majorens, Claes Philip von Sverins Änke-Fru.

2. Swerkelsboholm, förr kallad Swerkelsbo, ett Hemman Frälse-Säteri. Thertil äro 15 tunnors Utsäde, god Äng och Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiskwatn, en Såg-Qwarn, 3 och ett halft Bonde-hemman, 8 rå och rörs Torp, och 6 Torp på Bonde-hemmans ägorna. Säteriet är en mil ifrån kyrkon belägit, och har warit then Gyllenstierniska Familiens; men köptes af Ryttmästaren Baron Jaques Burensköld, och ärfdes sedan af åfwannämnda Friherrinnan M. Burensköld.

3. Gusums Messings-Bruk. Ther nu thetta ansenliga Messings-Bruk är, inrättades år 1653 af Hindrich De Trij och thes Swåger Hybbert De BescheGusums Skatte-Hemmans ägor, som then förre sig tilhandlade af Lieutenanten Sven Thorsson, ett Jernbruk med Masugn til Styckgjuteri och en Hammare: men sedan De Trij blef theraf ensam ägare, erhöll han Kongl. Bergs-Collegii Privilegium then 27 Nov. 1661, at wid Gusums Ström få inrätta ett fulkomligit Messings-Bruk; tå Jernwerken efter hand ödelades, och omsider år 1665 aldeles förstördes. Til Messings-Brukets skyndesammare i stånd sättjande och bättre drifwande, anmodades Claude Roquet Hægerstierna, til at i sitt namn begära någon förmån och understöd; hwilken jemwäl år 1663 then 3 Apr. bekom Kongl. Majestets Frihets-Bref på 6 års tid ifrå dato, at sielf, thes Arfwingar eller Committerade, få utföra på frie eller ofrie Skepp, til främmande Land, 500 Skeppund af thet Messings-Arbete, som wid Bruket tilwärkades, emot then Tull, som allenast warit brukelig på frie Skepp, förr än förhögningen år 1698 skedde i Götheborg. Efter De Trijs död råkade Bruket [ 337 ]merendels i ödesmål; hwartil kom en olycklig wådeld, som then 11 Nov. 1677 lade alla 4 bränhyttorna med sine 16 ugnar, i aska: hwarföre ock, som Assessoren Abraham Cronström hade i Sterbhuset en ansenlig fordran, slöts förlags-contract, och pantsatte Änkan Catharina De Besche och Sönerna Hinrich och Hubbert De Trij Messings-Bruket til Guldsmeden och Handelsmannen i Stockholm, Hans Clerck, emot thet han gått för them i borgen hos Assessoren Cronström. Icke thes mindre, och på en i Revisionen faststäld fordran, stor 138670 Dal. K:mt, erhölt han inventering och wärdering then 27 Martii 1679 på Gusums Bruk, hwilket thes efterlemnade Broder Assessoren Marcus Cronström, tre gånger upbjuda lät, och sedan såsom pant tilföll then sednares Änka, Sigrid Ekehielm. Imedlertid, och som Hinrich Steinhaus, genom Bolags-contract med Hans Clerck, gick in til hälften uti alt, som med De Trijs Sterbhus slutit war; ty deltes Bruket them emellan år 1684, hwarefter Steinhaus dref sin halfdel och thermed Lagfor; men then andra hälften disponerades af Clerckiske Huset, intil thes Hans Clercks Swåger, Diedrich Wittfogel blef af thenna delen ägare, och efter honom thes Barn och Änka med sin sednare Man, Secreteraren Johan Schmidt. Steinhausen halfdel gick åter först bortt til Banquen, och sedan til Lovisinska Sterbhuset, för thet Steinhaus borgat för en Hoff-Junkare Abel Renstiernas skuld til Banquen, intil thes Georg Spalding thensamma inlöste och med sin Swåger Magnus Westerberg theraf blef ägare. Efter bägges theras död hafwa Sterbhusen tilköpt andra hälften af Wittfogelska Arfwingarna, samt sig emellan åter bytt Messings-bruket år 1736, och underliggande Hemmans ägor år 1745: warande nu för tiden Häradshöfdingen Gustaf [ 338 ]Spaldencreutz ägare til ena halfdelen, och Maria Westerberg, född Spalding, til then andra. Uppå hennes hälft anlades år 1742 ett Knappnåls-makeri[19], och år 1752 ett Jern och Ståls Manufactur-Werk med Kongl. Majestets nådiga samtycke af then 20 Oct. samma år; hwaremot bemälde Häradshöfdinge år 1757 började bygga och anlägga äfwen på sin del ett stort Nålmakeri. Emedan thetta Bruket är en mil aflägse ifrån Sokne-kyrkon, så hafwa Bruks-Interessenterne ej allenast år 1668 then 30 Junii hos Hans Kongl. Majestet anhållit, at wid Bruket få underhålla Prest, bygga yrka och i henne låta Döpa och Wiga, samt thertil erhållit nådigt bifall uti Kongl. Majestets swar och förklaring på Presterskapets beswär i Linköpings Stift af then 15 Sept. 1668, §. 10. at med egna medel få bygga sig Capell; utan ock wid gamla kyrkons bofällighet och nedtagande å nyo begärt och fått, then 17 Febr. 1731, Kongl. Majestets tilstånd, at antaga och underhålla Bruks-Prest, samt bygga ny kyrka wid Bruket; hwilket ock skedde: och blef hon samma år första Advents-Söndagen ordenteligen inwigd af Biskopen i Linköping, Doctor Eric Benzelius, sedan gamla Prädikstolen från Stegeborg blifwit ditflyttad och upsatt. År 1752 upbyggdes en ny klockstapel, tå Häradshöfdingen Spalding, numera Spaldencreutz, lät öka och omgjuta Storklockan til 3 Skeppund.

4. Kyrkoherdans Boställe, wid Ringerums kyrko belägit, anses för ett halft Hemman, och har 7 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, skrint Mulbete och litet Skog. Åkern förmenes wara gifwen af the [ 339 ]närmast kyrkon och Prestegården belägne Hemman, och Ängen af the aflägsnare, emedan hon är mycket kringspridd[20] i Soknen. Pastoratet är Vacant.

4. Capellans-Bostället, af ett halft Krono-Hemman, ligger ock wid kyrkon, och har 5 tunnors Utsäde, skrin Äng, swagt Mulbete och litet Skog. Nils Hammarwik tog emot Sacellanien år 1749.

[ 340 ] [ 341 ] [ 342 ]

6. SKÆLLWIK, Regalt.

Uti gamla Latinska Munke-Skrifter finnes thenna kyrka eller Capell blefwit nämndt S. Anna in Scopulis. Och Biskopen Petrus Tyrgilli Scheninensis, som sedan blef Ärke-Biskop, nämnde Skälldewik i sitt bref af år 1349, thet han tå ther skref, kallandes thet sin Gård: men lärer ment thet sedan så kallade Stegeborg. Kyrkan är byggd wid en liten Wik, när intil Sjön Slätbaken: och hålles före, at hon, efter sina klockor och förenämnda Wik, blifwit kallad Skällwik; althenstund klockor i äldre tid der kallades så wäl Skällor som Bjällror[21]. Hon står på krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Söderköping; är i början upmurad af Tegel- och Gråstenar til en korss-kyrka, men sedermera å båda sidor ökt och byggd til lika bredd med korss-kyrkorne, så at hon nu håller i längden 39 alnar, och i bredden 21 och en fjerdedels aln. Af thes fordna Altartafla, så wäl som af en ansenligen stor Marie-bild, hwilken ifrån Påwetiden ännu är i behåll wid kyrkon, dömes, at hon blifwit helgad åt S:t Maria. [ 343 ]Then nya Altartaflan har PhaltsGrefwinnan ELSA ELISABETH förärat til kyrkon then 1 Sept. år 1674, och föreställes therpå Frälsaren på korsset wäl målad. Under thensamma är en särskildt Tafla, på hwilken HErrans Nattwards Instichtelse är aftagen; och öfwerst en annan, som afbildar Christi Himlafärd. Prädikstolen finnes wara gifwen, år 1661, af Hertig ADOLPH JOHANS Ståthållare, Isac Enefeldt til Dägerhof och Ytterby, samt hans Fru Catharina Prytz; och har Högbemäldte Hertigs Hauptman Gustav Tornewall påkostat Prestestolens målning år 1679. På Fonten, som är af serdeles sten-art, ses årtalet 1607 then 12 Martii, och hålles före, at thensamme, uti förra Seculo, stådt i Stegeborgs Slottskyrko. Orgelwerket har 6 stämmor. Then Gyllenstierniska Familien har så wäl i thenna, som i många andra kyrkor, en Familiæ-Graf. Förutan thensamma är här en annan, som warit för Stegeborgs Hoff-stat, och ännu en, som lydt til Dägerhof. Efter the Adeliga Personer, som i kyrkon blifwit begrafne, ses här allenast ett enda Hufwud-Baner, på hwilket står en Man i Harnesk afbildad, med en strids-hammare i handen, hwarwid läses: Ædle och Manhaft JAHAN KRIGH, Fursteliger Stallmæstare, födder år 1626 d. 23 Dec. Död 1666 d. 14 Sept. Ett Contrefait är här ock efter Jahan Conrat Ehm til Husby, och har utom thetta en Sorge-Fana warit uphängd i kyrkon, honom til åminnelse, på hwilken man kunnat läsa följande, änskönt hon nu är aldeles sönderfallen och förstörd: Den Ædle och Wælborne JAHAN CONRAT EHM til Husby, Högborne Furstes och Herres JOHAN CASIMIR Phalts-Grefwe til Rhein, fordom Hoff-Mæstare, hwilken afsomnade i Herranom d. 1 Apr. 1645. Midt öfwer kyrkon är ett spetsigt Torn; men [ 344 ]Klockorna hänga uti Trästapel, som upbyggdes år 1754.

Soknen för sig sjelf, S:t Anne Capell oberäknadt, hyser 970 Inwånare, och innehåller med S:t Anne Capell 113 14 Hemman; af hwilka 39 34 äro Skatte, 10 18 Krono, 52 34 Frälse, och 10 58 Frälse-Säteri med underlagde rå och rörs Hemman. Af förenämnda 113 14 Hemman anses 48 58 för Lands- och the öfrige 64 58 för Skärgårds-Hemman. Thenna Sokn är, förutan Capell-Soknen, en och 3 fjerdedels mil lång och äfwen så bred. Hon gräntsar i Öster til Saltsjön, i SödOst til Gryt, i Söder til Ringerum och Mogata, i Wäster äfwen til Mogata, och i Norr til en Wik, som stiger här up och wid Stegeborg hänger tilsammans med Slätbaken. Skog äga the fläste Hemman til nödtorft, och består theras Jordmån merendels af Biörklera och Dungjord, som är nog swikfull. Åker är här ej serdeles stor, men tilräcklig Äng. Mulbete är til större delen på Skogarna. På Yxeltorps och Dägerhofs ägor äro Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 2 par stenar, som mala Höst och Wår. För 22 år sedan blef här på Nartorps ägor en rik Jernmalms-Grufwa uptagen, hwilken kallas Ormtorps Grufwa, emedan then ther til lydande Masugnen står på Ormtorps ägor. I brist af kol blåser Masugnen sällan. Thet är ock en Jernmalms-Grufwa på Korsswiks ägor, som uptogs för 10 år sedan, tå 3 år förrut Herborums Grufwa ödelades. Uti Stegeborgs Djurgård, på Södra Ladugårds ägor, uptogs år 1724 en Blywerts-Grufwa, af tå warande Assessoren i Commercie-Collegio, sedermera Landshöfding på Gottland, Jacob von Hökerstedt, och erhöll han therpå kongl. Bergs-Collegii privilegium then 21 Martii 1726, [ 345 ]och år 1729 then 12 Febr. högbemäldte Collegii befallning til Allmogen i Skällwik och Mogata Soknar, at the ingen annorstädes skulle sälja kol, än til Blywerket. Härtil blef tå Hyttan och Smältwerket byggdt på Yxeltorps ägor, och är nu hela inrättingen med Grufwan ödelagd; ty hon befants hafwa utan bewisliga skäl blifwit anlagd, och lända Kronon, men i synnerhet Landsorten, til stor skada. På Ekenö ägor äro lämningar efter en Skants med Jordwallar, som i fordna tider warit bestyckad, at hindra upfarten och afhålla Fiender ifrån Stegeborgs Slott. Så wäl wid Dägerhof, som Ekenön äro Tegelbruk. Soknen med Capellet är indeld i Båtsmans-Rotar, som rusta ut 24 ordinarie Båtsmän, när påfordras. Jemte Hemmansbruket far en del af then här boende Allmoge til Hafs och idkar Fiskeri så wäl som Skärgårds-Bönderna. The til thenna Sokn lydande Frälse-Säterier ligga alla uti Capell-Soknen: Men dock äro här at märka:

1. Stegeborgs fordna Slott, på en holma i Slätbaken, icke långt ifrån kyrkon belägit. Efter thetsamma äro nu allenast the nederste murarna och rundelen utan tak i behåll. Uti Historien blifwer thetta Slott ofta omtaldt, och ses thes fordna härliga utseende aftagit uti Kongl. Rådet Gref Eric Dahlbergs Svec. Antiq. & Hod. När thet först blifwit anlagdt, therom äges ingen säker kunskap: men äldsta underrättelsen om the märkwerdigheter, som sig här tildragit, är, at Konung BIRGER här hafwer haft sitt tilhåll och utfärdat många bref ifrån år 1310 til 1318. Hit flydde hans Son MÅNS år 1317; blef här gripen och halshuggen i Stockholm på Helg-Ands Holmen. Sedan the ihiälhungrade Hertigars ERICS och WALDEMARS Wänner intagit Slottet år 1318, och Konung BIRGER flydde til Wisby, [ 346 ]fortsatte the Kriget emot Konungen, och läto i grund förstöra Fästningen genom Matthias Kettilmundson[22]: dock blef han åter uprättad igen. Therefter skänkte Konung MAGNUS SMEK Skälldewiks Gård eller Stekaborgs Castrum, som orden lyda uti Gåfwobrefwet[23] af Bawahus år 1332 die Kalixti, til Biskop Carl Bonde (Båt) i Linköping, och förmenes, at thenne Biskop ther byggt första Stenhuset, emedan Båte-wapnet funnits wara insatt i muren; och för sin död förärat Slottet med Afwels-Gården til Biskops-Sätet. Sidsta Slottsbyggnaden har Konung GUSTAV then Förste begynt, och thertil låtit taga sten och materialier ifrå Kloster-Husen i Söderköping, hwilken byggnad Konung JOHAN then Tredje låtit fullborda och med Torn pryda; dock lät Phalts-Grefwen JOHAN CASIMIR och hans Son ADOLPH JOHAN något utwidga och pryda Slottet. År 1290 fick Riddaren Sten Boson Natt och Dag thet i förläning. Efter honom antwardades Slottet af Konung ERIC af Pommern uti Danska Fogdens Jösse Fintsons wård; och emedan han tilfogade the Swenske mycken oförrätt, blef Felt-Herrn Engelbrecht föranlåten at belägra thet, och drifwa ut then Danska Fogden. Men som Konungen thet följande året mot förskrifning och löfte åter ditsatte en Dansk Man, wid namn Johan Jonsson Skåning, så nödgades Felt-Herrn Engelbrecht å nyo låta belägra Slottet, år 1436, igenom Ehrengisle, tå then Danske Fogden omsider lämnade thet til Riks-Marsken Carl Knutson, som antwardade thet uti sin [ 347 ]Swågers Nils Stensons wård, then dock icke war Riket trognare, än at han afföll til Konung ERIC, och lämnade Slottet til honom, som här, år 1438, undfick Danska Rådets bref, hwaruti the upsade honom all tro och lydno. At åter få thet ur Konungens händer, måste Marsken Carl Knutson, år 1439, företaga en belägring therföre, och thet eröfra. Sedan har Biskopen i Linköping, Nicolaus Kenicius eller König, fått Slottet med thes Län, medelst Sweriges Rikes Råds samtycke, år 1446, för thet han afslog Konung CHRISTIAN then Förste i Danmark på Holaweden, tå Han wille tränga sig in i ÖsterGötland. Biskopen hade thet til år 1458, tå han afgick med döden; hwarefter thet tilföll Kronan, och bekom Iwar Axelson Tott, thet i förläning år 1472 then 25 Maji. År 1486 belades thet af Knut Eskelson Baner och upgafs til Sten Sture, som gaf Slottet med thes Län åt Riddaren Greger Matsson Lilje i förläning. Konung JOHAN then Andre hade Slottet år 1503, tå Riks-Föreståndaren STEN STURE belägrade thet, under then tid han förde krig emot Konungen. Therefter bekom Hinrich von Mellen[24] Slottet i förläning af Konung CHRISTIAN then Andre eller Tyran; men år 1528 lät GUSTAV ERICSON belägra och intaga thet then 18 Dec. igenom Arwid Wæstgöthe, tå Söverin Norby, som med sin Flotta andra reson wille undsättja Slottet, af sitt Folk lämnade 600 Danska döda och obegrafna wid Ettersundet. Med betingade wilkor bekom Junker Johan [ 348 ]Grefwen von der Hoija, som war Kon. GUSTAVS Swåger, Stegeborg år 1524. År 1528 then 4 Oct. fick Riks-Rådet Holger Carlson Gera Slottet med thes Län; och år 1537 skal Riddaren Holger Carlson hafwa warit Höfvitsman på Stegeborg och Lagman i Småland[25]. Sidstnämnde år then 21 Dec. föddes här Konung JOHAN then Tredje, och bekom Svante Stenson Sture samma år Slottet med Söderköpings Stad i förläning. År 1542 förordnades han til Höfwitsman och år 1543 til Ståthållare på Stegeborg, och belägrade Nils Dacke samma år Slottet med ett parti uproriska Småländningar, tå en drabbning med Konungens Folk och Dackens parti stod uti en timas tid på Isen uti Mogata Sokn[26], och blefwo Uprorsmännen sedermera 3 gånger slagne af Svante Sture på en Holme, ther the hade lägrat sig, och lågot skottfrie från Slottet. År 1568 then 15 Julii eröfrade Hertigarna JOHAN och CARL Slottet, tå the befriade Riket ifrån sin ursinniga Broders, Konung ERIC then Fiortondes regering, och år 1598 anlände Konung SIGISMUNDUS hit ifrå Polen, tå äfwen fienteligheter här förelupo. Konung CARL then Nionde hade sedan här ett Skepsbyggeri, och år 1622 then 6 Dec. blef Stegeborg lämnadt til PhaltsGrefwen JOHAN CASIMIR, i underpant för sin Gemåls CATHARINÆ Brudskatt, samt år 1651 then 31 Julii gifwit i betalning för Brudskatten til nyssnämnda CATHARINA och thes manliga Bröstarfwingar. År 1652 then 8 Junii dödde här PhaltsGrefwen JOHAN CASIMIR, och blef begrafwen uti Strengnæs Dom-Kyrko, och år 1689 then 14 Oct. afsomnade hans Son ADOLPH JOHAN, hwarefter Slottet åter tilföll Kronon. Alt sedan then tiden [ 349 ]har Slottet warit i någorlunda stånd, til thes thet af Riksens Höglofliga Ständer, uti Konung FRIEDRICHS tid, blef dömdt at nederbrytas, och teglet therifrån afföras, dels til Slottsbyggnaden i Stockholm, dels til ett Krono-Magazins upbyggande i Norrköping[27]. En märkwerdig händelse, som sig ock här tildragit, och Secret. Palmsköld uti sine Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland anteknat, wil man ej eller förtiga, utan här nedanföre til Läsarens tjenst anföra[28].

Til ofta nämnde Slott woro 2 Ladugårdar; then ene å Norra sidon om Slottet uti Ny Sokn, ther then på sitt ställe kommer at nämnas; then andre å Södre sidon, i Skällwiks Sokn, och kallas

Södra Kongs Ladugården, och i allmänhet Sör-Lagård; består af 8 och ett halft Hemman. Han ligger när wid kyrkon; har wackert Stenhus och ståteliga tilägor: dock ligga thes mästa Ängar uti Ny Sokn. Gården har altsedan år 1689 warit arrenderad; men köptes af Kronon til Skatte af Commercie-Rådet, sedermera Landshöfdingen och Riddaren [ 350 ]af Nordstjerne-Orden Jacob von Hökerstedt. Nu är Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Werner Detlof von Schwerin thes ägare. Widare är i Soknen

2. Dægerhof eller Degerhufwud, som består af ett Hemman Krono-Säteri, och är sammbyggdt med Krono-Säteri Hemmanet Wästeräng, hwilket äfwenledes består af ett Hemman, och ligger en fjerdedels mil ifrån kyrkon. Til Säteriet, som är berustadt under N. 27 wid Lif-Compagniet, äro 14 a 15 tunnars Utsäde, 200 lass Hö, godt Mulbete, nödtorftig Skog, Fiske i Bråwiken til husbehof, så af Strömming som Fjällfisk, ett halft Augments-Hemman, 5 rå och rörs Torp, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, som går Höst och Wår, litet Tegelbruk, och 2 Skärgårds-Hemman, som äro kringflutne af Saltsjön. För år 1621 then 27 Martii har Dägerhof warit såsom Ladugård under Stegeborgs Slott, tå Gården blef bortbytt af Hertig CARL PHILIP til Carl de Wik mot Tårnby uti Södermanland och Wallby Sokn. Sedan har Isac Enefeldt, Hertig ADOLPH JOHANS Ståthållare, warit ägare theraf til år 1671 then 18 Febr. År 1685 then 6 Febr. blef Arwid Jönsson thes ägare, som sålde honom år 1688 til Hertig ADOLPH JOHAN för 2000 Riksdal. Efter Hertigens död har Lagman Daniel Sparrsköld och Hoff-Intendenten Hellmigh Roman rustat för Säteriet, som nu Grefwinnan Maria Catharina Fleming innehafwer, efter testamente i sin lifstid; men sedan tilfaller Öfwer-Jägmästaren Eric Gustav Boijes Barn. År 1743 lades här an en Lerkärils-Fabrique och ett Porcellains-Bruk af nyssnämnde Öfwer-Jägmästare med Kongl. Commercie-Collegii privilegier af then 4 Martii och 14 Sept. samma år; och förfärdigades i några år. The-Kannor, Drickskrus [ 351 ]och Skålar, förutan flere slags käril, men som materien theritl war mycket skör, nödsakades han ödelägga altsammans.

Kyrkoherden bor i Capell-Soknen, och Capellan allena här på Capellan-Bostället Fængetorp, som ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon, och består af ett halft Krono-Hemman, med 4 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö af starrwall, och ringa Mulbete på Skogen, som är uthuggen. Capellans-Lägenheten är Vacant.

S:t ANNÆ Capell.

Ther nu kyrkan står, har warit ärnat, at hon skulle byggas år 1383, tå Jungfru Katerina Niclisa-Dotter förärat til hennes grund och Prestegård af Bowesta Bys ägor; dock med thet förbehåll, at therest icke kyrkan tå skulle blifwa byggd, skulle ägorna tilfalla hennes Arfwingar: hwilket Biskop Nicolaus i Linköping och Birger Ulfson med namn och insigel bewittnat. Men som tå ingen kyrkobyggnad blefwit werkstäld, så äro Bowesta ägor blefne indelte til Dagswerks-Torp under Herborums Säteri, och ej mer än grunden til kyrkon lämnad, tå hon mer än 130 år therefter först blef funderad år 1520, samt inwigd år 1521, hwarom kyrkoherden Johannes Haq. Wallman år 1723, låtit upsätta följande rim på kyrkons hwalfboga:

Femhundra tjugu ett inwigdes jag Sanct Anna,
Då gafs här Skäret låf med Brud, Barn, Döde lanna,
Få JEsu kött och blod, ja höra HErrans ord.
Gack tu och profwat wäl i tron til samma bord,
Så skal tin kropp och själ få prisa Gud och låfwa,
När jorden stält igen dem sält i henne såfwa.
Twåhundra år och twå, wid Michaelis tid
Är HErrans rena ord prädikat här i frid.

[ 352 ]

Ett tyckes stå igen, det mig ej bör förtiga,
At Doctor Johan Brask haft omak mig at wiga.

Uptäckt then 11 Sept. A:o 1723.
P. L.

Men uti Sec. Palmskölds Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland står sålunda anteknadt: Anno 1526 Dominica prox. ante Michaelis, que fuit 23 Sept. confecta est Capella St. Annæ per Episc. Joh. Brask, och åberopar han sig på Konung GUSTAV then Förstas registratur thet äldre, Lit. A. pag. 135. Nyssnämnde Konung har år 1537, S:t Thome dag, gifwit Församlingen tilstånd, at wid theras Capell-kyrka få låta Christna, Wiga och Begrafwa. Kyrkan står, som förbemäldt är, på Bowesta ägor och Frälse grund, och är ifrån henne til Söderköping 2 och 3 fjerdedels mil. I längden håller hon med Choret 40 alnar, och i bredden 15 alnar; hwaremot Choret, som blifwit tilbyggdt, är allenast 9 alnar bredt. Altartaflan är gjord och upsatt år 1590, bestående af 3 delar, som äro at fälla ihop. Til höger afbildas uti målning Frälsaren, bärandes korsset til Golgatha; midt på Taflan föreställes Christi korssfästelse, och til wänster Christi upståndelse. Thenna Tafla är längesedan flyttad från Altaret och uphängd öfwer Sacristie-dörren, och ett Fenster gjordt öfwer Altardisken, för bättre ljus skul. Prädikstolen, af Bildthuggare gjord, pryder sitt rum, och är han wäl målad, förgyld och försilfrad, samt upsatt år 1667, tå han kostat Församligen 300 Dal. Kopp:mt. Höger om Altaret hänger en liten Tafla, på hwilken en Mans- och en Qwinno-bild äro målade, och läses öfwer then förras: O mater Dei Memento mei; samt öfwer then sednares: Me tibi virgo pia commende sancta Maria, och under Bilderna: Testamentum Domini [ 353 ]STENONIS SVANTES STURE[29], Gubernatoris Regni Sveciæ et ejus Confortis. Domina CHRISTINA GILDENSTIERNA, Anno Domini C. MDXVI. Orate pro Ejs Arosiæ Tabula Altaris 1516. Kyrkons Klockor hänga i Trästapel, och läses på then större:

Den gamla Klockon är inköpt med mig och ljuder lika
At sammankalla mycket Folk, så the til Guds Hus fika,
Och gjöra ther sin Gudatjenst, som Christnom rättligt höfwas,
At HErrans Nådeklang och min ej någonsin må döfwas,
Som jag i Konung FRIEDRICHS tid, i Stockholm fick til pricka,
År sjuttonhundrad tretti sju; all skada Gud afskicke!
S. Aane högar' lemmar har med alla mindre kostat
På mig, at jag är blefwen nu, så klar och oförrostat.

A:o 1737.

På then mindre Klockon står:

S. Anne lemmar haa, så högre såsom nedre,
Til mig gjort sammanskott, hwarför dem bär all heder.
På Törönsborg man ock twå mindre Klockor gifwit,
Som nu til kroppen min jemwäl anwände blifwit,
Tå i Kong FRIEDRICHS tid, i Stockholm jag blef guten,
Se'n ADOLPH FRIEDRICH wald, och frid med Ryssen sluten,
Til HErrans tjenst tå jag nu mera folket kallar,
I bättring fann, ach! at enhwar för Gud nedfaller.

A:o 1743.

Capell-Soknen, som skiljer sig ifrån Skällwiks Sokn wid Säteriet Torönsborg, bebos af 1600 Personer, och består endast af Skärgårds-Hemman, hwars Åboer til en del hafwa något litet Åker, Äng, Mulbete och Skog, hwarest somlige äga föga [ 354 ]annat än klippor; så at the måste söka sin födo inom och utom Skärs, på the wanliga Fiskelägen i öpna hafwet, genom fiskande. The få, förutan åtskillig slags annan Fisk, i synnerhet Strömming; af hwilken the årligen sälja några hundrade tunnor i Stockholm, Norrköping och Söderköping. Säterier äro i Soknen:

1. Herreborum, gammalt Frälse-Säteri af 2 Hemman, hwarunder blifwit afhyst Tillersbråten af 3 ottondedels, Båstebo af ett, dito ett fjerdedels, dito ett fjerdedels, och Måhlekulla ett fjerdedels Frälse-Hemman, så at Säteriet nu består af 4 och ett ottondedels hela Hemman. Thet har ett gammalt förfallit Stenhus af 91 alnars längd, som blifwit byggdt år 1636 af Riks-Marskalken Axel Baner och thes Grefwinna Ebba Brahe. Från Sätesgården, som är wid Saltsjön belägen, räknas til Capell-kyrkon en fjerdedels mil, och bestå thes förmåner uti god Åker, ansenlig Äng, tilräcklig Skog, ymnigt Mulbete, wacker Trägård, liten Humlegård, och 5 Rude-dammar, hwilka äro så belägne, at man kan aftappa watnet utur then ena i then andra, och utur then sidsta i Saltsjön, hwarigenom the fås torre och kunna med ringa beswär ränsas. Förenämnde Säteri har warit ett Banere Gods, som dels genom arf, dels genom köp tilfallit then Grefliga Gyllenstierniska Familien, och är nu Lagmannen ,Gref Giöran Gyllenstierna theraf ägare.

