Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer/Kapitel 9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Kap. 8
Beskrifning öfwer the i Öster-Göthland befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar, säterier, öfwer-officersboställen, jernbruk och prestegårdar, med mera / utgifwen och til trycket befordrad af Carl Fredric Broocman
av Carl Fredric Broocman

IX. Capitel. Om Tredje Fögderiet
Kap. 10  →


[ 194 ]

IX. Capitel.

Om Tredje Fögderiet.

Tredje Fögderiet består af Åkerbo, Bankekinds [ 195 ]och Hanekinds Härader, hwartil lyda 21 Soknar, och innehåller 705 1112 Hemman[1], ibland hwilka 125 34 äro Skatte, 303 16 Krono, 199 12 Frälse, 52 34 Frälse-Säteri, 12 34 reducerat Säteri, och 11 Prestegårds-Hemman, som icke anses för Krono. Thes längd räknas ifrån Kumbla Bro til Kapells-Bro wid Lagerlunda Säteri 2 14 mil, och bredden ifrån Sjön Roxen olika, högst 3 mil. Naturen har så wäl begåfwat thetta Fögderi, som the andre uti Länet, med allehanda förmåner til Landtmannens stora nytto; althenstund Jordmånen är ganska fruchtbärande, och Jnsjöarna tämmeligen fiskrika: och fastän i somliga thes Soknar är liten eller alsingen Skog, så äro dock några, som kunna understödja the torftiga. För 400 år sedan har ock i thetta Fögderi, såsom i Bankekinds Härad, Åtwed och Grebo Soknar, warit Bergslag, som med tiden thorde komma sig före igen: imedlertid kommer therom på sina behöriga ställen at nämnas. Af åfwannämnda Härader följer


I. Åkerbo Härad.

När man anser thetta Häradet belägenhet, så måste man billigt widgå, at thet i fordna tider haft förråd af åker, och föga äng, hwilken wäl genom tidsens längd mycket upwallat sig, men likwäl ännu til större delen står Höst och Wår under watn, af Roxens upstigande, och bär wittne om Ortens fordna utseende. Är förthenskul Häradet med skäl blefwit kalladt Åkerbo Härad, och har man således haft fog at afbilda ett Årder uti Häradets Signete, hwar[ 196 ]omkring står at läsa: Åkerbo Heratz-Signete. Häradet består af 184 12 Hemman, ibland hwilka 27 38 äro Skatte, 108 Krono, 33 12 Frälse, 5 12 Frälse-Säteri, 5 78 Reducerat Säteri til Öfwerste-Boställe, och 3 14 Prestegårds-Hemman, som icke äro Krono: dock märkes här, at af förenämnda Hemman äro 1 Skatte, 16 12 Krono, 2 14 Frälse, tilsammans 19 34 Hemman, som wäl ligga i thetta Härad, men höra til S. Lars Församling och Kyrka uti Hanekinds Härad, och them förutan ett Skatte- och 2 Krono-Hemman til Wårdsbergs Sokne-Kyrka i Bankekinds Härad. Thet gräntsar i Öster til Memmings, i Söder til Skärkinds och Bankekinds Härader, i Wäster til Ån Stång, och i Norr til Roxen. Häradets uråldriga Domare-Säte ser man ännu i behåll wid Renfjälla By uti Lillkyrka Sokn: och äro för någon tid tilbaka Tingen håldne uti Törnewalla Sokn, och therefter Tingstufwa byggd wid Bjurshollmen uti Rystad Sokn, ther Häradets Tingställe länge warit; men nu hafwa thetta Härads Åboer med Skärkinds Härads-Män förenat sig om, at samfällt bygga en Tingsbyggning wid Kumbla Gästgifware-Gård uti Gistad Sokn, at ther, för bättre beqwämlighet skul, och så hålla Åkerbo Härads-Ting. Sex Soknar lyda til Häradet, nemligen 1. Lillkyrka, 2. Skrukeby, 3. Törnewalla, 4. Östra Harg, 5. Rystad, och 6. Näsby.

1. LILLKYRKA, Consistoriel.

Jnnan then nu befinteliga Sten-Kyrkan blifwit upmurad, har här förmodeligen warit en liten Kyrka af Träd byggd, som med skäl kunnat kallas Lillkyrka; och är thet så mycket troligare, althenstund Sten-Kyrkans bredd är 11 och en half aln, at hon i sedna[ 197 ]re tider blifwit funderad, så wida the äldsta Sten-Kyrkor i thetta Län merendels hålla wid pass 9 alnar i bredden, oaktadt Församlingarna äro 3 och 4 gånger större än thenna. Från början har ej eller Sten-Kyrkan, som står på Krono grund, 2 mil ifrån Linköping, warit så lång, som hon nu är, utan håller hon nu i längden 20 alnar, sedan Choret blifwit tilbyggdt år 1600, hwilket bestyrkes med följande wers, som läses uti Chor-fenstret:

  Halgård Andersson i Månestad bor,
Hafwer ensam bekostat thenna Chor:
Tak och Weggar lät Han stoffera,
Kyrkan til prydning, och GUD til ähra.
Ett tusend sexhundrad thetta skedde,
At han then ähra Guds Hus betedde:
Med alfwarsamhet thetta werk han dref,
J Maji månad thet ferdigt blef.
Hans Hustru med honom til odödligt namn,
Kyrkan til ett ewinnerligt gagn.

Altartaflan af Bildthuggare-Arbete, med twänne dörar, Bilder, förgyldning och målning, är säkert gjord uti Påwetiden; och ses på henne, jemte Christi crucifix, någon del af Passions och Martyrernas Historia. Prädikstolen mentes wara gjord år 1590, emedan han för thetta stådt uti Grensholms Hus-Kyrka, som blifwit byggd wid samma år: och är han hit förärad af General-Majoren Gref Axel Spens, år 1741, hwarefter han år 1742 med målning, bilder och förgyldning blifwit tilökt och renoverad, dels med Præsidenten Bernhard Cederholms, och dels med Kyrkons bekostnad; så at han nu är en prydnad för Kyrkan, oansedt han endast är af Snickare-Arbete. Öfwer Kyrkons Wästra ända byggdes år 1751 ett Torn af träd til 70 alnars högd från marken, och flyttades tå up i Tornet thes enda Klocka, som hit in tils hängdt uti Trästapel, hwilken menes [ 198 ]stådt öfwer 200 år, althenstund rummet synts efter then mindre Klockan, som förmodeligen blifwit tagen til Lübeckarnas afbetalning, uti Konung GUSTAV then Förstas tid år 1521, tå på Riksdagen i Arboga beslutit blef, at the Församlingar, som hade 3 Klockor, skulle gifwa ifrån sig then mellersta, och the som allenast hade 2, then minsta, Altsedan har Församlingen icke förmått skaffa någon annan förr än år 1750, tå then mindre, hwilken förenämnde Præsident år 1743 förärat til Kyrkon, med Församlingens bekostnad blef omguten och tilökt. Then större Klockan, som under Afton-klämtningen then 6 Julii år 1757 remnade, skal therföre omgjutas. Torn-byggnaden har kostat 900 Daler Kopp:mt, utom 400 dagswerken: och samlades år 1744 af Stiftet twänne Collecter til bygganden, hwarförutan Sokne-Männen genom sammanskott bidragit en wacker summa penningar.

Soknen, som uti ett bref af år 1509 kallas Littzla Sokn, bebos af 240 Personer, och består endast af 13 38 Hemman, af hwilka 3 äro Skatte, 4 78 Krono, 4 Frälse, 1 Frälse-Säteri, och 12 Prestegården. Jbland Stiftets Prästerskap, som underskrifwit Upsala Mötes Beslut år 1593, har en Nicolaus från thenna Sokn teknat sitt namn bland Skärkinds Härads Presterskap; hwaraf tyckes kunna s lutas, at Soknen tå lydt til Skrkinds Härad. Hennes längd är 12 och bredd 14 mil, och gräntsar hon i Öster til Skärkind, i Söder til Gistad, i Wäster til Skrukeby Soknar, och i Norr til Sjön Roxen. En liten Å rinnger igenom Soknen, som kommer ifrån Teden i Örtomta, Flären i Askeby och Hallby-Sjön i Skärkind och flyter i Roxen, utan at kunna gagna Soknen med Watn-werk. Til Hem[ 199 ]manen är tilräcklig Åker, medelmåttig Äng och litet eller intet Mulbete. Jordmån består af stark Lera och Dungjord, som dock är tämmeligen bördig. Ättebackar äro på åtskilliga ställen, och wid Renfjälla By Häradets uråldriga Domare-Säte af 13 jemnstora stenar, hwarom åtfwan förmält är, samt Öster om them en stor åfwanuppå hel jemn och slät Jord-kulle, hwilken förmenes warit upkastad til at plantera Stycken uppå emot någon Fiende, emedan man uti åkrar och ängar theromkring funnit små Stycke-kulor. Om Jordhögen uti Kon. ERIC then Fjortondes tid, at mota the Danske, blifwit upkastad, kan ick emed wisshet sägas: dock synes thet icke olikt, altehnstund Allmänna Wägen uti fordna tider strukit fram genom Soknen, efter hwilken ännu är en lång Gata Kongs-Gatan kallad, och henne förutan flera kännemärken efter en uphögd wäg med stenar och diken å ömse sidor. Af Ålderdoms-märken är ock på Lundby Gärde en Runsten, med följande påskrift:

— — — ISA. USFR. RISDI. STAN. DANSI. IFTIR. SIGFUS. MAN. SIN.

Thet är:

— — — — — Usfer upreste thenne sten efter sin Man Sigfus.

Uti Soknen märkes widare

1. Frö, förr kallad Öfrö eller Öfwerö, som består af ett Hemman Frälse- och ett Hemman berustadt Krono-Säteri. N. 68 wid Majorens Compagnie, och har 18 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, nödtorftigt Mulbete, litet Skog, 3 och ett fjerdedels underlydande Hemman, och 2 rå och rörs Torp. Thet ena Hemmanet har uti fordna tider warit Kammar-rådet Jacob Turesson Rosengren på Grensholm tilhörigt och lämnat til Kronan mot andra Gods, lik[ 200 ]mätigt Kon. GUSTAVS Bytes-Bref af then 4 Apr. 1558. Sedermera hafwa Kammar-Assessoren Peder Törensköld år 1640, Öfwersten Jacob Stegman, Krigs-Rådet Simon Rosenberg, Capitain Carl Gustaf Stierna, Lagman Baron Eric Cederhielm samt Præsidenten och Commendeuren af Nordstjerne-Orden Bernhard Cederholm ägt thenna Egendom, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och nu är Hoff-Rätts-Commissarien och Bruks-Patron Petter Wetterberg tilhörig.

Kyrkoherdans Boställe, straxt wid Kyrkan belägit, anses för ett halft Krono-Hemman och har 8 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, och intet Mulbete. År 1650 then 20 Febr. har Drottning CHRISTINA benådat Kyrkoherdarna wid Församlingen med 8 tunnor årligt Spanmål, hwarå Kon. CARL XI. gifwit sin förklaring och ytterligare resolution, samt frihet för Taxen och Gården, daterad Stockholm then 1 Dec. 1660, dock njuta Pastores nu ej mer än 4 tunnor årligen, sedan 4 tunnor äro indragne til Kronan, men äro likwäl befriade från Taxen, som är 1 Riks-Dal. och Gården 3 Dal. 24 öre Silf:mt. Jonas Wiström tilträdde Pastoratet år 1759.

2. SKRUKEBY, Consistoriel.

Efter then när in til Kyrkon belägne Byn Skrukeby, är Kyrkan blefwen kallad Skurkeby-kyrka, och kallas hon Östra Skrukeby, i anseende til Skrukeby i Göstrings Härad, Annexan til Högby, ifrån hwilken thenna ligger i Öster. Hon står på Krono grund, en och en half mil ifrån Linköping, wid Sjön Roxen, och är byggd af grof Gråsten, med en rad Pelare midt uti, och 11 Fenster: så at hon är ganska ljus och rumrik; i thy hon i sin längd håller 41 alnar, och i bredden 16 alnar inom murarna, [ 201 ]Graf-Choren oberäknade. Man kan icke märka och se på Kyrkons byggnad, at hon någon gång blifwit tilbyggd: hwaraf med skäl tycks kunna slutas, at hon, så stor som hon nu är, och med pelare byggd, icke lärer kunna räknas ibland the äldsta kyrkor i Stiftet; dock är troligt, at på rumet, ther Kyrkan står, i förstone warit byggd en Träd- eller liten Sten-Kyrka. Jntet tekn ses efter någon eldswåda, som henne öfwergådt. Thes Altartafla, med stark förgyldning, är ifrån Påwetiden. Prädikstolen är gifwen i testamente efter Landshöfdingen Turo Ribbing, nio år efter hans död, af thes Änke-Fru, Maria Kyle, år 1656; och Orgelwerket om 5 stämmor, är förärat i testamente efter Landshöfdingens Hans Strijks Änke-ru, Brita LarsDotter Skytte. Rosengrenske, Ribbingske sedan Spensiske, Cederholmske och Roxendorffiske Familiæ-Grafwar äro i Kyrkon. Wid ingången af then äldre Rosengrenske Grafwen står uti sten uthugget Rosengrenska och Rydinga Wapnen med inscription: Esa. 26. Expergiscemini et lætamini, qui habitatis in pulvere. Hær ligger begrafwen Wælbördig man JACOB TURESON til Grensholm, och afsomnade d. 31 Jan. 1571, samt hans kæra Husfru, Wælbördig Fru METTA RYNING, och afsomnade d. 8. Jan 1564. Gud wari deras siælar nådig. Amen. För ingången til then yngre Rosengrenska Grafwen ses ock en präcktig uthuggen Grafsten, med Rosengren, Hardt och Ulfsparre Wapnen, hwarunder läses: Hær ligga begrafne, then ædle och wælborne Man TURE ROSENGREN til Grensholm, hwilken d. 24 Maji 1611, samt begge hans kæra Fruer, then ædla och wælborna MAGDALENA HARDT, hwilken d. 29 Martii 1586, och then ædla wælborna Fru, Fru MÆCHTILA ULFSPARRE, hwilken d. 2 Sept. [ 202 ]1612, uti Herranom Christo afsomnade æro. Gud förlæne them med alle Guds utwalde en frögdefull upståndelse! Förutan nämnde Personer hwila månge förnäme Personer uti åfwannämnde Grafwar, och ses efter somliga theras Hufwud-Baner upsatte i Kyrkon. På ett af them ses Ribbinge-Wapnet til Höger och Rosengrenska Wapnet til wänster ihopsatte på ett Baner, med initial-Bokstäfwerne S. R. och M. R., som beteknar Sven Ribbing och Mærta Rosengren, jemte årtalet 1638, tå förmodeligen Mærta Rosengren aflidit, emedan hennes Herre dödde år 1640. På thet andra Hufwud-Baneret läses: Kongl. Maj:ts Högt betrodde Man, den ædle och wælborne Herrn, Herr TURO RIBBING til Grensholm, Ekam, Rafnæs och Rosenhof, fordom Öfwerste Lieutenant för Kongl. Maj:ts Lif-Regemente, så ock Landshöfdinge öfwer Öster-Norrlanden, then i Herranom roligen afsomnade på sin Gård Grensholm på sitt 37 ålders år d. 18 Jan. 1656. Hwilkens själ Gud ewinnerligen frögde! På thet tredje står: Kongl. Maj:ts til Swerige fordom tro Man och Öfwerste-Lieutenant under Ridderskapets och Adelens Rust-tienst i Swerie och Finland, den ædle och wælborne Herre, Herr GUSTAF RIBBING Swensson til Ribbingsholm och Liusfors, hwilken år 1623 d. 12 Oct. föddes uppå Grensholm, och sedan år 1657 d. 3 Oct. uti en drabbning med de Danske uti Halland wid Knæry dödeligen skutin och d. 5 dito i Herranom saligen afsomnad. Thet fjerde innehåller: Hær ligger begrafwen den ædle och wælborne Herrn Sal. Herr CARL RIBBING til Harlinge, Dewensiö och Stetinge, Hans Kongl. Maj:ts tro Tienare och Cornette, hwilken hit til werlden blef född d. 24 Oct. 1638, och i Herranom afsomnade uti Allensteen i Litowen d. [ 203 ]9 Nov. 1657. Thet femte wisar: Kongl. Maj:ts tro Tienare och Cornett, den wælborne Herrn, Herr AXEL RIBBING, ær född i Stockholm d. 23 Maji 1689, och thersammastædes saligen i Herranom afsomnad d. 15 Maji 1750. På thet Sjette och sidsta står: Hær hwilas i Herranom Æhrborn och Manhaftig ANDERS KIÆLLBIÖRNSON[2] fordom Capiteen öfwer itt Compagni Öst-Giöthe Kneckte, hwilken i Christo och en sann Guds åkallan afsomnad d. 1 Apr. 1648. Gud förlæne honom en salig upståndelse Amen! Kyrkan har wäl ett ansenligen högt Torn, men oaktadt thet, så hänga Klockorna i Trästapel, och läses på then större:

På åhr ettusende sexhundrat ottiofyra
Jag fick af nyo klang, min tienst at ombestyra,
Til kyrkan kalla fram, all HErrans menighet
J Skrukeby-samfund, men nu man säja wet
Jag mist mitt wackra liud, thes klaga nog här alla.
Åt thet så borto är och rösten min afkalla;
Men si tå jag utstådt, en så olycklig stöt
Mig Magnus Hultman strax i Norrköping omgjöt.

Anno 1750

På then mindre Klockon står:

Jag kan icke tala,
Dock ropar tig hit
Jgenom itt liud:
Tin tid ej förhala,
Men gjör största flit
At ackta Guds bud.
Låt Skrukeby Klocka,
Til Kyrkan tig locka.
Så hjelper tig Gud.

A:o 1708

Soknen bebos af 630 Menniskior och består af 29 Hemman, som ligga i Åkerbo Härad, af hwil[ 204 ]ka 7 äro Skatte, 13 38 Krono, 5 78 Frälse, 2 Frälse-Säteri och 34 Prestegården, hwartil komma 3 14 Hemman Frälse-Säteri, som ligga på Norra sidon om Sjön Roxen och räknas til Finsponga Län och Risinge Tingslag: blir altså Soknens samfälte Hemmantal 32 14 Hemman. Thes längd, med then delen af Soknen, som ligger å Norra sidon om Roxen, räknas till 34 mil, och thes bredd til 12 mil. Hon gräntsar i Öster til Lillkyrka, i Söder til Törnewalla, i Wäster til Östra Harg, och i Norr til Wånga Sokn och Bergslag. Ganska få Hemman äga här Skog, somlige hafwa dock liten, och the som räknas til Finsponga Län ansenlig. Jordmån består merendels af swartmylla, som på somliga ställen är blandad med Lera, på hwilken wäxer en härlig Säd, ofta til 10:de kornet, hwaraf Allmogen här egenteligen har sin födo; althenstund til Hemmanen är ansenlig Åker och Äng. Mulbetet är wäl litet, i synnerhet för the närmast intil Roxen belägna Hemman, hwilka dock äga stor förmån af Roxen, uti hwilken fångas allehanda skön och smakelig Fisk. Utom Hemmansbruket och Fisket sköter han förenämnda med så mycket större drift, och njuter theraf stor wälsignelse i sitt Arbete. På Hageby ägor ses en Borg, som omgifwes på 3 sidor af Roxen, och på Landsidon möter ett Kärr. Ett Frälse och ett berustadt Säteri äro i Soknen, nemligen

1. Grensholm, gammalt Frälse-Säteri, som anses för ett Hemman, hwarunder rå och rörs Hemmanen Brånstorp af ett fjerdedels, Rotekällan ett ottondedels, Ströija ett fjerdedels, Sätra ett fjerdedels, Brink ett fjerdedels, Puketorp ett fjerdedels, Grenstorp ett ottondedels, Blackenäs [ 205 ]ett fjerdedels, Rosendahl ett fjerdedels, och Stubbetorp ett fjerdedels äro liggande. Wid Säteriet är en ansenligen stor Trä-Byggning, förutan Flygel-byggningar äfwen af Trä. Thet ligger en fjerdedels mi sjöledes ifrån Kyrkon, och har 45 a 46 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete och Skog af Ek, Gran, Biörk och Tall; en stor präktig Trägård, förutan en stor Kryddgård til Jordfruchter, uti hwilka 3 ansenligen stora Ruddammar äro; en Frälse Miöl-Qwarn med 3 par stenar wid Skärblacka uti Kullerstad Sokn, godt Fiske i Roxen, Tegelbruk, Kalkbränneri, 7 Frälse, och ett och ett halft Skatte-Hemman, och 20 Dagswerks-Torp. Wid Sätesgården ses en Hus-Kyrka af sten til 25 alnars längd och 15 alnars bredd, som Hertig JOHANS Hoff-Mästare och Ståthållare i ÖsterGötland Ture Jacobsson Rosengren låtit bygga år 1590, och, sig til åminnelse, uti huggen sten öfwer Kyrko-dörren upsätta sitt och sin andra Hus-Frus, Mæctila EricsDotter Ulfsparres wapn. Kyrkan har prydeligen warit inredd med Altare, Prädikstol och Orgelwerk, och ses på Orgelläcktarn målat Ribbinge och Rosengrenske wapnen med åratal 1626. Altartaflan är sedan år 1705 förärad til Hägerstads Kyrka i Kinden, och Prädikstolen til Lillkyrka Sokn i Åkerbo Härad. Öfwer Kyrkon är ett litet Torn uprest, uti hwilket Klockorna ännu hänga qwar, och läses på then ena:

Then Gud dageliga påkalla wil,
Honom sker lycka och salighet til.

Anno 97. (1597).

Man må ej eller förtiga at Hoff-Marskalken Gref Carl G. Spens här wid Gården låtit upmura präktiga Ladugårds-Hus, som på få ställen hafwa sin like; och har Gen. Lieut. Gref Axel Spens låtit sätta några hundrade famnar Stengärdar på ägorna, hwilket är sällsynt här i [ 206 ]Länet. Bemälte Herre har likaledes låtit upmura 9 stycken Stenhus på Torlunda ägor i Wånga Sokn, hwilka Bönder bebo, 2 i hwarje Stenhus; och består Torlunda af 4 Frälse-Hemman, som anses såsom Ladugård under Grensholm. Sätesgården har icke i fordna tider stådt på thet rum, ther han nu är byggd; utan ses ett stycke ifrån honom, nedre wid Roxen, på ett högt berg, tit up man med beswär gå kan, lämningar af en gammal Stenhus-byggnad[3] af idel Gråsten til 40 alnars längd och 26 alnars bredd, ther ock murarna ännu stå qwar til 8 a 9 alnars högd, inom hwilka stora Trän upwuxit: och utmärker thetta Hus thes fordna Ägares stora anseende uti långt tilbaka framfarne tider. Af ålder har Gården hetet Aal eller Ål, men blef år 1464 kallad Grensholm efter Måns Stensson Gren, som warit Sweriges Rikes Råd. Hans efterkommande, som blifwit kallade Rosengren, hafwa ägt Säteriet til år 1612, tå Hertig JOHANS til ÖsterGötland Hoff-Råd, Sven Sevedson Ribbing, fick thet med sin Fru Mærta Rosengren. Från then tiden har Ribbinge Familien ägt Säteriet til år 1705, tå thet såldes til Riks Rådet och Præsidenten Gref Jacob Spens, hwars [ 207 ]Arfwingar altsedan ägt Egendomen, som nu förwaltes af Sal. Kammar-Herrns, Gref Jacob Spens Änke-Fru, Grefwinnan Charlotta Lilljenstedt, för thes omyndiga Barn.

2. Förråd, som består af ett half Frälse och ett halft Krono Skatte Augments-Hemman, blef med Perstorp ett halft Frälse och Byklinge ett halft dito Hemman, af Hans Kongl. Majestet then 19 Sept. 1758, i grund af Adeliga Privilegiernas 8. §, förwanlad til Frälse-Säteri, medelst Säterifrihetens transporterande ifrån Lunnebjörke Frälse-Säteri uti Skärkinds Sokn och Härad, och är Majoren och Riddarn Lars Roxendorff ägare theraf.

3. Grimstad af 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 69 wid Majorens Compagnie, ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 20 tunnors Utsäde, tilräcklig Äng, knapt Mulbete, liten Skog, god Trägård, 6 rå och rörs Torp, godt Fiske i Roxen, och ett kosteligit Asp-Fiske i Kumbla-Ån, som rinner fram genom ägorna. För Kon. GUSTAV then Förstas tid har Posse Familien ägt thenna Gård, som Ståthållaren Lars Bengtson Skytte, Landshöfdingen Hans Strijk, och hans Arfwingar sedan warit ägare af. Therefter sålde General-Majoren och Commendanten Claes Gustaf Delwig honom til åfwannämnde Præsident Bernhard Cederholm. Nu innehafwes han af Fabriqueren Willhelm Langmyrs Änka, Anna Christina Malmberg.

4. Hörninge, Kyrkoherdans Boställe wid Kyrkon belägit, anses för ett Hemman, som har 14 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, och godt Fiske i Roxen. Petrus Sam. Bogman, Uplandus, har wårdat Församlingen alt sedan år 1725.

