Hoppa till innehållet

Psalmodikon/Läsning från Taflan.

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Ett ord om rösten och dess wård.
Psalmodikon
av Johan Dillner

Läsning från Taflan.
De öfriga interwallerna i Doriska Tonarten.  →


[ 253 ]

Läsning från Taflan.

Denna öfning föregår och åtföljer sångöfningen. Den bör icke uppgifwas förr, än alla begrepp, hwilka en saker sång förutsätter och kräfwer, äro hos ungdomen bragta till full reda och klarhet, så att de ligga till hands och finnas utan all swårighet wid sången från zifferskriften. Detta winnes säkrast och snarast, i anseende till sakens beskaffenhet af blott form, genom frågor, enligt bruket i wexelskolor. Här utföras några, och till en del de wigtigaste, såsom anledning för läraren. För honom blir icke swårt, när behof röjer sig, att föröka deras antal, sedan dessa äro genomgångna, äfwen om före bekantskapen med denna uppsats, tonläran warit honom alldeles okänd.

1. Hwad är en skala? En följd af åtta närbelägna toner i twå halfwa och fem hela tonsteg, hwarwid den sista tonen alltid är densamma, som den första, men i en annan octav.

Anm. Detta förhållande må nu uppwisas i de sex Kyrkotonernas skalor, hwartill hörer den kunskapen, att en half ton, å skoltaflan, har rummet näst intill, eller andra rummet, och en hel ton tredje rummet, efter ett mellanrum, som är tomt, samt att halftonernas läge är olika i olika skalor. En skala är ingenting annat, än tonartens schema. Den enkla föreställningen derom fattar ett barn wid sången deraf.

2. Hwarföre blifwa tonstegen i skalan blott sju, då tonerna likwäl äro åtta? Derföre att skalans första ton afgår, emedan till den icke stiges från någon föregående ton.

3. Huru många äro kyrkotonarterna? Sex.

4. Huru kallas de? Första kyrkotonarten Dorisk, den andra Frygisk, den tredje Lydisk, den fjerde Mixolydisk, den femte Aeolisk, den sjette Jonisk.

5. Hwarpå skiljer man lättast alla dessa tonarter ifrån hwarandra? På halftonernas läge i deras skalor.

[ 254 ]6. Hwarest är halftonernas läge i Doriska tonarten? Emellan andra och tredje, samt sjette och sjunde tonen [1].

7. Hwarest är halftonernas läge i Frygiska tonarten? Emellan första och andra, samt femte och sjette tonen.

8. Hwarest är halftonarternas läge i Lydiska tonarten? Emellan fjerde och femte, samt sjunde och åttonde tonen.

9. Hwarest är halftonernass läge i Mixolydiska tonarten? Emellan tredje och fjerde, samt sjette och sjunde tonen.

10. Hwarest är halftonernas läge i Aeoliska tonarten? Emellan andra och tredje, samt femte och sjettet tonen.

11. Hwarest är halftonernas läge i Joniska tonarten? Emellan tredje och fjerde, samt sjunde och åttonde tonen.

12. Finnas icke flere, än dessa sex tonarter? Man antar ännu twenne under namn af Dur och Moll [2], men för sången af kyrkopsalmernas melodier anse wi Dur, såsom Jonisk tonart, och Moll, som Aeolisk.

13. Hwad betyder ziffran 1? Första tonen i tonartens skala. 14. Hwad 2? Andra tonen. 15. Hwad 3? Tredje tonen. 16. Hwad 4? Fjerde tonen. 17. Hwad 5? Femte tonen. 18. Hwad 6? Sjette tonen. 19. Hwad 7? Sjunde tonen. 20. Hwad 8? Åttonde tonen.

21. Huru kan man i allmänhet och i hänseende till kyrkotonarternas skalor indela dessa åtta toner? I twenne slag, oföränderlige, och föränderlige, hwilka hwardera äro fyra till antalet.

[ 255 ]22. Hwilka äro de fyra oföränderlige? Första, fjerde, femte och åttonde tonen, hwilka i alla sex tonarterna äro de samma, dock med ett undantag för fjerde tonen allena, som i Lydiska tonarten är olika och en half ton högre.

23. Hwilka äro de fyra föränderliga? Andra, tredje, sjette och sjunde tonen, hwilka äro olika i olika skalor.

24. Är hwar och en af dessa toner, under samma namn, af mer än ett slag? Ja, af twenne.

25. Huru utmärkas och åtskiljas dessa? Med binamn af rena och öfwerstigande, små och stora.

26. Hwilka toner kallas rena eller öfwerstigande? Den första, fjerde och femte.

27. Hwilken är skillnaden emellan ren och öfwerstigande ton? Den öfwerstigande tonen är en half ton högre [3], än den rena, och den rena således en half ton lägre än den öfwerstigande.