2. Torönsborg, förr Drag kallad, består af ett Hemman Frälse-Säteri, hwartil Bogelöt af ett Hemman, och Sarwasa af ett Hemman Frälse-Säteri äro lagde, så at thet nu innehåller 2 hela Hemman. Thet ligger på en Halfö uti Saltsjön, en fjerdedels mil ifrån Capell-Kyrkon; och har en ståtelig Stenhus-byggnad, som Riks-Rådet och [ 355 ]Riks-Amiralen, Göran Gyllenstierna år 1646 låtit bygga, och af nu warande Ägare ansenligen är förbättrad; 2 wackra Trägårdar med Orangerie, som anlades och byggdes år 1727, en stor Köks-Trägård, 2 Humlegårdar, som ligga å ömse sidor om en Alée af 600 alnars längd, tilräcklig Åker, ansenlig Äng, nog Mulbete, ymnigt Fiske, stor och widsträckt Skog, 2 Såg-Qwarnar och en Mjöl-Qwarn. Säteriet har länge warit ett Gyllenstierne Gods, och har samma ägare, som thet förenämnda, hwilken så wäl som thes Förfäder underhåller 4 Fattiga i Soknens Fattig-Stufwa.

3. Diursö, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, som ligger på en Holme i Saltsjön, 3 fjerdedels mil ifrån Capell-Kyrkon, har liten Åker, men ganska god Äng och Mulbete, godt Fiske och tilräckelig Skog, i synnerhet af unga Ekar. Then Gyllenstierniska Familien har länge ägt Säteriet, som år 1736 igenom Arf tilföll Hans Excell. R. R. Gref Arvid Horns Grefwinna, Margaretha Gyllenstierna; men år 1755 sålde thes Måg, Hans Excell. R. R. och Gen. Gouvern samt Ridd. och Commendeuren af Kongl. Majestets Orden, Gref Axel von Löwen thet til thes nu warande ägare, Lagmannen Gref Göran Gyllenstierna. Til föreämnda 3 Säterier lyda tilräckelige Torpare, samt några och 40 hela Bonde-Hemman, som dels ligga på Landsbygden, dels uti Skärgården.

4. Engelholm, förr kallad Ändö, Frälse-Säteri af ett och ett halft Hemman, förutan Törrön af ett halft Hemman Frälse, som therunder är afhyst. Thertil äro 20 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, Mulbete och Skog, godt Fiske, en Kalkugn, några och 30 Bönder, förutan tilräckelige Torpare, och ett Tegelbruk i Ringerums Sokn. Förr har en [ 356 ]Öfwerste Spens, Landshöfdingen Baron Axel Rosenhane, Hans Reutercrants och thes Fru Anna Cronström ägt Säteriet. Nu är Öfwersten och Riddaren Gref Gabriel Spens thes ägare.

5. Korsnæs, Kyrkoherdans Boställe, en fjerdedels mil ifrån kyrkon belägit, anses för ett Hemman Krono, hwartil äro 6 tunnors Utsäde, litet Äng, Skog och Mulbete, Fiske uti Saltsjön och i en bäck, liten Humlegård, och 2 Torp. Daniel Nordstrand har år 1759 erhållit Fullmacht på Pastoratet.

Kyrkoherdarne hafwa förr haft sitt Boställe wid Skällwiks Kyrko, til hwilken nu räknas ifrån thenne Prestegården Landwägen en och 2 fjerdedels mil, och sjöledes mer än 2 och en half mil; men af 1543 års registratur ses, at tå warande Kyrkoherde-gård blifwit efter Kongl. befallning af then 10 Augusti samma år, lagd under Stegeborgs Södra Ladugård, och theremot Korssnäs anordnat til Kyrkoherde-Boställe, emedan wid Capell-Kyrkon war ingen Prestegård, ej eller någon Prest boende.

7. GRYT, Consistoriel.

Af S:t Olofs bild, som här wid kyrkon förwaras, tycks kunna slutas, at kyrkan warit S:t Olof helgad. Hon står på Krono-grund, 5 mil ifrån Söderköping; är 27 alnar lång och 18 och en half aln bred. Ingen Altartafla är nu här, utan ett fenster på Gafweln öfwer Altardisken. Prädikstolen är gjord mäst af Ek, och infört år 1662 för 328 Dal. K:mt, af hwilka penningar Församlingen genom sammanskott förärat 238 Dal., och är thet öfriga taget utur kyrkons Cassa. Intet Torn är wid kyrkon, utan hänga Klockorna i Trästapel, som står utom kyrkogården. På then större klockon läses:

[ 357 ]

Min Syster ensam förr har kallat Folken samman,
Nu ringer jag ock med, så hjelpe wi hwarannan;
Men fåfängt är om Gud ej folkets hjerta rör,
När thet utaf mitt ljud och ringning något hör.

Anno 1702.

Uti kyrkon äro wäl icke några murade Adeliga Familiæ-Grafwar; men så äro ther dock åtskillige förnäme Personer begrafne. När wid Altaret ligger en telgsten til gålf, på hwilken läses: Hær under hwilas den Ædelige och Högborne Fru, Fru KIRSTIN, Herr JÖRAN ERIKSSONS til Fogelwik. Hon afsomnade 1538. Hær under hwilkas ock Högborne Fru ANNA, Herr ERIK JÖRANSSONS, som afsomnade 1555[30]. Under taket, fram mot Altaret, står med swart färg målad en Man i Harnesk, med underskrift: Hær under ligger begrafwen salig Edle och Wælborne BENGT LARSSON (Dufwa) til Marsäter och Nesie, med sin lilla Son, som i Herranom afsomnade d. 22 Maji 1621[31]. Framom Prädikstolen ses följande under Stam-Wapnet: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Öfwerst-Lieutenant af Cavalleriet, den ædle och wælborne [ 358 ]Herre, Herr JOHAN DUFWA JOHANSSON til Marsætter, Biurwik, Fagerhult, Batteberg och Hågårdsbæck &c. Ær född på sin Fædernes Gård Dufweholm d. 5. Jan. 1632, och i Herranom afsomnade uppå Marsætter d. 20 Jan. 1698[32]. Capitainen wid Jönköpings Regemente, Baron Reinhold Fromhold Rehbinder ligger ock med sin Hus-Fru, Friherrinnan Maria Margaretha Christina Rehbinder, och Fru Hedvig Charlotta Tigerhielm begrafne i kyrkon. Öfwer Wästra Kyrkogårds-Porten hafwer warit inrättadt likt en Prädikstol af sten, hwalfd med trappor, bönepall och pulpet, ther the Påwiske Munkar stådt och bestänkt Folket med wigt watn. Efter reformation skal then Lutherske Kyrkoherden ock nyttjat förenämnde Prädikstol til at prädika uti, emedan Allmogen under warande Krigstid ej tiltrodt sig hålla sin Gudstjenst i kyrkon, fastän the utstäldt Wäcktare på the högsta nästgräntsande bergen. Öpningen på Prädikstolen, som igenmurades år 1715, tå Ringmuren reparerades, hwar warit på then Östra sidon, och upgången på then Södra.

Inwånarenas antal i Soknen utgjör 2260 Personer, som bebo 74 112 Hemman, af hwilka 17 1124 äro Skatte, 5 78 Krono, 43 12 Frälse, och 7 14 Frälse-Säteri med afhyste Hemman. Hon är ifrån yttersta klippan i Hafwet 3 mil lång til kyrkon, hwilken grund ock räknes til Stegeborgs Sfär, fastän han nu icke är kringsluten, utan allenast landfast på Wästra sidon. Från kyrkan ökes Soknens längd en och en half mil til Ringerums Sokn, så at hela thes längd utgjör 4 och en half mil. Uti Skärgården räknas bredden til 4 mil, och å Landet 2 mil. I Öster [ 359 ]gränsar hon til Östersjön, i Söder til Tryserum Sokn i Calmar Län, i Wäster til Ringerum, och i Norr til S:t Anne Capell. Jordmån är igemen röd, något jordblandad, sandör och hård lera, somligstädes ock dragjord. Lyckligt är när 5:te kornet berges. The fleste Hemman äga ännu nödtorftig Skog; dock börjar han tryta för många. Af the i Soknen befinteliga Hemman anses 22 för Skärgårds-Hemman, hwaribland Prestegården är inbegrepen, och 53 och ett tolftedels för Landtbo-Hemman. Landtboerne idka sitt Åkerbruk och Boskapsskötsel, jemte thet at the hugga på sina Skogar någon Wed til Norrköpings Stad, tit han föres sjöledes; hwaremot Skärgårds-Allmogen sköter sitt Fiskeri, at för en del af Strömming, Tårsk, torra Gäddor, saltgrän Ål och annan Fisk, få byta sig til Säd af Landtmännen, och then öfriga delen sälja för penningar. Somlige af them hafwa wäl litet Åker och Äng, men the fleste aldeles ingen, utan bo på hårda klippor, och hafwa intet annat til at syssla än fiska och skjuta Sjö-Fogel. Utom Säteris Mjöl-Qwarnar äro här 2 Wäder-Qwarnar och många Sqwaltor, och wid Kalerum en Såg, hwilka gå Höst och Wår. Twänne Krono-Fiske-Läge, Häradsskär och Löfskär äro i Soknen, ther Häradsoberne, wissa tider om året, få fiska mot wanlig Hamnskatt til kronon. Här är ock ett Frälse-Fiske-Läge, som kallas Björkskär. På Krono-Hemmanets Harssenö och Frälse-Hemmanets Gräsmarö ägor och klippor skjutas och fångas med nät eller garn många Skälar. Soknen är indelt i Båtsmans-håll, och rustas här ut 15 ordinarie Båtsmän, när påfordras. En och en half mil ifrån Baresund, på et högt berg, ses en Båk, som är af träd upbyggd på en hög stenfot, så at han synes 6 a 7 mil i öpna hafwet, til the Sjöfarandes [ 360 ]rättelse; dock hålles ther aldrig eld. På Prestegårds ägor och på Kettel-Ön, ther Baresunds Tull-Kammare är, finnas många runda hål i bergen af olika djuphet. Thet största, som är på Prestegårds ägor, är 4 alnar djupt och en och en half aln bredt, och kallas af gemene Man Jättekittel. Thesse hålen, som äro runda och släta inuti, wet ingen förwisso hwartil the blifwit nyttjade, om icke i fordna tider, tå inga Qwarnar warit byggde, och Skepps-Flottor legat här, hwarom rätt nu mer skal nämnas, man brukat them, at med någon machine uti them krossa och mala sönder Säd[33], hwarigenom the efter hand blifwit alt djupare och widare, samt så släte inuti, som the nu äro. Litet stycke ifrån kyrkon wid Reuterdal äro ock 3 dylika hål uti ett berg, ther thet sluttar utföre, och kan man tydeligen döma af thet enas utseende, at thet icke blifwit utrundade af någon sten, genom watns hwirflande och åtgjärd, emedan brynen af utrundningen på then sidon, som weter åt berget, är en aln högre, än then brynen åt sjösida, och thertil med rinner ther ingen ström fram. På Capellans-Boställets ägor ser man, wid ett Sund, lämningar af en Wall eller Skants, äfwenock annorstädes i Soknen, och på kyrkoherde-Boställets ägor en Wårdkase[34] på en Udde uti hafwet. Följande fastighter märkes här, neml.

1. Marsætter, förr Mar kallad, Frälse-Säteri [ 361 ]af 2 Hemman, med Skräddarebo ett fjerdedels Frälse och Långedal 2 Frälse-Hemman, som under Marsätter äro afhyste. Här äro 12 tunnors Utsäde, förutan nyligen upgjord Åker, nog Äng, tilräckeligit Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske, 2 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 2 par stenar, en Såg, 5 Bonde-hemman, 6 rå och rörs Stor-Torp, och 15 mindre Dagswerks-Torp. Thetta Säteri ligger wid Saltsjön, en mil ifrån kyrkon i NordWäst, och har warit Dufwa Familiens, til thes Catharina Vittinghof, genom gifte med General-Lieutenanten och Landshöfdingen uti Calmare Län, Reinhold Rehbinder til Dufweholm och Qwarsjö, förbytte thet till ett Rehbinder Gods. Hon war en Dotter af General-Majoren Johan von Vitinghof til Broby och Hassle, hwilken ägde Brita Dufwa, Bengt Larssons Sons, förordnad Landshöfding öfwer Norr-botn, Johan Bengtson Dufwas[35] Dotter. Efter Baron Capitain Reinhold Fromhold Rehbinders dödeliga frånfälle tilföll Egendomen Sonen, Baron Fromhold Johan Rehbinder, hwars Änke-Fru, Hedv. Ulr. Ridderborg, och Barn äga nu Säteriet.

2. Brewiksnæs, Frälse-Säteri af 2 Hemman; har 7 tunnors Utsäde, mycken Äng, godt Mulbete, något Fiske, ringa Skog, stort Tegelbruk, 10 och ett fjerdedels Bonde-hemman, 2 rå och rörs och 11 andra Dagswerks-Torp. Thet ligger en mil Söd-Ost ifrån Kyrkon wid Saltsjön, och hafwa [ 362 ]Öfwersten Hans Drake, som förde til Sköldemärke, en utsträckt Hand, samt Öfwerste-Lieutenanten Johan Adolph Wellingk förr ägt Säteriet. Igenom köp blef Öfwerste-Lieutenanten Eric Rydingswerd ägare theraf, och efter hans död, Sonen, Majoren och Riddaren Fredric Rydingswerd, som nu bebor Säteriet.

3. Åbæcksnæs, förr kalladt Åbäck, är ett Hemman Frälse-Säteri, och har 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Skog, knappt Mulbete, godt Fiske, en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Såg, 10 och 3 ottondedels Bonde-hemman, 6 rå och rörs Torp, och 6 andre Dagswerks-Torp. Thet ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon, wid Saltsjön, och har Vice-Præsidenten Arwid Iwarsson Natt och Dag ägt thet, och lämnat til sin Dotter, som blef gift med en Mörner. Öfwer-Hoff-Jägmästaren Baron Otto Mörner sålde thet til Commercie-Rådet Bengt von Hofsten. Han åter til Capitain Rydings Änke-Fru, Hedvig Charlotta Tigerhielm, som sedan blef gift med Ryttmästar Nortman. Efter hennes död tilföll thet hennes enda Dotter med Capitain Ryding, Barbara Augusta uti arf, hwilken först warit gift med Majoren Johan von Bysing, men nu tredje gången med Häradshöfdingen Johan Waldius, och bebor Säteriet.

4. Kyrkoherdans Boställe, Forshem, af ett Hemman, som är belägit icke långt ifrån kyrkon, wid Saltsjön, har 6 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, knappt Mulbete, ringa Skog, något Fiske, och 5 små Torp. Andreas Dahl blef kyrkoherde wid Församlingen år 1753.