[ 208 ]

3. TÖRNEWALLA, uti Munke-Bref Thyrnewalla och Thyrmswalla kallad, Consistoriel.

Kyrkan står på Krono grund, wid allmänna wägen mellan Norrköping och Linköping, en och en fjerdedels mil ifrån sidst nämnda Stad; är 47 alnar lång och 12 och en fjerdedels bred: hwaremot hennes Östra del med Choret, som blifwit tilbyggdt, dock uti urminnes tid, är 14 och 3 fjerdedels aln bredt, och then Wästra delen af Telgsten, men then Östra af Gråsten upmurad. Then i kyrkon befinteliga Altartaflan från Påwetiden, med wäl förgyldta bilder, föreställer Marie bebodelse, Christi födelse, hudflängning, och korssets dragande, å högra sidon; men öfwer Taflan, Frälsaren på korsset och å Taflans wänstra sido, Himmelens sällhet, och therunder uti en särskildt afdelning helfwetis Drakans gap, tit djeflar störta en myckenhet menniskior, them the omringat med en jernkedja. Hon är giord at fälla ihop uti Fastelags-tider och wid andra sorgeliga tilfällen, tå man ser på henne å Norra sidon döden afmålad, sittiandes på en blackfot Häst, hafwandes en Spada på Axelen: På Södra sidon står ett stort Träd fullt med fruchter, och öfwerst i thetta står en wällustig Man afmålad med thenna Öfwerskrift uti Munkstyl: Jam volo lætari et luxuriari. Ned inunder står en Dödsbild, med en Såg i handen, at kullsåga trädet, och har en sådan öfwerskrift: Quod mundus extollit i ...nt illo — — — quos palla breviter. Prädikstolen är år 1733 af Bildthuggaren Nicolaus Österbom i Norrköping för 1150 Daler af kyrkons medel förfärdigad och upsatt, kyrkan til icke liten prydnad; althenstund han är wäl gjord, föreställandes på främsta spegeln Christum på korsset, Maria, Lärjungan Jo[ 209 ]hannes och Maria Magdalena; Himmelen är utzirad med Ängla-bilder, hwilket alt, så wäl som löfwerket och listorna på Prädikstolen, är wäl förgyldt. Orgelwerket består endast af 4 stämmor, och är så gammalt, at thet redan år 1647 blifwit repareradt; gjör således föga eller alsingen nytto wid sången i en stor Församling; ty behöfwes och höfwes, at ett nytt och större skaffas i thes ställe. Kyrkans Tornmur och Telgesten är, så wäl som thes spets, af ansenlig högd; och hängdes Klockorna i Tornet år 1706, tå Stapeln nedtogs. På then större står at läsa å ena sidon:

  God Christen se och märk, hwad öde mig är lämnat
1694. För 40 åren sä'n, har jag olycklig rämnat,
  Dock förr än jag så sprack har jag i många år
  här kallat med mitt ljud til Kyrkan JEsu får.
1734. I thetta år ach! ach! är jag fast ynklig worden,
  När sammanringas månd för Törnewalla-hjorden
  På Christi Himmels-färd, så remnad jag igen,
  Och måste ur mitt rum nödwändigt tagas dän.
  Nu är af gammal jag ny blefwen wäl omguten,
  til kostnad på mig war ock Soknen oförtruten,
  O! at jag länge nu må gifwa från mig ljud
  Tils ditt Basune-klang blir hördt, o store Gud!
Å andra sidon läses:
  Jag är nu på mitt rum updragen uti högden,
  I Törnewalla Barn, ach kommer nu med frögden,
  När jag framringar ehr då skyndar löper hit
  Och hörer så Guds ord med största hog och flit,
  På thet then store Gud må rätt af Eder dyrkas
  Och tro med kärlek rund må städse hos ehr styrkas.
  Ja hörer så Guds ord, och gjörer så ehr bön
  Ut I på sista dag fån ewig nåde-lön.

Then mindre Klockan är guten år 1656, och har Drottning CHRISTINA förärat til henne 180 Dal. Kopp:mt, hwarförutan Sokne-Männen gifwit 170 Dal. i samma mynt. Här wil man ej obemält lämna, hwad Secret. Palmsköld uti sina handskrefna samlingar om ÖsterGötland anteknat sålunda: "Uti [ 210 ]Törnewalla kyrko-wägg skal Sigfridus Aronus Forsius, som war Professor Astronomiæ uti Upsala, låtit inmura några gamla Skrifter och penningar, thet en gammal Man skal hafwa besändt för Probsten thersammastädes M. Christophoro Laurino år 1699," och synes icke olikt på kalk-bandet höger om Altaret, at ther stenar warit uttagne och åter insatte i Muren.

Soknen bebos af 730 Menniskior, och består af 41 18 Hemman, ibland hwilka 6 äro Skatte, 24 18 Krono, 10 Frälse, och ett Prestegården: dock märkes här, at af förenämnda Hemman lyda 12 Skatte, 2 58 Krono, och 3 12 Frälse-Hemman til Bankekinds Härad. Hon är 34 mil lång, 12 mil bred, och gräntsar i Öster til Lillkyrka och Gistad, i Söder til Askeby och Wårdsberg, i Wäster til Rydstad, och i Norr til Harg och Skrukeby. Större delen af Hemmanen äga liten Gran-Skog, som gjör ett behageligit utseende mellan Ängar och Åkerfälten. Jordmån är här så ombytelig, at man har swårt wid säga, hwilken som är ymnigast utaf; dock tycks Leran hafwa öferwigten. Utsädet til hemmanen är, så wäl som Äng, tilräckligt; men Mulbetet knapt. Allmogen äger ock, utom Hemmansbruket, föga annat Näringsfång; allenast någon Kalkbränning i twänne befinteliga Ugnar, hwartil Kalksten tages uti Soknen. Ättebackar äro wid Linghems By; och på Stratomta Bys Gärde en gammal oläslig Runsten.

Kyrkoherdans Boställe Smedby, litet ifrån kyrkon belägit består af ett Hemman krono, hwarwid äro 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, ringa Mulbete, liten Skogshage, liten Humlegård och Trägård. Daniel Ekmarck tilträdde Pastoratet år 1738.

[ 211 ]Capellan bebor klockare-Jorden, som äfwen är wid kyrkon belägen med sina ringa tillägor, hwarå Lagmans-Rättens confirmation af Wadstena then 10 Jan. 1676, på Härads-Rättens Dom är utfärdad. Petrus Landin blef här Capellan år 1747.

4. Östra HARG, Consistoriel.

Kyrkan kallas Östra Harg, emedan hon ligger Öster ifrån Wästra Hargs kyrko i Wifolka Härad. Hon står på krono grund, en och en fjerdedels mi ifrån Linköping, och är med Choret 36 och en half aln lång och 10 och en half aln bred. Altaretaflan synes wara ifrån Påwetiden, och består hon af 3 stycken, som äro at fälla ihop. Uti Bildthuggare-Arbete afbildas uti wäl förgyldta bilder på hennes mellersta del, öfwerst: Christi crucifix, midt på henne: Maria med JEsu i sitt knä, såsom nyss nedtagen af Korsset med sina blodiga sår; och höger om henne: Apostelen Petrus, Jacobus och Johannes, samt til wänster: Matthewus, Marcus och Lucas. På then delen af Altartaflan til höger föreställes propheterna Esaias, Jeremias, Hezechiel och Daniel, och på then delen til wänster, 4 andre obekante bilder. Prädikstolen är theslikes af Bildthuggare gjord, men upsatt år 1700, tå Bildthuggare-Arbetet kostat 400 Daler Kopp:mt, och är han beprydd med Frälsarens, Matthei, Marci, Johannis och Luce bilder, samt målad hwit och förgyld. Öfwer Timglaset ses thet Jacobsköldiska Wapnet. Orgelwerket har 4 och en half stämma. Jbland annat äger kyrkan en Silfwer-Kalk ifrån Påwetiden, på hwars handtag står: JHESUS, och omkring foten: Ave Maria gratia plena, Dominus tecum, benedicta tu in mulieribus, et benedictus fructus ventris tui. Jhe. Sacristian af Telgsten, såsom ock kyrkan, blef år 1726 förbättrad och [ 212 ]utwidgad, hwarom thessa ord öfwer dören wittna. Domus Hæc Aucta Est Tempore Isaaci Hargelii, P. P. A:o 1726, tå ock samma Probst lät i Sacristian mura och med Epitaphier pryda sin Graf. På kyrkons Wästra ända har stådt ett Trä-Torn, som blifwit nedtagit år 1750, tå kyrkan på then ändan blifwit tilbyggd, och en Trästapel gjord til Klockorna. På större klockon, som warit guten år 1577, och sprack år 1744, läses, sedan hon å nyo är omguten, thessa rim:

Betänk wäl fyra ting, när tu mitt ljud får höra:
All jordisk omsorg slå ur hågen, bög titt öra
At taga wid Guds ord, som ljuder i hans hus,
Af andans egen tolk, och för til lifsens ljus
Ther nest, när tio slag, om morgon eller afton,
Slås på min enda brädd, så låt den ha den kraften,
Att minna tig uppå the tio lagsens Bud:
Titt arbete begynn, och slut med bön till Gud.
Tänk på din dödlighet, när jag för döda sjunger,
Ehwad tu gammal är, med åldrig eller unger
Tänck sist: Dom-Klockan skall tig fordra för Guds dom:
Ack! lef här Christelig, så blir tig Christus from.

Uti kyrkon är Cornetten Johan Rosenhielm begrafwen, och hans Hufwud-Baner upsatt, som wisar, at han warit född på sin Fädernes Gård Idingstad then 11 Nov. 1658, och dödde på Rusthållet Knylinge then 4 Apr. 1695.

Soknen bebos af 520 Menniskior, och består af 30 18 Hemman, ibland hwilka 3 14 äro Skatte, 14 12 Krono, 10 38 Frälse, och Prestegården 2 Hemman. Af thessa Hemman ligga 2 på Norra sidon om Roxen, och lyda til Risinge Tingslag. Hon är 12 mil lång och bred, och gräntsar i Öster til Skrukeby, i Söder til Törnewalla, i Wäster til Rystad Soknar, och i Norr til Roxen. Någre få Hemman äga här litet Skog. Jordmån längs åt Roxen, [ 213 ]består uti styf Lera och klappersten; men åt Södra sidon är han sandblandad och mindre bördig. Utsädet kan wäl gå an, men Äng och Mulbete är knapt för många. Ättebackar äro åtskilliga i Soknen. Öster om kyrkon, på en hög backe, ligger en stor Sten, lagder på 3 små stenar, och förmenes ther, uti Hedendomen, warit Offerställe, efter hwilket ock kyrkan förmodeligen fått sitt namn och kallas Hargs kyrka; ty Hargh war ett heligt rum på gammal Götska[4], och uti en Saga, står: Alfildr raud haurgin, thet är: Alfildr beströk Afguden med blod.[5]. Til Soknens fattiga har General-Lieutenanten och Gouverneuren Baron Jacob Burensköld donerat Lundby i Skrukeby Sokn, som är ett förmedlat 3 ottondedels förpantnings Krono-Hemman, emot 277 Daler 19 ett tredjedels öre Silf:mt, daterat Fillingerum then 16 Febr. 1725. Här märkes widare

1. Idingstad, berustadt Skatte-Säteri, N. 82 wid Majorens Compagnie: Säteriet består af 2 och ett fjerdedels Hemman, och har wackert Stenhus, 28 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, godt Mulbete, litet Skog i Hagarna, fördelaktigt Fiske uti Roxen, nyttig Trägård, skön Humlegård, 8 underlydande Bonde-Hemman och 12 Dagswerks-Torp. Under Säteriet brukes ock Hemmanet Jdestad. Säteriet ligger en half mil ifrån kyrkon, och hafwer Landshöfdingen Jöns Nilsson Jacobsköld fått thet af Höga Öfwerheten år 1607 then 30 Apr. i donation. Sedermera hafwa Rosenhielmar, genom nyssnämnde [ 214 ]Herres Dotter, som war Gift med Assessoren i Götha Hoff-Rätt, Eric Rosenhielm, och sidst Burensköldar warit ägare theraf. Nu är General-Majorens Baron Carl Philip von Sverins Änke-Fru, Friherrinnan Mariana Burensköld thes ägare. Ståthållaren Jacobsköld lät år 1614 wid Säteriet upmura ett ansenligen stort Stenhus, som redan i förra Seculo af eldswåda blef förstördt, och ses thet sådant, som thet sedt ut efter branden, aftaget uti Kongl. Råd. Gref Er. Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. Thet nu befinteliga Stenhuset har General-Lieut. och Gouv. Baron Jac. Burensköld låtit upmura år 1737.

2. Eggby, ett Krono-Hemman, som är indeldt för Öfwersten wid Cavalleriet til Ryttmästare-Boställe, har 16 tunnors Utsäde, 45 lass Hö, litet Fiske i Roxen, och Mulbete på Härads-Kärret.

3. Sisarp, ett halft Krono-Hemman, är indeldt til Boställe åt Regements-Skrifwaren wid ÖstGötha Cavallerie-Regemente, och har 6 tunnors Utsäde, 16 lass Hö, och Mulbete på Härads-Kärret.

4. Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, som hetat Tamphammar, brukas ihop med Hemmanet Bredegården i tegemål, och har 15 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, knapt Mulbete, och litet Fiske i Roxen. Byggnings-tomten til Bredegården nyttjas enskildt til Prestegården. J anseende til the Hemman, som blifwit tagne ifrå thenna Sokn, och lagde til Rystad, år 1582, har Kon. JOHAN then Tredje lagt på behagelig tid under Prestegården, Kyrkoherden til understöd, Ödes-Hemmanet Jdestad, och daterat brefwet på Borgholms Slott then 8 Sept. 1585, til tå warande Landshöfdings Vicarius, Jöns Pehrson. At Hemmanet skulle ständigt blifwa til Prestebolet, gaf Högbemälte Konung sitt confirmations-bref, [ 215 ]daterat Linköpings-Hus then 25 Junii 1587. Sedermera gaf Landshöfdingen Jöns Nilsson Jacobsköld ett fullbrukat Hemman, nemligen förrut nämnde Bredegården, för Jdestad, och lade thetta under Jdingstad, som skedt långt för år 1641, tå Bredegården redan warit häfdad under Prestegården.

Landshöfdingen Jacobsköld har ock gifwit til Klockare-bolet en otting Jord i Törnewalla Sokn och Strafortomta By, som år 1683 blifwit lagd til Ryttare-Hemmanet Linghem, hwaremot återgafs fjerdedels Hemmanet Klingtorp i samma Sokn, som Pastor och Församlingen disponerar efter Landshöfdingens Gref Gustav Bondes resolution af then 21 Junii 1720, och Landshöfdingen Gustaf Adolph Lagerfeldts resolution af then 16 Aug. 1748, samt Ven. Consistorii bifall af then 16 Nov. 1748.

Nu för tiden är Olof Rydbeck Kyrkoherde wid Församlingen, och tilträdde år 1741.

5. RYSTAD, Regalt.

Uti Bref af år 1345 ses, at Kyrkan tå blifwit kallad både Ritstad och Rydstad och finnes äfwen, at hon på then tiden haft sin egen Curatum eller Pastorem; men lärer dock sedermera blefwit lagd under Harg til en Annexa, och haft en liten Kyrko in til år 1582, tå Kon. JOHAN then Tredje behagadt (af hwad orsak wet man icke) legga en del ifrå Harg til Rystad Sokn, ther ock Kyrkan tå blef dubbelt större byggd, kan hända af tå warande Herrskap på Tuna. Högbemälte Konung satte hit til Kyrkoherde sin Hoff-Prädikant Sven Laurentii, som underskref Upsala mötes Beslut år 1593. Han, såsom ock hans efterträdare, M Nicolaus Grubb, som dödde i Pesten år 1622, lärer warit Consistorialis Rurestris, men år 1628 then 20 Jan. förordnade [ 216 ]Kon. GUSTAV ADOLPH, tå stadd i Sala Stad, at Rystad skulle therefter warda Præbende-Pastorat åt en Theologiæ Lector uti thet stiftade Linköpings Gymnasio, och war thet så i 19 år, til år 1657, tå R. R. och Gouverneuren öfwer Ingermanland Baron Carl Mörner på Tuna, föremådde så mycket hos Kon. CARL GUSTAV, at then med honom undan fienden Ryssen hit flychtige M. Magnus Christophori Duræus, blef kyrkoherde i Rystad, uti hwars ställe Landeryd blef gjordt til en Lectors Præbenda. Och har thet stådt nu i fulla 100 år, warandes Rystad Regalt för kongsgården eller Öfwerste-Bostället Tuna, som ligger i Soknen, och kommer bättre ner at omtalas.

Kyrkan, som är starkt upmurad af både Gråsten och Telgsten, står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, och är 31 alnar lång til Tornet, samt 9 och en fjerdedels aln bred; utom en tilbyggnad, som uti fordna tid blifwit gjord längst åt kyrk- och Torn-muren å Södra sidon, til 34 en fjerdedels alns längd och 7 alnars bredd: och syntes icke olikt, at thenna byggnad blifwit gjord år 1582, imedan kyrkan tå blifwit dubbelt större byggd än hon förrut warit, som nyss förmält är. Altartaflan lärer wara gjord uti Påwetiden, och föreställer hon uti bilder ibland annat, Frälsaren sittjandes til bords med sina Apostlar, tå han räcker Judam thet indoppade brödet: men Prädikstolen, som är gjord af Snickare-Arbete, är förärad til kyrkan år 1646 af åfwannämnde R. R. och Gouverneur Baron Carl Mörner, som ock år 1647 låtit måla och pryda honom med guld silfwer, hwilket likwäl nu är föråldradt. Uti kyrkon å Norra sidon har kongl. Marskalken och Landshöfdingen Otto Mörner åt sig och sin Familia låtit förfärdiga en präcktig uphögd Graf. [ 217 ]Uppå stenen öfwer Grafwen ses bemälte Herres tillika med thes Frus och trenne theras Barns bilder uthuggne til theras hela Kropps gestalt, och läses öfwerst på stenen: Epitaphium OTTONIS HELMARI MÖRNER, viri Nobilissimi. Herr vergiss meiner Sünden umb deiner Gnaden willen. På sidorna af stenen står: OTTO HELMARIS MÖRNER duxit nobilem virginem MARIAM VON DER GRONOW ex qua suscepit Tres Liberos, Carolam, Ludivocum & Christinam. Wid fötterna af theras bild ses: Nobile nobilium decus hic erat OTTO sepultus MÖRNERUS prisca nobilitate fatur; Huic in cœlis date Numina justa perennem: Per nos in Terris fama perennis erit. På twänne särskildta Taflor läses: OTTO MÖRNER, Kongl. Marschalk och Landshöfding på Åbo och des Län. Anno ætatis suæ 38. Anno 1608. MARIA V. D. GRONAV[6] tillika med des Twenne Söner; Den ældræ född i Åbo 1607 Die Bartholomæi; Den yngre i Stockholm d. 21 Febr. 1608, samt en Dotter född på Tuna 1611. Widare läses på twänne andra Taflor: Herr CARL MÖRNER, Svedischer Reichs-Rath, ist geboren zu Stockholm d. 21 Febr. Jahr 1605. Hat 7 Jahr in Holland och Frankreich studiret, ist gewesen GUSTAV MAGNI Kommar-Junker 2 Jahr; Assessor Juris im Hof-Gericht 1 Jahr; Reichs Cammer-Rath 6 Jahr. Landshauptman über Wiborg 5 Jahr; General Gouverneur über Ingermanland 5 Jahr; Königlich Præsident zu Dorpt-Jahr. Ist gestorben in seinem alter, und lieget alhier begraben. Wid Wapnet jemte honom på samma Tafla står [ 218 ]C. H. ætatis suæ 52, Anno 1657. MARIA RIBBING anno ætatis suæ 29, 1648, tillika med 7 Söner och en Dotter nämnas på then andra Taflan. Äldsta Sonen Leonhard Mörner är född i Stockholm then 21 Oct. 1636. Andre, Otto Mörner, född i Stockholm then 3 Oct. 1627. Tredje, Carl Mörner, född i Stockholm then 7 Oct. 1638. Fjerde, Berent Mörner, född på Tuna then 26 Sept. 1639. Femte, Gustav Mörner, född i Stockholm then 11 Dec. 1640. Sjette, Axel Mörner, född i Wiborg then 23 Apr. 1642. Sjunde, Ludvig Mörner, född i Wiborg then 25 Jan. 1645. Dottren Christina Mörner blef född på Mörnersholm then 20 Junii 1653. Efter twänne af Barnen stå theras Hufwud-Baner uti Grafwen, och läses nedan för wapnet på thet förra: Kongl. Majestets Tro Tienare och Öfwerst-Lieutenant wid Hennes Majestets Drottningens Lif-Regemente, Den Högwælborne Herren, Herr OTTO MÖRNER, Friherre til Tuna, Herre til Næs och Lemmele-Borg samt Mörnerholm &c. född i Stockholm 1637, död i Jönköping d. 19 Julii 1674. På thet sednare står: Kongl. Majestets Tro Tienare och Capitain under ett Regemente Wæstmanlænningar, Den Högwælborne Herre, Hr. CARL MÖRNER, Friherre til Tuna, Herre til Næs, Mörnerholm och Lemmele-Borg &c. född i Stockholm 1638, Död på sin Fædernes Gård Tuna d. 12 Apr. 1673. Uti kyrkon är ock ett Hufwud-Baner upsatt en annan af Familien til åminnelse, och läses under wapnet: Kongl. Majestets och Sveriges Tro Man och Vice-Landshöfdinge i Östra Götland, Den Högwælborne Herren, Herr LEONHARDT MÖRNER, Friherre til Tuna, Herre til Næs, Mörnerholm och Lemmele-Borg, född i Stockholm d. 27 Oct. 1638. Död på sin Fædernes Gård Tuna d. [ 219 ]21 Jan. 1675. Noch är här ett Hufwud-Baner upsatt med följande underskrift: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och fordom Ryttmæstare under Östgötha Cavallerie Regemente, Wælborne Herr JOHAN EDELFELDT, född uti Wæster Götland på Fösta Gård, uti Jærsta Sockn år 1637, och i Herranom afsomnade på des Sætesgård Distorp d. 5 Oct. Anno 1700. Orgelwerket, som är tämmeligen gammalt, består af 7 stämmor. Änskönt kyrkan har ett högt och tämmeligen starkt upmurat Torn, så hänga Klockorna likawäl ännu uti Trästapel, och läses på then större klockon, som blifwit omguten år 1743, följande:

Af gammal är jag worden ny,
Mitt ljud skal höras i hwar By,
Som jag til kyrka kalla må,
At himla-wägen lära få.
Tänk på then dag när ringas skal
Til doms utöfwer werlden all.

På then mindre klockon står:

Meum officium est excitare populos ad pietatem.

Soknen bebos af mer än 790 Menniskor, och består af 46 38 Hemman, af hwilka 6 58 äro Skatte, 27 38 Krono med Prestegården, 4 Frälse, 2 12 Frälse-Säteri, och 5 78 Hemman Öfwerste-Bostället Tuna; dock lyder ett Skatte och 14 Krono-Hemman til Bankekinds Härad. Hon är 3 fjerdedels mil lång, 3 ottondedels mil bred, och gräntsar i Öster til Östra Harg, i Söder til Wårdsberg, i Wäster til S:t Lars och Näsby Soknar, och i Norr til Roxen. Hemmanen äga här någorlunda tilräckeliga Utsäden uti bördig Ler- Sand- och Dung-jord, men litet Äng och knappt Mulbete. Några få Hemman hafwa någon, men liten Skog. En Miöl-Qwarn, med 2 par stenar, som går Höst och Wår, är här. Norr [ 220 ]om Kyrkon ses Ättebackar, och stryker Allmänna wägen emellan Linköping och Norrköping genom Soknen. Här är

1. Tuna af 5 och ett ottondedels Hemman, som är Boställe för Öfwersten wid Cavalleriet. Thet är bebyggdt med trenne Stenhus, af hwilka thet ena är upsatt år 1651 och thet andra år 1652, men thet tredje och största blef år 1753 nedbrutit och ett bättre af 2 wåningars högd upmuradt genom tå warande Öfwersten och Riddarens, Gref Adam Horns besörjande; dock är utseendet af förra Stenhuset bibehållit uti Kongl. R. Gref Eric Dahlbergs Svec. Ant. et Hod. Förmånerne wid Bostället bestå uti 36 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, Hagar, Skog, 6 Dagswerks-Torp, och Fiske i Roxen, ther inga flera Hemman från thenna Sokn äga Fisk-watn än Tuna. Thetta Tuna är ett gammalt Rosenstråle-Gods, som Palne Erikson Rosenstråle och hans Bröder ägt, och måste Holger Erikson afstå Tuna til Biskopen Doct. Hans Brask. Efter Biskopens bortresa utur Landet hemföll thet Kronan; blef år 1602 then 16 Oct. doneradt til Hoff-Marskalken Otto Mörner, och stadfästes donation af Kon. GUSTAV ADOLPH för Familien then 22 Nov. 1622; men uti Kon. CARL then Elloftes tid blef thet reduceradt och indelt til Öfwerste-Boställe.

2. Distorp, Frälse-Säteri af ett Hemman, som har wacker Åbyggnad af Trä, 30 tunnors Utsäde, ansenligt Hö, knapt Mulbete och skön Trägård. Under Säteriet, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, brukas Carstorp af ett Hemman, som har 18 tunnors Utsäde och bebos af 2 Åboer, hwilka gjöra Dagswerken och swara för Krono-utlagorna. Biskopen Magister Anders Hansson Prytz Son, som hette Peter Andersson och kallade sig Preutz, war [ 221 ]år 1658 ägare af Distorp, tå han then 6 Junii trädde i ächtenskap med Jungfru Anna de Palm til Smestad, och gaf henne i Morgon-Gåfwa halfparten i löst och fast. Hans andra Dotter Greta Sophia blef först gift med Ryttmästaren Johan Edelfeldt, som dödde på Distorp then 5 Oct. 1700, och sedan år 1706 then 22 April med Ryttmästaren Anders Reuterswärd, Herre til Lunghem i Wäster-Götland, hwarigenom Ryttmästaren Johan Gustav Edelfeldt sedermera är blefwen ägare af Gården, hwars Änke-Fru, Anna Christina Ek nu äger Egendomen.

3. Staby, ett Hemman nytt och ett halft Hemman gammalt Frälse, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, knapt Mulbete, en Skogshage, och 5 rå och rörs Torp. År 1658 then 12 Junii har Öfwer-Kammereraren i Bremen, Samuel Franc, genom byte med Kongl. Majestet och Kronan blifwit ägare af Krono-Skatte-Gården Staby med twänne Utjordar, hwilket byte genom Konung Friedrichs then 13 Maji år 1731 utfärdade nådiga Bref blifwit stadfäst, och blef thetta Hemman samt med Utjordarne tå förklarad för Frälse, och strax therpå gjordt til Säteri, samt af förbemälte Öfwer-Kammererarens Dotter, Fru Charlotta Franc såldt til tå warande Auditeuren wid ÖstGötha Cavallerie, Jon Ekman, hwilken åter år 1740 försålde thenne Egendom til Landshöfdingen i Södermanland, Gref Nils Bonde, som efter erhållne upbud och laga Fasta transporterade honom igen på thes förra Ägare, Assessor Jon Ekman, hwars Änke-Fru Margaretha Ek nu är ägarinna theraf. Här bör man ej eller förtiga, at Caracters-byggningen wid Säteriet med alla meubler lades, genom en olycklig wådeld, i Aska then 16 Julii år 1757 om Mid[ 222 ]dagstiden, tå alt Husfolket woro frånwarande på en aflägse äng, hwarigenom ingen ting blef räddadt utur Byggningen.

Kyrkoherdans Boställe, af ett Hemman Krono, är icke långt ifrån Kyrkon belägit, och har 6 tunnors Utsäde, litet Hö, och hwarken Mulbete eller Skog. År 1618 then 16 Oct. lade Kon. GUSTAV ADOLPH til Prestebordet Krono-Hemmanet Skälf til Stom-Hemman, hwilket Kon. CARL then Ellofte confirmerat then 5 Dec. år 1682. Wid thetta Hemman äro äfwenock 6 tunnors Utsäde, litet Äng, och Mulbete af ängen intagit, samt något Mulbete på Utmarken. Pastoratet är vacant.