28. Huru tecknas detta för ögat? Ren ton har intet tecken före sin nummer, men öfwerstigande ett snedt kors.

29. Huru kallar man detta kors? Gånger [4], efter bruket i räkenkonsten.

30. Hwarest förekomma första, fjerde och femte tonen öfwerstigande? I skalorna förekommer endast fjerde tonen öfwerstigande i Lydiska tonarten allena, men i psalmerna, särdeles af sjette kyrkotonen, förekommer ofta, så wäl den fjerde, som första och femte tonen öfwerstigande.

Anm. Detta finnes med smärre ziffror utmärkt på taflan, i dessa toners rum å den zifferrad, som innehåller skalan af sjette kyrkotonen.

[ 256 ]31. Hwilka toner kallas små och stora? Andra, tredje, sjette och sjunde tonen.

32. Hwilken är skilnaden emellan liten och stor ton? Den stora tonen är en half ton högre, än den lilla, och den lilla således en half ton lägre, än den stora.

33. Huru tecknas detta för ögat? Att tonen är liten tecknas med ett streck före dess nummer, att den är stor med ett upprätt kors före densamma.

34. Huru kallas dessa tecken för korthet i talet? Minus och plus, enligt bruket i räkenkonsten.

35. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Doriska tonarten? Andra och sjette tonen stora, tredje och sjunde tonen små.

36. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Frygiska tonarten? Alla små.

37. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Lydiska tonarten? Alla stora.

38. Hwilken egenhet utmärker den Lydiska tonarten? Öfwerstigande fjerde ton.

39. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Mixolydiska tonarten? Andra, tredje och sjette tonen stora, men den sjunde liten.

40. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Aeoliska tonarten? Andra tonen stor, men tredje, sjette och sjunde tonen små.

41. Af hwilken höjd äro de föränderliga tonerna i Joniska tonarten? Alla stora.

Anm. Allt detta finnes å taflan utmärkt till höger, der tonarternas företeckning är utförd.

Tillfälliga anmärkningar kunna här göras, angående tonarterna, till hjelp för minnet genom begreppet.

Doriska, Frygiska och Joniska skalorna kunna delas i twenne, sjelfständigt betraktade, likljudande hälfter af fyra toner hwardera, inom hwilka tonförhållandet är detsamma. Ifrån och med den första tonen till och med den fjerde är, i dessa skalor, tonförhållandet detsamma, som ifrån och med den femte tonen till och med den åttonde.

Dessa trenne skalor äro egne och sjelfständige, de öfrige af dem sammansatte.

[ 257 ]Lydiska skalans första hälft är wäl egen genom sin förhöjda fjerde ton, men den sednare hälften är Jonisk.

Mixolydiska skalans första hälft är Jonisk, den sednare Dorisk.

Aeoliska skalans första hälft är Dorisk, den sednare Frygisk.

42. [5] Hwad betyder bokstafwen, som i boken finnes tecknad öfwer hwarje psalm? Psalmens tonhöjd, i hwilken den efter choralboken spelas å orgelwerket.

43. Hwad utmärker den, efter bokstafwen, öfwer hwarje psalm befintliga zifferteckning? Tonarten, hwarur psalmen går.

44. Hwad innebär denna företeckning för sången? Att alla i psalmen förekommande, toner äro stora eller små, enligt företeckningen, som utwisar tonarten.

45. Har detta intet undantag? Jo, men när sådant inträffar, finnes det i psalmen med särskilt tecken utmärkt.

46. Gäller ett sådant tecken till undantag för alla sedan i psalmen förekommande toner af samma nummer? Nej; det gäller endast i den takt det står.

47. Hwad är en Tetrachord? En följd af fyra närbelägna toner.

48. Huru många äro Tetrachorderna? Fyra.

49. Huru kallas de? 1 Doriska Tetrachorden, 2 Frygiska Tetrachorden, 3 Lydiska Tetrachorden, 4 Joniska Tetrachorden.

Anm. Här bemärktes, såsom exempel, de fyra första tonerna i skalorna af samma namn.

50. Hwilken är tonhöjden i Doriska Tetrachorden? Andra tonen stor, den tredje liten.

51. Hwilken är tonhöjden i Frygiska Tetrachorden? Både andra och tredje tonen liten.

52. Hwilken är tonhöjden i Lydiska Tetrachorden? Andra och tredje tonen stor, och den fjerde öfwerstigande.

[ 258 ]53. Hwilken är tonhöjden i Joniska Tetrachorden? Andra och tredje tonen stor.