5. Capellans-Bostället Strömmen, af 3 ottondedels Krono-Hemman, ligger äfwenwäl icke långt ifrån kyrkon, och äger 3 tunnors Utsäde, liten Äng [ 363 ]tilräckligt Mulbete, nödtorftig Skog och Fiske. Hans Berg blef Capellan år 1759.

6. Baresund eller Bardsund, Sjö-Tulls-Kammare, hwilkens stat består af en Inspector och 6 Visiteurer, En Jagt-Lieutenant och 4 Jagt-Båtsmän[36]. Han är belägen en mil ifrån kyrkon på Kjetteld Lotsgårds ägor, men hafwer inga tilägor. Kronan består allenast Husrum åt Inspectoren. Nyssnämnde Baresund förmenes warit och hetat Bardewiks Hamn, ther Swenske Konungen AMUND OLOFSON och Norrske Konungen OLOF then Tjåcke eller Helige haft station för sina Skepps-Flottor wid år 1027[37]. Thetta tycks äfwen kunna bestyrkas theraf, at här äro åtskillige Holmar, som kallas Olofs- eller Ols-Öarna, Ols- eller Holswik och Ols Sundet. Nära intil kyrkon är ock en Holme, som kallas Drottninge-Holmen, och en Wik, som kallas Drottninge-Wiken.

7. Til Boställen åt 13 Lotsar, äro här ett Frälse-Hemman och ett och ett halft Krono-Hemman anslagne, och bestås hwarje Lots at hafwa en utlärd Dräng och en Dräng i Läran.


II. Skärkinds Härad.

Thetta är thet sednare Häradet i Fjerde Fögderiet, och innehåller 164 58 Hemman, ibland hwilka 40 38 äro Skatte, 30 12 Krono, 78 78 Frälse, och 14 78 Frälse-Säteri med rå och rörs Hemman. Om [ 364 ]Häradets uråldriga Tingställe warit wid Skärkinds kyrko, ther nu Fattig-Stufwan är byggd, och Tingstufwan stådt i långliga tider, til thes Tingen för mer än 50 år började at hållas wid KUmla Gästgifwar-Gård i Gistad Sokn, ther the ännu hållas, kan wäl icke med wisshet sägas; dock har man ej anledning at tro, thet Tingen äro hållne, förr och uti the äldre tider, annorstädes än wid Skärkinds kyrko. Häradet förer uti sitt Sigill fyra små stjernor omkring en Sädes-skära, som afstår 2 sädes-ax, och läses wid randen: Skerkind Herat Signet. Thes gränts sträcker sig i Öster til Hammarkinds Härad; I Söder til Norra Tjust i Calmar Län, och Bankekinds Härad, i Wäster ock til Bankekinds och Åkerbo Härader, alt intil Sjön Roxen, och i Norr til Memmings och Hammarkinds Härader. Inom thessa gräntsor, är Skärkinds Härad mer långt än bredt; ty thes bredd mellan Söder och Norr, är på få ställen öfwer, men merendels under, en mil: hwaremot thes längd, räknad ifrån Roxen neder til Småländska gräntsen i Yxningen, stiger öfwer 3 och inemot 4 mil. Ändteligen bör man icke lämna thet obemäldt, at thetta Härad icke har sitt namn af en Skära, falce, som af oförstånd är insatt i Sigillet, utan af thet ordet Skära, som ibland annat betyder rensa, af- och uprödja; och sin termination eller ändelse Kind har thet i thetta Härad af Kinda, uptända, bränna. Bemärker altså Skärkind en Tract eller Landsort, som med eld, swedjande och brännande är uprensad, afrögd och til bruk och boning beredd. Til thetta Härad lyda efterföljande 5 Soknar, nemligen 1. Skärkind, 2. Gistad, 3. Gårdby, 4. Östra Ryd, och 5. Yxnerum.

[ 365 ]

1. SKÆRKIND, Regalt.

Med säkerhet kan man säga, at Kyrkan, som här står på krono grund, är en af the äldsta i Länet; althenstund uti henne är i behåll ett stycke af en så uråldrig Sten-font, at på honom med tydeliga bokstäfwer stå MCC eller årtalet 1200. Hon har til år 1587 warit Moder-Kyrka til Gårdby; och wises på Östra kyrko-gafweln, öfwer ett igenmuradt fenster, som warit bakom Altaret, ett uti telgsten huggit och i muren insatt, men något therutöfwer skjutande, menniskio-hufwud; som efter somligas mening skal betyda, at thenna kyrka af ålder warit Moder-kyrka. Midt i Soknen är hon belägen, och är thes längd 43 och en half och bredd 11 och en half alnar. Långt för thetta är Korss-Kyrkan tilbyggd, som är 35 alnar lång och 9 och en fjerddels aln bred. Altartaflan, uti ett konstigt Bildthuggae-Arbete, föreställer hufwudsakligen Jungfru Marie himlafärd, samt theromkring the förnämsta omständigheter af Frälsarens lefwerne, med ren och stark förgyldning öfwer alt, samt målning på the thertil hörande dörarna af förundranswärd konst. Thenna Altartafla berättas, efter gammal sägen, wara skänkt til Kyrkon af then i sin tid stora och högtförtjenta Linköpings Biskop Henrico Tidemanni, som, under thet han på samma sätt, som någre hans före- och efterträdare i ämbetet, haft thenna Församling til Præbendam, äfwen låtit tilbygga then delen af kyrkon, hwarest nu Hög-Choret är; til åminnelse hwaraf hans wapn stådt på en fensterruta bak om Altaret. Prädikstolen är rätt wacker och zirad med en mycket skön målning af wahlnöt, samt små bilder och ächta förgyldning. Til kyrkon är han förärad af Handelsman Joachim Hansson Sivers i Norrköping, wid pass år [ 366 ]1690, tå han ägde Lundby Rusthåll i Soknen. Orgelwerket består endast af 4 stämmor, och gjör icke särdeles nytta i thenna Folkrika Församling. Klockorna hänga ännu uti Trästapel, och lärer ej kunna flyttas uti kyrkons höga och ansenliga Torn, emedan thes murar tyckas wara nog swaga at bära och tåla klockornas tyngd och ringning. På then större klockon läses åfwan omkring: Gudi allena ærona. På ena sidon:

När Konung FRIEDRICH Sweriges Land
I fjorton år med fredsam hand
Har styrt, jag köptes annan gång,
At kalla Folk til bön och sång.
Mit öde nog ej klaga står,
Som tredje gång på fyrti år
Förnya måst mitt gamla ljud:
Dock rättes skadan lindrigt opp,
När i Gudsfruchtan, tro och hopp,
Man kommer hit at låfwa Gud.

På andra sidon:

Den första gång jag sprack i tu
War Sextonhundra' Nitti' Sju,
Tå här Somelius herde war,
Och andra gång, tå Ryssen har
Bränt Norrköping, jag stöpter blef
När man Siuhundra' Tjugu skref,
I Herr Collanders tid; men se'n
När Skärkinds Pastor war Rydén.

Guten i Norrköping år 1734.

Nedantil omkring brädden

In Dei laudem et Ecclesiæ usum iberum fusa et aucta est hæc Capana arte et manu Magni Hultman.

På then mindre står, åfwan omkring: Gudi allena ærona, och på ena sidon:

[ 367 ]

Som Phœnix jag mitt lif i eld förnyat har,
När Sweriges milde Drott Kung ADOLPH FREDRIC war.
Ack! måtte ordets kraft til bättring hjertat röra,
I HErrans Hus, thit tig mitt gjälla ljud wil föra.

På andra sidon:

In. Dei. Honorem.
Et. Ecclesiæ. Hujus. Usum.
Fusa. Est. Hæc. Campana.
Primum. Anno. MDCCLV.
Sumtibus. Templi. Skiærkindensis.
Cura. P. et. P.
M. Georgii. Friderici. Berholtz.

Här under:

Guten i Norrköping af Magn. Hultman.

Til Linköping räknas från kyrkon 2 och en ottondedels mil, och wid pass äfwen så långt til Norr- och Söderköping.

Mer än 1230 Personer bo i Soknen, som innehåller 57 12 Hemman, bland hwilka 16 34 äro Skatte, 16 14 Krono, 17 14 Frälse, och 7 14 Frälse-Säteri. Hon är til belägenheten oval, och sträcker sig i längden något öfwer en mil, och i bredden wid pass 3 fjerdedels mil; gräntsandes i Öster til Kimstad och Wäster Husby, i Söder til Gårdby och Örtomta, i Wäster til Gistad och en del af Lillkyrka, och i Norr äfwen til Kimstad. Insjöar äro inga i Soknen; dock stöta 4 thes Hemman i NordWäst til Sjön Roxen, och i SödSödOst til Hallbysjön, som ligger imellan Skärkind, Örtomta och Gårdby Soknar. På Lundby ägor står en wid Bäck, en Krono-Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, och en Såg, som endast gå Höst och Wår. Skog til wedbrand och hägnad [ 368 ]har femte delen af Sokneboerne på egna ägor; men allenast 5 Hemman Timmerskog, dock endast til husbehof: hwaremot then öfrige delen är aldeles Skoglös. Jordmån består til en tredjedel af Lerjord med något Dung; resten är af grof Ör och sur Spirjord men något klappersten och något litet Swartmylla, som uti medelmåttig årswäxt gifwer allenast thet 4:de och 5:te kornet. Hemmanen äga til större delen litet Åker, Äng och Mulbete, och är Åkerbruket och Boskapsskötseln Allmogens enda Näringsfång. Uti Assessor Tunelds Geographie Edit. 3. berättas wäl, at rudera skola synas wid Hermanhult efter then kongsgård ,som warit i Soknen uti konung BIRGERS Regements-tid: men som hwarken några rudera ther äro, ej eller Gården, som nu är Augment til Ullbersta Rusthåll, så belägen och med sådana ägor försedd, som fordrats til en kongsgård; så har man ingen anledning at säga, thet han warit ther, utan heldre wid Husberga, som har ganska widsträckta ägor, och en stenbro lagd ifrån allmänna Wägen up til Gården uti urminnes tider; hwilken uti Rim-krönikan, pag. 136, anses såsom ett Minnesmärke af Skärkinds fordna kongsgård eller Folkunga-Säte. Men wid närmare undersökning finner man wid Hallby Frälse-Säteri, som icke ligger långt ifrån Hermanhult, en mycket hög och lång Wall eller Ås, hwilken, utan menniskiors arbete, tilhjelp och flit, tyckes aldrig kunnat blifwa så besynnerligen brandt å then sidan, som lutar från Gården, eller så jemt afpassad och utförd med båda ändarna emot watn och sumpig eller sank mark, såsom then ännu warit för några och 40 år sedan, och ännu af eftertänksamma åskådare wisserligen klart kan märkas. Man ser i Öster, Söder och Wäster Gårdens ägor inneslutas af Hallbysjön, en Å, som rinner ifrån Sjön, och [ 369 ]widsträckte kärr och måsar, och har endast på Norra sidon om Gården i fordna tider warit beqwämlig tilgång til honom, althenstund Kärren och Måsarna tå warit nog sankare, än the nu äro. Tå man ock för 40 år sedan gjorde en källare på Södra sidon i berörde wall, fann man hans inre del wara mycket upfyld med sten. Anser man betydelsen af Säteriets namn, så bemärker Hall Hoff eller Kongshus[38]. Utaf thetta alt slutes billigt, at kongsgården warit ther nu Hallby Säteri är, och at Pastoratet, i anseende thertil, är Regalt. Uti konung BIRGERS Regements-tid, hade hans Bröder, Hertigarne ERIC och WALDEMAR, här sin Hoff-hållning, och år 1308 utfärdade ett privilegium för Linköpings Domkyrko. År 1318 kom konung BIRGER för bemäldte kongshus med sitt folk; men blef tå af Thes mördade Bröders medhållare afslagen, så at Han måste fly tädan. Icke långt ifrån Prestegården, ther Mangården i fordna tider warit på Hattorps ägor, har warit ett ansenligit Stenhus, som Biskop Henric Tidemanni låtit bygga, men sedermera genom åtskilliga wådeldar blifwit aldeles förstördt. Uti samma Stenhus har konung GUSTAV then Förste hållit sitt första samtal år 1521[39] med then namnkunnige Linköpings Biskop, D. Hans Brask, hwilken på konungens befallning icke wille komma til honom i Söderköping; hwarföre GUSTAV ERICSON beslöt, besöka honom på Norsholm, tå Biskopen änteligen for GUSTAV ERICSON til mötes wid Skärkind. Under wistandet utfärdade GUSTAV ERICSON här åtskilliga privilegier. Ibland thenna [ 370 ]Soknens Säterier har Skatte-Säteri Rusthållet Norsholm äfwen förr blifwit räknadt; men som thet år 1702 lades til Kimstad Sokn, hwaruti en stor del af ägorna förrut woro belägne, så lämnas thes beskrifning til sitt rum. Här märkes, sedan Säteris-Friheten år 1758 blef transporterad ifrån Lunnebiörke til Förrå i Skrukeby Sokn,

1. Halleby, gammalt Frälse-Säteri, som ligger en half mil ifrån kyrkon, och äger 18 tunnors Utsäde, Äng theremot, tilräckeligit Mulbete, Skog af allehanda slag, undantagande til Timmer, medelmåttigt Fiske uti then tätt wid Gården belägne Sjön, god Humlegård, 2 Rudedammar, 5 och 3 fjerdedels rå och rörs Hemman, och 6 rå och rörs Torp, förutan ett och ett fjerdedels Frälse-Hemman. År 1625 skref sig Johan Ållongren til thetta Säteri. Sedermera hafwa Lilljor, Hans Excell. R. R. och Cancelleren af Kongl. Majestets Orden, samt Riddaren af Swarta Örn, Gref Carl Gustav Tessin igenom thes Grefwinna, Hans Excell. R. R. och Riddaren af Kongl. Majestets Orden, Baron Fabian Wrede, och framledne Landshöfdingen Baron Fleetvoods Moder, som war en Rehnberg, warit ägare theraf; och är thet nu Landshöfd. Fleetvoods Änke-Fru Maria Eleonora Stralenberg och Barn tilhörigt.

2. Frö, Frälse-Säteri af ett Hemman, som är belägit 3 ottondedels mil ifrån kyrkon, och har 11 a 12 tunnors Utsäde, ringa Äng och Mulbete, 3 Dagswerks-Torp, och ett Frälse-Hemman, som ligger med Säteriet uti Bylag. Säteriet har i Påwetiden hört Biskoparne i Linköping til: sedan til Gallar, Strömfeldtar och Rosenstrålar; ifrån hwilka thet genom gifte tilföll Cornetten Johan Dyk, hwars Arfwingar sålde thet til Baron Fredric Ulric [ 371 ]Sack, och han åter til Öfwersten och Riddaren Baron Carl Adlerfeldt, thes nu warande ägare.