6. NÆSBY, Consistoriel.

Uti Kongl. Wettenskaps Academiens Handlingars Adertonde Tom pag. 263. ser man en utförlig beskrifning öfwer Näsby Kyrka och Sokn, som nu warande Kyrkoherde wid Församlingen år 1755 berömligen författat, och kan ther läsas af then, som närmare uplysning til hafwa om Kyrkan och Soknen, än rummet här tillåter at utföra. Blir man altså nu, som altid, wid then behageliga kortheten.

Kyrkan står på en Kulle, 26 alnar ifrån Sjön Roxen, wid Näsby berustade Säteri, som hafwer sitt namn af belägenheten, hwilken liknar ett Näs, i synnerhet när Wårwatnet flyter til och Roxen upstiger öfwer ängarna i Soknen; och har Kyrkan fått sitt namn efter Säteriet, hwilket med Kyrkon är byggdt uppå Krono grund, en god half mil ifrån Linköping. Hwad tid Kyrkan blifwit funderad, kan icke med wisshet sägas, dock finner man, at en Salmandus warit Rector Ecclesiæ Næsaby år 1290, hwaraf kan slutas, at ock thenna Kyrkan har en ansenlig ålder. Icke ses hon någon gång wara tilbyggd, utan [ 223 ]är ännu sådan, som hon uti början blifwit anlagd, 16 en fjerdedels aln lång, och 12 en half aln bred. Thes Altartafla, af wackert Bildthuggare-Arbete, föreställer Frälsaren, lärande sina Apostlar, och är hon tämmeligen gammal, hwarföre hon ock år 1733 blef renoverad, tå sjunde wersen af 1 Joh. 1 Capitel upteknades på henne, så at hon nu wäl pryder sitt rum. Prädikstolen, af Snickare gjord, är ock gammal, men år 1745 til Kyrkons prydnad målad röd och blå med förgyldta listor. Intet Torn är wid Kyrkon, utan thes ende Klocka, som är guten år 1626, med bokstäfwer J. H. S., hänger i Trästapel. Til märkandes är här, at Hospitals Prädikanten i Linköping, eller Curator Domus Sp. Sancti, wid namn Johannes Sollare, år 1527 tillika warit Pastor i Näsby, hwarutinnan sedermera delning blifwit gjord: och oansedt Kon. CARL then Ellofte år 1691 then 27 Apr. genom bref befalt, at Näsby Pastorat och Linköpings Hospital skulle, som förr, hafwa en Prest tilsamman, när tå warande Kyrkoherde blifwit död; så har dock, för ortens aflägsenhet skul och andra gällande skäl, thetta icke blefwit werkstäldt.

Soknens Inwånare utgjöra endast ett antal af 200 Personer, och är hon then minsta uti ÖsterGötland, så at somliga år födes här ingen, ett annat år dör här ingen, och åter ett annat wiges intet Brude-Par. Fler än 9 58 Hemman med Prestegården äro ej uti Soknen, och äro the alla Krono, förutan 12 Hemman, som är Frälse. Hennes längd ä3 3 ottondedels och bredd 3 sextondedels mil. Uti Öster gräntsar hon til Rystad, i Söder til S:t Lars, i Wäster til Ån Stång och Roxen, och i Norr äfwen ock til Rystad. Jordmån består merendels af styf Lera, som dock är tämmeligen bördig, och sås wid [ 224 ]intet helt Hemman under 6 och öfwer 11 tunnor årligen. Ängmark är här någorlunda tilräcklig, men uti wåt-år nog beswärlig at berga, emdan hon til större delen är sidländt. Öfwer brist på Mulbete klagas allmänt, och är Boskaps-skötseln liten; hwarförutan Åkerbruket är Allmogens enda Näringsfång: dock har han någon indrägt af ett i Soknen befinteligt Slipstens-brått. Skog saknas här aldeles, och måste långwäga ifrån köpas och hämtas. Så wida Soknen stöter intil Ån Stång och Roxen, så skulle man hålla före, at Inbyggarne äga stor förmån af Fiske; men som här är mäst Gallstrand med sand-botn, så har endast Näsby Säteri Rusthåll fördelaktigt fiskställe mellan Kyrkan och Ån, ther Dybottn fins: dock nyttjas af somliga på heta Sommardagar Skott-nät, och Abore-mete på isen om wintern. Gäddor, Abborar, Mörter, små Braxen, Ål, Laxar, Asp, Flior och Biärke fångas i synnerhet. Af gamla Minnes-märken ser man på Gerstad Gärde en stor flat Sten af 3 alnars bredd och 6 alnars högd, med en lagd stenrand omkring wid pass 2 alnar ifrån stenen; och förmenes, at uti thet Hedniska mörkret, then tiden Hedningarna ock tilbedit Stenar[7], the tilbedit thensamma, emedan han blifwit omgjärdad, at ingen måtte komma honom för när. Widare är här ett Berg uti SödOst, som är störst af the 6 i Soknen belägne små bergen, och kallas än i dag Ting-Berget: förmodeligen theraf, at wid något tilfälle i fordna tider Ting therpå blifwit hållit, såsom til exempel, Urtima-Ting; emedan Häradets uråldriga Tingställe warit uti Lillkyrka Sokn, som åfwan förmält är. Äfwen blir man här warse längs åt Näsby ås twänne parallela Stenrader från Nord[ 225 ]Wäst til SödOst, 9 och 12 alnar ifrån hwarandra, hwilka hålles före med swall-is wara titförde wid mindre och högre watn-högder; fastän the ock uti fejde-tid kunna blefwit sammanbragte och til förskantsning lagde, althenstund the fläste äro öfwer Mans börda: på thet the theromkring boende måtte inom them, ther the haft Roxen på ryggen, lefwa säkert och manligen kunna förswara sig wid fiendteligit anfall. Fastigheter märkes här

1. Næsby, som är berustadt Säteri, N. 89 och 90 wid Majorens Compagnie, och består af Twå fem ottondedels Krono-Hemman, med 28 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö och Mulbete, litet Risbränsle uti en Hage, godt Fiske i Roxen, stor Trägård, och 6 rå och rörs Torp. Thet ligger wid Kyrkon, och hafwa Körningar, Palmfeldtar, Öfwerste-Lieutenanten Otto Fredric Möller, thes Son Capitain Otto Gust. v. Möller, och Capitain Carl Gustaf von Feilitzen warit ägare theraf, men nu är thet sidstnämndas Son Lieutenanten Carl Fredr. von Feilitzen tilhörigt.

2. Kyrkoherdans Boställe, Gerstad, förr Giristad kalladt, består af ett Hemman Krono med 8 tunnors Utsäde, nödtorftigt Hö, föga Mulbete, litet Fiske, som är mycket aflägse, och 2 små Torp. Thetta Hemman har af ålder warit Prestegård; men ifrån år 1560 til år 1594 hafwa Pastores mäst bebo Torpet Alelund, til thes Konung SIGISMUNDUS then 25 Junii 1594 återgaf Prestegården; och år 1650 then 20 Febr. benådade Drottning CHRISTINA Kyrkoherdarna wid Församlingen med 8 tunnor Krono-Spannemål årligen, samt Frihet för Tax och Gärd; hwarpå K. CARL then Ellofte gifwit sin förklaring och ytterligare resolution i Stockholm then 1 Dec. 1660, hwilket Kyrkoherdarna altsedan njutit til godo, til thes [ 226 ]at Spannemåls gratialet, wid pass Biskop Rudeens tid, blef indragit til Kronan; dock njuter Pastor ännu frihet för Taxen och Gärden, och är Candidaten Johannes Hederström nu Kyrkoherde wid Församlingen, altsedan år 1750.


II. Bankekinds Härad.

Thetta Härad består af 298 16 Hemman, ibland hwilka 52 äro Skatte, 103 512 Krono, 102 14 Frälse, 26 78 Frälse-Säteri, 6 78 reducerat Frälse-Säteri, och 6 34 Prestegårds-Hemman. Uti uråldriga tider har thet haft sitt Domare-Säte i Örtomta Sokn, ther Domare-Stenarna ännu äro at se wid Brunsås; men i the sednare äro Tingen altid hållne uti Swinstad Sokn, först uti Lerbåga By, sedan wid Fillinge Gästgifware-Gård, och ifrån år 1754 wid Sokne-Kyrkon, ther Tings-Stufwa tå blifwit byggd. Så wäl uti Häradets äldre som nyare Sigill afbildas en Kälkebanke, hwaromkring står at lsäa: Bankekinds Heratz Signete. En hwar kan wäl finna, at then som först waldt devis til Sigillet, allena haft afseende på blotta ordet Banke, och therföre låtit sticka en Kälk- eller Släd-Banke theruti; men troligast är, at Häradet aldraförst blifwit kalladt Bankekinds Härad efter Banka By uti Swinstad Sokn, ther förmodeligen Häradets Höfding bodt, tå thet blef namngifwit; lika såsom man håller före, at Bobergs och Aska Härader i thetta Landshöfdinge-döme fått sine namn efter Byarne Boberg och Aska. I Öster gräntsar Bankekinds Härad intil Skärkinds- i Söder intil Norra Tjusts- i Wäster intil Hanekinds- och i Norr intil Åkerbo-Härad. Längden är högst 3 och en half och bredden ingenstädes öfwer 2 mil. Sokne-Kyrkor räknar man här 9 stycken, nemli[ 227 ]gen 1. Landeryd, 2. Wårdsberg, 3. Askeby, 4. Swinstad, 5. Grebo, 6. Wärna, 7. Örtomta, 8. Biörsäter, och 9. Åtwed.

1. LANDERYD.

Under then tiden, som Rystad Kyrka war Præbenda åt en Lector wid Gymnasium, har thenna Soknen haft sin enskildta Kyrkoherde; men sedermera har Rystad fått sin enskildta, och thenna Församling blifwit tredje Præbenda åt Lectores wid Gymnasium, wid pass år 1657, som hon ock nu är; men längre tilbaka hade Rectores Schola Cathedralis i Linköping haft thenna Sokn til Præbenda, til thes Kon. JOHAN then Tredje then 24 Jun. år 1597 gjorde henne til särskildt Prest-Gäll, och hon fick sina ordenteliga Kyrkoherdar; såsom hon af ålder haft, långt för Reformations-tiden, och ifrån Kon. JOHANS tid öfwer 60 år, tils hon åter blef Præbenda, såsom sagdt är. Kyrka kan ingen twifla, at ju Landeryd byggdt åt sig, tå andra Soknar i Länet gjorde thet, uti Konung SVERKER then äldres eller hans Sons Kon. CARLS tid, hwilket nogsamt thes structur och starka byggnad bestyrkte; men som Församlingen tagit til, och Kyrkan icke war rumlig nog, så beslöts år 1751 på Soknestämma, at Kyrkan skulle rifwas och en större byggas; hwilket Landshöfdingen i orten och Consistorium samtyckte. Therpå gick byggnaden för sig: och börjades med Kyrkans rifning och hwalfwens nedskrufning then 30 Apr. år 1753, och fortsattes arbetet med then drift, at hela Kyrko-byggnaden, med en ny Sacristia, war fullbordad samma år, tå Stiftets Biskop, Doct. Andreas Ol. Rhyzelius, uti Landshöfdingens och flere förnäme Personers samt hela Församlingens närwaro, inwigde hen[ 228 ]ne then 29 Julii Dom. 6. post Trin.[8] Hon står på Krono grund, wid pass en mil ifrån Linköping, på en angenäm högd Öster om Ån Stång, och är nu 42 alnar lång och 19 alnar bred. Altartaflan är ifrån Påwetiden med en förgyld Marie-bild, hållande Barnet på handen, och utom hennes, Apostlarnas samt Drottningens af rika Arabien med theras sällskap, alt wäl förgyldt. Prädikstolen är af Ek, inlagd med Lindeträd, och med Evangelisternas samt några af Apostlarnas bilder, uthuggne af samma slags träd, beprydd, och förärad til kyrkon år 1676 af Knut Drake på Ekholms Säteri. Uti henne ses eljest ingen ting märkwerdigt, utom en Tafla, som blifwit upsatt år 1648, Ryttmästaren Carl Rijp til åminnelse. Klockorna hänga uti Tornet, och uti Torn-muren ses en Runsten[9], hwars Runor äro så lydande:

VIRKIR. RESTI. STAN. EFTIR. DIALFA. BRUDUR. SIN. TRAK. DAN. AR. WAR. MIR. GAUTI.

Peringsköld i noterna til Vita Theod. R. pag. 488, uttyder så:

Wirikr reste sten efter Thialfer sin broder, den Draken och Hjelten, hwilken war Amiral och Höfdingen med Göthe;

Men efter orden lyder Stenskriften sålunda:

Wirikr reste stenen efter sin broder Thielfe, Kempen, då han war med Göthe.

[ 229 ]Soknen bebos af 700 Menniskior, och består af 34 12 Hemman, ibland hwilka 7 12 äro Skatte, 13 Krono, 11 Frälse, 2 Frälse-Säteri, och ett Prestegården: och är til märkandes, at af förenämnda Hemman ligga 3 12 Skatte, 4 Krono, 4 14 Frälse, och 2 Hemman Frälse-Säteri uti Hanekinds Härad, och ej fler än 20 14 i Bankekinds. Så wäl uti längden som bredden kan Soknen räknas til tre fjerdedels mil, och gräntsar hon uti Öster til Wårdsberg och Swinstad, i Söder til Wist, i Wäster och Norr til S:t Lars Soknar. Sjön Erlången stöter in i Soknen ther Ån Stång faller ut, rinner genom henne och delar en del af Soknen til Hanekinds Härad. I Strömmen fånges Ål, Abbor, Gädda och Mört af behagelig smak. Merendels är Soknen Skoglös, och består thes Jordmån uti blandad Lera, som bär ymnog Säd til 6:te och ottonde Kornet. Hemmanens Åboer hafwa wäl tilräckelige Utsäden; men Äng allenast til största nödtorft, och ganska knapt Mulbete. Af 4 Mjöl- och 2 Såg-Qwarnar, som äro i Soknen, hafwa the ej liten förmån. En Manufactur-Hammare är med Kongl. Bergs-Collegii Privilegio, af then 15 Sept. 1754, anlagd på Uggeltorps Skatte-Hemmans ägor i Hanekinds Härad, hwarest tilwärkas allehanda Sorter af polerat Stål och Jern. Af gamla Minnesmärken ses Ättebackar på Harfwestads ägor, ther många urner blifwit fundne, och wid Hjulsbro är en Runsten[10] med följande Runor:

ULUF. RISDI. STIN. DISI. IFTIR. HUFI. BUTA. SIN. GUDAN.

[ 230 ]Thet är:

Olof reste denne sten efter sin gode Husbonde Hofe.

Fastigheter märkes här:

1. Ekholmen i Hanekinds Härad, består af 2 Hemman Frälse-Säteri och ett Hemman berustadt Krono-Steri, N. 116 wid Majorens Compagnie. Säteriet, som förr hetat Qwinneby, ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 24 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten ung Skog i Hagarna, Fiske i Ån, en Såg-Qwarn, och 5 rå och rörs Torp. Thenne Egendom har Drake-Familien ägt, och har han äfwen warit ett Skatte Gods. Nu är han Majoren och Riddaren Germund Carl Braun Johan tilhörig.

2. Slattefors, belägit i Bankekinds Härad, består af 2 Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 113 wid Majorens Compagnie. Säteriet ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon; äger 20 a 22 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, nödtorftigt Mulbete, wacker Skog i ämne genom befredande, Fiske i Ån, Miöl- och Såg-Qwarn, Tegelbruk, 2 hela underlydande Frälse-Hemman, och 7 rå och rörs Torp. Egendomen har i fordna tider warit ett Slatte Gods, som genom arf tilfallit Öfwerste-Lieutenanten Mauritz von Gertten, hwars Son Lieutenanten Mauritz von Gertten och hans Medarfwingar såldt honom til afledne Bergsfogden Hinrich Stockenström, och äro nu thes Arfwingar theraf ägare.

3. Edsberga, Lieutenants-Boställe wid Majorens Compagnie och Infanterie-Regementet. Bostället ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon och består af ett Krono-Hemman, som har 8 och en half tun[ 231 ]nas Utsäde, 40 lass Hö, 2 Betes-Hagar, och nödtorftig Skog til Gärdsle och Wedbrand.

4. Kyrkoherde-Bostället Hageby anses för ett Hemman Krono; är belägit en sextondedels mil ifrån Kyrkon, och äger 16 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, föga Risbränsle i Hagarna, och Fiske i Ån Stång. Thet hafwer ock ett Qwarnställe i Stång på Östra sidon, nedan för Hjulsbro, och innehafwes nu af Probsten och Lectoren M. Petrus Schenberg, sedan år 1743.

5. Capellans-Bostället, wid Kyrkon belägit, är ett fjerdedels Krono-Hemman, hwartil äro 5 tunnors Utsäde, klen Äng och intet Mulbete. Petrus Runberg tog emot Capellans-lägenheten år 1757.

2. WÅRDSBERG Wålsberg eller Hwalsberg ja ock Wulfsberg.

Thetta Pastorat har warit Præbenda Episcopi sedan år 1655 then 7 Apr., tå Biskopen M. Andreas Prytz fick therpå Kon. CARL GUSTAVS Bref; men af ålder förrut, ifrå sjelfwa Påwedömet, hafwer Soknen haft sina egen Curatos eller Pastores, ibland hwilka någre warit Canonici och Probstar, och här Askeby warit Annexa här under ifrå år 1555 in til år 1587, tå Kon. JOHAN then Tredje skilgde Askeby härifrå, och til ersättning lade halfwa Hemmanet Muntorp eller Munketorp ewärdeliga til Kyrkoherde-Gården i Wårdsberg.

Kyrkans Wästra del, som i fordna tider warit ett ottakantigt Wårdtorn, med sina defensions-hål åfwantil, har gifwit anledning, at hon blifwit kallad Wårdsberg eller Wålsberg. På hwad tid bemälte Wårdtorn blifwit först byggdt och, sedan thet kunnat umbäras, blifwit inrättadt til en Kyrka, medelst [ 232 ]kostelig tilbyggnad af skön huggen Kalksten å Norra, Östra och Södra sidorne, therom äges ingen kundskap; men år 1753 skedde, genom Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii berömliga tilstyrkande, omsorg och föranstaltande, at Församlingen tog på sig, med obeskrifweligit arbete at nästan aldeles ombygga sin Kyrkos Wästra del, som fästning hade warit. Thet ottakantiga Sten-Tornet, som theröfwer stod öfwerst på taket, blef i en hast nedkastadt; thet starka Stenhwalfwet, och the 6 therunder satte ofanteligen tjåcke Sten-pelare nederbrutne och utu Kyrkan förde; muren å alla sidor förbättrad; Pelare och Hwalfbågar åt Kyrkan befästade; ett ansenliget brädes-hwalf förfärdigadt, och stora Fenster på båda sidor bekostade. Härigenom blef then delen af Kyrkan, som tilförene warit mer til hinder än til tjenst och nytta, then rumligaste och ansenligaste. När thetta alt och mycket annat war til förbättring och prydning lyckeligen werkstäldt in uti Kyrkan, blef med icke mindre Församlingens håg, möda och kostnad, (som dock understöddes med 2 Collecter af Stiftet) ett nytt Klocke-Torn från grunden upmuradt til 30 alnars högd, wid Kyrkons Wästra gafwel, och wann sin önskeliga fullbordan följande år 1754, med högt och ansenliget trä-werke och Spiro, som utzirades med förgyld Glob, Hane och Flygel. Til någon åminnelse af thenna reparation och byggnad, läses på en öfwer Torn-dören uti muren infästad Sten, följande inscription uti förgylda bokstäfwer:

I. N. J. C.

Thetta Sten- och Klåcketorn

Bygdes med Kyrkions och Soknens bekostnad

År 1753 och 1754

Under K. ADOLPH FRIDRIKS Regering

[ 233 ]
Warande tå

Kyrko-Herde Doct. Andr. Ol. Rhyzelius,

Episc. Linc.

Kyrkans Förstånd. Daniel Palmgren,

Kronons Fogde.

Och Capellan Johan Lindstedt.

Gudi all ära!

Kyrkan på Krono grund, står mycket ansenlig omgifwen af höga Lönner på en backe utmed ett stort wäga-möte, tre fjerdedels mil ifrån Linköping: Hon är en Korss-Kyrka, som håller nu in alles uti längden 42 och en fjerdedels aln, och med tilbyggnaderna å Norra och Södra sidorne 31 och en half aln uti bredden. Altartaflan är märkwerdig i anseende til then gamla målning, som å henne ses, om hwilken här nedanför kommer mer at nämnas. Prädikstolen har fulle rhär warit fordom kostelig, som kan slutas af thes än qwarblefna Öfwertäcke eller Himmel; men emdan sjelfwe Prädikstolen af bräder, med brun färg öfwerstruken, icke passade uti thenna nu ansenliga och wäl anlagda Kyrko, så förärade åfwannämnde Biskop hit en aldeles ny Prädikstol, hwilken, gjord i Norrköping, och upsatt om Sommaren år 1757, fägnar Församlingen med sina sinnerika Zirater och behageliga utstoffering. På en Tafla, som efter afledna Adeliga Personer blifwit til åminnelse uphängd i Kyrkon, läses:

Eric Slatte och Karin von Scheiding.
Esaias von Helden och Ingeborg Jackobsköld.
Simon Grubbenhielm och des Fru Osenhielm.

Fins ock upsatt i Kyrkon ett gammalt Hufwud-Baner år 1623, som har i Skölden 3 uprätt stående pelare eller stolpar, med en stjerna på then mellersta, och äfwenledes öfwer hjelmen en stjerna. Hwilken til [ 234 ]åminnelse Hufwud-Baneret blifwit upsatt kan icke sägas, althenstund af namnet på Baneret icke mer är läsligit än bokstäfwerne — — othven. Äfwen är här en Tafla, som pryder sitt rum, och är Krono-Fogden Johan Berg på Ringatorp och hans Hustru Catharina von Mellen til åminnelse.

Såsom förbemäldt är, blef Kyrkons nya Torn färdigt år 1754, tå Trästapeln nedertogs och Klockorna flyttades up i Tornet. På then större Klockan, som nästan inom ett halft Seculum blifwit 4 gånger omguten, nemligen 1655, 1671, 1684 och 1708, blefwo sidsta gången följande wersar satte:

Thenna Klocka blef omguten,
Sedan som hon sönderbruten
Hade mist sitt sköna ljud.
Therför' månge Christne fromma,
SOm til Kyrkon gjerna komma,
Til at tidigt tjena Gud,
Wille hwar sin hielp tilskiuta
At man måtte henne gjuta
Så hon mycket bättre blef:
Hwilket skedde på then tiden,
Tå när Sachsar köpte friden,
Och man thetta året skref:
1708.
När Konung CARL the Ryssar slog,
Och Biskop Spegel omsorg drog
För thetta Stifft och thenna ort,
Gud ware låf, som wäl har gjort!

Guten i Norrköping af Elias Arenhart.

Af fordna tiders gamla Minnes-märken är här en Runsten[11]; som wid sista Tornbyggnad blifwet fästad i Tornmuren, och äro Runorne på honom thesse:

[ 235 ]AUSTIN. RISDI. STIN. DINA. EFTIR. DURI. FADUR. SIN.

Thet är:

Östen upreste denne sten efter sin Fader Thure.

Åtskilliga olyckeliga Öden har Kyrkan haft: ty år 1567 hafwa the Danske, uti Kon. ERIC then Fjortondes tid, plundrat henne; och år 1654 then 27 Maji har Åskan klufwit tredingen af förra Tornet upifrån Hanen til muren, så at thet fallit til jorden, afbrändt Tornet och Kyrktaket samt smält Klockorna. Thet förbättrade Tornet hade åter thet öde år 1680, Lucie natt, att ett starkt blåswäder kastade thet omkull: hwarefter thet igen blef byggdt år 1685, och stod til år 1753, tå thet nederbröts, som åfwan förmäldt är.

Soknen bebos af mer än 734 Menniskior, och består hon af 39 14 Hemman, nemligen 9 14 Skatte, 20 18 Krono, 7 78 Frälse, ett Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Af förenämnda Hemman lyda dock ett Skatte och 2 Krono-Hemman til Åkerbo Härad. Hon är en half mil lång, tre ottondedels mil bred, och gräntsar i Öster til Askeby, i Söder til Swinstad och Landeryd, i Wäster til S:t Lars, och i Norr til Rystad och Törnewalla Soknar. Någre få Hemman äga litet Skog, är dock mycket tekn til, at hon serdeles Wäster ut, fordom hafwer warit bewuxen med Ekeskog. En Miöl-Qwarn, som går Höst och Wår, är här wid en Å, som rinner ifrån Swinstad Sokn och söker sjön Roxen. Uti Ån fångas Mörter, Ålar, Laxar och Kräfwetor. Oansedt at Ån är tämmeligen djup, så finnes dock anmärkt i Kyrko-boken, at hon aldeles uttorkat år 1605, tå en oerhörd torka warit i Landet. Jordmånen är til större delen en styf dock bördig Lera. Til Hemmanen är tilräckelig [ 236 ]Åker, men litet Äng och knapt Mulbete; och äger Allmogen, utom Hemmansbruket intet Näringsfång. Twå märkwerdiga händelser, som sig i Soknen tildragit, wil ma här nedanföre til Läsarens nöje införa[12]. I Soknen märkes

1. Wimarka Gård. Thenne Gård skal hafwa warit ett Jarla-Säte eller Konunga-Residence i fordna tider, änskönt at thes byggnad intet mer än öfrigt, än en stark hwäfd Källare, som ses ther nu Wimarka By är belägen, en half mil ifrån Kyrkon: och wil sägas, at jern-dören, som nu är för Sacristian i Wårdsberg, har fordom hört til then Källaren. Thenne Jarl, Fylkis Konung eller Land-Drott, skal til sit förswar och beskydd, uti fejde-tid, haft thet Wårdtorn, som sedan blifwit inrättadt til Sokne-Kyrko, hwarom redan förmält är. Om Jarla-Sätet har Secreteraren i Antiquitets-Collegio, [ 237 ]Johannes Hadorphius anteknat, hwarom widlyftigare står at läsa wid slutet uti Professor Johan Scheffers Bok de antiquis verisque Regni Sveciæ insignibus, pag. 316, at en Jarl af Götha Riket, som sig til Konung uphof, bodt på Wimarka Gård, och tå han en gång samlade Härs-mackt emot Konung ERIC sin Broder, wiljandes sjelf blifwa enwäldig, kom Konungen emot honom, och uti en drabbning klöf sin Broders hufwud sönder. Hwilken Konung nyssnämnde ERIC warit, har han icke kunnat anföra; men söker dock bestyrka händelsen med en gammal målning, som är å ryggen på Sokne-Kyrkons Altartaflo. Thenna Historiska berättelse har fått mera ljus af thet, som nu warande Cancellie-Rådet Olof von Dalin uti sin Svea Rikes Historios förra del, pag. 665, infört, tå han säger, at ERIC, EMUND GAMMALS Son, utan twifwel täflat om Kronan med sin Frände af samma namn, AMUND JACOBS Son, tå bägge låtit utropa sig för Konungar, fastän the e blifwit therföre enhälligen ärfände på Riksens Allmänna Ting, och förthenskul örligat emot hwarandra; hwarom man nyssnämnde Cancellie-Råds ytterligare yttrande här ord ifrån ord wil införa: "Printsarne mötte hwarannan med sine Krigs-Härar wid Wårdsberg i ÖsterGötland, ej långt ifrån Linköping, der de höllo en ganska blodig drabbning wid pass A. 1060: Blomman af Adelen och de ypperste i Riket skall der hafwa fallit; men i synnerhet alt hwad som då öfrigt war på swärdsidan af gamla Konunga-Huset; ty Printsarne sjelfwe stupade strax derpå i enwiges Kamp emot hwarannan wid Kimstad i samma Landsort, der ännu på Kyrko-taket syns efter dem ett minnes-märke." Ehuruwäl man icke kan neka, at ju nyss åfwannämnde Altartaflos målning afbildar then strid, som warit mellan bägge [ 238 ]Prinsarne; så tycks han dock icke wilja bestyrka, at Konung ERIC klufwit Hufwudet sönder på sin Broder, som Joh. Hadorph anfört, utan endast föreställa then strid, som Printsarne emellan warit, emedan man ser hufwuden klyfwas å ömse sidors Krigsfolk, som stå afmålade på Altartaflan. Ibland andra målningar, hwilka äfwen ses på Altartaflan, står åratalet 1438 med then tidens brukelige Ziffror, som först uti thet femtonde Seculo kommit i bruk i ställe för Romerska tahl, och slutets af årtalet, at målningen blifwit förfärdigad efter gammal berättelse, och man med skäl kan bifalla Cancellie-Rådet von Dalins mening.