54. Finnas de fyra tetrachorderna i alla skalor? Ja, i alla skalor, men merändels wid olika tonhöjd i hwar och en.

55. Hwad betyda bokstäfwerna D, Fr., L, J öfwer skalornas tonnummer? De äro begynnelse-bokstäfwerna af hwarje tetrachords namn, och utmärka tetrachorderna och deras läge i skalan. När man ifrån och med den öfwerskrifna tonnummern går fyra tonnummer fram åt höger, så erhåller man den tetrachord , som öfwerskriften utwisar.

56. Hwilket är Tetrachordernas läge i Doriska skalan? Första tetrachorden Dorisk, andra tetrachorden Frygisk, tredje tetrachorden Lydisk, fjerde tetrachorden Jonisk, femte tetrachorden Dorisk, sjette tetrachorden Frygisk, sjunde tetrachorden Jonisk.

57. Uppnämn samma tetrachordet på en gång: Första och femte tetrachorden Dorisk, andra och sjette tetrachorden Frygisk, tredje tetrachorden Lydisk, fjerde och sjunde tetrachorden Jonisk.

58. Hwilket är tetrachordernas läge i Frygiska skalan? Första och femte tetrachorden Frygisk, andra Lydisk, tredje och sjette Jonisk, fjerde och sjunde Dorisk.

59. Hwilket är tetrachordernas läge i Lydiska skalan? Första tetrachorden Lydisk, andra och femte Jonisk, tredje och sjette Dorisk, fjerde och sjunde Frygisk.

60. Hwilket är tetrachordernas läge i Mixolydiska skalan? Första och fjerde tetrachorden Jonisk, andra och femte Dorisk, tredje och sjette Frygisk, sjunde Lydisk.

61. Hwilket är tetrachordernas läge i Aeoliska skalan? Första och fjerde tetrachorden Dorisk, andra och femte Frygisk, tredje och sjunde Jonisk, jsette Lydisk.

62. Hwilket är tetrachordernas läge i Joniska skalan? Första och femte tetrachorden Jonisk, andra och sjette Dorisk, tredje och sjunde Frygisk, fjerde Lydisk.

63. Hwad nytta har man af kännedomen om tetrachordernas? De gifwa tonsinnet hwilopunkter inom skalan; de förklara nöjaktigt sällsamheten af likljudande tonföljder i melodier af olika skalor; de lätta inlärandet af psalmernas melodier, som, icke sällan, utan kännedom af tetrachorderna förekomma sinnet oförklarlige; ty tetrachor[ 259 ]derna äro wanligen, närmare är skalan, grunden för tonfall och modulationer: med ett ord, de lätta, förklara, förkorta och förenkla sångöfningen.

Anm. Detta kan ej en begynnare fatta, hwarföre denna fråga, om man så will, må förbigås. Framdeles, wid sången af psalmerna, förklarar det sig sjelf. Det är genom tetrachordernas kännedom, som alla tonarten för drat sammasmälta till en enda, utan förwitting af någon, eller förblandning af den ena med den andra.

64. Hwad betyder ordet interwall? Mellanrymd.

65. I hwilket hänseende kalals tonerna interwaller? Interwall kallas hwarje ton med hänsigt till dess afstånd från en annan.

Anm. Skillnaden i betydelse emellan benämningen af ton och interwall är den, att tonerna räknas från tonartens första ton, men interwallen från hwilken ton, som helst. Derföre kan, efter språkbruket, en ton anses som interwall, men icke en interwall, som ton, nemligen i ordningsbegreppet.

66. Huru räknar man detta afstånd? Icke efter tonstegen, utan efter tonerna sjelfwa, från och med den första, till och med den sista.

Anm. Derföre är 2, eller andra tonen i skalan, icke första interwallen, från 1 eller första tonen, utan den andra interwallen, 3 icke den andra utan den tredje interwallen o. s. w.

67. Huru många äro interwallerna? Åtta.

Anm. I profana sången antagas flere. För sång af psalmen är deras kännedom öfwerflödig.

68. Huru benämnas de? Primen, den första, Secunden, den andra, Terzen, den tredje, Quarten, den fjerde, Quinten, den femte, Sexten, den sjette, Septiman, den sjunde, Octaven, den åttonde.

69. Äro interwallerna, likasom tonerna, under samma namn, flere och af olika tonhöjd? Ja.

70. Huru kallas de, som förekomma i kyrkosången? Rena och öfwerstigande, stora och små, samt en förminskad.

71. Uppräkna, med utmärkelse af olika tonhöjd, de wanligaste interwaller, som förekomma i wår kyrkosång? Rena primen, öfwerstigande primen; Lilla secunden, stora secunden; Lilla terzen, stora terzen; Rena qwarten, öfwerstigande quarten; Förminskade quinten, rena quinten, öfwerstigande quinten; Lilla sexten, stora sexten; Lilla septiman, stora septiman; Rena octaven.