3. Skörtinge, Frälse-Säteri af ett halft hemman; en half mil ifrån kyrkon belägit. Thet äger 6 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, Mulbete och Skog, 4. Dagswerks-Torp, ett Frälse-Hemman, och ett Rusthåll therunder uti Byalag med Säteriet. Thetta Hemman blef Säteri uti framledne Öfwersten Wennerstedts tid, och kom igenom gift med hans Dotter til Kammar-Herrn Carl Rutger von Braun Johan, och widare genom byte ifrån hans Dotter til sin nu warande ägare, Præsidenten och Commendeuren af Kongl. Majestets Nordstjerne-Orden, Baron Carl Gustav Wennerstedt.

4. Ulberstad, består af 3 fjerdedels Hemman berustade Skatte-Säteri, N. 16 wid Majorens Compagnie. Gården är 5 ottondedels mil ifrån kyrkon belägen; är enstakad, och äger 24 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, ett Dagswerks-Torp, och godt Braxen-fiske i Roxen, förutan åtskillig annan slags Fisk, som ther fångas. Hemmanet har på lifstid af Höga Öfwerheten warit skänkt til framledna Fröken Maria Scheiding. Efter thes död hemföll thet Kronon, och gjordes til Rusthåll, samt lämnades til Grefwinnan Elisabeth Cronström, Hans Excell. R. R. Gref Lindskölds Änke-Fru, som sålde thet til Præsidenten Baron Germund Cederhielm, hwilken köpte Gården til Skatte, hafwandes sedan hans Måg, Lagmannen Baron Nils Lilliecreutz, försåldt honom til Probsten, M. Georg Fr. Berholz, som nu är thes ägare.

5. Wiggeby, 3 fjerdedels Krono-Hemman, är Capitain-Lieutenants-Boställe wid ÖstGötha Infanterie, och ligger 5 ottondedels mil ifrån kyrkon i [ 372 ]Bylag. Thertil äro 9 och en ottondedels tunnas Utsäde, 30 lass Äng, Humlegård til 30 stänger, 8 Ko-beten, 2 Häst-beten, nödtorftig Skog, och 4 Torp-ställen.

6. Kyrkoherdans Boställe, en ottondedels mil ifrån kyrkon, sammanbyggdt med Hattorp ett halft, och Döfwestad ett halft Hemman, är enstakad och har 12 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, och Mulbete, föga Skog och 4 Dagswerks-Torp. Härads-Probsten, Candidaten Georg Fr. Berholtz har förestådt Församlingen sedan år 1742.

7. Capellans-Bostället Simonstorp, ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon; består af ett halft förmedladt Krono-Hemman, och äger 6 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, knappt Mulbete, och ganska litet Skog. Christianus Houg bekom Sacellanien år 1755.

2. GISTAD, förr kallad GISLESTAD, Consistoriel.

Thet wil sägas, at Gislestad fordom warit Annexa til Törnewalla och Kon. JOHAN III skilgt henne therifrå, och gjort Soknen til särskildt Pastorat. Men at thet icke så hafwer sig, är klart theraf, at man funnit igen theras namn, som långt tilbaka i Påwedömets tid warit här Pastores: Såsomt en Stenarus Gotscalki war år 1377, i Kon. ALBRECHTS tid, Curatus in Gislestad. Men thet finnes, at Kon. JOHAN then Tredje har med bref, skrefwit på Linköpings Hus then 3 Junii 1580, gifwit kyrkoherdan i Gislestad, Matthias Erici af krono-tionden 2 pund Råg och Malt, samt frihet för Taxen och Gården. Troligt synes, at Biskop Gislo, som blef Biskop i Linköping år 1155, och lade grunden til Nydala Kloster i Småland år 1144, äfwen lagdt grunden til thenna kyrkon, och at hon i anseende thertil blifwit [ 373 ]kallas Gislestad. Hon står på Krono grund, en och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, och är med Choret 38 och en half aln lång, och 10 och en half bred. Choret finnes wara byggdt år 1310, och blifwit färdigt til Botolphi Dag, hwarom en til någon del öfwerstruken skrift wid Sacristie-dören wittnar. Altartaflan är gjord af Bildthuggaren och Rådmannen Ramund Bangell i Söderköping år 1705, för 200 Dal. Kopp:mt af kyrkons medel, och afbildas midt på henne then korssfäste Frälsaren, och å sidorne Mosis och Arons bilder. Samma Bildthuggare har ock gjort Prädikstolen år 1727, tå han med målning och förgyldning in alles kostade kyrkon 180 Dal. 21 öre Kopp:mt, och är han beprydd med Frälsarens, the 4 Evangelisters, och Petri bilder. Orgelwerket består af 5 stämmor. Intet Torn äger kyrkan, utan hänga Klockorna i Trästapel. På then mindre, som warit guten år 1711, och blifwit omguten år 1738, läses följande:

På elfte år sjutton hundra,
När Pesten månde Swerget plundra,
I Konung CARL then Tolftes tid,
Lät kyrkon första gång mig stöpa,
At mana folk med andacht löpa
Til HErrans Hus och söka frid.
Men när Kong FRIEDRICH sjutton åren
Regerat, tå för Gistad-Fåren,
Jag gjuts å nyo annan gång,
Med ett fördubblat ljud och prydnad,
Som wäcka bör fördubblad lydnad,
Til HErrans fruchtan, bön och sång.

Soknen bebos af 620 Menniskior, och består af 30 18 Hemman, nemligen 7 38 Skatte, 4 Krono, och 18 34 Frälse. Hon är en half mil lång och bred, och gräntsar i Öster til Skärkind, i Söder til Örtomta, i Wäster til Törnewalla, och i Norr till [ 374 ]Lillkyrka Soknar. Någre få Hemman äga litet Skog, och somlige hafwa förråd på Ekträn i ängar och hagar. Jordmån är merendels Lera. Utsädet til Gårdarna är någorlunda tilräckeligit, äfwenock Äng och Mulbete. En Frälse Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, som går Höst och Wår, är här på Uggletorps ägor. Wid Gärstad och Markeby äro Kalkugnar, ther en del af Sokne-Männen bränna Kalk, af then kalksten, som här finnes: hwaremot andre förtjena wackert genom skjutsning wid Kumbla Gästgifware-Gård, ther wägen mellan Linköping och Norrköping går fram genom Soknen. År 1662 then 12 Junii skal här hafwa händt, at watnet uti Olstorpe Rud-dam likasom wändt sig i lefrad blod, och mot aftonen börjat klarna igen, hwilket uti kyrkoboken står anteknadt. Om samma händelse har tå warande Landshöfding, Baron Gustav Kurck, ifrån Linköping tilskrifwit Hans Kongl. Majestet then 8 Julii samma år, och therom lämnat nedan anförda berättelse[40], som Secret. Palmsköld uti sine Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland infördt pag. 228.

[ 375 ]Kyrkoherdans Boställe, wid kyrkon belägit, äger 12 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng och Mulbete, litet Skog i Hagarna, och ett Torp. År 1645 then 20 Dec. har Drottning CHRISTINA lagt ett halft Krono-Hemman i Brånstad By under Prestegården, til Stom-Hemman. Nicolaus Laur. Winnerstadius, Herrar Wennerstedternas Fader-Fader, här Pastor, hade år 1649 thetta Brånstad Hemman, som räntade efter Jordbok 18 Dal. 12 öre S:mt aldeles fritt, efter Drottning CHRISTINÆ Bref, hwilket Konung CARL then Ellofte then 29 Oct. 1673 confirmerade med samma rätt och wilkor, som Prestegården. Til Prestegården har ock Fröken Maria von Scheiding förärat trenne Täppor år 1671 then 29 Maji. Olaus Wigius tilträdde Pastoratet år 1759.

3. GÅRDBY, Consistoriel.

Kyrkan berättas hafwa sitt namn af Hemmanet Gårdby, på hwars grund hon blifwit byggd, hwilket Hemman nu är afhyst under Östby By. Hon står på Krono grund, wäl 2 mil ifrån Norrköping, och nästan 3 ifrån Linköping; är med Choret 32 och en half aln lång och 12 och en half aln bred. Altartaflan togs ned år 1745, tå för bättre ljus skul ett fenster gjordes öfwer Altardisken, och är hon nu [ 376 ]uphängd öfwer sacristie-dören. At hon är mycket gammal, och gjord uti Påwetiden, wisa thes bilder, hwars förgyldning til större delen redan är affallen. Prädikstolen, af Bildthuggare-Arbete, målad och förgyld, är gjord år 1690, tå han kostat i Arbetslön, förutan materialier, 120 = Dal. kopp:t. Intet Torn är wid kyrkon, utan hänga Klockorna i Trästapel. År 1745 gjordes wid kyrkon ansenlig reparation, tå 2 fenstergluggar på Södra sidon nog utwidgades, en gjordes aldeles ny på Norra sidon, och äfwen en ny framför altaret, som förmäldt är; tå ock kyrkan öfwer alt rappades inom och utom, samt Taket, som är af takpannor, förbättrades. Til thenna reparation har Feldt-Marskalken Silfwerhielms Änke-Fru, Grefwinnan Ekeblad, och Assessor Jonas Bergenstråle wackert bidragit. Wid samma tilfälle lät then sednare ock förbättra en murad Graf åt sig och the sina, som är på gången, midt för Prädikstolen. Til år 1587 har kyrkan warit Annexa til Skärkind, tå Kon. JOHAN then III, på Församlingens underdåniga ansökning, gaf them Pastor och Prestegården Åkerby, som ses af Kongl. Brefwet, dateradt Wadstena then 6 Apr. 1587.

I thenna Sokn äro 420 Menniskior, som bebo 20 12 Hemman, neml. 1 Skatte, 1 34 Krono, och 17 34 Frälse. Hon är wid pass 3 fjerdedels mil lång, 3 ottondels mil bred, och gräntsar i Öster til WästerHusby, i Söder til Östra Ryd, i Wäster til Örtomta, och i Norr til Skärkind och WästerHusby. Til Halleby Sjön stöter Soknen i Wäster, och til Hällersta Sjön i SödOst. Hemmanen äga merendels någon Skog, och Lera till Jordmån, som är ganska bördig, och meddelar the i Soknen boende Säd til husbehof, änskönt the hafwa små Utsäden. [ 377 ]Äng och Mulbete hafwa the äfwen til nödtorft. Wid Åkerby synes tekn efter en urminnes Grufwa; och lärer then twifwels utan blifwit ödelagd, emedan malmen, som tycks wara något jern- och kopparhaltig, icke then tiden welat löna mödon, som dock i framtiden thorde ske, nät then mer får mogna. I Soknen finnas äfwen på andra ställen Berg, som med tiden thorde gifwa malm. The äro af en besynnerlig form, i thy the finnas med perpendiculaire wäggar, på många ställen utan minsta stenras, och se ut, liksom the woro wäxte utur jorden. En liten Sokne Allmänning, som gräntsar intil Östra Ryd, äger thenna Sokn. Här är widare at märka:

1. Skyllinge, Fendrik-Boställe wid Lif-Compagniet af ett Hemman, som ligger en sextondedels mil ifrån kyrkon; har 6 tunnors Utsäde, 16 lass Hö, föga Mulbete och litet Skog.

2. Kyrkoherdans Boställe, Åkerby, af ett Hemman krono, har 9 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, tilräckligt Mulbete och Skog, samt 2 Torp, hwilket alt ligger i Bylag. M. Jacob Åstrand tog emot Pastoratet efter sin Faders död, år 1755.

4. ÖSTRA RYD.

Här äger Capitain wid Kongl. Lif-Guardiet och Riddaren, Baron Anders RålambBjörkewik, Jus Patronatus, genom Kongl. resolution af år 1712, och ses af Häradshöfdingen Liljenadlers ransakning år 1709, at Prestegården blifwit skänkt af Herrskap på Björkewik. Och emedan Prestegårds ägor stöta intil kyrkon, så hålles före, at hon står på Frälse grund, änskönt uti 1692 års längd öfwer kyrkornas grund i thetta Län, grunden är anteknad för krono. Om kyrkons ålder äges ingen kunskap: dock hålles före, at hon icke med the första kyrkor i Länet [ 378 ]blifwit byggd af sten, utan Soknen en långan tid haft en Trä-Kyrka, som warit byggd uti Wiby Hage, ther en ansenlig stengrund i quadrat är at se, på hwilken förmodeligen ther i negden haft Offerställe och sin Afgudatjenst, hwilket Gårdens namn Wi eller Wie By tycks gifwa wid handen; emedan thet order hos Hedningarna betydt Helgedom, Offer och Afgudahus, såsom redan Cap. 7. pag. 89 förmäldt är. Then nu befinteliga Sten-Kyrkan håller i längden 40, och i bredden 18 alnar. Altartaflan är förärad til kyrkon af kyrkoherden Pehr Rydelius wid pass år 1690; men som en ny snart kommer at gjöras, så nämnes thenna ej widare. Prädikstolen är gammal, och lät nyssnämnde kyrkoherde renovera honom för år 1695, och är han beprydd med Frälsarens och Evangelisternas bilder. Orgelwerket om 5 stämmor, skal wara köpt wid Stegeborg, och äfwen förärat til kyrkon af kyrkoherdan Rydelius. Uti henne äro åtskilliga Adeliga Familiæ-Grafwar; och finnas efter the förnäme Personer, som i them hwila, följande minnes-märken. I.) På en uphögd Graf, wid Södra sidon om Altaret, är en brun telgsten lagd, som wisar Riks-Rådets Göran Geras, och thes Frus, Mærta Gyltes bilder, uthuggne med theras wapn åfwantil. Wid Gera-Wapnet står Lixtext Job. 19. Scio enim, quod redemtor &c. och wid thet andra 1. Cor. 15. Mors erit absorpta in victoria, samt å ömse sidor 16 Ahnor, och nedanunder: Her wnder ligger begrafwen ten Edle och Welborne Here, Her JÖREN GERE HOLGERSSON[41], Sweriges Riges Rådh, och [ 379 ]Östgöthe Laghman, Friherre til Birkevik och Ållen-Ö. Hvilken i Gud afsomnade uppå Birkevik, Vårs Herres himmelsfærds dagh, som war ten 18 Maji Anno 88. (1588). Gudh hans siel i then ewiga herligheten evinnerlige wpveke. Amen. Framför grafwen, nedan på gålfwet öfwer nedgången, ligger en sten, nu mäste delen förnött och oläselig, men i gamla kyrkoboken är thes inscription anteknad sålunda: Liktext 1. Cor. 15. v. 42, 43, 44. Seminatur in corruptibilitate &c. Her HOLGER GERA CARLSON til Birkevik, Riddare, Konung GUSTAVS och Sveriges Råd, dödde på Birkevik den — — — —[42] Ther under ses Holger Geras Wapn med årtalet 1541, och Fru Beata NilsDotters (Grip) Wapn, 1547. Nederst läses: Nionde och tjugende dag i Mars månad Anno Domini MDXLI ætatis fuæ octogesimo quarto. Fru BEATA, Her Holger Carlsons, dödde på Birkevik then siunde dag i Octobris månad Anno Domini MDXLVII. Anno ætatis fuæ quinquagesimo tertio, och aflade the sex Barn tilhopa, Her Carl Gera[43], [ 380 ]Her Jöran Gera Friherre, Fru Carin, Her Ture Bielkes til Salestad, Fru Emerentia Her Abraham Ericssons, Drottning MARGRETES Broder, Jumfru Ebba, och Jumfru M — — — —. En med Limfärg målad Tafla, til nyssnämnda Ebbas åminnelse, hänger på främsta pelaren mdt för Altaret, och ses therpå thes wapn med årtalet 1580, och, Her ligger begrafwen then Edle och Wælborne Jumfru EBBA Holiersdotter GERA til Sveneby, och afsomnade Hon i Herranom Gudi på Sveneby d. 12 Sept. 1580. II.) Under Biörkewiks Herrestol, främst wid Choret, är en Gyllencrutze-Graf, uti hwilken Tyche Larssons[44] egne Barn, Johan och Maria och hans Stjuf-Dotter Beata JohansDotter hwila, hwilket på Grafstenen, med årtalet 1580, är anmärkt. Utom thenne sten är en annan nedsänkt under stolen, på hwilken läses: Hær under wihlar Salig i Herranom Edle och Wælborne LARS TYCHESON til Græfwa, Wiby och Biörkewik, hwilken afsomnade d. 1 Maji år 1623: och öfwer Grafwen är häftadt ett litet Hufwud-Baner, utan inscription, och en [ 381 ]Gyllencreutzisk Sorge-Fana med årtal 1644. Man ser ock uti Chorenfenstret Gyllencreutziske och Rosenstråliske Wapnen afmålade. III.) Til Fyrby Säteri är en Graf på Norra gången fram emot Choret, uti hwilken Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie, Ludvig Swanstierna, hwilar; och äro honom til åminnelse i kyrkon uphängde hans Hufwud-Baner och en Sorge-Fana. IV.) Capitain wid ÖstGötha Infanterie, Peter Skutenberg til Gyttorp och Banka, född år 1613, död 1670, har ock i kyrkon sin Graf, som Familien underhåller och nyttjar. V.) Midt på stora gången, nedan för Prädikstolen, är en Graf, som ska lyda til Hellestad, och ligger Christer Johansson til Hellstad i henne begrafwen. På en pelare wid Grafwen hänger hans Wapn, förandes framdelen af en Ulf, med Bokstäfwerne C. J. S. och årtalet 1600. Thesutan är ett Hufwud-Baner på en annan pelare i kyrkon uphängd, med påskrift: Kongl. Maj:ts Tro Man och Öfwerste öfwer thet Tyska Lif-Regementet til foth, then Edle och Wælborne Herre, Herr HANS CHRISTOPHER EHRENMAN, föd i Bremen A:o 1657 d. 12 Maji, och sahl. i Herranom afsomnade på Björkewik d. 1 Oct. 1725, i sitt 69 ålders år. Kyrkan är utan Torn, och hänga thes 2 Klockor i Trästapel. På then större läses å ena sidon:

Påwisk Moder mig först födde,
Men af slag jag döder blef,
Luthersk Amma sig då mödde
Gifwa Lif, då man just skref (1673).
Men mitt swåra öde skämde
Bortt min sida, som blef sår: (1727).
Rydby-Boar therför stämde
Up, min ton i thetta år. (1739).

[ 382 ]Å andra sidon står:

Ehr lefwande med dödan tunga
Jag kallar up til HErrans Hus,
Ty kommer hit I gamle unge
At låta ordets klara ljus
Uplysa edra arma själar,
Bereda them til andans bo
Hos them i synda-stoftet gråta
Kan sällhets blommor aldrig gro.

Från kyrkon räknas til Söderköping 2 mil.

I Soknen äro 990 Menniskior boende, och består hon af 46 34 Hemman, bland hwilka 12 34 äro Skatte, 7 38 Krono, 19 34 Frälse, och 6 78 Frälse-Säteri. Hon är en och en half mil lång, en och en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Drothen, i Söder til Yxnerum och Biörksäter, i Wäster til Örtomta, och i Norr til Gårdby och WästerHusby Soknar. Uti Sokneskilnaden äro Sjöarna Höfwern, som stöter intil Biörksäter och Örtomta; Lången, som gräntsar intil Yxnerum och Biörksäter, och Hellestad-Sjön, som räcker til Gårdby och WästerHusby. Inom Soknen äro åtskillige små Gölar och Sjöar, ibland hwilka Skirn är märkwerdig theraf, at Hertig ADOLPH til Stegeborg warit sinnad låta uttppa honom och få en äng af thes botn, emedan sjön icke är mycket djup. Wid ändan af honom har högbemäldte Hertig låtit anlägga på Lyckebo ägor en Ladugård til Stegeborg, efter hwilken ännu en af tegel wäl murad hwalfd källare är i behåll, och har Hertigen tesutan låtit inrätta ett ansenligit Tegelslageri på Källösa ägor. Här uti sjöarna fångas Braxen, Gäddor, Abborar och Mörter, och uti somliga Gölar Rudor, af ansenlig storlek. Karp finnes här ock uti en Göl, tit Herrskapet på Biörkewik honom planterat: men oansedt han [ 383 ]ther wäl trifwes, och i förstone lät fånga sig; bemödar man sig dock nu fåfängt at taga honom utur thes gjömor. En Å rinner ifrån sjön Höfwern genom Soknen, och får tilsatts af en annan, från Kålefalls sjöarna, som faller in ej långt Norr om kyrkon, flytandes i Hellestad-sjön, hwarifrån hon rinner genom WästerHusby, förenar sig ther med en annan Å, och söker genom Drothens Sokn sitt utlopp genom och nedanföre Söderköpings Stad; wid hwilket tilfälle hon om Wåren ofta flödar och gjör skada uti Staden. Förutan Biörkewiks Mjöl-Qwarn, är allenast i Soknen en Skatte-Krono-Qwarn, som endast går Höst och Wår. Såg-Qwarnar äro här 3, som ock gå Höst och Wår. Hela Soknen består af Skogbygd, och finnes i henne ansenlig Skog af Ek, Björk, Tall och Gran. Jordmånen omkring kyrkon, uti ett district af en fjerdedels mil twärt öfwer, ther 20 Hemman hafwa sina åkrar, består merendels af jordblandad Lera, som är ganska bördig, så at Råg och Korn bergas therpå til 8 a 10, och Hwete til 14, 16 ja 18 kornet; hwaremot Jordmånen uti Bergs- och Skogbygden af Sand och Grus, på några ställe styf Lera, röd spiklera, dung- och dragjord är nog swekfull. I allmänhet äga Hemmanen här litet Åker til 4, 6 a 7 tunnelands årligt Utsäde på ett helt Hemman, til större delen ringa Starrhö, och Mulbete på Skogarna; hwarföre få hela Hemman kunna lifnära öfwer 14 a 16 större och mindre Boskaps-kreatur och ett par Hästar. Får trifwas här icke serdeles, och dogo the mäst ut år 1757, efter then tå warande wåta wäderleken. Jemte Åkerbruket och Boskaps-skötseln kålar Allmogen, och säljer Kål, Timmer och Wed til Norrköping. Uti Wiby Säteris åkergärde war en ansenlig Ättebacke, som Arrendatoren[ 384 ]Gården til en del lät bortföra på åkrar; wid hwilket tilfälle han fann uti honom åtskilliga i god ordning lagde små kullar, kringlagde i accurat circel med stenar, hwarthera af then storlek, som war 5 alnar i diameter, wiste sig en något uphögd sten, Af alla thessa war en rundel, 14 alnar i diameter, som hade en stor flat hall midt uti, och omkring thenna woro 5 smärre. Emellan rundelen gingo stenlagde gator, såsom at wisa combination. Uti en af the små kullarna har nu warande kyrkoherde wid Församlingen sedermera låtit gräfwa, men icke funnit annat än brända kål. På Tåby ägor äro ock tekn efter Ättebackar: hwilket alt nogsamt witnar, at i thenna Sokn, som ännu har Skog nog, måste warit stor Skogbygd i Hedendomen, althenstund Skogen, på så många hundrade år, icke mer blifwit utödd. Säterier äro här:

1. Biörkewik, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman, hwartil Frälse-Säterierna Måhlstena af ett halft, och Åktorp af ett fjerdedels Hemman, uti Yxnerums Sokn belägne, samt Öfwertorp af ett, Långserum ett, Rynäs ett ottondedels, Ottestorp ett, Lilla Bubbetorp ett halft, ibidem ett, Bubbetorpstorpet ett ottondedels, och Stensäter ett ottondedels rå och rörs Frälse-Hemman lyda. Säteriet ligger 3 fjerdedels mil ifrå kyrkon, och har 14 a 15 tunnors Utsäde, Hö till 400 lass, nog Mulbete, ansenlig Skog, ymnigt Fiske, i synnerhet Braxen och Mört om Wåren, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, som går året om, en Såg-Qwarn, Tegelslageri til husbehof, god Trägård, stor Köks-Kryddegård, Humlegård til 360 kupor af bästte Humlerötter, 10 Dagswerks-Torp, och några och tjugu Bonde-Hemman, som til större delen ligga i [ 385 ]Soknen. I fordna tider har thetta Säteri warit ett Gera Gods, af hwilka här äro bekante Carl och Holger Carlson, R. R. i Kon. GUSTAVS tid, hwars Fru förer i sitt wapn ett Griphufwud, som wänder sig åt wänster. Hans Son Göran Gera, Friherre, R. R. och ÖstGötha Lagman. Sedan skrifwer sig Lars Tycheson Gyllencreutz til Biörkewik, som ägde Christina Oxenstierna, Göran Geras Syster-Dotter. Men som i thetta Giftet inga Barn woro, förföll Godset til Fru Christina Oxenstiernas Syster, som war gift med en von Yxkull, hwars Dotter Beata Conrads-Dotter von Yxkull war R. R. Baron Eric Carlson Gyllenstiernas Fru. Thennas Dotter Friherrinnan Lisa Gyllenstierna ägde R. R. Baron Claes Rålamb, hwars Son, Capitainen wid Kongl. Lif-Guardiet och Ridd. Baron ANders Rålamb nu är ägare af Egendomen. Thet präktiga Bibliotheque i Politiska och Natural-Historien, som sidstnämnde Herre här har och årligen öker til sitt nöge och tidsfördrif, bör ej förtigas.

2. Wiby, gammalt Frälse-Säteri, som anses för 2 Hemman, och är en ottondedels mil ifrå kyrkon belägit. Thet äger 15 tunnors Utsäde, Äng til 100 lass, tilräckeligit Mulbete, nödtorftig Skog til timmer, gärdsle och wedbrand, ett och 3 fjerdedels Bonde-Hemman, och 2 Dagswerks-Torp. Säteriet är ett gammalt Gyllencreutze Gods, och äro af thes ägare kunnige, Tyche Larsson och thes Son Lars Tycheson, Landshöfdingens Carl Gustav Gyllencreutzes Fader-Broder. Sidst innehades thet af Lagman Johan Gyllencreutz, och nu af thes Änke-Fru, Friherrinnan Elisabeth Funck. På en Sparre, uti Sätesbyggningen, läses öfwer sidsta Peste-år ett poëme, som man här til Läsarens tjenst wil anföra.

[ 386 ]

Pestiferis spargens æstus autumnus et altis
Holmense hinc implens luctibus omne folum,
Inde iter inceptum proberabat Gotica ad arva;
Sic per lustra decem non habitata suis.
Lumine jam quinto complet sua lumina luna
Peste et quo immunes hic fuimusque luce.
Et vicina licet funestans ruraque et urbes,
Mors aderat portis, non tamen intus obit.
Grates proptera submissa mente canemus
Terrarum cœli Regi, hominumque Deo,
Sedans qui lethum, jam detque revisere lætos
Rite pœnates et prospere Holmiam iter.
Hinc una cum carissimo Patre, Domino CAROLO
GUSTAVO GYLLENCREUTZ, nec non caris-
sima Matre Domina ELISABETH PRYTZ, utris-
que ex familia Prog. abiturus cecinit Filius

Johan Gyllencreutz
æt suæ 21
d. xv. Martii A:o MDCCXI.

3. Hellesta, Frälse-Säteri af ett Hemman, äger 12 tunnors Utsäde, Äng til 80 lass, nödtorftigt Mulbete, tilräckelig god Skog, godt Fiske, 2 och 3 fjerdedels Bonde-Hemman, och 6 Dagswerks-Torp, Thes förste bekante ägare har warit en wid namn Johan Gudmundsson, som är begrafwen i Östra Haninge kyrko, hwars Sköld therstädes upsatt wisar en från höger löpande Ulf, med öfwerskrift: JAN GWDMUNDSON, Gwd hans Siel nåde. 1570. Om hwilket Sal. Kammar-Rådet Tyche Larsson Gyllencreutz i sitt calendario historico annoterat: Nobilis et plus vir Johannes Gudmundi filius de Hellesta, subitanes morte obiit in navi bellica, cum Capteaneus esset in Angelo, A:o 1570. Et sepultus est in Ecclesia Östra Haninge A:o 1570. Thenne Johan Gudmundssons Änka, Chirstin [ 387 ]Truls-Dotter (Rosenstråle) til Rafwenäs, trädde i andra gifte med omnämnde Tyche Larsson, och ägde Hellesta som Morgongåfwe-Gods til år 1587, tå thet öfwerlämnades til Sonen i förra Giftet Christer Johansson, som pantsatte thet hos R. R. Göran Gera. Efter afhandling med then sednares Änke-Fru, Mærta Gylte, och öfwerenskommelse med Tyche Larssons Barn, hwad börden angick, inlöstes thet år 1605 af tå warande Ståthållaren på Åbo och Tawastehus Län, Baron Johan Pontusson (de la Gardie). Sedermera war Majoren Otto Johan von der Osten genant Sacken ägare häraf, hwilken eller thes Änka Anna Rålamb, som sedan blef gift med Ryttmästaren Cloot, thet pantsatte til Hauptmannen öfwer Stegeborgs Län Hindrich Scheibe, men blef icke igenlöst, utan tilföll hans Måg, Ryttmästaren Jusin von Yhlen, som thet i byte mot Täby och köp afstod til Lagmannen Johan Gyllencreutz, hwars Änke-Fru, Friherrinnan Elisabeth Funck, thet efter testamente innehafwer.