2. Wårdsberg, Frälse-Säteri af ett Hemman, som har wackra Stenhus, 14 tunnors Utsäde, någorlunda tilräcklig Äng och Mulbete, litet Skog i en Hage, ett rå och rörs Torp, och 2 i Soknen belägne Frälse-Hemman, samt 3 utsoknes Utjordar. Biskopen Doct. Jöns Terserus köpte thet år 1674 af en Fru Bielke. Hans Måg Ärkie-Biskopen Doct. Mathias Steuchius ägde thet sedan, och af hans Sone-Dotter köpte thet, i börden å sin Frus wägnar, år 1740, Biskopen Doct. Andreas Ol. Rhyzelius, som år 1754 skänkte thet, tå mycket förbättradt, åt sin äldsta Son, Hoff-Junkaren Thomas Odencrants, som nu är theraf ägare.

3. Kyrkoherde-Bostället, af ett Hemman, äger 18 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, samt litet Skog. Prestegården til understöd har Konung JOHAN then Tredje gifwit halfwa Hemmanet Munketorp, och finnes brefwet daterat NorrköpingsHus d. 1 Julii år 1587, hwarå Kon. GUSTAV ADOLPH gifwit sin confirmation i Norrköping then 10 Oct. 1619. Til Prestegården bärges också, af ålder och efter Konga-bref, en Äng om 16 a 20 [ 239 ]Sommar-lass, belägen wid Metesjö, kallad Wång, som finnes, man wet ej af hwad grund, i gamla Jordböcker, upförd för ett halft Hemman til Landeryds Sokn.

4. Capellans-Bostället Wetterstad af ett halft Hemman Krono, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, har 8 tunnors Utsäde, litet Skog och föga Mulbete. Bostället gafs af höga Öfwerheten år 1613 och har Capellan til then tiden bodt på Klockare-Jorden, som ingen nu mera wet hwar then legat. Magister Lars Törner är nu wid Församlingen sedan år 1756.

3. ASKEBY, Consistoriel.

Nyss förrut är redan omtaladt, at Askeby warit Annexa til Wårdsberg ifrån år 1555 til år 1581, tå Soknen fått Prestegård och sin enskildta Kyrkoherde.

Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Linköping, och är thes Wästra del, som af grof Gråsten och Telgsten blifwit byggd, 34 och en fjerdedels aln lång. Thes Östra del, som af Tegel med stora Fenster blifwit tilbyggd år 1418, är 28 och en half aln lång, och lika med gamla Kyrkan 13 fem ottondedels aln bred. Wid Wästra ändan af Kyrkan står Torn-muren nu under ett tak med Kyrkan, sedan Tornet blifwit afbrunnit år 1609. Uti hela Länet ses ingen Torn-mur wara så oformlig som thenne, hwaraf med skäl slutes, at Kyrkan med thes Torn långt för the mäste Kyrkor i Stiftet, tå ingen ägt serdels kundskap uti Byggnings-konsten, blifwit byggd: hwilket ock Kyrkans structur med sina fordna små fenster-hål, 10 alnar från gålfwet, wil bestyrka. Then tid här warit Kloster, har Kloster-Folket haft sina bänkar uti Kyrkans Östra del, och Sokne-Allmogen uti then gamla Kyrkan. Nu behöfwes [ 240 ]icke så stor Kyrka, hwarföre ock allenast 12 och en half alns längd af gamla Kyrkan är med ett Skrank afdeldt och tillika med Östra delen inredt med bänkar. Thenna Kyrkan har haft thet olyckliga öde, at hon 4 gånger afbrunnit, och thet första gången med Klostret år 1537; andre gången itändes hon haf thet Danska Krigsfolket år 1567; tredje gången år 1609, och fjerde gången then 9 Junii år 1700 är hon blefwen med Klockstapeln afbränd genom wådeld, som i Prestegården upkommit, tå ock Klockorna söndersmulto. Nu är hon åter i godt stånd, dock utan Torn, och hänga Klockorna uti Trästapel, som å nyo upbyggdes år 1700. Altartaflan af Bildthuggare-Arbete är gjord och upsatt 1733, tå hon kostat Kyrkan 200 Dal. Kopp:mt. På hennes afbildes öfwerst: Apostlarna; midt uti: Trefaldigheten; til höger: JEsu flykt til Egypten; til wänster: Jungfru Marie kyrkogång; och nederst: Marie bebodelse och barnsäng, samt the wisa Männen med sina Offer. Prädikstolen är gammal och skal en ny i thes ställe förfärdigas. Uti fordna tider wet man icke at något Orgelwerk warit i Kyrkon, som wäl kunnat blifwit lagdt i aska tå Kyrkan afbrunnit; men år 1754 lät nyss afledne Probsten och Kyrkoherden Nils Aurelius för Kyrkans medel förfärdiga ett nytt och behageligit Orgelwerk om 7 Stämmor, som kostat 1700 Daler Kopp:mt. Uti Kyrkon ligger Nils Sigtrudson af STEN STURES then Yngres Förfäder begrafwen, som warit Riks-Råd uti Konung ERIC hin Läspes tid, samt Lagman, och dödde år 1299. Ther hwila ock många andra höga och förnäma Personer af Totter, Sparrar, Kaggar och Piler. År 1693, när tåwarande Probst och Kyrkoherde Abraham Aschanius låtit mura en Graf åt sig under Chor-Gålfwet, skal [ 241 ]man hafwa funnit stycken af en Hästhud i jorden, och är en sägen, at en Herre wid namn J..... S...., som stupat i en drabbning mot Riksens fiender, warit inswept och begrafwen med huden: dock måste thet för långliga tider tilbakas hafwa skedt, emedan man ingen säker kundskap äger om sakens rätta beskaffenhet. Ibland Kyrkons silfwer är märkwerdig en gammal förgyld Kalk, som har omkring foten thenna inscription med Munkstyl:

JHESUS

Oretur pro thordone bonde rörikrson milite, qui fecit hunc calicem parari ad honorem beate birgitte.

Uti Soknen äro 520 Personer boende, och bestå rhon af 24 18 Hemman, ibland hwilka 3 12 äro Skatte, 14 18 Krono, 5 12 Frälse, och ett Prestegården. Hon är en half mil lång, en fjerdedels mil bred, och gräntsar i Öster til Örtomta, i Söder til Swinstad, i Wäster til Swinstad och Wårdsberg, och i Norr til Törnewalla och Gistad Soknar. En del af sjön Flären ligger uti Soknen, och fångas uti honom Gös, Gädda, Braxen, Abbor, Ruda, Mört och Girs. Någre Hemman äga här litet Risbränsle uti sina Hagar: eljest hafwa the en fruchtbärande Jordmån af Ler- och Sand-jord, samt någorlunda tilräckelig Åker, Äng och Mulbete. Uti Juby Bys Gärde ses 9 i ring lagde och uphögde Stenar, med en stensatt grop midt uti; som förmenes warit ett fordna tiders Domare-Säte eller Ättegrift. En Bäck rinner igenom Soknen från Flären, wid hwilken en stor Runsten af mer än 3 alnars längd och en och en half alns bredd ligger; hwars Runor af tidsens längd äro aldeles förtärde. Wid Kyrkon har här thet mycket namnkunniga Askeby Nunne-Kloster warit belägit, som bestådt af Cirstercienser och Bernhardiner [ 242 ]Orden, och förmenes wara byggdt uti thet 12:te Seculo år 1167. Thet har warit i stort anseende, haft år 1350 under sig S:t Olofs Kyrko, förutan många Tomter och del i Lax- och annat Fiske i Norrköping, så wäl som Swinstad Sokn och många Hemman i andra Soknar. År 1378 war Klostret afbrändt, och efter Reformation lades thet år 1537 å nyo i asko, så at nu theraf intet mer är öfrigt, än några intil Kyrkan byggde Stenbodar och förfallne gråstens-murar. Utförligare kan om Klostret läsas uti Biskopens Doct. And. Ol. Rhyzelii Monasteriologia, pag. 133, och Cand. Gråstens disputation om Klostret, hållen i Lund år 1740. Säterier äro inga i Soknen, dock är ther Öfwer-Officers-Bostället.

Stora Greby, som är indeldt åt Lieutenanten wid Cavalleriet och Majorens Compagnie. Bostället består af ett och ett halft Krono-Hemman med 24 tunnors Utsäde, 75 lass Hö, litet Skog och 4 Hagar til 20 Boskaps-Kreatur.

Kyrkoherdans Boställe, Borggården kallad, ligger wid Kyrkon, och består af ett Krono-Hemman, hwartil äro 12 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och knapt Mulbete. Then nu warande Prestegården, tillika med en Utjord i Norra Greby, och halfwa Krono-tionden, har Kon. JOHAN then Tredje, sedan år 1581, gifwit til Prestebol. Pastoratet är Vacant.

Stemna, Capellans-Boställe på Klockare-jorden, har 4 tunnors Utsäde på en Utjord, föga Äng, knapt Mulbete och litet Risbränsle uti en Hage. Daniel Dahlbæck tog emot Sacellaniet år 1759.

4. SWINSTAD, Consistoriel.

Thet wil sägas, at Sokne-Kyrkan förr blifwit kallad Swenstad, af Sven, Karl eller Man: och är thet så mycket troligare, som Svin i fordna tider [ 243 ]welat säga ett och samma som Sven. Här har först Kyrka blifwit byggd, therom har tiden icke lämnat oss någon underrättelse; men at här på en och samma gång, tå the första Kyrkor byggdes i Riket, och Kyrka blifwit byggd, har man orsak at bifalla i anseende til thes structur af starka murar, hwalf och torn, samt trånga Chor och mörka Sacristia. Thenna byggnad war nu för tiden icke eller tilräckelig åt Församlingen, oansedt thensamma uti urminnes tid blifwit tilbyggd; hwarföre Församlingen beslöt at bygga sig en ny och rumrikare, och til then ändan år 1758 nederbröt then gamla, hwarefter grunden lades til then nya, och byggnaden fortsattes efter Kammar-Herrens Joan Steuchs gifna ritning och noga öfwerinseende, jemte Kyrkoherdans Samuel Follins outtrötteliga sorgfällighet; så at Kyrkan inom ett halft års förlopp war aldeles färdig, hwarpå hon then 5 Nov. högtideligen blef inwigd af Stiftets Biskop, Doct. Andr. Ol. Rhyzelius: wid hwilket tilfälle, efter hållit inwignings-tal för Altaret, Biskopen ock förrättade Högmässo-Prädikan, samt therefter instälte Församlingens Kyrkoherde med wanliga Ceremonier i Ämbetet. Och är Biskopens ämbets-förrättning wid thetta tilfälle så mycket märkwerdigare, som han med undrans-wärd munterhet och styrko lyckeligen förrättat 3 så wigtiga sysslor på en dag uti sitt 82 ålders år. Har altså Församlingen nu en ny och härlig Kyrka, hwilken in alles kostar 11000 Dal. Kopp:mt, hwaruti Dagswerken ock äro inberäknade. Uti längden håller hon 49 alnars, och uti bredden 21 och en half aln. Från Linköping räknar man til henne en och en fjerdedels mil, och står hon på Krono grund. Altartaflan består af wäl förgyldta Bilder, som tyckas föreställa the 12 Apostlar. Prädikstolen är gjord af Ek, med Bildthuggare-Arbete och några [ 244 ]bilder, som äfwen föreställa en del Apostlar. Altartaflan är twifwels utan gjord uti Påwetiden, men Prädikstolen år 1667, tå han kostat Kyrkon 400 Dal. Kopp:mt. Gamla Kyrkan war ock beprydd med ett Orgelwerk om 6 stämmor, hwilket icke kunde förslå uti then nyss byggda stora; hwarföre åfwannämnde Kammar-Herre förärade ett större och ståteligare Orgelwerk om 12 stämmor med Pedal, som honom til wälförtjent äreminne ock nämnas bör. Uti Kyrkon ligga Riks-Rådet, Felt-Marskalken och Öfwer-Ståthållaren Gref Gustav Adam Taube och hans Hus-Fru, Friherrinnan Anna Dorothea von Fersen begrafne. Af gammalt är ännu i Kyrkon i behåll en S:t Olofs bild, af hwilket tycks kunna slutas, at Kyrkan warit S:t Olof helgad, och på wäggen ses ett sådant Epitaphium: Vir venerabilis Johannes Meijer Luneburgensis, obiit in Xto 1587[13]. Utwärtes är Kyrkan ock ansenlig af ett grundmuradt högt Sten-Torn, som långt tilbaka wid gamla Kyrkon blifwit byggdt, och äfwen nu pryder then nya. Uti thetsamma flyttades Klockorna år 1742, tå Klockstapeln togs neder: och har then större Klockon ingen påskrift, men på then mindre står at läsa: Fru Riks-Rådinnan Anna Dorothea von Fersen, Grefwinna til Grefsten, förærat 300 dal. K:mt år 1734. Tå Kyrkan byggdes, upmurades ock tillika en ny Sacristia af 12 alnar i quadrat inom murarna.

Soknen bebos af 980 Menniskior, och består af 46 34 Hemman, ibland hwilka 8 äro Skatte, 8 Krono, 22 18 Frälse, 4 Frälse-Säteri, 3 58 [ 245 ]Hemman Majors-Bostället, och ett Prestegården. Uti längden håller hon tre fjerdedels, och uti bredden en half mil; och gräntsar uti Öster til Örtomta och Biörsäter, i Söder til Werna och Grebo, i Wäster til Landeryd, och i Norr til Wårdsberg och Askeby Soknar. Märkwerdige Sjöar äro här Swinstad-Sjön, Öfwer-Sjön och en del af Erlången, uti hwilka fångas Ål, Laxar, Gäddor, Braxen, Abbor och Mört. En Å rinner igenom Soknen förbi Wårdsbergs Kyrko, och widare genom Rystad Sokn, in uti Roxen, och gifwer hon samma slags Fisk, som förenämndt är, undantagandes Braxen. Wid Ån stå en Skatte- och en Krono Miöl-Qwarn, hwarthera med 2 par stenar. Ther har äfwen warit en Frälse Mjöl-Qwarn, Lunds-Qwarnen kallad, som nu är raserad, och i thes ställe twänna Kniphamrar nyligen inrättade af Kammar-Herrn Joan Steuch, som kallat Hammar-Werket Sophiæ-Lund. Få Hemman i Soknen äga Skog, men somliga hafwa ansenliga Utsäden, tilräckelig Äng och Mulbete, fast ganska många Hemman hafwa theremot litet nog. Jordmånen är Lera, och kan högst skattas til sjette kornet. Til Soknens förmån äro här ock 3 Tegelbruk. Widare är här

1. Græfsten eller Greffsten, förr kallad Gräfwa, af 4 Hemman Frälse-Säteri, som har 50 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, kostelig Trägård, skön Åbyggnad af trä, åfwannämnde Hammar-Werk, 25 underlydande Hemman, som bestå uti Frälse, förpantade Krono-Hemman och Rusthåll, 15 rå och rörs Torp, samt 11 Torp på Bonde-Hemmans ägorna; och ligger Säteriet en half mil ifrån Kyrkon. År 1650 skal Riks-Skattmästaren Grefwe Gustav Bonde warit ägare theraf, och någon tid therefter Landshöfdingen Baron Carl [ 246 ]Bonde. Riks-Rådet Baron Wilhelm Ludwig Taube, som ägde Grefwinnan Eleonora Bonde til Hus-Fru, sålde thet til Riks-Rådet, Felt-Marskalken och Öfwer-Ståthållaren Gref Gustav Adam Taube; och tilföll thet efter hans död Sonen, Hoff-Marskalken och Riddaren Gref Hans Taube, hwilken sålde thet til sin Måg, Kammar-Herrn Joan Steuch, Egendomens nu warande ägare, som ganska mycket förbättrat Säteriet.

2. Strömsbro, förr Grefsponga kallad, är ett reduceradt Frälse-SÄteri, och nu til Boställe anslagit åt Majoren wid Öst-Götha Infanteri-Regemente; beståendes af 4 och ett halft Hemman med Rubbetorp ett halft Hemman: äger 40 a 43 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, nödtorftigt Mulbete, och en Miöl-Qwarn med 2 par Stenar. Oxenstiernor och Flemingar hafwa i nästledne Seculo ägt Säteriet och war Kongl. Rådet, Öfwer-Ståthållaren och General-Lieutenanten Gref Christopher Gyllenstierna sidst ägare theraf.

3. Swanshals, Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman Krono, har 10 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, swagt Mulbete, liten Skog, ringa Fiske, och 2 små Torp. År 1755 bekom Samuel Follin Kyrkoherde-lägenheten.

4. Wiskeryd, Capellans-Boställe af ett halft Krono-Hemman, hwartil äro 6 tunnors Utsäde och nödtorftig Äng, men intet Mulbete. Thet ligger tre ottondedels mil ifrån Kyrkon uti Wårdsbergs Sokn, och är Candidaten Lars Ekmarck Capellan sedan år 1755.

5. GREBO, förr ock GREPABO kallad, Moder-Kyrka för WERNA, Regalt.

Kyrkan, som är ganska illa belägen på en ojämn [ 247 ]och stenig backe och mycket förfallen, behöfwer ansenlig reparation eller ombyggning ifrån grunden. Hon står på Krono Grund, 2 mil ifrån Linköping; är 27 och tre fjerdedels aln lång och 10 och en half aln bred. Altartaflan föreställer, uti Bildthuggeri, Christi korssfästelse, och är hon til Kyrkon förärad år 1744 af Kyrkoherden Samuel Follin. Prädikstolen är äfwen ock gjord av Bildthuggare, och beprydd med Apostlarnas bilder, samt skänkt til Kyrkon, år 1723, af Öfwerste Marskalkens Gref Carl Pipers Änke-Fru, Grefwinnan Christina Törnflycht. Orgelwerket har 6 stämmor. Intet Torn är på Kyrkon, utan hänga Klockorna i Trästapel, som icke länge sedan blifwit flyttad på en högd utom Kyrkogården.

Soknen bebos af mer än 730 Menniskior, och består af 21 34 Hemman, ibland hwilka 5 12 äro Skatte, 7 58 Krono, 2 38 Frälse, 5 12 Frälse-Säteri, och 34 Hemman Prestegården. Hon är en mil lång, en half mil bred; och gräntsar i Öster til Swinstad och Werna, i Söder til Werna och Åtwed, i Wäster til Wist, och i Norr äfwen til Swinstad. Någre Insjöar äro här, och af them Erlången, Örn och Wihn the störste, och fångas uti Erlången Gädda, Abbor, Mört, Braxen, Löga, Nors, Ål, Lax och Asp, fast the twå sednare slagen äro sällsynte; men uti Örn och Wihn fås allenast Gädda, Abbor, Mört och Ål. Allmänna wägen mellan Linköping och Westerwik strker igenom Soknen. Jordmånen är här tämmeligen bördig, och består af Lera och Sand. Hemmanens förmåner äro icke serdeles store, emedan the äga litet Åker, Äng, Mulbete, och fast ringa Skog; hafwandes Allmogen här intet Näringsfång utom Hemmansbruket. I fordna tider är Bergshandteringen här [ 248 ]blefwen idkad under namn af Åtweds Bergslag, och synes på många ställen tekn efter fordna tiders Hyttor och Grufwor, hwilka länge sedan blifwit ödelagde. Ett nytt Kopparstrek blef upfunnit och uptagit uti Kiäggehängs berg för kort tid sedan; men som fants, at omaket icke skulle lönas, så öfwergafs thet. Säterier äro här:

1. Dala eller Stora Dala, Frälse-Säteri af 2 Hemman, med Biörkekro ett halft Hemmingstorp och Ekstufwan, som therunder äro afhyste, och nu tilsammans utgjöra 3 hela Frälse-Hemman. Säteriet ligger tre fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har en ståtelig Åbyggnad af trä tillika med en kostelig Trägård, tilräckelig åker, Äng och Mulbete, skjön Skog, godt Fiske, några få underlydande Bonde-Hemman och tilräckeliga Dagswerks-Torp. Riks-Rådet och Gouverneuren Eric Swensson Ribbing skref sig til Stora Dala 1630, och Landshöfdingen Bengt Ribbing år 1660. Sedermera hafwa General Sinclair, Ryttmästaren Gert Leijonhielm, Öfwerste-Lieutenanten Eric Cederberg och Cornetten Gustav Martin Fock ägt Säteriet. Nu är Majoren och Riddaren Johan Gripenwaldt ägare theraf.

2. Wigbyholm, Frälse-Säteri af 2 och ett halft Hemman, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon wid SJön Erlången, och har tilräckelig Åker och Mulbete, ansenlig Äng, god Skog, litet Fiske, några Bonde-Hemman och Dagswerks-Torp. Säges at en Gunnar Galle, Scheidinger och en Baron Kagg för Kongl. Rådet och Öfwerste Marskalken Gref Carl Piper ägt Säteriet, som nu är then sednares Dotter-Son, Hoff-Marskalken, Grefwen och Riddaren Nils Eric Bielke tilhörigt.

3. Rödsten, Cornetts-Boställe wid Tjusts [ 249 ]Compagnie, består af ett Hemman, som har 10 a 12 tunnors Utäde, 50 lass Hö, god Skog och Mulbete, samt litet Fiske.

Ryttmästare- och Lieutenants-Bostället til Tjust Compagnie, ligga wäl uti Calmar Län; dock wil man them här tillika med Cornetts-Bostället nämna:

1. Larum, som är Ryttmästarens Boställe, och ligger i Dalhems Sokn, består af 2 Hemman med 8 tunnors årligt Utsäde, 102 lass Äng, god Skog och Mulbete, litet Fiske och 2 Qwarn-ställen.

2. Stufwerum, Lieutenantens Boställe, uti Loffta Sokn, består af ett Hemman, som äger 3 tunnors Utsäde, 50 lass Äng, litet Skog, godt Mulbete och Fiske.

Kyrkoherdans Boställe i Grebo Sokn är tre fjerdedels Hemman, och har 10 tunnors Utsäde, liten Äng, föga Mulbete, en liten Sqwalt-Qwarn til husbehofs mäld, som går Höst och Wår, och litet Fiske i Erlången. Christer L. Lindblom är här Pastor, sedan år 1746.

6. WERNA, Annexa til GREBO.

Om thenna Kyrkon finnes ingen ting serdels at berätta. Hon står på Krono grund, 2 och en half mil ifrån Linköping; är 30 och en half aln lång och 11 alnar bred. Ingen Altartafla är här, emedan ett gafwel-fenster är öfwer Altardisken: dock är å ömse sidor om fenstret en snickad Brädtafla, på then ena målad Christi, och på then andre Marie bild. Prädikstolen är gjord af Snickare år 1723, samt Marmorerad med ljusgrön färg, hwilket tilsammans kostat Kyrkan 72 Dal. k:mt. Hon har intet Torn, utan Klockorna i Trästapel, och behöfwer reparation; är dock såsom Moder-kyrkan af så gammal form, fasta murar och starka hwalf, men likwäl [ 250 ]mindre bristfällig, än hon. Wil thet ock sägas, at hon fordomdags haft sina enskilda Curatos eller Pastores.

Uti Soknen bo öfwer 400 Personer, och består hon af 17 34 Hemman, ibland hwilka 8 34 äro SKatte, 3 14 Krono, 2 12 Frälse, och 3 14 Hemman Majors-Bostället Hersäter. Hon är en mil lång och en fjerdedels mil bred; gräntsar i Öster til Biörsäter, i Söder til Grebo, i Wäster til Grebo och Swinstad, och i Norr äfwen til Swinstad. Wihn och Wernäs Sjöarna äro här the märkwerdigaste, och fångas uti then sednare Gäddor, Abborar, Mörter, Ålar och Rudor. Halfwa Soknen äga litet Skog, och är här en styf Lera til Jordmån, som bär ymnig Säd,j hwilken dock merendels går åt i Hushållen; emedan til Hemmanen icke är mycken Åker. The hafwa ock liten Äng, samt skrint och knapt Mulbete. På Bersbo ägor ses lemningar efter ett uti urminnes tid ödelagdt Koppar-brott, som lydt under Åtweds Bergslag. Widare är här:

1. Wernæs, berustadt Skatte-Säteri, N. 11 wid Majorens Compagnie. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon; består af ett och ett fjerdedels Hemman, och har 8 a 9 tunnors Utsäde, 60 a 70 lass Hö, nödtorftig Skog och Fisk-watn, en Utjord, som utgjör 2 Dagswerken i wekan, och 3 andra Dagswerks-Torp. Thetta Säteri har warit gammalt Frälse til år 1735, tå thet blef berustadt och Rustningen hit transporterad ifrån Landsjö Säteri i Kimstad Sokn, likmätigt Kongl. Majestets Bytes-Bref af then 14 Martii, år 1735; och har Johan Ållongren, och therefter Strömstedtska Familien warit ägare theraf; sedermera Majoren och Riddaren Johan Gripenwaldt: nu är thet Kammar-Herrn Joan Steuch tilhörigt.

[ 251 ]2. Hersæter, förr Häredsäter kallad, består af 3 och ett fjerdedels Hemman; är Reduceradt Säteri och Majors-Boställe wid Cavalleriet. Til Bostället äro 19 a 20 tunnors Utsäde, 180 lass Hö, nödtorftig Skog, 2 Beteshagar, nödtorftigt Fiske och en liten Mjöl-Qwarn. Then Bielkiska och Stuartska Familien, så wäl som Oxenstiernor och Ulfsparrar hafwa i fordna tider warit ägare theraf.

3. Södra Werna, Capellans-Boställe af ett fjerdedels Krono-Hemman, äger 2 och en fjerdedels tunnos Utsäde, skrin Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete och litet Skog. Carl Wiberg är nu Capellan ifrån år 1739.

7. ÖRTOMTA under Jure Patronatus til EKNÆS Säteri.

Man håller före, at på thet rumet, ther Kyrkan är byggd, för hennes fundation, warit en uprögd Tomt, som blifwit anordnad til Kyrko-plats och gård; och som jordmån så wäl i Tomten som then höga åsen, på hwilken hon är byggd, består af stark Ör-jord, så wil man leda hennes namn theraf, och säga, at Kyrkan blifwit kallad Örtomta. Wil man ock taga ordet Ör i then bemärkelsen, at thermed här förstås en bugtad strand[14], så har bemälte ås en sådan belägenhet emot Hallyb-Sjön, som merendels om Wårtiden stiger up emot Åsen. Kyrkan står på Krono grund, en och fem ottondedels mil ifrån Linköping, och håller i längden med Choret och Tornet 54 och tre fjerdedels alnar, och uti bredden med Korss-Kyrkorne 2 och en half aln. När Korss-Kyrkorne blifwit tilbyggda kan icke sägas; men en del af Choret har Kongl. Rådet och General-Gouverneuren [ 252 ]Gref Mauritz Wellingk år 1705 låtit ombygga: hwarförutan han til Kyrkan gjordt stora föräringar, och gaf Skrafwestad til Prestegård emot förra Prestegården Ängetorp, samt Capellans-gården Ring, och wann therigenom til Eknäs Jus Patronatus wid Församlingen. Sedermera har General-Lieutenanten, Baron Johan Baner på egen bekostnad, år 1730, låtit tilöka Choret med 9 och tre fjerdedels alnar i quadrat, och therunder mura en stor Graf åt sig och sin Familia. Altartaflan, som är mycket nött och prydelig, föreställer Nattwardens Instichtelse, och är Kyrkan äfwen beprydd med en wacker Prädikstol af Bildthuggare-Arbete, som upsattes år 1741, tå han kostade Kyrkon 600 Daler Kopp:mt. Til Kyrkons inwertes prydnad bidrager ock ganska mycket thes nya Orgelwerk, som består af 11 stämmor, och upsattes år 1754, tå thet kostade 2000 Daler Kopp:mt, förutan Dagswerken; hwartil 1500 Dal. togos utur Kyrkans Cassa, Patronatus Ecclesiæ Kammar-Herrn Baron Johan Mauritz Baner förärade thertil 600 Dal.; Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt på Såby, som ock äger Sörby Säteri här i Soknen, gaf 300 Dal., och Församlingen genom sammanskott 600 Dal., hwilket man til wäl förjtent äreminne icke förtega welat. Ordenteligen blef ock Orgelwerket inwigdt Kyndersmesso-dagen, nyssnämnda år. Bland flera märkwerdigheter ser man här Konung GUSTAV then Förstas bild, målad och wäl förgyld på en Trätafla, om hwilken wil sägas, at then skal wara ganska wäl träffad och likna Originalet. Under Chorgålfwet är General-Lieutenanten Baron Johan Baners Familiæ-Graf, hwarom redan förmäldt är; och hwilar theruti ibland andra af Familien äfwen R. R. och General-Gouverneuren Gref Mauritz Wellingk. [ 253 ]Uti Norra Korss-Kyrkon är Capitain wid ÖstGötha Infanterie, Johan Ållongren begrafwen; och är märkwerdigt, at hans Lekamen til dato icke förmultant[15], utan Ansiktet liknar en drifwen koppar. Honom til åminnelse är hans Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon, och läses therunder följande: Kongl. Maj:ts Tro Tienare och Capitain af Östgötha Infanterie, den ædle och wælborne Herren, Herr JOHAN ÅLLONGREN, ær född på sin Fædernes Gård Halleby år 1645 d. 19 Nov. och i Herranom afsomnad på Skrafwesta d. 25 Dec. 1682. Til Sörby Säteri är ock i Norra Korss-Kyrkon en Graf, som nu disponeras af then Cederhielmska Familien: hwaruti, förutan flere andre, hwilka Petter Bagge med Ingel K. D. Kijl, Anna A. D. Bagge, Margaretha Lydersdotter Slatte och Anna Creutsdotter Lilja, efter hwilka en Tafla, med theras namn påsatta, finnes uphängd i Kyrkon. At undwik en onödig kostnad med Klockstapels underhållande, blefwo Klockorna år 1739 uphängde i Kyrkans Sten-Torn, genom tå warande Probstens och Kyrkoherdans Nils Aschanii berömwerda omsorg och föranstaltande. På then större Klockon står följande anteknadt: Nu Herre, wid hwad skal jag trösta mig. Uppå tig hoppas jag. Widare läses på henne: Denne Klocka, som skal kalla tilsammans Herrans menighet til den högstas låf, ær guten år 1707 under Konung CARL den XII:tes och Stores regements tid uppå Örtomta Församlings Patrons Generalens Högwælborne Herr Baron Mauritz Wellingks [ 254 ]anordnande, och Hæradshöfdingens Wælborne Herr Johan Liljenadlers bestællande, wrande Pastor Ecclesiæ Herr Magister Johan Wallerius. Guten i Norrköping af Elias Arenhart. Sidst läses på Klockan. Låfwer j Himlar Herran, låfwer honom i högdene, låfwer Herren på Jordene, och alt det anda hafwer låfwe Herran. På then mindre Klockan läses: Anno 1636 hafwer jag Peder Baner til Ekenæs och Tuna, Riddare, Sweriges Rikes Råd och Lagman uti ÖsterGötland, med min kiæra Hustru Wælborna Fru Ebla Flemming til Ekenæs och Tuna låtit giuta denna klockan och til Församlingens heder och tienst förærat til Örtomta Sockn-Kyrka. Noch läses följande på Klockan: Gloria in excelsis Deo. Medardus in Stockholm goss mich Anno 1636. Af Fastigheter äger Kyrkan ett stycke Åker och Äng, Gulljord kallad, för hwilka Kyrkan årligen har en lite penninge-inkomst, och har Hans i Ring gifwit thet år 1640 then 11 Sept. i testamente efter sin Swärfader Staphan i Ring. Ibland olyckeliga Öden, som öfwergått Kyrkan, wet man endast berätta; at hon then 20 Maji 1652 afbrunnit genom wådeld, och år 1717 then 8 Julii har Åskan slagit in i Tornet, utan at gjöra någon serdeles skada: dock tildrog sig wid samma tilfälle en serdeles händelse, then man här nedanföre wil antekna[16].

[ 255 ]The wersar, som stå på Soknens Fattigstock wid Kyrkon, at upmuntra the förbi gående til gifmildhet mot the fattiga, wil man ock nu meddela Läsaren, och äro the så lydande:

Du går modig, mätt och fager,
Jag är hungrig, sjuk och mager,
Dock likwäl är jag din Bror,
Kött och ben af samma Mor.
Äst tu mer än Gud then rike?
Som dock kallar mig sin like:
Gif mig litet för hans skul,
Så gjer han dig handen full.

Soknen bebos af 962 Menniskior wid pass, och består af 48 12 Hemman, ibland hwilka 1 34 äro Skatte, 3 14 Krono med Prestegården, 32 18 Frälse, och 11 38 Frälse-Säteri: dock är til märkandes, at af förenämnda Hemman twänne i Gärstad By belägne Frälse-Hemman lyda til Gistad Kyrka i Skärkinds Härad, men til Bankekinds Härads Domstol. Så wäl i längden som i bredden håller Soknen 3 fjerdedels mil, och gräntsar i Öster til Östra Ryd och Biörsäter, i Söder til Swinstad, i Wäster til Askeby, och i Norr til Gistad och Skärkind Soknar. Fyra Insjöar löpa in i Soknen, ibland hwilka Hallby-Sjön til större delen ligger inom thes gränts. The [ 256 ]i Öster belägne Hemman äga någon Skog, hwaremot the andre hafwa somlige liten, somlige aldeles ingen, utan måste köpa i nästgränsande Soknar. Jordmånen består merendels af swartmylla, som är sandblandad, och äro til Hemmanen små Utsäden, liten Äng, och knappt Mulbete. En liten Å rinner igenom Soknen, wid hwilken står en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, och en Sicht-Qwarn, som ofta lida watnbrist. Ättebackar äro här på åtskilliga ställen. Ett gammalt Domare-Säte ses ock nedan för Brunsås i SödOst, ther 12 i ring lagde stenar, hwar och en på 3 mindre, äro lagde och uphögde. Somlige af Stenarna äro otilbörligen rubbade af them, som tagit sand uti en nära in til belägen Sandgrop: och wore önskandes, at dylika gamla Minnes-märken blefwo, för thes antiquitet, förbudne at förstöras. Utom thet at Allmogen med slit sköter Hemmansbruket, äro en del af them ganska behändige til at förfärdiga Träkäril, såsom Mjölkbunkar, Kannor och Stop, förutan flere och större Laggkäril af Ek, En, Furu och Gran. Säterier äro i Soknen:

1. Ekenæs, Frälse-Säteri af 5 Hemman, har en ståtelig Stenhus-byggnad med 3 små torn på taket; ligger tre ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 25 tunnors Utsäde, 300 lass Äng, tilräckligt Mulbete, litet Skog, godt Fiske, wacker Trägård, Mjöl-Qwarnar med 6 par Stenar, ett helt Krono-Rusthåll med Augmenter, Gästgifware-Gården Kumbla i Gistad Sokn, 17 och tre ottondedels Bonde-Hemman, 8 rå och rörs- och 7 andra Dagswerks-torp. År 1562 har Ekenäs med Mauritsholm warit ett Sture Gods, och först uti thet 17:de Seculo skref sig Riks-Rådet och Marskalken Gustav Axelson Baner til Ekenäs, warande Ekenäs ännu Banere Familiens. [ 257 ]Men genom gifte med Svante Svanteson Baners Dotter, wardt Riks Rådet och General-Gouverneuren Gref Mauritz Wellingk in til sin död år 1727 ägare här til; efter hwilkens Dotter thet tilfaller hennes Son, Kammar-Herrn Baron Johan Mauritz Baner, som nu bebor Egendomen. Stenhuset har Riks Rådet och Lagmannen öfwer ÖsterGötland Pehr Baner, under thet trettio åra Kriget, mellan åren 1630 och 1640 wid pass, aldraförst upbyggt, och har hans Son, ÖfwerJägmästaren Claes Baner sedermera beprydt thetsamma med 3 små torn. Afsikten med thetta Huset skal hafwa warit, at thet ock skulle tjena til ett Frälse och förswar emot en fiende: Therföre är ock en Graf gjord, som skulle gå rundt omkring huset, och har bron öfwer lilla Trägården warit ärnad til Windbro. The små Flyglarna äro sedermera byggde uti R. R. och Gen. Gouv. Wellingks tid.

2. Mauritzholm, Frälse-Säteri af ett Hemman, har af ålder hetat Gammalgård; men sedan först blifwit kalladt Lindenås, och nu Mauritzholm. Thet ligger en half mil ifrån Kyrkon; brukes som Ladugård under Ekenäs, och har 19 tunnors Utsäde, 200 lass Äng, tilräckeligit Mulbete, litet Skog, godt Fiske, 6 och tre fjerdedels Bonde-Hemman, 6 rå och rörs- samt 2 andra Torp på Frälse-Hemmans ägorna.

3. Swenneby, Frälse-Säteri af 2 Hemman, hwarunder Ängetorp af ett och tre ottondedels Hemman Frälse-Säteri är afhyst; så at Säteriet nu består af tre och tre ottondedels Hemman. Thet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 2 tunnors Utsäde, 200 lass Äng, godt Mulbete och Fiske, 14 och fem ottondedels Bonde-Hemman, 4 rå och rörs Torp, och 6 Torp på Frälse-Hemmans ägorna. [ 258 ]Swenneby har förr warit ett Gyllenstierne Gods, och Ängetorp Prestegård, men lyda nu til Ekenäs.

4. Sörby, gammalt Frälse-Säteri, som består af ett Hemman, är en half mil ifrån Kyrkon belägit, och har thet ena året 12 och thet andra året 15 tunnors Utsäde, 300 lass Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete, Skog til husbehof, litet Fiske, 9 underlydande Bonde-Hemman, 8 rå och rörs Torp, förutan 5 andre Torp på Bonde-Hemmans Ägorna. Egendomen är ett Cederhielme-Gods, och possideras nu af Hoff-Rätts-Rådet Baron Germund Cederhielm.

5. Skærdala, Frälse-Säteri af ett Hemman, har tilförene warit bebyggdt och bebodt, men är nu afhyst under Ekhult i Biörsäter Sokn.

6. Kyrkoherdans Boställe, Skrafwestad, af ett och tre fjerdedels Krono-Hemman, ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan, och har 16 a 18 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, litet Mulbete och något Skog i 2 små Hagar. Prestegården har förr warit gammalt Frälse-Säteri, men har förbytt sin natur, tå General-Gouv. Gref Mauritz Wellingk utbytte honom emot Prestegården Ängetorp, som nu är afhyst under Swenneby Säteri, hwarom nyss förrut förmäldt är, likmätigt Kongl. Reductions-Commissions af then 2 Junii samma år. HäradsProbsten, M. Carolus Erici Hallström, tog emot Pastoratet år 1750, och wårdar nu Församlingen.

7. Capellans-Bostället Ring, ligger uti Byalag, icke långt ifrån Kyrkon, och har 5 a 6 tunnors Utsäde, litet Äng och knapt Mulbete. Capellanerne hafwa bodt uti Klockare-Stufwan til år 1703, tå nyss förrut nämnde General-Gouverneur förärade [ 259 ]Bostället åt Capellanerne wid Kyrkon, såsom åfwan förmäldt är. Ericus Hielm tilträdde Sacellaniet år 1755.

8. BIÖRSÆTER, eller BJÖRNASÄTER, Moder-Kyrka för YXNERUM, och Consistoriel.

Om någon funderat Kyrkan, som hetat Biörn, eller om hon blifwit kallad Björnasäter i anseende ther til, at hon är byggd uti stora Skogsbygden, ther förmodeligen i fordna tider nog Björnar uppehållit sig, är ganska owisst; dock synes etthera gifwit anledning til Kyrkans namn, emedan, när man lägger ordet säter til, som betyder ett bygge eller lada i Skogen, thes bemärkelse kan wå wäl lämpas til thet förra som sednare ordet Biörn. Kyrkan är ganska wäl, til ansenlig högd, med träpelare byggd af korss- eller trä-wirke, innantil fodrad med starka tålda plank, och utzirad med Bibliska Historier och Munkeskrifts inscriptioner, samt utantil spånad; och kan man med skäl tro, thet hon blifwit byggd för år 1401, och altså redan stådt öfwer 360 år, emedan nyssnämnda åratahl blifwit ritadt i Sacristie-Fenstret, tå thensamma wid Kyrkon blifwit af sten upmurad. Hon står på Krono grund, 2 och en half mil ifrån Linköping; är med Choret 40 och en fjerdedels aln lång, och 19 och en fjerdedels aln bred. Altartaflan är år 1708 förfärdigad af Bildthuggaren Gabriel Beutin i Stockholm, och har kostat Kyrkon 467 Dal. 16 öre Kopp:mt. Midt på afbildes Christus på korsset, och åfwan, Christi upståndelse utur grafwen, wid hwilken wäcktarena ligga och såfwa. Nyssnämnde Bildthuggare har ock år 1709 gjort Prädikstolen, som är til Kyrkon förärad af Johan Reuter til Ekhult och hans Fru, Friherrinnan [ 260 ]Sophia Natt och Dag, hwars Wapn ses på honom. Orgelwerket har 7 stämmor, och Klockorna hänga i Trästapel. Från Påwetiden är ännu uti Sacristian ett Rökelsekar af malm i förwar. Uti Choret är Aren Jonson Gullhorns Familiæ-Graf, ther han blifwit jordad år 1580.

Soknen bebos af något mer än 700 Personer, och består af 25 Hemman, nemligen 5 Skatte, 5 Krono, 11 Frälse, 3 Hemman Frälse-Säteri, och ett Prestegården. Hon är en mil lång, en mil bred, och gräntsar i Öster til Yxnerum, i Söder til Åtwed och Werna, i Wäster til Swinstad, och i Norr til Örtomta och Östra Ryd Soknar; har många Insjöar, af hwilka Teden, Risten och Borken äro the störste. Uti somliga af them fångas Gäddor, Abborar, Mörter, Laxar, Braxnar och Ålar. Hemmanen äga alle tilräckelig Skog. Jordmånen är här merendels god och bördig Lera. Utsädet til Hemmanen är litet, men Äng och Mulbetet någorlunda tilräckeligit. Någre Sqwaltor eller små Qwarnar, som gå allenast Höst och Wår, nyttjas här til husbehof. Ättebackar finnas på några ställen, och gifwa wid handen, at thenna stora Skogbygd äfwenock warit bebodd uti Hedendomen. Thet bewisar äfwen en fyrkantig huggen sten af 3 alnar i quadrat på Odensjö ägor wid sjö-brynen, om hwilken man har then tankan, at han warit gjord och brukt til en Ättestupa[17], från hwilken Hedningarna störtat sig i Sjön, som ock therföre ännu kallas Odens sjö. Efter fordna tiders Wikingar, ses wid SJön Risten en förskantsning mot Landsidon på ett högt berg, och berättas, at en Wiking wid namn Wahle [ 261 ]ther haft sin boning. Ett annat högt berg wid Östantorp kallas Gälleklint. Säterier och Boställen äro här:

1. Ekhult, Frälse-Säteri af ett Hemman, hwarunder Skärdala uti Örtomta Sokn belägit, är afhyst, så at Säteriet nu består af 2 Hemman. Thertil är ansenlig Åker, någorlunda tilräckelig Äng och Mulbete, litet Skog, godt Fiske, få Bonde-Hemman och 2 Dagswerks-torp, och ligger thet en fjerdedels mil ifrån Kyrkon. År 1480 war Riks Rådet Nils Bese ägare til Säteriet, som genom gifte tilföll Johan Olofsson Gullhorn år 1529, med Riks R. Beses Dotter Karin Bese. Sedermera war then sednares Son, som dödde i Pästen år 1580, Arent Johansson Gullhorn ägare theraf, och efter honom hans Måg, Riks Rådet Jöns Ulfson Sneckenborg til Fillingerum. Therefter bekom Öfwersten Hinric Horn Säteriet med nyssnämnda Riks Råds Dotter, Anna Sneckenborg; och tilföll thet, efter theras död, Dottern Helena Horn, som blef gift med en Öfwerste-Lieutenant wid namn Joachim Friedr. Siöger, hwilken icke långt efter dödde i Tyska Kriget. År 1645 sålde nyssnämnda Fru Säteriet til Lydert Hindrichson Reuter til Skälboo. Han lemnade thet efter sig til sin Son, Johan Lydertson Reuter 1650, hwars Son, Capitain och Riddaren Hinrich Johansson Reuter ärfde thet år 1726, och är nu thes ägare.

2. Siöberga, förr Elfstorp kalladt, består af 2 Hemman Frälse-Säteri, och har 7 tunnors Utsäde, 60 a 70 lass Hö, nödtorftigt Mulbete, tilräckelig Skog och godt Fiske, 5 rå och rörs Torp, och en liten Mjöl-Qwarn, som Höst och Wår är i gång. Thet ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har warit then Strömfeldtska Familiens; men sedan [ 262 ]Majoren och Riddaren Nils Gripenwaldt, och therefter Öfwerste-Lieutenantens och Riddarens Caspar Rosenackers Änke-Fru, Friherrinnan Magdalena Horn tilhörigt: nu är thet såldt til Öfwersten och Riddaren Fredric Ulric Wrangel.

3. Hemsiö, består af ett halft Krono-Hemman; är Boställe åt Lieutenanten wid Infanteriet och Kinds Compagnie, och har 3 tunnors Utsäde, 30 lass Hö, nödtorftigt Mulbete och Skog, samt ett Notwarp.

4. Blidsäter, Kyrkoherdans Boställe anses för ett Hemman Krono, och ligger litet stycke ifrån Kyrkon; äger 9 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, som är widsträckt och starrig, nödtorftigt Mulbete, litet ung Skog i Betes-Hagarna, något Fiske och ett Dagswerks-torp. Nu warande Pastor, Petrus Svenonis Kihlström tilträdde år 1738.

9. ÅTWED, Regalt af ålder.

Uti gamla Skrifter kallas KYrkan ock Åswed och Åtwid, och wil sägas, at Gelles- eller Gerdesrum, nu ett Pastorat i Norra Tjust, har fordom warit Annexa til Åtwed. Anser man Kyrkans belägenhet, så är ögonskenligt, at hon ligger på en hög Ås, ther förr mycken Skog warit, och heter hon således rättast Åswed och icke Åtwed, ty ordet Wed betyder SKog på gammal Swenska. Hon står på Krono grund, 3 och en half mil ifrån Linköping; är med Choret 50 alnar lång och 21 och fem ottondedels aln bred. Thes fordna Altartafla, som Gouverneuren och Landshöfdingen Nils Asserson Mannersköld och hans Fru Christina Böckler til henne förärat år 1623, är för thes storlek och präcktiga målning skul uphängd och förwarad å Norra sidon på muren i Kyrkon. Then nu upsatta [ 263 ]Altartaflan wisar Christi korssfästelse och Himlafärd, samt Öfwersten Frantz Edvold Focks och hans Frus, Eva Mannerskölds, wapn och namn, emedan the förärat thensamma. The hafwa äfwen förärat Prädikstolen, som nyligen blifwit något ändrad och flytt på beqwämligare ställe i Kyrkon. Orgelwerket, som består af 10 stämmor, och har kostat, utom kosthåld, dagswerken och materialier, öfwer 4000 Dal. Kopp:mt, hwilka til större delen af Kyrkans medel blifwit tagne, förutan 734 Dal., som Herrskaperne och the öfrige i Soknen boende friwilligen sammanskutit, blef med ett prydeligit Bildthuggare-Arbete upsatt år 1751, och bekom Bildthuggaren för Ziraterne 300 Daler Kopp:mt. Uti Choret är nyssnämnda Gouverneurs Familiæ-Graf och Hufwud-Baner, som wisar, at han blifwit död år 1655. Ther är ock Öfwersten wid Infanteriet, Frantz Edv. Focks Graf och Hufwud-Baner. Han dödde then 14 Febr. 1738. Efter Ryttmästaren Otto Reinhold Bock, som warit gift med en De Besche och dödt år 1704, är äfwen ett Hufwud-Baner upsatt i Kyrkon. Sammaledes har Capitain och Riddaren Hinrich Reuters Familia ther en Graf. Emedan intet Torn är wid Kyrkon, så upbyggdes til Klockorna år 1753 å nyo en Stapel utan för Ringmuren, tå uti en Koppar-Dosa förwarades en Skrift, med wår Höga Öfwerhets, Landshöfdings, Biskops, Herrskapers uti Församlingen, Preterskapets wid Kyrkon, Kyrkowärdars, Rotmästares och fleres namn, som lades uti Spirons Koppar-knapp, them til åminnelse för efterwerlden. Samma år blef ock Stor-Klockan omguten, på hwilken läses:

Ett kostligt ting och godt thet är
At tacka Gud, wår Fader kär,

[ 264 ]

Hans sanning och hans nåde rund,
Hwar morgon och hwar afton-stund.

På then mindre Klockan står:

Linea 1: Ecce ego sum Campana, nunquam denuncio vana. Lin 2. Wælborne Herr Nils Asserson Mannerschilt. W. Fru Anna Wrangel. Lin. 3. Laurentius Georgi Pastor. S. J. D. Anno MCDLIV. Lin. 4. Gustav Mannerschilt רחךח. V. Axel Spens J H. S. Lin. 5. Magnus Olai Colopontanus. Johannes P. K.

Soknen bebos af 1450 Menniskior, och består af 49 724 Hemman, nemligen 7 14 Skatte, 30 16 Krono, 8 78 Frälse, 2 Hemman Frälse-Säteri, och ett Hemman Prestegården. Af förenämnda Hemman ligga och lyda 2 och sju ottondedels Hemman til Kinds Härad. Soknen är 2 mil lång och bred, och gräntsar i Öster til Gärdesrum, och i Söder til Dalhem Soknar i Calmar Län, samt Kettilstad och Tierstad Soknar i Linköpings Län, i Wäster til Wådnäs och Wist, och i Norr til Grebo och Werna Soknar. Tretio och twå Insjöar äro i Soknen, och ibland them Örn och Werken the störste. Uti them fångas allehanda god och smakelig Fisk, såsom Gäddor, Abborar, Mörter, Laxar, Braxnar, Ålar, små Girsar, Rudor; och stora sköna Lögor uti en Å på en wiss tid om året. Ther fås ock uti en Ström Laxstabbar och kräfwetor. Wid 2 igenom Soknen rinnande Strömmar stå 2 Mjöl-Qwarnar, hwarthera med 2 par stenar, och thesutan 5 Såg-Qwarnar. Jordmånen är här merendels Sand och Swartmylla, och hafwa få Hemman öfwer 4 tunnors årligt Utsäde. Skog hafwa the wäl ännu någorlunda tilräcklig, som nyttjas til Tjäras brännande, Brädors sågande, och Tak-spåns [ 265 ]tilredande och säljande, hwarigenom Allmogen har sin största inkomst; althenstund få kreatur kunna försörjas wid Gårdarna, som hafwa knapp Äng och skrint Mulbete. Grushögar efter Koppar-Grufwor finnas i Soknen på åtskilliga ställen, och hafwer Bergshandteringen warit här i rörelse år 1413, tå Konung ERIC POMERANUSRingstaholm har utfärdat frihets-bref för Bergslaget[18]. Nu gjöres å nyo försök med brytning, jemwäl uti Werna Sokn. Och är uti Smälte-Hyttan här på Prestegårds ägor smältningar gjorde til 4 a 5 Skeppund GårKoppar, som blifwit såld til Norrköping. Man hoppas, at thet wäl framdeles skal löna mödan. Icke långt härifrån Kyrkon har Linköpings Stad en Köping eller Handelsplats, och håller årlig Marknad then 18 October. Allmänna wägen mellan Linköping och Westerwik stryker fram genom Soknen. Här är:

1. Næs, Frälse-Säteri af 2 Hemman, som har 10 a 11 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, Mulbete och Skog, godt Fiske, 6 och tre fjerdedels Frälse-Hemman, och 6 och ett fjerdedels Förpantnings-Hemman, 8 rå och rörs Torp, 4 Frälse- och 5 stycken andra Torp på Förpantnings-Hemmanens ägor. Säteriet ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och hafwa förr Gouverneuren Mannersköld, Ryttmästar Bock och Öfwersten Fock warit ägare theraf. Nu är thet Capitainen Gref Fredric Ulric von Rosen tilhörigt.