4. Fyrby, Frälse-Säteri af ett Hemman, och ett halft Hemman berustadt Krono-Säteri, som är indelt med Rusthållet Råknö under N. 31 wid Majorens Compagnie. Säteriet är en ottondedels mil ifrå kyrkon belägit, och har 20 tunnors Utsäde, 140 lass Hö, någorlunda tilräckeligit Mulbete, 6 Torp och en nyligen anlagd Såg. Råknö ett helt, och Ulfweboda ett halft Hemman, som äga god och widsträckt Skog, lyda til Säteriet. Thet förrut nämnda Hufwud-Baneret, som hänger i kyrkon, gifwer wid handen, at Öfwersten Ludvig Swanstierna ägt Säteriet. Eljest har thet warit ett Gripenwaldt Gods, som blifwit såldt til Schautbynachten von Braun John, hwars Måg Secreteraren Pehr [ 388 ]Ehrenheim sålde thet åter til thes nu warande Ägare, Majoren och Ridd. Göran Gripenwaldt.

5. Täby, Skatte-Säteri af 2 Hemman, som äro berustade under N. 30 wid Majorens Compagnie. Thertil äro 25 tunnors Utsäde, 150 lass Äng, något Skog i 2 Hagar och på en liten Utmark, nödtorftigt Mulbete, och litet Fiske om Wåren uti en Å. Til kyrkon är ifrån Säteriet en ottondedels mil, och har Öfwersten Ludvig Swanstierna, som hade Gyllencreutzes Faster til Fru, och Gyllencreutzar ägt thet. Nu bebos thet af Ryttmästaren och Ridd. Justin von Yhlens Änke-Fru, Hedvig Sophia Scheibe.

6. Lenshult, Berustadt Krono-Säteri, N. 32 wid Majorens Compagnie, ligger en mil ifrå kyrkon up i Skogbygden, och består af ett och ett fjerdedels Hemman, hwartil äro 12 a 13 tunnors Utsäde, 60 a 80 lass Äng, nödtorftigt Mulbete, 4 Dagswerks-Torp, och en widsträckt Skog, som är Gårdens dyrbaraste Egendom. Augmenterne äro Skatte, och skola ränta wid pass 200 Dal. k:mt. Ryttmästaren Anders Westerberg sålde Säteriet til Secreteraren Pehr Ehrenheim, hwilken thet sidst försåldt til Assessoren Elias Magn. Ingman.

7. Kyrkoherdans Boställe Berg, af ett halft Hemman, icke långt ifrå kyrkon belägit, är Frälse, likmätigt then åfwan anförde Häradshöfdingen Liljenadlers hållne ransakning år 1709, och af Herrskap på Biörkewik förärdt. Til thet halfwa Hemmanet äro 7 tunnors Utsäde, 14 a 16 lass Hö, förutan en Tomt, som gifwer några lass, en Hage för 8 kor, och en Humlegård af 150 kupor, samt en liten Rishumlegård. Til Prestegården lyder en Utjord i Gustorp af ett tunnelands Åker och 20 lass Äng, hwarförutan ock någre kringspridde Kärr-Ängsstycken, in [ 389 ]alles til 70 lass, lyda thertil. Theslikes har kyrkoherden ock halfwa Skogshemmanet Rossla til Prestegårds Stom-Hemman, hwilket Drottning CHRISTINA gifwit. Thet ligger en half mil ifrå Prestegården, och har 4 tunnors Utsäde, 30 lass Äng, en god Beteshage, och Skog til husbehof. Magister Petrus Westelius är nu efter Patroni kallelse kyrkoherde, sedan år 1751.

5. YXNERUM, Annexa til BJÖRKSÄTER.

Man håller före, at kyrkan här blifwit kallad Yxnerum efter sjön Yxningen, som til en stor del ligger i Soknen, och heter således rättast Yxningarum, såsom hon ock finnes nämnd i gamla Skrifter. När kyrkan först blifwit byggd och Soknen inrättad, kan icke sägas. En gammal sägen är wäl på orten, at hon blefwit byggd af Ketils Arfwingar i By, hwilken skal warit begrafwen under en stor Gran, som just stådt ther kyrkons Altare kommit til at blifwa och ännu är; men som man hwarken wet hwem Ketil och hans Arfwingar warit, ej eller när the lifwat, så anföres thetta endast såsom en berättelse. Altartaflan är skänkt ifrån Ringerums kyrka år 1721, af Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jacob Burensköld, som tå i thes ställe förärade en annan til Ringerums kyrka. Hon är mycket gammal, och ses på henne Christi nedtagande af korsset, och the 12 Apostlar i bilder. Prädikstolen har tilförene stådt i Biörsäters kyrko, och är hit skänkt af Johan Reuter til Ekhult år 1708, sedan ther en ny upstäldes. Han är gäl gammal, men ändock prydelig gjord af Snickare med 5 små speglar uti 2 linier, i hwilka finnes måladt på wäf, 1. Jfr. Marie bebodelse, 2. Christi födelse, 3. Wisa Männens offrande, 4. Christi döpelse, 5. Then heliga [ 390 ]Nattwardens instichtelse, 6. Christi hudflängning, 7. Christi korssfästelse, 8. Christi Himmelsfärd, 9. Adam och Eva i lustgården. Hwad som stått i then tionde Speglen är af åldern åtplånadt. Uti kyrkons gjömmor finnes ett Monstrans af koppar och förgyldt innan och utan, på hwilket åfwanomkring står med stora Munkebokstäfwer: Hic est Corpus Christi. Nedan omkring på Foten står med samma Bokstäfwer: Ave Maria gracia plena Dom. Til prydnad är på kyrkon ett litet Torn, uti hwilket then mindre Klockan hänger, och emedan then större ej har rum ther, så hänger den i Trästapel, och har följande påskrift nedan omkring:

När jag kallar med mitt ljud,
Låfwar jag min HErra Gud.

På sidon står: Gudi til æro, Yxnerums Sokn til gagn och heder blef thenna klocka omguten i Norköping af Magnus Hultman, år 1746.

År 1754 woro 522 Personer boende i Soknen, som består af 14 12 Hemman, af hwilka 2 12 Hemman Skatte, 1 18 Krono, 5 38 Frälse, och 34 Hemman Frälse-Säteri ligga i Skärkinds Härad; 14 Skatte, 34 Krono och 12 Frälse i Bankekinds Härad; 1 12 Skatte och 1 14 Frälse i Norra Tjust Härad uti Calmare Län, och 12 Hemman uti Hammarkinds Härad, tilsammans 4 14 Skatte, 1 78 Krono och 7 78 Frälse, förutan halfwa Hemmanet uti Hammarkinds Härad. Uti längden och bredden håller Soknen 3 fjerdedels mil, och gräntsar i Öster til Ringerum, i Söder til Hannäs i Norra Tjust, i Wäster til Biörsäter, och i Norr til Östra Ryd. Sjöar äro här Yxningen, Såken och Borken, förutan många andra mindre Insjöar och Gölar, och har [ 391 ]Yxningen, som är ganska djup och stor, then arten, at han aldrig fryser til, förr än uti Januarii månad, och thorde äntå på åtskilliga ställen gå öpen. Uti Sjöarna fångas mäst Gäddor, Abborar och Mörter, undertiden och litet Braxen, och Siklögor på somliga ställen. Hemmanen äga ansenlig Skog, men litet Åker och Äng, och hafwa Sand och Lera til Åkerjord. Jemte Hemmansbruket kålar Allmogen til Borkhults Bruk och Mas-Ugn. Wid Borkhult och Gobo äro Miöl-Qwarnar, som gå hela året om, och wid Galfwedal en Såg, som går Höst och Wår. På Fröijerums ägor finnes Ättebackar, och uti en liten sjö på ägorna, kosteliga Rudor. Uti Gällesjö ligger ett af sjö och moras omgifwit Berg, hwars klint kallas Gällesjö Borg, och wil berättas, at en Wiking ther haft sin boning. Til Soknens Fattigstufwa har Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron Jakob Burensköld förärat halfwa Hemmanet Häslekulla uti Wäster Husby Sokn, likmätigt donations-brefwet af Fillingerum then 19 Maji 1731. Nu bebos intet Säteri i Soknen; men förr hafwa Frälse-Säterierna Måhlstena af ett halft Hemman, och Åketorp af en fjerdedels Hemman, här warit bebodde, och äro the nu rå och rörs Hemman under Biörkewiks Säteri uti Östra Ryd. Jernwerk äro här:

1. Bårkhult, på Frälse grund, med en Hammare och 2 Härdar, för hwilken betales i årlig Hammarskatt 4 Skeppund til kronon. Här är ock en Mas-Ugn, som tillika med Hammaren blifwit upbyggd af Gener. Lieuten. och Gouvern. Baron J. Burensköld med Kongl. Bergs-Collegii tilstånd af then 22 Sept. 1725; och efter resolution af then 19 Jan. 1727, får til Bruket föras någon Malm wid Utön til blandning. Från Petångs Grufwa wid [ 392 ]Norrum i Mogata Sokn köpes ock Malm til Mas-Ugnen. Kål från Bruks-Ägarens Hemmans Skogar tryter här icke, ej eller watn året om.

2. Gobo, Ämnes-Hammare med en Härd, skattar årligen 2 Skeppund til Kronon. Ther nu Hammaren står, uprättades med Kongl. Bergs-Collegii bifall af then 19 Oct. 1686, en Spiksmedja; men år 1711 then 18 Febr. bekom nyss förrut nämnde Gen-Lieuten. och Gouvern. privilegium, at i thes ställe bygga Ämnes-Hammaren til Manufactur-Werk. Thertil får nyttjas Nora och Lindes Tackjern, limätigt ofta nämnde Collegii resolution af then 16 Dec. 1736. Tilförsel på kål är tilräckelig; men watnbrist wid stark köld och torka. Nu är General-Majorens Claes Philip von Sverins Änke-Fru, Friherrinnan Mariana Burensköld, ägarinna så wäl til Gobo som Bårkhult.

Capellans-Bostället Östantorp, af ett halft Hemman Krono, äger 4 a 5 tunnors Utsäde, och litet Äng, Mulbete, Skog och Fiske. År 1750 tog Johannes Alberti Lindelius emot Capellans-lägenheten.

Wid thetta tilfällle thorde icke wara Läsaren obehageligit, om man införer afskrift af en Tafla, som upsattes i kyrkon år 1758, hwarpå Församlingens Capellaner, som här tid efter annan warit i samfälle 200 år, nämnas; och lyder så:

Johannes Jonæ[45] jag then främste här nu blifwit;
Emedan fordna Folk sin Prestmän ej upskrifwit:
Ehwem som HErrans ord för thenna menighet
Prädika förr än jag; Ho therom tala wet?
Haquinus[46] kallas jag, som uti ordning följer,
En lång förfluten tid, mig glömskan undandöljer

[ 393 ]

En Skåning är jag född; När Capellan jag blef,
Fem hundrad' Otti' fem til tusende, man skref.
Ifrån thet Norrska land, til Yxnerum jag lände,
Tå Luthers lära man wid Sala strand god kände:
Hwad lära jag har haft, then tros wäl än i dag;
Jag lärde, som jag lärdt: Olf Biörnsson[47] hette jag.
På Sextonhundrade och året tjugu andra,
Olof Biörnsson måst från thenna werlden wandra:
Jag Olof Ericsson[48] fick thenna lägenhet:
Min dödspost hastigt kom, wwäl nången ssäga wet.
Jag Nils Iccelius[49] Herr Olofs Son then sidsta;
I Yxnerum är född, och lagder uti kista:
Har HErrans ord här lärdt i samfält femti' år;
Min ben the hwila nu til sidsta grönskand' Wår.
Nils Breman[50] är mitt namn, här kom jag wäl til måtta,
Här har jag warit Prest, se'n Sjuttonhundrad' åtta;
Med möda jag wäl har en tjugu åra staf;
Men ligger nu i ro, uuti min tysta Graf.
I Wibo är jag född, Per Kihlström[51] jag ock heter,
The dyra HErrans Får med lifsens ord här heter:
Se'n Sjuttonhundrade och Tretti' skrefs thertil:
Än Herdestaf jag bär, så länge HErren wil.
Johannes Seulér[52] i Biörnasäter födder,
Ther Far min Herde war af år och arbet' mödder;
Nåt Sjuttonhundrade tillades Tretti' Sju,
Jag Capellan här blef; mig jorden glömmer nu.
År Sjuttonhundrad' och twå gånger tjugu fyra,
Kom jag til thetta rum, at dela ordet dyra.

[ 394 ]

Min wilje wara skal, om thet ock är min Guds,
Här lefwa, och så dö: Johan Lindelius.[53]



  1. Uti thetta så wäl som the följande Fögderiernas Beskrifningar äro ock Hemmantalen upsatte efter 1755 års Jorde-Bok.
  2. Se von Dalins S. R. H. P. 1. p. 22 och 103.
  3. Om thenna bilds Yxa berättas, at Allmogen brukt thensamma hos Barnaföderskor, i tanka at medelst hennes widrörande och påläggande barnafödandet skulle lättas och befordras; och hafwa the på förenämnda sätt bruket henne så länge, tils hon aldeles utnött och omsider förstörd.
  4. Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 405.
  5. Se Registret til Girsens Historia öfwer Konung JOHAN then Tredje.
  6. Ecquis ad inferias hoerum insignia lauros
    Nobiliumque horum busta coronat honos.
    Has sertis lauros halantibus ipsa coronat,
    Nobilium transit quando coronoa virum:
    Aspergitque sacris bustis laurosque rosasque,
    Quas virtus meruit nobilitasque sacra:
    Quas virtus meruit JOHANNIS nobilitasque
    MAGARIDOS, quoram hic corpora juncta cubant.
    Scilicet ut laurus celsas se attollit in auras,
    Dissundens patulas arbor odora comas:
    Inclita sic cœlo Te gloria laudibus comas:
    JOHANNES, geheris Fama jubarque tui.
    Sic post fata vigent sanctæ præconia famæ
    Laurus ut æterno frondis honore viret.
    Eheu vix poteras octo contingere lustra,
    Ex quo solvisti debita jura neci.
    Quam non nobilitas non inclita flectere virtus
    Nec potuit martis gloria sive togæ.
    Quamvis excellens, quamvis quoque strenuus esses,
    Acer et illustri sangvine natus Eques.
    Atque Gubernator longo dignissimus ævo,
    Quod tamen invidit atropos atra Tibi.
    Sciliret eximium sactisque illustribus ingens
    Quodcunque hoc citius liberat orbe Deus,

    Ac vita donat requieque perenni,
    Nec sinit hac mundi colluvione premi.
    Ergo inter cœli proceres jam nobilis Heros
    JOHANNES gaudet MARGARIS alma et hera,
    Illic nunc animæ junctæ sine fine beatæ
    Ante Deum æternæ tempera lucis agent.
    Decessit XXII Aprilis, anno ætatis suæ
    XXXIX a nato Christo M. D. LXXVI.