2. Slefringe, berustadt Krono-Säteri af 2 Hemman, N. 38 wid Tjust Compagnie. Säteriet ligger en god fjerdels mil ifrån Kyrkon, och har 12 a 13 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng och Mulbete, litet [ 266 ]Skog och Fiske, ett Frälse-Hemman, 2 Hemman Rusthåll, och 3 rå och rörs Dagswerks-torp. Af ålder skal Slefringe warit Kongs-Gård: sedan skal then Hamiltonska Familien i många år hafwa possiderat Gården; therefter then Spensiska och så then Rålambska, tå han undergick reduction och blef Säteri Rusthåll. Nu är han Capitain och Riddaren Hinrich Johansson Reuter tilhörig, som genom gifte och köp bekom honom år 1712.

3. Botorp, Fendrichs-Boställe wid Kinds Compagnie. Bostället ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af tre fjerdedels Krono-Hemman, som äger 4 och en half tunnos Utsäde, 20 lass Hö, Fälle-Skog och Mulbete til nödtorft, samt Humlegård til 30 stänger.

4. Fårenæs, Kyrkoherdans Boställe af ett Hemman, som ligger ej långt ifrån Kyrkon, har 5 a 6 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, godt Mulbete, nödtorftig Skog, en Såg- och en Sqwalt-Qwarn, som gå Höst och Wår, samt 2 Torp. Til Prestegården finnes wara donerat ett Näs med litet Skog och Ålfiske i Gerdesrums Sokn, kalladt Geteforss, som länge blifwit klandradt; dock altid dömdt til Prestegården: Såsom år 1616 then 19 Jan. uti Hertig JOHANS tid, af Furstelig Hoff-Rätt i Linköping, och Tjusts Härads Ting i Gamla Byen then 14 Oct. 1695. Nils Kiellberg tog emot Pastoratet år 1759.

5. Östantorp, Capellans-Boställe af tre fjerdedels Krono-Hemman, knapt en ottondedels mil ifrån Kyrkon belägit, har 4 a 5 tunnors Utsäde, swag Äng, klent Mulbete och ringa Skog. Nils Werling har här warit Capellan altsedan år 1728.

[ 267 ]

III. Hanekinds Härad.

Thetta Härad består af 228 14 hela Hemman, bland hwilka 46 38 äro Skatte, 91 34 Krono, 64 34 Frälse, 22 38 Frälse-Säteri, och 3 Hemman Prestegårdar, dock är til wetandes, at af förenämnda Hemman 14 lyda til Landeryds Sokn-Kyrko uti Bankekinds Härad. Öster om Häradet ligger Bankekinds och Åkerbo Härader, Söder ut möter Kinds Härad, Wäster ut stöter thet til Walkebo Härad, och Norr ut gräntsar thet til Gullbergs Härad, som skiljes ifrån thetta genom Stor-Ån, och äfwen til Sjön Roxen, och skiljes med Ån Stång ifrån Åkerbo Härad. Häradet är wid pass 3 mil långt och en och en half mil bred. Från Hedenhös har thet haft sitt Tingställe i Slaka Sokn wid Åsdymbla Backa och Rättare-platsen, ther Domare-stenarna ännu äro at se, och är nu wid Slaka Kyrko Häradets Tingstufwa byggd, uti hwilken Tingen hållas. Uti Häradets Sigill afbildes en Tupp eller Hane, och omkring randen står: Hanekinds Herats Signet. Hwaraf thet kallas Hanekinds Härad, och hwarföre en Hane afbildas i Sigillet, kan icke med wisshet sägas: dock synes icke olikt, at första Härads-Domaren bodt på Haninge Gård uti S:t Lars Sokn, och Häradet therföre i förstone blifwit kalladt Haningekinds Härad, hwilket igenom tidsens längd kan hafwa förbytt sig til Hanekinds Härad, och therefter gifwit anledning at afbilda en Hane i Sigillet, som icke är ännu 200 år gammalt. Sokne-Kyrkor äro här 6, nemligen 1. Slaka, 2 Skeda, 3. Kärna, 4. Kaga, 5. S:t Lars, och 6. Wist.

1. SLAKA, Præbenda Lector. Theologiæ,

alt sedan år 1628, i thet af Högt Salig i [ 268 ]åminnelse, Konung GUSTAV ADOLPH inrättade Gymnasio i Linköping, men har altid förrut haft sina egna Curatos, Kyrkoherdar eller Sokne-Prester; dock någon tid, ifrån år 1545, warit Præbenda Pastorum Lincopensium, som tå ock wore Pœnitentiarii.

Kyrkan står på Krono grund, och är belägen på en hög Sandbacke fem ottondedels mil ifrån Linköping, utmed allmänna wägen emillan Linköping och Calmar, och är oförnekligen ibland the aldraäldsta Kyrkor i orten, thet ock thes structur utwisar. Ifrån början har hon warit nog liten, dock af tjocka gråstens-murar med ett högt hwälfdt Sten-torn: Uti äldre tider är hon twänne gånger tilbyggd i längden, och sidst på Södra sidon år 1683. Hennes längd, Choret och Tornet inberäknadt, är nu wäl 45 alnar, och ther hon är bredast 17 och en half aln, men i anseende til folkets tiltagande så trång, at Församlingen nu är sinnad och nödsakad gjöra en tilbyggnad på Norra sidon. Altartaflan ses wara ifrån Påwetiden, och består af några wäl förgyldta Bibliska Bilder. Prädikstolen, af Snickare-Arbete, är ock tämmeligen gammal; men år 1676 med ny målning försedd på Arrendatoren Johan Bruns bekostnad. Wid pass år 1691 är Orgelwerket med 500 Dal. Kopp:mts kostnad förärad til Kyrkon af framledne Secreteraren uti Kongl. Antiq. Collegio, Johan Hadorph, och hafwa hans Arfwingar en murad Graf i Kyrkon, öfwer hwilken nu en sten är lagd, med thenna påskrift:

D. O. M. S.

Hic situs est vir quondam spectabilis & prudens Dominus Nicolaus Johannis de Haddatorp ex nobili familia Uplandiæ de Lindsbroo in Wäla [ 269 ]natus anno 1575. Qui post varia juventutis munia, primum Carolo Principi, & Regi quoque vixit, dein Johanni Principi Ostrogothiæ, Regique Gustavo Adolpho, constitutus a rationibus provinciarum Lincopensi curæ subjacentium, fidem ac operam utique in secectutem dedit. Ætate autem gravior, in domo fua prænominata consedit, donec multa ætatis morborumque vexatione agitatus, obiret anno 1644, cum annos 69. implesset. Uxorem habuit Annam Johannis Matthiæ pastoris filiam de Norköping, magnum virtutis exemplar, neptem notissimi in Historia patria strenuique militis Petri Uplänning, Tribuni sub Rege Gustavo I. Nata ea fuit anno 1602, maritoque sociata anno 1620. ex quo liberos octo suscepit, filias primum quinque, Margaretham anno 1620. 30 Octob. Birgittam 1622, 12 die, & Elisabetham 1624. mense eodem, Magdalenam 1626, 24 Decemb. Christinam 1628, 5 Aug. Filios dein duos Johannem 1630, 6 Maji & ejusdem nominis Johannem juniorem 1633, 19 Sept. ultimoque filiam Annam Christinam 1638, 10 Augusti mox defunctam. Fœmina etat mater hæc, pietate insignis, Deum die nocteque, domi forique summa devitione colens, oblit anno 1648, mense martio, atque hic juxta maritum sepulta est. Epitaphium hoc parentibus optimis erexit filius senior patri quidem, quod genitor fuerit, atque ob hoc memoriam ejus pia veneratione servare teneatur; matri, quod mater optima ab eaque plurimum supra cæteros liberos amatus, curaque ejus ad Academiam parato stipendio missus fuerit, imo, quod majus est, quod infinitis suspiris per omnem vitam suam etjam in agaone matis filii hujus sui salutem Deo commendarit. Sit itaque memoria ejus apud filium grata, sancta & venerabilis. Sit inter nepotes & neptes longa serie duratura.

[ 270 ]Oaktadt at Kyrkan i långliga tider haft Torn, så hafwa dock hennes Klockor hängt i Trästapel; men sedan thet nu befinteliga wackra Tornet år 1746, genom ännu warande Kyrkoherdas tilstyrkan, pådrift och bestyrande, blef byggdt på thet gamla Sten-Tornet, flyttades Klockorna up i Tornet, och nedertogs Stapeln. Then större Klockan ses wara guten år 1707, och läses på henne:

Kom hit, min Christen kom! allt medan jag så sjunger,
Kom up til HErrans Hus, så gammal Man som unger.
Kom hör Guds ord, som är tin sanna själa-spis,
Som gjör tig ewigt säll och rätteliga wis.

Sacra, sepulturas, motus, incendia, leges.
Sponte, cum, jubeor, christianorum, loquor.

Then mindre Klockan är guten år 1669 med följande påskrift:

En ego campana, nunquam denuncio vana,
Dum trahor, audito, voco vos ad gaudia pacis.

I Fastigheter äger Kyrkan 3 stycken närmast henne belägna Åker-lyckor, tilsamman 7 Tunnl. och 6 Kappeland, som nu för tiden nyttjas och brukas af Capellan och Klockaren wid Församlingen mot årlig afgift til Kyrkon. Thessa Lyckor, som, jemte the öfriga Härads-Lyckorna, tå bestående af 40 Tunneland och ett och ett halft Kappeland, blifwit år 1676 Geometrice aftagna, äro enligit Kongl. resolution af then 28 Nov. 1682 af Slaka Kyrko och Hanekinds Härads-Rätt med 15 Specie Riksdaler 85 öre och 13 en tredjedels penning egna medel återlöste ifrån framledne Ekegrens arfwingar, som i Drottning CHRISTINÆ tid, år 1647, sig them förpantat ifrån Kyrkon, warandes tå af Slaka Kyrko-medel thessa Härads-lyckor inlöste med 8 Riksdaler 16 öre Silf:mt: och af Domstolen 7 Riksdaler 15 öre Silf:mt, och [ 271 ]af bägge til Secreteraren 2 Daler Silf:mt, under Slaka Kyrko och Domstol lagde, til pios usus och förökning på Nämndens löner med andra publique Rättens och Justitiæ-Husets nödtorfter, at stadigt nu och i framtiden ther under förblifwa, utan någons gensagu och förfång at nyttja och behålla nu och i tilkommande tider, som orden lyda i högbemälte Kongl. resolution af then 28 Nov. 1682, och framledne Landshöfdingen Axel Stålarms gifne immission then 10 Oct. 1683, hafwandes Måns Ekegrens Arfwingar år 1684 then 19 Jan. thesse penningar emottagit och quitterat.

Soknens Inwånare utgjöra ett antal af 822 Personer, och består hon af 41 58 Hemman, bland hwilka 10 äro Skatte, 15 38 Krono, 10 34 Frälse, 4 12 Frälse-Säteri, och ett Hemman Prestegården. Förenämnda Hemman lyda wäl alla til Slaka Sokn-Kyrka, men dock 17 68 Hemman til Walkebo Härad. Wid pass tre fjerdedels mil lång och en half mil bred är Soknen. I Öster gräntsar hon til S:t Lars, i Söder til Skeda, i Wäster til Rakeryd, och i Norr til Kärna. Ingen Insjö eller Ström fins här mer än en liten Å, som rinner igenom Soknen, och skiljer Hanekinds ifrån Walkebo Härad, och är wid Ån byggd en liten Qwarn, som Höst och Wår allenast kan nyttjas. Ganska få Hemman äga här små Skogs-Hagar, utan måste fångta sin wedbrand och annor nödtorft ifrån Häradsmarkerne och andre Skogs-trackter med stor kostnad och beswär. Wid Säterierne äro wackra Utsäden, men wid the andra Hemman äro merendels små Utsäden, ganska ringa Äng, skrint Mulbete, och nästan ingen Utmark i hela Soknen. Jordmånen närmast kyrkan består af Sandjord; och längre bort i Soknen fins [ 272 ]han wara af allehanda slag. Af gamla Minnes-märken är wid Åsdymla By Häradets urgamla Domsäte, hwarom redan förmält är; och så wäl wid Kyrkon som på Lambohofs ägor urgamal Ättebackar, med upresta Höga Hallar, dels utan och 7 stycken med Runor ristade. På the som stå på Bosgårds nu Lambohofs backe läses:

1.

UTARA. SATI. STIN. DINA. IFTIR. KITIL. FADUR. SIN.[19]

Thet är: Utara satte denne sten efter Ketil, sin Fader.

2.

GRIMULUF. RESTI. STEN. IFTR. DURBURN. FADUR. SIN.[20]

Thet är: Grimulf upreste sten efter sin Fader Thorbjörn.

3.

ANUNR. RISTI. IFTI. HARDINA.[21] BRUDI. SIN. GUDAN. TRIX. HALA. VAIS.[22]

Thet är: Anuner (AMUND) upreste efter sin broder Hardin, god Dreng, ganska wis.

[ 273 ]

4.

DURI. RISTI. STIN. EFTIR. TUMI. SUN. SIN.[23]

Thet är:

Thure upreste sten efter sin Son Tume.

5.

GUNAR. AUK. AMUR. RISDU. STIN. DANA. EFTIR. FADUR. SIN. BERSIN. AUK. UTAR. BRUDUR.[24]

Thet är:

Gunar och Amur reste denne sten efter sin Fader Bersen, och Otar brodren.

6.

SIGTUN. RITI. STIN. DAI. EFTIR. UFATA. FADUR. SIN. BUTA. GUD.[25]

Sigtun ristade denne sten efter sin Fader Ufata, god bonde.

Then sjunde Runsten, som är wid Södra Kyrko-porten i muren[26], kan hwarken läsas eller tydas.

Af Historien finnes, at Konung ERIC Läspes Änke-Drottning CATHARINA, som war en barnlös, gudfruktig och gifmild Fru, och omsider Abbedissa i Gudhems-Kloster, skänkte och testamenterade til samma Kloster, förutan många andra Gods, äfwen Slaka wid Linköping och en gård i Kinden[27]; [ 274 ]theslikes berättar Historien, at 300 Man af then uproriska Dackens Parti mot Konung GUSTAV ERIKSON, år 1542, här wid Haddetorp på Laduängen blifwit slagne[28].

Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Haddorp eller Haddetorp, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon uti Walkebo Härad, och består af ett och ett halft Hemman Frälse-Säteri. Thertil är ansenligt Utsäde, medelmåttig Äng, tilräcklig Skog til hägn och wedbrand, Trä- och Humle-gård, några Frälse-Hemman, och 2 Dagswerks-Torp. Öfwersten Salomon von der Osten genant Sacken har aldraförst fått Frälse-Frihet på Haddetorp, och såldt Gården til Kongl. Antiq. Secret Johan Dadorphs Fader, som härstammade å Fäderne sidon af then gamla Adeliga Bro- eller Lindsbro Slägten i Upland och Wäla Sokn. Nu är Secret. Hadorphs Dotter, Ryttmästaren Gustav Drakes Änke-Fru Elisabeth Hadorph på Hofby med thes Barn, Herrar Enandrar, ägare theraf.

2. Lambohof, som til en del förr hetat Lämmatorp, och til en del Bosgård, och litter uti Hanekinds Härad, ett litet stycke ifrån Kyrkon, består af 2 Hemman Frälse-Säteri. Thertil äro 60 tunnors Utsäde, medelmåttig Äng, knappt Mulbete, någon Skog, wacker Trä- och Humle-gård, 5 rå och rörs Torp, och Lökebo Skogs-Hemman i Wårdsnäs Sokn. General-Majoren och Öfwersten Baron Libert Rosenstierna, och sedan hans Änke-Fru Margaretha Rosenstråle, hafwa ägt Säteriet, hwaraf Majoren Olof Rosenstierna efter then sednares död blifwit ägare; och possideras thet nu af Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Fredric Carl Sinclair, [ 275 ]som är gift med Major. Ol Rosenstiernas Änke-Fru, Sophia Reuter.

3. Tollstorp, Frälse-Säteri af ett Hemman, som ligger i Walkebo Härad, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har ringa tilägor af Åker, Äng och Mulbete. Af framledne Lagman Magnus Kijl skal Capitain Otto Wilhelm Ruschenfeldt köpt thetta Säteri, och war han Fru Charlotta Franks förste Man, som nu är ägarinnan theraf.

4. Normestorp, är berustadt Skatte-Säteri, N. 42 wid Wästan-Stångs Compagnie, och består af 3 Hemman, som ligga i Walkebo Härad, en half mil ifrån Kyrkon. Säteriets förmåner bestå uti 23 a 24 tunnors Utsäde, medelmåttig Äng, nödtorftig Skog, swagt Mulbete, herlig situation, wacker Trägård med 200 sköna fruchtbärande trän, wackra aleér, nyligen anlagdt Tegelbruk och Wäder-Qwarn, 4 och ett fjerdedels underlydande Frälse-Hemman, och 6 rå och rörs Torp. Assessoren Måns Ekegren, som blef adlad år 1616, skref sig ock til Normestorp. Efter hans död har en Ekeblad, samt thes Måg Baron Marderfeldt och Landshöfdingen Peter von Danckwardt ägt Säteriet, som Kongl. Hoff-Intendenten Anders von Flygarell bekom sedan med then sednares Dotter, Christina Margaretha von Danckwardt. Nu är General-Majoren och Riddaren Reinhold Johan von Lingen ägare theraf, och har til Fru förenämnde Hoff-Intendents Dotter, Anna Christina von Flygarell.

5. Miærdewid, är Boställe åt Lieutenanten wid Cavalleriet och Wästan-Stångs Compagnie. Bostället ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Krono med 12 tunnors Utsäde, 32 lass Äng, och Hage til 8 Kor.

[ 276 ]6. Kyrkoherdans Boställe är wid Kyrkon, och består af ett Hemman med 14 tunnors Utsäde, 15 lass Äng och skrint Mulbete. Nu warande Pastor S. Theol. Lectoren och Probsten, Mag. Martin Lidén, som år 1740 thetta Præbende Pastorat tilträdde, hafwer, förutan ansenlig reparation wid Kyrkon och Prestegården, med egen stor kostnad wid Prestegården af oländig mark och onyttigt Kärr upodlat öfwer 8 tunnelands nu fruchtbärande åker, hwarpå allehanda säd med nytto kan sås.

7. Gälstad är Capellans-Boställe, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af 3 fjerdedels Hemman med 10 tunnors Utsäde, swag Äng och Mulbete; och är til Hus och byggnad märkeligen förbättrad av nu warande Capellan, Anders Widén, som år 1737 tilträdde Sacellanien.

2. SKEDA, Præbenda Lectoris Theologiæ uti Linköping.

Uti fordna tider har Församlingen haft sin enskildta Kyrkoherda; men sedan Gymnasium blef inrättadt i Linköping, förordnade Konung GUSTAV ADOLPH then 20 Jan. 1628, at Pastoratet skulle wara Præbenda åt Primarius Lector Theologiæ ther wid. Til år 1646, tå Kinds och Ydre Härader ännu lydde til Småland, skilgdes ÖsterGötland och Småland åt genom thenna Sokn, hwarföre hon ock blifwit kallad Skeda, lika som Skedwi Sokn, som skiljer ÖsterGötland ifrån Södermanland, i anseende thertil kallas Skedwi; ty Skeda är ett och samma som Skilja. Om Kyrkons ålder wet man ingen ting berätta, ej eller när muren på Norra sidon blifwit igenombruten och Kyrkan tilbyggd: men år 1754 upmurades från grunden ett ståteligit Torn wid thes Wästra Gafwel-mur, henne til stor prydnad. [ 277 ]Thetta Tornet är indeldt aldranederst til Wapn-Hus, theröfwer til Material-Bod, öfwer then är Sokne-Magazin, och öfwerst Klockstolen med Klockorna, som ther innehafwa högden öfwer Kyrko-taket: och har Församlingen at tacka Theologiæ Lectoren och Probsten M. Johan Sparschuch, thes nu warande Kyrkoherde, som befordrat samt wårdat thenna Tornbyggnad. Kyrkan, som skal warit S:t Catharinæ i Påwetiden helgad, hwilket man förr sedt af ett wid Kyrkon befinteligit gammalt document, har ett wackert utseende, ther hon står på Krono grund, utmed allmänna wägen mellan Linköping och Calmar, en mil ifrån Linköping. I längden är hon 48 och en half och uti bredden 19 alnar. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och afbildas på henne Frälsaren på korsset, med Marie, Johannis, Apostlarnas och flera Helgons bilder, som alle äro wäl förgyldte. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och Evangelisternas bilder utzirad, samt hwit målad och förgyld, är til Kyrkon förärad år 1693 af Assessoren Samuel Adlerberg, i testamente efter thes Sal. Fader Ärke-Biskopen Doct. Olaus Svebilius. Orgelwerket har endast 4 stämmor, och är mycket förfallit. Til år 1682 har thet warit upsatt i Choret, tå thet blifwit flytt til Wästra Kyrko-dörren, hwarom följande står anteknadt på Orgelläcktaren: Detta Orgelwerk är ifrån Choret hit försatt samt med målning förbättradt genom Högw. Ärke-Biskopens Doct. Olai Svebili bekostnad år 1682. För thetta har Lünow-Familien haft sin Graf i Choret, men nu är hon såld til Inspectoren Håkan Fallberg. Assessoren Samuel Adlerberg har ock sin hwilostad i Kyrkon uti Häckerstada Grafwen. Klockorna hänga nu uti Tornet, sedan thet blef byggdt, som sagdt är. Then större har följande påskrift [ 278 ]åfwanomkring: Soli Deo Gloria. Anno 1685. Midt på henne är Petri bild afbildad, och på thes Södra sido läses: Guds heliga namn til æhro och Skeda Församling til tjenst omguten Anno 1695. Nederst på henne står: Me fundebat Holmiæ Gerhardt Meijer. Gloria in ecelsis Deo. På then mindre Klockon läses rundt omkring henne uti 2 rader: J. H. S. Anno Christi M. DC. XXV. D. Amundus. Svennone. Pastor. in. Skedha. Hans. Svenson. Giutare.

Soknen bebos af 1046 Personer, och består af 38 38, nemligen 11 14 Skatte, 14 58 Krono, 9 12 Frälse, 2 Hemman Frälse-Säteri, och ett Hemman Prestegården. Längden af henne är en och en half, och thes bredd en mil. I Öster gräntsar hon til Wist, i Söder til Wårdnäs, i Wäster til Nykil, och i Norr til Slaka och S:t Lars. Fyra små Insjöar eller Gölar äro uti Soknen, och fångas uti them Gäddor, Abborar, Mörter, Rudar, Ålar och Garfwar; dock icke alle slagen uti hwarje Göl. Halfwa Soknen äger nödtorftig Skog; och köpa the Hemmans-brukare, som ingen Skog hafwa på ägorna, thet the behöfwa annorstädes, serdeles uti Nykils Sokn, såsom then närmaste. Jordmånen är här så wäl Sand som Lera, och äro Helgårds-Hemman, hwarwid sås 28 tunnor, dock hafwa the fläste Hemman mindre Utsäde. Äng och Mulbete är både liten och mager närmast Kyrkon, men uti then så kallade SKogbo-flaten dels nödtorftig, och dels wäl tilräcklig. I brist af Qwarnar i Soknen mala Sokne-Männen sin mäld merendels wid Tannefors uti S:t Lars Sokn. På Ingebo ägor, 3 fjerdedels mil ifrån Kyrkon, i Söd-Wäst, ser man uti en Skogsbacke en fyrkantig Stensättning, af 65 alnars längd och 24 alnars bredd, med en ingång eller öpning på [ 279 ]wästra, och 2 ingångar på södra sidon; och förmenes, at thenna Stensättning warit ärnad til Kyrko-grund, innan Kyrkan blifwit byggd ther hon nu står: fastän ock the förste Christne inom samma mur thorde hafwa hållit sin Gudstjenst, innan the hinde med at bygga en ordentelig Kyrka åt sig. Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Håkerstad, som ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af 2 Hemman Frälse-Säteri. Therwid äro 17 a 18 tunnors Utsäde, wäl Äng, nog Mulbete, tilräckelig Skog, ett Frälse-Hemman, och 3 fjerdedels Rusthålds-Stam i samma By, samt 7 Dagswerks-Torp. Ärke-Biskopen Doct. Ol. Svebilius och sedan hans Son, Assessoren Samuel Adlerberg, som dödde år 1709, hafwa ägt Säteriet; och sålde then sednare thet til Capitain Hinrich von Stegling, hwars Måg Cancellie-Rådet Eric von Roland äfwen ägt thetsamma. Efter hans och hans Frus, Eva Christina von Steglings, död tilföll thet i Arf thes nu warande ägare, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Stephan Klingsporre.

2. Wargsäter består af 3 fjerdedels Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 34 wid Wästan-Stångs Compagnie, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Wid Rusthållet äro 16 a 17 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, Mulbete och Skog, samt 2 rå och rörs Torp. Lünow Familien har förr ägt Säteriet, sedan Scheibe Slägten; och är nu Assessoren Anders Iggström ägare theraf.

3. Skedegården är Boställe åt Capitain wid Kinds Compagnie; ligger wid Kyrkon och består af ett Hemman Krono med 12 tunnors Utsäde, 50 lass

4. Kyrkoherdans Boställe, belägit wid Kyrkon, [ 280 ]uti tegemål med nyssnämnda Capitains-Boställe, anses för ett Hemman; hwartil äro 14 a 15 tunnors Utsäde, 50 lass Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete, litet Risbränsle i Hagarna, och ett Torp. Äger thes förutan någon förmån uti Åker, Äng, och en liten Skogs-Hage, genom Höga Öfwerhetens benådning. Probsten och Primar. Lect. M. Johan Sparschuch innehafwer Pastoratet alt sedan år 1743.

5. Capellans-Bostället Skinnarebo, ligger ock wid Kyrkon; men uti Mörby By, och består af 3 fjerdedels Krono-Hemman med 12 Tunnors Utsäde och 20 lass Äng, förutan ett Tunneland Åker och 9 lass Starr-Äng wid Torpet Wadstena. Capellan brukar ock the så kallade Klockaregårds ägorna, som ligga wid Kyrkan, likmätigt Konung CARL then IX:des Bref, daterat then 2 Apr. 1596, och Drottn. CHRISTINÆ af år 1633. Magnus Bodling är nu Capellan sedan år 1745.

3. KÆRNA, Præbenda Episcopi.

Herr Cancellie-Rådet Olof von Dalin berättar uti Swenska Riks-Historiens andra del pag. 77, at Konung SVERKER KOLSSON låtit bygga och inwiga så Kärna som Kaga Kyrka wid pass år 1137, och har Kyrkan tå allenast warit 16 alnar lång och 9 alnar bred. Sedermera är hon både i längden och bredden twå gånger tilökt. Förra gången måtte skedt långt tilbaka under Påwedömet, såsom ögonskenliget war af the gammalmodiga thes Stenhwalfs inscriptioner och målningar. Hon lärer ock tå blefwit åtminstone dubbelt länger, än hon hade förrut warit. Befants ock bewis thertil, at taket therefter afbrunnit; men Stenhwalfwen uthållit elden, at hon icke kommit in uti Kyrkon. Hennes sednare tilökning fullbordades år 1750 med Församlingens makalösa lust, drift och [ 281 ]bekostnad; utan understöd av Collect-Medel eller andras tilhjelp. Kyrkan wardt åt Wästra ändan tilmurad 14 alnar: hwaröfwer restes ett högt, ansenliget och prydeliget Klocke-Torn, med wida lysande och förgyldta Zirater. Nu är thenna Kyrkan 49 och en half aln lång och 12 och en half bred, försedd med ansenliga Fenster, wäl byggd Läcktare och Bänkar, och höga Hwalf öfwer Wästra delen och nya Kyrkan af bräder; men öfwer Choret och Östra delen af sten, som äro beprydde med the Påwiskas målningar. Hon står på Krono grund, en half mil ifrån Linköping. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och wisar Maria med Barnet på armen; samt til höger Marie bebådelse och Christi födelse, och til wänster Christi omskärelse och the 3 wisa Männen från Öster-Landen, som tilbedja Frälsaren. Prädikstolen af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens, Petri, Pauli och Johannis bilder, är wäl målad och förgyld, samt med Kyrkons bekostnad gjord och upsatt år 1644. Uti Kyrkon hwilar Lieutenanten wid ÖstGötha Cavalleri, Jacob Utter, på hwars Grafsten står årtalet 1686 med följande rader:

Was du jetsunder bist war ich vorhin auf Erden,
Was ich anitzo bin, das wirst du auch bald werden,
Den weg den du jets gehst, den bracht ich oftmals hin,
Bald wirst du diesen gehn, den ich gegangen bin.
Hin geht die Zeit, her komt der Todt,
O mensch tu recht, und fürchte Gott!

Uti Kyrkon äro qwar ifrån Påwedömet twå höge Ljusestakar af tråd, och något annat skräp; men all Chorets prydnad öfwerträffar then Tafla, som Sal. Doct. Haqu. Spegel, när han, såsom här Biskop, war Soknens Kyrkoherde, bekostat och låtit insätta. [ 282 ]På hennes föreställes then blodstänkte Frälsaren, trampandes winprässen allena, Esa. 63:1 sq. Hwarunder läsas thesse sinnrike wersar:

Stillat torde Latex, sudant sub pondere pugni,
Corpore de toto sangvis ut unda fluit.
Scilicet hoc potuit scelus omne cruore piari;
Nam fuit uva Deus, torcular ejus amor.

Af gammalt är här ock i behåll ett Crucifix; som tilförene stådt öfwer Chor-Skranket, och läses bak på korsset uti Munkstyl: Anno Domini M. CCC. XXIV. idus veni in hunc locum. Til äreminne efter then lärda och wida bereste Cancellie-Rådet Eric von Roland til Toleforss, prydes också Choret med en Tafla, som föreställer then Korssfästa Frälsaren, tillika med Staden Jerusalem.

Samma år, tå Kyrkons Wästra del blef tilbyggd, uprestes äfwen, såsom nämndt är, öfwer gafweln ett prydeligit Trä-Torn, tå ock Klockstapel togs ned och Klockorna flyttes i Tornet, ther then större har följande påskrift:

Jag kallar them, som bo i Kärna,
At komma fram och bedja Gud,
För Kong och Folk: Han wil ock gierna
Oss höra. Lydom wi hans bud.

På then mindre Klockon läses följande å ena sidon:

Ditt ljud förswann, när jag Kong CARL then Elftes död
Förkunnat mången dag och klagat Swerges nöd,
Ny kropp och ljud jag fick igen, när Kongens Son
Kong CARL then Tolfte gick uppå sin Faders Thron.

Å andra sidon står:

Senio et lugubri ac crebro motu rupta. Ecclesiæ Kærnensis sumtibus renovata alioramque suppetiis feliciter renovabar Holmiæ 1698.

Af gamla Minnes-märken är här en Runsten[29] [ 283 ]uti Ringmuren Wäster ut, och äro Runorna så lydande:

DURSTI. RISTI. STIN. EFTIR. VISTA. FADUR: SIN. BUTA. AUTAN. AR.[30] WAR. HAN. SUN. GISA.

Thet är:

Thorsten upreste stenen efter sin Fader Waste, Bonde, Utländsk war han, Gisas Son.

Förutan nyssnämnda Runsten är här ock en uti Wästra Kyrkodören til tröskel lagd, hwars Runor åldren gjort oläsliga.

Soknens Inwånare utgjöra ett antal af 560 Personer, som bebo 33 14 Hemman, af hwilka 1 Hemman är Skatte, 20 34 Krono, 9 Frälse, och 2 12 Hemman Frälse-Säteri. Hennes längd är en half och bredd en fjerdedels mil. Öster om Soknen ligger S:t Lars, i Söder möter Slaka, Wäster ut är Rakeryd och Rappestad, och i Norr gräntsar hon til Leberg och Kaga. Igenom henne rinner Rappels-Å, men är ofta nästan torr, så at intet watn-werk med fördel kan inrättas therwid. Någon små Skog äga här the fläste Hemman i Betes-Hagarna; dock icke tilräckelig til husbehof: utan skaffa och köpa Sokne-Männen nödig Skog uti Södra Skogbygden. Så [ 284 ]wäl af Swartmylla som Lera och Sand är Jordmånen i Soknen, och sås 16 a 18 tunnor årligen wid ett Helgårds-Hemman; dock äro några, såsom the 10 i Tifts By, som icke hafwa öfwer 9 a 10 tunnors Åker; men dock så frodig, at the theraf hafwa sin nödtorft, och kunna utgjöra 14 a 15 tunnors afrad, utom 5 tunnors tionde. Några Hemman hafwa nödtorftig Äng och Mulbete, men the fläste liten Äng, och en del af them intet Mulbete. Jemte Hemmansbruket idkas Kalkbränneri af några få. Fastigheter märkes här:

1. Lagerlunda, tilförene kallad Wästra Lädingalunda och Ledungalunda[31], til skilnad ifrån Östra Ledingalunda, som är en By, nu bestående af 3 och en halft Frälse-Hemman. Gården ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Frälse-Säteri med 30 tunnors Utsäde, 300 lass Äng och 4 Frälse-Utjordar, nödtorftigt Mulbete, medelmåttig Skog, wacker Trägård och Humlegård, 1 och ett halft Frälse-Hemman inom och 4 och ett fjerdedels utom Sokn, ett Torp på ägorna, och 8 på Utjordar och Frälse-Hemmans-Ägorna. Säteriet har warit ett urgammalt Skatte-Hemman, men sedan Säteri för år 1600, tå ghet tilhördt Stålhanske Familien; och har Peter Tyrison Stålhanske gifwit thet sin Fru Carin IsacsDotter Rosenbielke i Morgon-Gåfwa, som återskänkt halfwa Säteriet och halfwa bortbytt til Vice-Præsidenten Israel Lagerfeldt, [ 285 ]med hwilken han war i Frändskap, hwilken ändrade Säteriets namn ifrån Lädingalunda til Lagerlunda. Nu är thennes Sone-Son, Landshöfdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Gustaf Adolph Lagerfeldt ägare til Egendomen.

2. Tolefors, tilförene Tolarp kallad, Frälse-Säteri af ett Hemman med halfwa Hemmanet Biärkarp, som therunder är afhyst. Säteriet ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har 30 tunnors Utsäde, liten Äng och Mulbete, wacker Skog uti Hagarna, Trägård och Humlegård til nödtorft, samt 4 rå och rörs Torp. Biskopen Enander har aldraförst byggdt Säteriet, som efter hans död tilföll thes Mågar Majoren Zacharias Klingenstierna och Capitain Hinrich von Stegling. Sedan Cancellie-Rådet Eric von Roland blifwit gift med nyssnämnda Capitains Dotter, Eva Christina von Stegling, köpte han then andra hälften af hennes Syster-Barn Klingenstiernorne, och är nu hennes Half-Systers Son, Öfwerste-Lieutenanten och Ridd. Stephan Klingsporre, ägare theraf.

3. Glyttingstorp af ett fjerdedels Hemman Frälse-Säteri, har i fordna tider warit bebyggdt och bebodt, men är nu afhyst under Ry Säteri uti S:t Lars Sokn.

4. Capellan bebor en Frälse-Utjord wid Kyrkon, som Vice-Præsidenten Israel Lagerfeldt gifwit Capellanerne til hielp och besittning år 1679; men rätta Bostället Örberga ligger en fjerdedels mil ifrån Kärna Kyrka, dock uti Kaga Sokn, och äro wid Bostället 5 tunnors Utsäde, knapp Äng och skrint Mulbete. År 1757 tog Benedictus Torenstedt emot Capellans-lägenheten.

4. KAGA, Præbenda Episcopi.

Uti gamla Bref kallas Kyrkan ock Kawa, [ 286 ]Kafhögan och Kagu; dock wet man icke hwad anledning warit at kalla henne så, eller hwad orden betyda; men om hennes ålder wet man likwäl berätta, at hon är funderad wid pass år 1137 af Konung SVERKER Kolson, som wid Kyrkon inwigelse här låtit döpa sin gamla Fader, Kinda-Konungen KOOL, hwilken strax therpå uti Dop-kläderna blifwit död, och först begrafwen uti Kyrkan[32]. Under Påwedömet har hon warit Præbenda åt Dom-Kyrkons Oeconomis, ibland hwilka Ragvaldus Simonis war år 1256 Presbyter in Kafhögom. Biskopen Petrus Caroli fick af Kon. JOHAN then Tredje, med bref daterat Stegeborg then 1 Augusti 1587, Kaga Sokn under Biskopstolen, hwilket Kon. GUSTAV ADOLPH med sitt bref then 13 Febr. 1627 gjorde ewärdeligt. Hon är upmurad af huggen Telg- eller Kalk-sten med ett ansenliga högt Torn, och står på Krono grund, 3 fjerdedels mil ifrån Linköping. Uti längden håller hon 39 och en half och uti bredden 10 och en fjerdedels aln. Altartaflan är ifrån Påwetiden, och består uti några förgyldta bilder med Chrisi korssfästelse. Prädikstolen är gjord af Bildthuggare, blå anstruken och med förgyldt Löfwerk öfwerdragen. År 1747 blef han köpt och upsatt, tå han kostade 600 Dal. Kopp:mt, hwartil Församlingen genom sammanskott bidrog thet mästa, och thet öfriga togs utaf Kyrkons medel. Ett enda Hufwud-Baner är i Kyrkon upsatt, och har följande underskrift: Hans Kongl. Mejestets til Swerige Tro Man och Öfwerste-Lieutenant, Then Ædle och Wælborne Herren, Herr NATHANAEL GYLLENRAM, natus A:o 1686, die 17 Martii, denatus A:o 1746, die 20 Febr. Thenne Herrn hwilar uti Girstorp-Grafwen, ther ock Öfwersten [ 287 ]Garf och hans Hustru hafwa sitt Lägerställe, och sig til åminnelse låtit upsätta en uprätt sköld Sten uti Grafwens sido-mur på påskrift: Hær under hwilas then Ærlige och Manaftghe HANS MÅRTENSON GARF[33], hwilken afsomnade år — — — samt med sin kæra Hustru Gudfruchtig och D. M. CHRISTIN ASERS DOTER, hwilken afsomnade år — — —. Gudh gifwe them en S. upståndelse. Förrut är redan nämndt at Kyrkan har Torn: uti thetsamma hänga Klockorna, och ses på then större årtalet MDCXXXV, men på then mindre ingen ting anmärkt. Sacristian, som war trång och mörk, nederbröts år 1745, tå en aldeles ny upmurades.

Uti Soknen bo 540 Personer, och består hon af 36 14 Hemman, neml. 10 18 Skatte, 22 Krono, och 4 18 Frälse. Thes längd är en half och bredd en ottondedels mil, och gräntsar hon i NordOst och Öster til Sjön Roxen, i Söder til S:t Lars och Kärna, i Wäster til Leberg, och i Norr mot Wreta samt Swart- eller Stor-Ån, ther en Frälse-Mjöl-Qwarn är inrättad, som merendels kan gå året om. Endast på Wästerbränninge Bys ägor är litet ung Skog i Soknen. Jordmånen består här merendels af Lera, som bär wäl Säd: och skötes Åkern så mycket bättre, som här äro små Utsäden: Äng är här ock liten, och föga Mulbete, så at ej fler än 10 Boskaps-Kreatur kunna födas på en Helgård. Af gamla Minnes-märken är uti Rackegatan en Runsten[34] hwars Runor äro så lydande:

[ 288 ]RUDR. RISTI. STIN. DINSI. IFTIR. TUKI. BRUDUR. SIN. SAR. WARD. TRBIN. A. ILA. TITRIR. ARDA. GUDR.

Roder reste denne sten efter sin broder Tuki, som wardt slagen på Ila — — —[35] — — —

Ättebackar äro här ock åtskillige, i synnerhet en stor och ansenlig wid Sätuna Bonde-By, som består af 8 hela Hemman, och har i fordna tider så wäl som Alguwi af 5 och ett halft Hemman, warit Kongs-Gårdar; på hwilka Kon. SWERKER hin Gamle och hans Son Kon. CARL (om icke flere) hafwa warit boende uti thet tolfte Seculo: Hwarom Tings-högarna, therpå the hållit Stemmor eller Burspråk med Allmogen, wid bägge Byarna, än i dag äro oemotsägelige bewis. Ett enda berustadt Krono-Säteri är i Soknen, neml.

Girstorp, som ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon; och är indeldt til Wästan-Stångs Compagnie, N. 15. Säteriet är nu wäl byggdt med Trähus, och består af ett Hemman. Förmånerne bestå uti 12 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, nödtorftigt Mulbete, skön Trägård, 10 och ett halft underlydande Bonde-Hemman, och 4 rå och rörs Torp. År 1646 rådde Öfwersten Garf om Gården, som långt therefter blifwit såld til Öfwerste-Lieutenanten Nathanael [ 289 ]Gyllenram; efter hwilkens död han såldes til Ryttmästaren och Riddaren Baron Willhelm Leijonhielm, hwilken åter såldt honom til Öfwersten och Riddaren Gref Eric Brahe, hwars Änke-Fru, Christina Piper, nu är ägarinna af Gården.

Capellans-Bostället ligger uti Kyrko-Byn wid Kyrkon, och består af ett fjerdedels Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, ringa Hö och föga Mulbete. År 1643 then 20 Dec. förordnades thetta fjerdedels Hemmanet til Boställe, likmätigt Drottning CHRISTINÆ Bref. Pastoris Boställe för Kaga Sokn är belägit uti Kärna Sokn. Nu warande Capellan, Mag. Andreas Gomerus, har warit wid Församlingen sedan år 1750.

5. S:t LARS.

Uti andra Capitlet är redan omtaladt, at S:t Lars Kyrka är äldre än Dom-Kyrkan: och har hon, medan Papisteriet war i Landet, warit ett Canike-säte eller Canonicat, som hade en rik Præbendam; warandes Ragwaldus Anundi här Canonicus år 1294. Men ifrån Reformations-tiden hafwer Kyrkan med tilhöriga Sokn warit Dom-probstens Præbenda, eller Annexa til Dom-Kyrkon. Om Kyrkons rätta ålder wet man ingen ting wisst at berätta; men thet hålles före, at Biskop Colo, som kom til Biskopsämbetet 1160, skal hafwa fullbordat Kyrkons byggnad efter en öfwergången eldswåda; och at han wid thes inwigning helgat henne S:t Lars, hwarefter ock Soknen bär samma namn. Han har lagt under henne the närmast liggande Byar uti Hanekinds och Åkerbo Härader; hwilket tre hans Efterträdare i ämbetet stadfäst, och Ärke-Biskopen JARLER ifrån Upsala med tre andre Biskoparne på mötet i Skara år 1241 skrifteligen samtyckt och underskrifwit på [ 290 ]Göthala Gård. Åtskillige gånger har Kyrkan lidit af eld, tå Staden blifwit afbränd: såsom ock skedde år 1700 then 30 Jan., tå hennes tak och tornresning upgingo i rök, och Klockorna försmältes; men så uthöllo dock Hwalfwen elden then gången, så at innandömet blef skont. Igenom Dom-Probstens M. Olavi Langelii omsorg blef dock skadan botad, hwartil ganska mycket bidrog, at Konung CARL then Tolfte bewiljade en Collect öfwer hela Riket, och befalte, at hwar Kyrka i Stiftet skulle til Kyrkons reparation gifwa en Daler Silfwermynt. Kyrkan är byggd inuti Linköpings Stad, och står wäl på en fast grund; dock är han omgifwen af en watnsjuk jord, som hindrar, at inga Lik på Kyrkogården kunna begrafwas, utan har Församlingen måste betinga sig Lägerställen åt sina döda på Dom-Kyrkogården, såsom redan uti andra Capitlet förmäldt är. Dock, när in Majo 1736 grunden grofs til Kyrkons utwidgande, funnos å Södra sidon om Kyrkonn en ansenlig myckenhet af helt stora menniskio-ben, tämmeliga djupt neder i jorden. The lågo länge för hwars mans ögon, innan the grofwos neder under nya muren. Af ålder har Kyrkan icke warit mer än 28 och en half aln lång och 15 alnar bred, med Tornet och utom Choret, som war ganska trångt, rundligt af hiskeliga tjåckt hwalf och mur, med en i sednare tider Norr ut tilmurad mörk och skröpelig Sacristia; men för then stora trängsel af Soknens tilwäxande folkrikhet, företogs år 1736 uti Maji månad, i HErrans namn, thet länge önskade och påtänkta S:t Lars Kyrkos tilbyggande eller utwidgande på följande sätt. 1. Nederbröts med otrolig mödo gamla Chorets och Sacristians ofanteliga hwalfpelare och murar. Grofs 3 alnar djup och 124 alnar lång grund. 3. Therpå upfördes lika lång, 2 alnar tjåck och 14 [ 291 ]alnar hög mur. 4. Inom honom blef åt Norr en Sacristia af 14, Öster ut ett Chor af 15, och i Söder en Korss- eller Nykyrka om 15 alnar, alt i quadrat. Och har thenne muren i Sacristian 3, i Choret 2, och i Nykyrkon 2 stora ansenliga Fenster. Thenna byggnad, som skedde på 3 månader, kostade imedlertid, utom Soknens oräkneliga Dagswerken och andras understöd, i redbara penningars utgift 5673 Dal. 17 öre K:mt. För all thenna byggnadens wälgång bör GUD prisas, tackas och wälsignas; war dock ingen i Församlingen, som icke wetste och tå åtkände, at hon hwarken blifwit företagen, eller fortsatt och fullbordad, uthan tå warande Dom-Probsts, nu Biskopens Doct. Andr. Ol. Rhyzelii förslag, insicht, pådrift, hjelp och werkeliga understöd. Hwarigenom S:t Lars i hast blef och är en af the stora och fägraste Kyrkor i ÖsterGötland. Gamla Kyrkan har Stenhwalf; hwaremot then sidst byggde delen af Kyrkon har Trähwalf, som är beprydt med Bibliska Historier och Wersar. Altartaflan föreställer Nattwardens Instichtelse och Frälsaren på korsset, uti Bildthuggare-Arbete, och blef hon af Församlingen påkostad år 1722, tå hon kostade 584 Daler 12 öre Kopp:mt. Prädikstolen af Snickare-Arbete, med förgyldta bilder, har warit gjord til och upsatt i Dom-Kyrkon år 1605; men blef år 1745 i Novembr. köpt ifrån Dom-Kyrkon för 600 Dal. Kopp:mt af Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Carl Gustav Boije på Ry, och hit förärad: utom 8 lass Tälgsten, af hwar Helgård, och sedan proportionaliteter, them Församlingen från ett nedbrutit Wreta Kloster-Hus, til Dom-Kyrko-Tornets byggnad, framförde. Orgelwerket om 6 stämmor gjordes år 1700 i Söderköping, och är ännu uti någorlunda godt stånd. Til Kyrkons prydnad ser man ock här en Ljus-Krona med 3 [ 292 ]omgångar pipor, som Biskopen Doct. Andr. Ol. Rhyzelius förärat sin Saliga Fru til åminnelse, som dödt then 19 Jan. 1739. Så wäl til Stadens som Kyrkons prydnad är här ett wackert högt Torn, hwars byggnad blef fullbordad år 1716, och theruti hänga Kyrkons Klockor. Then större Klockan, som wäger 5 Skeppund, 18 Lispund, 15 Marker, omgjöts år 1701 af then malmen, som efter branden år 1700 igenfants: Hon hade tilförene flera gånger mäst undergå eldens hetta. Om en sådan wittnade thenna inscription på henne sålunda:

Flamma meam solvit scidit et contuso molem,
Dura Dei verbum corda movere nequit.

Men nu har hon efter 1743 års omgjutning thessa påskrifter:

1700 d. 30 Jan. När jag war mindre smälte mig den eld, som Staden brände,
  d. 9 Nov. Straxt större wigt och bättre ljud af nåd och konst mig hände.
1715. i Dec. At brädden sprack, det länge jag med misshag hade klagat,
1744. d. 6 Jul. Men gladdes at omgjutning min i S:te Lars behagat.
1735. d. 15 Apr. Jag sprack, blef guten, kallar än til at Guds ord få höra,
  d. 10 Nov. Samt daglig bättring in för Gud och trogna böner gjöra.

Nedan omkring Klockan står:

Kom til Gud, med mitt ljud, när jag kallar.

Thenna större Klockan hade ifrå år 1715 låtit illa; men än wärre ifrå år 1735; therföre lät nu warande Biskop, at han ej måtte lämna henne efter sig så skallrande, år 1744 henne omgjutas i Norrköping för 1021 Dal. K:mt, som dock efter hand betaltes.

Alt intil år 1726 åtnögde sig Församlingen med en [ 293 ]Klocka, och köpte tå en mindre i Norrköping för 1824 Dal. 20 öre K:mt, tå hon wägde 2 Skeppund, 14 Lispund, 15 Marker. Hon sprack under en Likringning år 1740, kastades strax neder utu Tornet, fördes samma dag til Norrköping, och hängde omguten på nästa Söndag i Tornet igen. Til thenna bekostnad 312 Dal. K:mt skänkte Dom-Probsten alla i Soknen för flere år innestående Tionde-Ärter. Åt 1751 blef Kyrkogårds-muren tillika med Porten wid stora Gatan af Dalkarlar upsatt. Tå Portarna, som äro af Jern, samt Solen åfwan öfwer them förgyld, tillika med Globerna och korsset på Kyrko-porten kosta wid pass 1200 Dal. K:mt; men år 1758 wardt spån på bemälte Porttak borttagen och i thess ställe jernbleck lagd, som kostade 180 Dal. Kopp:mt. Uti Fastigheter äger Kyrkan en Gård i Staden, som Comministern bebor, och thes förutan åtskilliga Tomter, för hwilka hon upbär Tomtören. Widare äger Kyrkan ock en ansenlig Utjord af Åker, Äng och Skog uti Hanekinds Härad, och njuter theraf årligen en liten Skatt.