  7. Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 228.
  8. Han har haft Christina Bure til Sunnerstad til Fru, som warit född år 1618 och dödde år 1695.
  9. Thenne är Stamfader år Ridderborgarne; ty hans Son Jacob och Måg Henric Scheibe, som woro Kongl. Drabanter, adlades under enahanda namn och wapn, i Heilsberg i Ermland then 11 Febr. 1704.
  10. År 1747 resolverade wäl Höga Öfwerheten, at bryggan skulle rifwas, och en Färga, i thes ställe, til the farandes tjenst inrättas; men som månge sedermera anhöllo om broens bestående, så blef hon bibehållen.
  11. Thenne klockan har Öfwersten Salomon Hermansson von der Osten genant Sacken, som bodt på Fullerstad och ligger begrafwen i Wäster-Husby, förärat til kyrkan, och synes hon Jure belli blifwit utomlands förwärfd, förmodeligen i Tyska kriget, emedan kyrkoherden Enander, som kom til Pastoratet år 1642, infört i kyrkoboken, hwem som gifwit klockan.
  12. Se Likprädikan hållen i Götheborg och tryckt i Linköping år 1646.
  13. Se Höfdinga-Minnet pag. 349.
  14. Ibid.
  15. Thenne Sjö är ganska Fiskrik, och berättar Cedermarck uti sin relation om Söderköpings Stad af år 1691, at Mogata och Sokneboar fångat uti honom, år 1679, med Winternot, 6000 Braxnar; och äfwen år 1684 then 12 Martii uti ett Warp 15000 Idar och Braxnar.
  16. Se S. R. H. P. 1. pag. 408.
  17. Wid Lastagie-Platsen är en Upsyningsman tilsatt, som bewakar Kronons rättigheter, och therföre njuter i årlig Lön 150 Dal. Silf:mt.
  18. Se M. Göransons Runstens-Bok, pag. 260, N. 925.
  19. År 1760 then 5 Januarii lades ett til thetta Nålmakeri nytt upbyggdt Hus genom en olyckelig wådeld i aska.
  20. Wid thetta tilfälle synes nådigt at nämna, på hwad sätt och hwarigenom Prestegårdar, på åtskilliga ställen, hafwa nog aflägsna och kringspridda ägor. Uti Uplands L. Fl. 1 står: Nu wilia Kristni män Krists budh halda, ok Kirkiu af nyio byggia. Tha skulu bönder til Biskups fara, the sum thär i Sokn äro, ok Soknapräst sin mädh sik hawa, ok aff Biskupi luf bedhas, at the Kirku byggia mughu. När således kyrka war fullbyggd, och med nödwändig Skrud försedd, fingo Sokne-Männen icke å henne Biskops-wigsel, innan the förut försedt Prester med Bool, thet är, fullgiltig Prestegård. Thetta stämmer aldeles öfwerens med Wästm. Lag. Chrstn. Balk. 2 Flocken, therest så stadgat warder: Nu är Kirkia byriad medh grundwale, ok lycktath owan midh huwa, tha skal Kirkia bool hawa, ther Präster skal a byggia, thet skal wara tolf thynia sädhe, ok fiughor lassa äng ok tiughu, the Bool hawa ee lidogh warit af allom uthyskyldom. Härmed instämmer ock Sudermanna Lag. Kyrk. B. Fl. 2. Wästg. L. Kyrk. B. Fl. 2. §. 1. Uplands L. Kyrk. B. Fl. 2. §. 1. I synnerhet märkes här, at uti ÖstGötha L. Christ. B. Fl. 1. §. 1. säges: Nu är Kirkia giordh, that skal skötning til Kirkius giwis, thet är tolf thynia sädh a halfnadha trädhe ok tolf lassa äng. Tå thesse med flere enskildte Lagar af konung CHRISTOPHER blefwo sammandragne til en allmän Lag för hela Swea och Götha Rike, och sedermera stadfäst af Konung CARL then Nionde, så inflyter uti Kyrkio Balk. 2 Cap. samma mening: Nu är Kirkia byriat medh grundwali, ok lyktar ofwan medh hufwe, that skal Kirkia Bool hafwa, ther Präster skal a byggia. At sådant Prestebol eller Boställe skulle wara inrättadt och faststäldt innan Biskops-wigseln åkom, ses af ÖstG. Lag. Chrstn. B. Fl. 2. §. 2. hwarest står, at tå wigslen skulle för sig gå, borde Bönderna föra sammanskutin kost, med mera, emot Biskopen til Prestebolet; orden lyda ther så: Nu that Biskuper wil Kirkiu wigha — — — Ok then Kustin that förin Bönder a Kirkiubol mote hanum. Til ett Prestebols erhållande här uti Ringerum synes således icke olikt, at Sokne-Männen, hwar och en af sina ägor, bidragit något thertil, hwarigenom Prestegårdens ägor nu äro mycket kringspridda: Thertil med ägde ock folket frihet på Wigslo-dagen, om hwilken åfwan förmäldt är, och jemwäl sedan, enär thet behagades, at borttgifwa til kyrkon eller pResten, ehwad thet war Jord eller Penningar, hwarom åter stadgas i ÖstGöth. Lag. Christn. B. Fl. 2. §. 3. således: Skötningar alla ther sum um wixlådagh giwas, tha skulu Präste til födhu läggias: ALla tha sum sidhän giwas Kirkia är wighd, tha a then wald, sum giwå, hwat han wil hälder giwa Präste til födhu ällä Kirkiu til Skrudh. Thetsamma stadgas ock uti Konung CHRISTOPHERS eller then så kallade Konung CARL then Niondes Lag-Bok, Kyrk. B. 14 Cap. 1. §. therest så står: Wil Man eller Qwinna sitt gotz til Kirkio eller Klöster gifwa, hafwi wi wäld eller hon hwat the wilia helder Prestenom til födho gifwa, eller Kirkiona til skrudh. På sådant sätt äro the fleste Utjordar och Uhrfiällar tilkomne, som nu för tiden finnas Prestegårdar tilhöriga, oansedt the ligga inom andra Byars rågångar, och ofta midt inuti theras ägor. Under thet blinda Påwedömet är wäl ock mycken Jord gifwen til Kyrkior, Kloster och Prestebol för Själa-Messor, och har alt mäst blifwa therwid, som gifwaren wille, och uttryckeligen stadgas i WästG: L. Kyrk. B. 12. Fl. 3. §. ther orden så lyda: Alt thet Kyrkia giffs hawi Kyrkian, ock Präst thet hanom giffs, hwat thet är hälder Jord älla lösa pänninga, hwilket ock stämmer öfwerens med thet som förr är anfördt af ÖstG. L. Christn. B. 2 Fl. 3 §. Men som Storwördigst i åminnelse Konung GUSTAV then Förste fann för mycket i så måtto wara bortgifwit, therföre indrog han många Gods och Gårdar til kronan: hwilket gaf Folket anledning, at äfwe wilja, utom thet Konungen sielf gjort, egenwilligt wis borttaga ifrån Prestegårdar, thet som the tyckte böra höra til theras Gårdar. Til at hämma sådant, utgafs ett strängt påbud then 26 Maji 1538, hwaruppå Drottning CHRISTINA beropar sig, tå Hon, så til Presterskapets, som theras tilbörliga inkomsters beskydd, utfärdade sina til Presteståndet lämnade privilegier, år 1650, så wäl som ock Konung CARL then Ellofte, tå han än ytterligare samma privilegier stadfäste år 1677. Thetta oaktadt upkommo ändock uti Konung CARL then XI:tes tid ägotwister, som oroade Presterskapet: hwarföre af honom then 9 Sept. 1695 blef utfärdadt en alfwarsam befallning til Biskoparne, at inhämta en pertinent beskrifning på alla the ägor och tilhörigheter, som tå för tiden under Prestegårdarna brukade blefwo; med tillagd hotelse, at om tå någon Prest skulle undandölja några ägor, skulle han them blifwa aldeles förlustig. Hwad tå befants, anteknades i Stifts-Boken, och hafwa sedan then tiden mäst alla Prestegårdar fått behålla sina tilhöriga ägor, och thet i anledning af Konung FRIEDRICH then Förstas gifna Preste-Privilegier 2 och 5 §§, och Konung ADOLPH FRIEDRICHS ytterligare stadfästelse wid Kröningen å the til Preste-Ståndet och andre Stånd gifna Försäkringar.
  21. Se Biskopens Doct. Rhyzelii Bisk. Krön. pag. 109.
  22. Johannes Magnus p. 577.
  23. Thes innehåll finnes aftryckt p. 125. uti Ärke-Biskop Spegels skrifteliga bewis, hörande til thes Biskops Crönikos andra Del.
  24. Tegel säger p. 29. P. 1. at Söfwerin Norby satte Berndt von Melen til Höfwitsman på Slottet, tå han måste draga tädan, wid hwilket tilfälle han borttförde med sig Nils Boson och Holger Carlson.
  25. Tegel, P. II. p. 91.
  26. Idem P. II. p. 18.
  27. Cons. Biskop. Doct. Andr. Ol. Rhyzelii SvioGothia Munita, pag. 170 sqq. Cancellie-Råd. And. Ant von Stiernmans Höfdinga-Minne och M. Wennerdahls disput de. Vikia Ostro-Gothica.
  28. År 1671 uti Febr. månad, har wid Stegeborg händt, at ett berg om 80 alnars längd och 40 alnars bredd, omkullfallit, somt öfwer wägen och somt wältrat i sjön, wid hwilket fall 4 stycken af Furstens Hästar dödt i stallet, och när han sjelf red ut at bese thetsamma, störte Hästen under honom. Vid. Brenners Bref dat. Stockholm then 25 Febr. 1671.
  29. Then yngre blef dödeligen sårad then 20 Jan. af the Danske uti Slaget wid Bogesund, som nu kallas Ulricehamn, i WästerGötland, och afled på wägen mellan Strengnes och Stockholm then 9 Febr. 1520.
  30. Fru Kirstin har warit en Grip. Men Jöran och Eric hetat Gyllenstierna.
  31. En swart Tafla med förgyldta Bokstäfwer, som blifwit upsatt i kyrkon år 1677, innehåller, at Bengt Larsson Dufwa til Chortorp och Marsätter, härstammar ifrån WästerGötland; warit Höfwitsman öfwer Finnarna, och sedan Ståthållare öfwer Benhammars Län i Up-Benland och Stegeborgs Län i ÖsterGötland, med annat mer, som läses ther om hans Barn ⁊c. Han har haft til Fru Brita Uggla til Grunwad och Batteberg, som ligger uti en Graf med sin Herra. Uti Höfdinga-Minnet saknas hans namn.
  32. Thenne Herrn dog ogift.
  33. Om ett dylikt malande kan läsas här nedanföre uti Beskrifningen öfwer Risinge Sokn.
  34. Wårdkasar upkastas i ofridstider af torr wed, tyre, äfwer, och laggar af tjärtunnor, til ansenlig högd, at itändas, när fienden nalkkas Gräntsen, på thet rösen må långt omkring synas, och warna för fiendans öfwerrumpling och plundring.
  35. Thenne Herrn, med sin Fru Karin Rosenbielke til Löfstad och Biurwik, drunknade med 5 Bar på Ålands Haf, och hade lämnat en Son, Johan Dufwa Johansson, och nyssnämnda Dotter, Brita Dufwa efter sig i Stockholm.
  36. Theras aflöning är för Inspectoren 375 Daler; til 6 Besökare hwarthera 120 Daler; Jagt-Lieutenanten 300 Daler, och til 4 Båtsmän 100 Daler hwarthera, alt i Silfwermynt räknadt.
  37. Se Örnhielms Hist. Sveo-Goth. Eccl. Lib. III. c. 6. §. 36. p. m. 192.
  38. Se von Dalins S. R. H. P. I. c. 6. p. 186 uti Anmärkningarne.
  39. Tegel, P. I. p. 29.
  40. I Gistad Sokn och Olstorps By är en gammal Rud-dam, ungefär 50 alnar omkring, belägen uppå en tämmeligen hög backe strax wid Gården, hwilkens watn år 1662 then 12 Junii blef förwänd uti blod, och på then ena sidon i Dammen, likwäl neder uti watnet, sprungo trenne blodådror, såsom 3 finger höga med tämmeligen forss, utur och åfwan på watnet, och rörde sig tilsammans uti Dammen, som thet plägar ske, när Öl gjöres uti ett kar. Om aftonen hafwa samma ådror åter kastat sig och watnet blifwit så tjåckt och lefrat, som när en slår sig åder, ungefär 3 finger tjåckt öfwer Dammen; och när man hafwer tagit therutaf, hafwa stycken såsom lefwer fölgdt med. Har ock watnet wid samma tid upstigit i Dammen til ett och ett halft qwarter högre, än wanligit warit. Andre dagen hafwer man förmärkt åter samma ådror, men dock icke som then förste dagen: sedan hafwa the så småningom aftagit.
  41. Med honom och hans Broder Carl Gera gick Gera-Ätten ut på Swärdsidon. Han blef Sweriges Rikes Råd 1554. År 1559 Ståthållare på Calmarne. År 1561 Friherre. År 1563 Sändebud til LandtGrefwen PHILIP af Hessen, at begära Des Dotter til Gemål åt Kon. ERIC then XIV. År 1569 Lagman i Wästmanland och Dalarna, och år 1570 Sändebud til Stetinska mötet (Se Registret til Girsens Historia öfwer Kon. JOHAN then III.
  42. Tegel säger P. II, p. 129, at han dödt i Calmar år 1540, men lärare böra stå 1541, såsom på Grafstenen ses.
  43. Om honom kan läsas uti Kon. ERIC then Fjortondes Historia, pag. 33 in notis, och här frammanföre uti Söderköpings Stads beskrifning.
  44. Thenne Tyche Larsson, som war född i Hollsten, blef af Konung GUSTAV then Förste inkallad i Riket, at wara Hertig MAGNI Hoff-Mästare eller Præceptor; Han adlades år 1594 then 29 Jan. tå han kallades Gyllencreutz, och war 3 gånger Gift, först med en von Masbach, therefter med Kirstin TrulsDotter (Rosenstråhle til Rafwenäs,) och sidst med Brita Ikorn, Alf Erlandssons Dotter tiil Norssa, hwarom nämnes uti von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 230.
  45. Hic vixit 1558. obiit 1584.
  46. Huc accessit 1585. Incantamentis suspectabatur, decessit 1592.
  47. Arte Magica usus esse credebatur, Peste abreptus 1622.
  48. Natus 1595. Tele veneficio confixus esse conjicitur in Pratum ad Bullerum d. 19 Julii 1658.
  49. Natus 1631. Patri successit 1658. vitam exhalavit 1708.
  50. Natus 1671. Denatus d. 10 Aug. 1728.
  51. Natus d. 16 Maji 1699. Pastor in Biörnsæter Yxningarum 1737.
  52. Natus d. 12 Apr. 1701. Comminister 1737. Moriebatur 4. 4 Aug. 1748.
  53. Natus d. 11 Martii 1708. Huc missus 1748. Comminister, 1749. Tabellam hanc confecit 1758.