Inwånarenas antal i Soknen utgjör 1250 Personer, och består hon af 54 78 Hemman, bland hwilka 9 14 äro Skatte, 37 12 Krona, 6 78 Frälse, och 1 14 Frälse-Säteri: dock märkes, at af förenämnda Hemman 19 34 ligga i Åkerbo, 2 uti Bankekinds, och ej fler än 33 18 uti Hanekinds Härad. Hon sträcker sig Öster om Staden, til en fjerdedels mil; å Södra sidon skjuter hon in med en kil uti Landeryds Sokn til en mil; Wäster om Staden håller hon 3 ottondedels mil i längden, och å Norra sidon möter SJön Roxen, som ligger en half mil ifrån Staden. Å Östra sidon inneslutes SOknen af Rystad och Wårdsberg, å Södra sidon af Wårdsberg, Landeryd och [ 294 ]Wist, å Wästra sidon af Skeda, Slaka och Kärna, och å Norra sidon af Kaga, Roxen och Näsby. Wid Roskälla är en liten Insjö, som är merendels öfwerwäxt, dock rik på Rudor. Soknens Södra skate äger Skog, och somlige Hemman Wäster om Staden. Jordmån är merendels Lerblandad, dock Swartmylla och Dungjord somligstädes. Utsädet är här tilräckligt på Slätlandet, och behöfwa the uti then så kallade Skogbygden boende ej eller klaga på Åkerbrist. Äng är ock uti Soknen tilräckelig, samt nödtorftigt Mulbete. Godt förråd på Mjöl-Qwarnar är här, ty wid Ån Stång och Tanfors By stå 12 Qwarn-Hus, af hwilka 10 hafwa 3 par stenar, och 2 äga 2 par. I samma By är ock ett Pappers-Bruk, som Biskop D. Hans Brask inrättat år 1523, och skal wara thet första och äldsta i Swerige[36]. Efter Biskopens bortresa utur Landet har thet någon tid warit uti Privatas händer, och therefter länge lydt til Dom-Kyrkon; ty Hertig JOHANS Råd och Hoff-Marskalk, samt Ståthållare uti Stegeborgs och Norrköpings Län, Eric Göransson Ulfsparre och hans Fru Beta Oxenstierne skänkte år 1634 sin del i Pappers-Bruket til Dom-Kyrkon. För några år sedan bekom tå warande Häradshöfdingen, Assessor Jonas Bergenstråle, Kongl. Commercie-Collegii resolution, at ock uti nyssnämnda By få inrätta ett Stärkelse-Bruk, som dock icke ännu blifwit byggdt. Utom förenämnda Qwarnar äro ock i Soknen twänne så kallade Stångs Qwarnar, hwarthera med 3 par stenar, och dragas 2 par stenar med ett hjul uti then ena Qwarnen. En Kniphammar är ock här, som Assessoren och Lands-Kammereraren Anders Iggström inrättat, år 1755, [ 295 ]med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 28 Apr. 1748: och är han byggd ther gamla Stångbro warit, och Slaget stod mellan Konung SIGISMUND och Hertig CARL; efter hwilket til wedermäle förleden Sommar uti Ån fants en Jern-kula af 24 markers wigt. Förr har ock wid Ån legat Kongs-Ladugården Stång, efter hwilken Ån har sitt namn. Uti fordna tider har här warit 2 Broar öfwer Ån, dock ett stycke ifrån Staden i NordOst, gamla och lilla Stångbro kallade, hwilka Åkerbo, Bankekinds, Hanekinds och Walkebo Härader, så om theras allmänna Härads-broar, af ålder underhållit; men tå Gaturefning i Staden skedde år 1646, ödelades the och byggdes then nu warande Bron, wid Stadens Östra Tullport, af Häraderna, med försäkran af Landshöfdingen Jacob Skytte, at aldrig mer beswäras med henne. Nyssnämnda gamla Stångbro är i Historien nog bekant af åfwannämnde Slag, som här stod i 4 timars tid år 1598 then 25 Sept. tå Konungens folk blefwo slagne. Säterier och Boställen äro i Soknen:

1. Ry, som ligger en fjerdedels mil ifrån Staden eller Kyrkon uti Hanekinds Härad, och består af ett Hemman Frälse-Säteri, hwarunder fjerdedels Frälse-Säteri Hemmanet Glyttingstorp i Kärna Sokn belägit är afhyst. Här har förr warit ansenlig Åker, som nu, för the wid Säteriet anlagda Schäferi af 300 Engelska Får är lagd til Äng, hwarigenom 500 lass Hö berges om året; och äro här åfwanwäl tilräckelige Betes-hagar, samt Skog til ödig byggnad och dageligit behof. Wid Säteriet är ock en skön Trägord, som på 3 sidor omringar Man-Gården. Några Bonde-Hemman lyda under Säteriet, så wäl som 7 Dagswerks-Torp. Peder Mattsson Stiernfeldt, som war Assessor och Vice Landshöfding i [ 296 ]ÖsterGötland, utbytte Ry ifrån Kronan och byggde thet til Säteri. Hans Dotter Anna Stiernfeldt, som i sin Ungdom war Hoff-Jungfru hos Drottning MARIA, och sedermera fick Major Klingsporre af ÖstGötha Cavallerie til Man, hwilken blef slagen wid Ferbelin, hon ärfde Ry efter sin Fader, och bebodde thet i all sin tid. Med hennes äldsta Dotter Margaretha Klingsporre fick Öfwersten och Öfwer-Jägmästaren i Finland Erich Boije Ryd, och efter honom theras Son Capitain Johan Gustav Boije; men som thet låg inom Frihets-milen, blef thet af Kon. CARL then XI:te reducerat, och af nyssnämnda Capitain åter ifrån Kronon utbytt. Nu är then sednares Son, Öfwerste-Lieutenanten och Riddaren Carl Gustav Boije, ägare theraf.

2. Kallersta består af ett och ett fjerdedels Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 93 wid Majorens Compagnie, och ligger i Åkerbo Härad, en fjerdedels mil ifrån Kyrkon. Förmånerne bestå uti 24 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, knappt Mulbete, ett underlydande Frälse-Hemman, och Fiske uti Ån. General-Majoren Baron Anders Lagerkrona har förr ägt thenne Egendom. Nu för tiden är bemäldte Gener. Majors Dotter Son, Majoren och Riddaren Baron Bengt Adolph Wrangel, ägare theraf.

3. Roskälla ligger uti Hanekinds Härad, en half mil ifrån Kyrkon, och är ett Hemman berustadt Krono-Säteri, N. 120 wid Majorens Compagnie. Årliga Utsädet til Hemmanet är 7 a 8 tunnor, Äng til 50 a 60 lass, förutan en Krono och en Skatte på Rustningen indelte, och en Frälse samt en Skatte immediate Krono-Ängar, Mulbetet tilräckligt, litet Skog i en Hage, 4 Skatte augments fjerdedels Hemman, och en dito Utjord. Ifrån 1590 talet har [ 297 ]Vice-Præsidenten Israel Lagerfeldts Förfäder och han efter them innehaft thenne Gård i donation, under hwilken tid han år 1671 therpå njutit Säteries frihet; och lärer Gården först mella år 1614 och 1617 blifwit satt til Hemmantal, medan han i 1614 och the äldre donations-brefwen blifwit kallad Torpestad och Torp. Nu är Landshöfdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden Gustaf Adolph Lagerfeldt ägare af honom.

4. Ånestad, Häradshöfdinge-Boställe; är belägit en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman Krono. Thertil äro 14 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng, någorlunda tilräckeligit Mulbete, litet Gran-Skog uti en Hage, och 2 Torp.

5. Berga ligger uti Hanekinds Härad och består af ett halft Krono-Hemman, som Konung JOHAN then Tredje then 8 Maji 1590 gifwit Dom-Probstarne, såsom Kyrkoherdar wid Församlingen, til Prestegårds Stom, hwilket Hertig JOHAN år 1617 confirmerade.

6. Böksta är anslagit til Capellans-Boställe, och ligger 3 ottondedels mil ifrån Staden uti Bankekinds Härad. Bostället består af ett halft Krono-Hemman med 8 tunnors Utsäde, swag Äng och Mulbete. Som sagt är, så bor Capellan ständigt i Staden, och befullmäktigades Carl Höijer then 1 Maji 1744 at wara Comminister wid Församlingen.

5. WIST.

Til Reformations-tiden har Pastoratet waret Præbenda under ett Canonicat i Linköping, men sedan Consistorielt, och är thet nu under Jure Patronatus. Af gamla Handlingar har man funnit, at Kyrkan uti fordna tider blifwit kallad Husaby Wist och Wistbo så wäl som Wist: och thorde Kyrkan fått sitt [ 298 ]namn af thet wid henne belägna Capellans-Boställe Wistbo eller Wijtasbo: hwilket åter kan hafwa fått sitt namn af en wid namn Wista[37], eller som nu brukeligit är at säga Waste, then ther förmodeligen warit Hemmanets förste Upodlare och brukare. Kyrkons fordna structur tycktes medgifwa, at hon warit funderad uti thet 12:e Seculo, men oaktadt thet, at hon warit tid efter annan trenne gånger tilbyggd, war hon dock ej rumlig nog år 1745 åt Församlingen, tå hon then 6 Maji til grunden nederbröts, och en ståtelig Ny Kyrka, med Herrskapernas bekostnad, utan at Allmogen bidrog ett enda Dagswerke eller annat thertil, blef upbygd; hwarigenom Herrskaperne i Soknen förwärfade sig alternative Jus Patronatus uti Församlingen: och blef Kyrko-byggnaden fullbordad til then 13 Sept., tå första gången Gudstjenst hölts uti Kyrkon. Hon står på Krono grund, en mil ifrån Linköping, hållandes nu uti längden 49 och en half aln, och uti bredden 20 och en fjerdedels aln. Altartaflan består af ett på duk konstigt måladt stycke om Christi korssfästelse, som inneslutes af förgyldt Bildthuggare-Arbete; och är hon förärad til Kyrkon år 1748 af Grefwinnan Christina Törnflycht, Öfwerste Marskalken, Gref Carl Pipers, Änke-Grefwinna. Prädikstolen af wacker Marmor med bilder, är förärad år 1648 af Friherrinnan Christina Sophia Stenbock, som ägt Cancellie-Rådet Pær Nilsson (Natt och Dag) til Säby: och oaktadt Himmelen öfwer Prädikstolen är gjord af trä, så är han dock så wäl träffad i målningen, at han synes wara af samma slags marmor, som Prädikstolen. Orgelwerket om 11 stämmor med Pedal, [ 299 ]är ganska wäl beprydt med Bildthuggare-Arbete och thet Lewenhauptiska samt Cederhielmska Wapnen, och til Kyrkon förärad år 1746, i testamente efter Præsidenten, Baron Germund Cederhielm, af thes Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt. Taket i Kyrkon är öfwer alt utziradt med wackra målningar, såsom om then Guddomeliga Treenigheten, Christi Födelse, Dop, Bön, Frestelse af djefwulen, och then yttersta domen. Kyrkons Skrud är både ansenlig och dyrbar, och theribland en Kalk ifrån Påwetiden med Munkstyls-skrift omkring foten, så lydande: Vist curatus frater Carolus Casten Vasten. hæc procuravit de dono Dei, orate pro eo. Anna Domini MCDXVI. Uti Choret är Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie, Anders Styfwert til Stafsäter, begrafwen, och tages nu hans Grafsten bortt, i hwars ställe en annan af Marmor lägges, med Lagmannens öfwer ÖsterGötland Daniel Sparrskölds, och hans Frus, Grefwinnan Hedvig Sophia Spens namn uppå. Thes förutan är ännu en Graf i Choret, som altid lydt och ännu lyder til Säby Säteri. År 1745, tå Kyrkan byggdes, upmurades äfwen en Graf på stora gången til Sturefors Säteri. Til Kyrkons utwärtes prydnad och anseende bidrager mycket thes Torn, som wäl stådt förrut wid gamla Kyrkon, men blef wid samma tilfälle, tå then nya byggdes, til en del nedtagit, förhögdt och förbättradt, så at Kyrkons 3 Klockor tå flyttades tit up utur Trästapeln. På then största Klockan står Gref Ture Oxenstiernas och Grefwinnan Beata Leijonhufuds namn och wapn med årtalet 1669, och nederst omkring. Laudate Dominum in Cymbalis, in Cymbalis bene sonantibus. Then mellersta har följande påskrift å ena sidan: Hedvig Spens til Stafsäter år 1747, och å andra sidon står:

[ 300 ]

Thet menar jag så tidt jag ljuder,
Kom hör och gjör hwad HErren bjuder.
O HErre låt så ordet höras,
At hjertat må til bättring föras. Es. 2:5.

På Lill-Klockan läses:

Ego campana nunquam denuncio vana,
Dum trahor audite voco vos ad gaudia vitæ.

A:o 1669.

Soknen bebos af 1200 Personer, och består af 49 18 Hemman, bland hwilka 6 12 äro Skatte, 3 14 Krono, 25 34 Frälse, 12 58 Frälse-Säteri, och ett Hemman Prestegården. Uti längden håller hon en och en half, och uti bredden 3 fjerdedels mil, gräntsandes i Öster til Swinstad och Grebo, i Söder til Åtwed och Wårdnäs, i Wäster til Skeda, och i Norr til Slaka och S:t Lars. Insjöar äro här Rängen eller Säby-sjön och Erlången eller Sturefors-sjön, och fångas uti them Gäddor, Abborar, Mörter, Braxnar, Ålar, Rudor, Aspar, Laxar, Idar, Sarfwar, Lakar, Norsar och Girssar. Genom Soknen flyter Ån Stång, som faller i Roxen nedan för Linköping, och äro så wäl Mjöl- som Såg-Qwarnar inrättade wid thensamma. Skog är här ganska litet til Hemmanen, äfwenledes små Utsäden uti Lera, Dungjord och Sand, som dock är tämmeligen bördig; Äng och Mulbete är här ock knappt nog. Uti Långnäs Hage, som är Torp under Säby Säteri, ses en ödelagd Koppar-Grufwa, som, efter berättelse, i fordna tider gifwit nog Koppar och lydt til Åtweds Bergslag. Grufwan är nu med Gyttja och Watn upfyld, och mäst af Björk och Wide öfwerwuxen, dock synes öpningen til henne wara 30 alnar bred, och räckes icke bottnen med längsta Hummelstång. Mellan Cedersberg och Säby äro Sandåsar, som likna Förswarswerk, och [ 301 ]wid them ett Kärr, som bär namn af Garpekärr; om hwilket berättas, at thet fått sitt namn efter Garpar eller Tyskar, som här i urminnes tider blifwit slagne och omkommit uti Kärret. I sednare tider har man ock funnit uti Kärret Hufwudskallar och menniskioben, samt hästskor, hwilket bär wittne om Slaget. Märkwerdige Fastigheter äro i Soknen:

1. Sæby, som är gammalt Frälse-Säteri, och ligger en half mil ifrån Kyrkon. Säteriets Caracters-Byggning är af sten, en Flygel-byggningarne af trä, och består Säteriet af ett Hemman, hwarunder Biärta af ett helt, Landamäre af ett halft Hemman äro afhyste; förutan Höfwetorp af fem, och Cedersberg af 7 ottondedels Hemman gammalt Frälse-Säteri, som förr hetat Djursberg: så at hela Säteriet nu utgjör 8 och 3 ottondedels Hemman. Thertil äro 60 tunnors Utsäde, 800 lass Hö, nog Mulbete, ansenlig Skog, godt Fiske, wacker Trägård med Orangeri, god Humlegård, Djurgård med några Dåfhjortar, Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Stål-Qwarn, som går med watn, en Såg-Qwarn, och en Kniphammare, hwilken på Cedersbergs Frälse-ägor inrättades år 1736 med Kongl. Bergs-Collegii samtycke af then 9 Martii samma år: tå ock bewiljades, at få bygga en Tak- och Spiellplåts-Hammare med 2 Härdar på Frälse-Hemmanets Skältorps ägor. På Säteris ägorna äro ock 30 rå och rörs Torp, och lyda under Säteriet 13 och 3 fjerdedels hela Bonde-Hemman. Til år 1386, tå RiksDrottsen, Riks-Rådet och ÖstGötha Lagmannen Bo Jonson Grip, som i sin tid war myndigare än sjelfwa Konung ALBRECHT[38], then 20 Augusti dödde; hade han sitt rätta hemwist på Säby, hwilket [ 302 ]tå warit byggdt på en Holma uti Sjön Rängen, en half fjerdedels mil ifrån thet ställe, hwarest Säteriet nu står. På Holmen ses ännu rudera efter källare och stenfoten af 2 och en half alns tjocker mur, samt theromkring äple- och päron-trän, som bära bättre och mera wälsmakande frucht än andre wildt wäxande trän, förutan winbärs och stickelbärs-buskar. Holmen kallas ock Bos-Holmen, och är han i längden allenast 135, och i bredden 62 alnar, alt öfwerwäxt med Ek, Gran, Hassel, Gåld, Al, Walbiörk, Try, Törn och Widebuskar. Wid pass 400 alnar Norr ut, gent emot nyssnämnda Holme, står uti en Äng, Qwarnängen kallad af then wid Holmen förr stående Qwarnen, en stor Gråsten, som kallas Bos-sten, och är til sin form icke olik en stol. Thes högd öfwer jordskorpan är 3 och en fjerdedels aln, til sätet ifrån jorden 2 och en half aln och något mer, bredden på sätet en aln, och sätets djuphet 3 fjerdedels aln. Wid stenen stå nu twänne stora Ekar, som dock uti Bo Jonsons tid icke lärer warit ther: och synes, som han suttit på stenen, tå han haft Landtstämma; emedan stenen ännu omgjärdas med små stenar, inom hwilka Allmogen icke fått träda. Hwilka som ägt Säby tid efter annan til år 1600, wet man icke at berätta; men år 1613 dödde här Nils Nilsson (Natt och Dag), och possiderades Säby therefter af Sonen Pær Nilsson; som år 1612 warit Hertig JOHANS Cancellie-Råd, och sedermera af thennes Son, Öfwerste-Lieutenanten Carl Pærsson. Sidst har Præsidenten i Götha Hoff-Rätt, Baron Germund Cederhielm, som dödde år 1741 på sitt 80 ålders år, rådt om Säby med the therunder afhyste Hemman; hwilket nu alt innehafwes af thes Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt, såsom Morgongåfve-Gods.

[ 303 ]2. Sturefors ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkon, och består af ett Hemman, hwarunder Brysstorp af ett helt, Tägneby af ett och ett fjerdedels, och Sjöwalla af ett helt Hemman äro afhyste, så at Sturefors Frälse-Säteri nu består af 4 och ett fjerdedels Hemman. Säteriets byggnad är af sten, hwartil Öfwer-intendenten, sedermera Kongl. Rådet och Öfwerste-Marksalken Gref Nicodemus Tessin gjort afritning år 1704, och med Löfstad präktigast af alla uti ÖsterGötland. Til thes utseende ses thet aftagit uti Kongl. Råd. Gref. Eric Dahlbergs Svec. Antiq. & Hod. Förmånerne bestå uti 40 tunnors Utsäde, ansenlig Äng, Mulbete, Skog och Fiske, kostelig Trägård med stort Orangerie, som är then präktigaste här å orten, och wärd at åskådas. En Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, en Såg-Qwarn, ett Tegelbruk, skön Humlegård, 20 underlydande Bonde-Hemman, förutan 17 och ett halft Hemman, hwars Åboer bådas wid wissa tilfällen på Dagswerken, 23 rå och rörs Torp, och 2 andre Dagswerks-Torp lyda härunder. Af ålder har Sturefors hetat Forsa, men sedan Riks-Rådet Ture Nilsson Bielke fick Forsa med sin Fru Margaretha Sture, sidst uti 16:de Seculo, byggde han Forsa til Säteri; hwilket therefter en långan tid kallades ymsom Sturefors efter Frun, Turefors efter honom, samt Forsa efter gammalt: och bekom R. R. RiksDrotts. Baron Gabriel Gustavsson Oxenstierna Sturefors med förenämnde Herres Dotter Mærta Bielke. Efter theras död tilföll thet Sonen Baron och Öfwersten Ture Oxenstierna, och therefter thennes Dotter Catharina Oxenstierna, som blef gift med Carl Pærsson (Natt och Dag) til Säby. Sidst ägde Kongl. Råd. och Öfwerste Marskalken Gref Carl Piper, och så hans Änke-Fru, Grefwinnan Christina Törnflycht [ 304 ]Sturefors; hwaraf nu theras Dotter-Son, Hoff-Marskalken och Riddaren af Nordstjerne-Orden, Gref Nils Eric Bielke är ägare.

3. Stafsäter, hwaraf en del förr hetat Stuwartsäter, består af 2 och 3 fjerdedels Hemman Frälse- och berustadt Skatte-Säteri, N. 1 wid Wifolka Compagnie. Säteriet ligger en half mil ifrån Kyrkon, och har 15 tunnors Utsäde, 400 lass Hö, nog Mulbete, härlig Skog, litet Fiske, wacker Humlegård, ett halft rå och rörs Hemman, och 8 och ett f fjerdedels underlydande Frälse-Hemman, som bebos af 23 Bönder, 10 rå och rörs Dagswerks-Torp, och 2 Torp på Bonde-Hemmans ägorna. Från begynnelsen af thet 17 Seculo ägde Öfwersten Anders Stuart Säteriet alt intil år 1640, och hans Son Johan Adolph Stuart til år 1667. Therefter blef Riks-Skattmästaren Baron Gustav Bonde ägare theraf, och efter honom hans Måg, Kongl. Rådet och Præsidenten Gref Jacob Spens. Efter hans död tilföll thet Dottern Hedvig Christina Spens, som war gift med Lagmannen Daniel Sparrsköld: och är thet nu uti arf tilfallit theras Dotter-Dotter, som är Vice-Amiralens, Landshöfdingens och Riddarens af Swerds-Orden, Gref Didr. Hen. Taubes Dotter.

4. Styfwinge är Cornetts-Boställe til Majorens Compagnie. Bostället ligger icke långt ifrån Kyrkon, och består af 3 fjerdedels Krono-Hemman med 21 och en half tunnos Utsäde, 45 och ett halft lass Äng, nödtorftig Skog, 4 Hagar til 30 Kor, och Humlegård til 120 stänger.

5. Kyrkoherdans Boställe, förr Ræftomta kalladt, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon, och har 16 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, litet Mulbete, föga Skog, Fiske uti Ån, och 2 Torp. M. Petrus Enevald har wårdat Församlingen altsedan år 1727.

[ 305 ]6. Capellans-Bostället Wist, af ett halft Krono-Hemman, wid Kyrkon belägit, har 6 tunnors Utsäde, någorlunda tilräckelig Äng, knappt Mulbete, ringa Skog, och litet Fiske uti Ån. År 1738 tilträdde Johan Kinblom Capellans-beställningen.


  1. Uti thetta Fögderiets beskrifning äro Hemmantalen utsatte efter 1755 års Jordebok.
  2. Uti thes Wapn ses en sittjande Björn i silfwer-fält.
  3. Orsaken til dylike Slott på obeqwäma ställen anlagde skal hafwa warit, at Adeln eller Knapar i fordna tider, och ännu år 1225, fördt sins emellan Krig om en Äng, en Åker, en Skogspark eller annan förment rättighet; tå the på högderne uti sine Slott, och theras underhafwande uti giorde Borgar på backar under fejde-tiden haft sin säkerhet. Ganska många sådane Borgar, som äro här och ther uppe i Lands-Orterne, äro förmodeligen, ock för slika oroligheter skul Grannar emellan, giorde och tilkomne.
  4. Se v. Dalins S. R. H. p. 1. C. 6. pag. 183 in notis.
  5. Se Petter Dikmans gamla kyrko-Handlingar pag. 18
  6. Hon trädde i andra Giftet med Landshöfdingen öfwer Öster Norrland, Stellan Mörner til Högsäter och Ulstorp 2c. och dödde år 1634.
  7. Conf. von Dalins S. R. H. P. 1. C. 6. p. 187.
  8. Prädikan, som hölts wid Inwigningen, är tryckt i Linköping, och bak efter Prädikan införd en berättelse om hela kostnaden med Kyrko-byggnaden.
  9. Se M. Joh. Göransons Runstens-Bok pag. 242 N. 854.
  10. Se M. Göransons Runstens-Bok pag. 242. N. 855.
  11. Se M. Göransons R. B. p. 236. N. 832.
  12. En man, som, wid pass år 1642, slagit en Karl ihjäl, och lagt honom uti ett sten-kar under then så kallade Wårdsbergs bro, har en Sommar-dag kommit något i tid til Kyrkan, och at afbida Gudstjenstens början, lagt sig neder på Kyrkogården, ther han somnat, och i sömnen sagt: Jag undrar om Karlen är til, som jag slog ihjäl och lade under bron. Thetta hans yttrande gaf the närsittjande, som hörde thet, anledning at se och fråga efter omständigheterne, tå the funno Karlen, hwarpå Drömmaren bekände sitt brott och led sitt wälförtjenta dödstraff.
    År 1694, tå Börje i Orminge, som warit ganska swett och warm, satt sina fötter uti en källa at swalka sig, har han strax blifwit död, hwilket kan tjena andra oförsicktiga Menniskior til warning.
  13. Thenne Mannen har warit här Kyrkoherde ifrån år 1574, och är äfwen ett exempel, at en Tysk tilträdt en Swensk Församling.
  14. Se von Dalins S. R. H. P. 1. pag. 3.
  15. Exempel på dylika oförmultnade Lik har man sedt uti Åbo Dom-kyrko, och uti Romfertuna Sokn-Kyrko i Wästmanland, samt uti Torno Stad. (Se Wästmanlands Beskrifning pag. 280.)
  16. Wid Åskans brakande har ett Åskewäder slagit in i Tornet och länge hwirflat omkring, hwilket gifwit Gåssen Anders Andersson i Klestad anledning, at af nyfikenhet springa up i tornet. Thenna hans nyfikenhet lyckades ej bättre, än at han wid sin upkomst i Tornet af wädret blef gripen och förd ut igenom tornluckan på Kyrkotaket, hwarifrån han nedfallit på Kyrkogården. Och änskönt han något på armar och kropp af Åskan blifwit swedd, samt tagit en ansenlig stöt wid fallet ifrån Kyrkotaket, som är tämmeligen högt; så blef han dock efter 14 dagars sängliggande restituerad, och lefwer ännu thenna dag. Samma gång slog Åskan ock ned Spån af Tornet på Södra sidon; dock itändes thet icke, hwarom kan läsas Biskopens, Doct. And. Ol. Rhyzelii Brontologia pag. 107.
  17. Se von Dalins S. R. H. P. 1. p. 153, om Ättestupor.
  18. Se von Dalins S. R. H. P. II. pag 623.
  19. Se M. Göransons Runstens-Bok pag. 239. N. 842.
  20. Idem pag. 239. N. 843.
  21. Han war Konung AMUNDS Broder, och är stenen uprest för år 760, tå Kon. AMUND olyckeligen ändade sitt lif i Wästmanneland. (Se v. Dalins S. R. H. P. 1. pag. 394 och 397.
  22. Se M. Görans. Runst. B. p. 240. N. 844.
  23. Se M. Göransons Runst. Bok, p. 240. N. 845.
  24. Idem. p. 240. N. 846.
  25. Idem. p. 240. N. 847.
  26. Ide p. 241. N. 848.
  27. Cfr. Testament. Chatarinæ Reginæ d. Anno 1253. 3 Id. Junii, in Act. Lit. Upsal. Anno 1735, et v. Dalins S. R. H. P. II. p. 217.
  28. Tegel, P. II. p. 158.
  29. Se M. Göransons Runstens-Bok pag. 241. N. 849.
  30. På Stenen stå wäl autan. ar., so är swårt at finna mening uti, och lärer näppeligen tydas annorlunda än gissningswis; jag lägger therföre bägge orden tilsamman, som Runeristaren åtskildt, hwilket ofta skedt hos the Gamle, och läser autanar, utländning, i tanka at ordet kommer af Ulphilanska utana, extra, Marc. 8:23.
  31. Af Hedenhös theraf så kalladt, at ÖstGötherne therwid på then så mycket gätna Malmen, haft sin årliga Leding, thet är, Sammankomst, Sättning och Utredning, at draga i fält emot Riksens fiender, eller eljest följa sina Konungar i Härnad.
  32. Se von Dalins S. R. H. P. II. pag. 77.
  33. Uti Wapnet förer han en Ryttare til Häst, som oförfärad wil rida in uti en brinnande eldslåga, och öfwer hjelmen afbildas en half Häst.
  34. Se M. Göransons Runst. B. N. 850. p. 241.
  35. Hwad Titir. Arda Gudr. är, kan icke med wisshet sägas, och thorde Ila. Titrir. wara ett ord, som bemärker rummet, ther Tuke blef dräpen: men Arda. Gudr. betyder ganska goder, äfwen som harda Guden tydes ganska god, och ej Guden Odin, som Sal. Prof. Werelius hållit före.
  36. Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 604.
  37. På Runa-Skriften här frammanföre, pag. 283. ser man thet fordom brukliga namnet Vista.
  38. Se von Dalins S. R. H. P. II. p. 571 och 573.