[ 260 ]Anm. Wid öfningen af interwallerna är i synnerhet af högsta wigt, att swaren distinct åskådas å taflan. Förminskade quinten finnes det icke utmärkt, men kan af läraren ur någon skala uppwisas t. ex. + 4 8 i Lydiska skalan.

72. Hwilket rum innehar en ren prim å skoltaflan? Första rummet.

73. Hwilket rum innehar en öfwerstigande prim? Rummet näst intill, eller andra rummet.

74. Hwilket rum innehar en liten secund? Andra rummet.

75. Hwilket rum innehar en stor secund? Tredje rummet, och har således ett mellanrum.

76. Hwilket rum innehar en liten terz? Fjerde rummet och har således twå mellanrum.

77. Hwilket rum innehar en stor terz? Fjerde rummet, och har således tre mellanrum.

78. Hwilket rum innehar en ren quart? Sjette rummet, och har således fyra mellanrum.

79. Hwilket rum innehar en öfwerstigande quart? Sjunde rummet, och har således fem mellanrum.

80. Hwilket rum innehar en förminskad quint? Sjunde rummet, och har således fem mellanrum.

81. När rummen äro desamma, hwar skiljer då en förminskad quint från en öfwerstigande quart? Förminskad quint är i räkningen af interwallernas nummer alltid en femte, och öfwerstigande quart en fjerde.

82. Hwilket rum innehar en ren quint? Åttonde rummet, och har således sex mellanrum.

83. Hwilken är orsaken till detta afstånd, å skoltaflan, interwallerna emellan? Dess indelning i halfwa toner.

84. Hwad är första tonen i hwar och en skala, betracktad som interwall? En ren prim.

Anm. Såsom sjelfständig utgångspunct och begynnelseton, till hwilken alla andra skalans toner hänföras.

85. Hwilken interwall är andra tonen i Doriska Tonarten? En stor secund. 86. Än tredje tonen? En liten terz. 87. Fjerde tonen? En ren quart. 88. Femte tonen? En ren quint. 89. Sjette tonen? En stor sext. 90. Sjunde tonen? En liten septima.

91. Hwilken interwall är andra tonen i Frygiska Tonarten? En liten secund. 92. Än tredje tonen? En [ 261 ]liten terz. 93. Fjerde tonen? Ren quart. 94. Femte tonen? Ren quint. 95. Sjette tonen? Liten sext. 96. Sjunde tonen? Liten septima.

97. Hwilken interwall är andra tonen i Lydiska tonarten? Stor secund. 98. Tredje tonen? Stor terz. 99. Fjerde tonen? Öfwerstigande quart. 100. Femte tonen? Ren quint. 101. Sjette tonen? Stor sext. 102. Sjunde tonen? Stor septima.

103. Hwilken interwall är andra tonen i Mixolydiska Tonarten? En stor secund. 104. Tredje tonen? Stor terz 105. Fjerde tonen? Ren quart. 106. Femte tonen? Ren quint. 107. Sjette tonen? Stor sext. 108. Sjunde tonen? Liten septima.

109. Hwilken interwall är andra tonen i Aeoliska Tonarten? Stor secund. 110. Tredje tonen? Liten terz. 111. Fjerde tonen? Ren quart. 112. Femte tonen? Ren quint. 113. Sjette tonen? Liten sext. 114. Sjunde tonen? Liten septima.

115. Hwilken interwall är andra tonen i Joniska Tonarten? Stor secund. 116. Tredje tonen? Stor terz. 117. Fjerde tonen? Ren quart. 118. Femte tonen? Ren quint. 119. Sjette tonen? Stor sext. 120. Sjunde tonen? Stor septima.

Anm. Octaven är förbigången, emedan den i tonarternas skalor aldrig kan wara annat än ren, och är samma ton, som den första; den förkommer icke heller i melodien af någon psalm annorlunda, än ren.



  1. Det will säga, att tredje tonen är en half ton från den andra, och den andra från den tredje, den sjunde från den sjette, och den sjette från den sjunde. Wid alla dessa öfningar är af högsta wigt att swaren hämtas från taflan eller uppwisas på taflan. Utanläsning duger här till intet, ty den ger icke åskådlighet och begrepp.
  2. Skillnaden emellan Moll och Dur, och deras motswaranade Kyrkotonarter den Aeoliska och Joniska, är den, att de förre, äfwen i melodien, utwika i andra tonhöjder, en annan Moll och Dur, än den första och ursprungliga, hwilket Kyrkotonerna icke tillåta sig. De förstnämde äro i kyrkosången icke annorlunda att anse, än som anomalier af de sistnämde, uppkomna med upptäckten af harmonien.
  3. Uppåt är fram på taflan åt höger, och nedåt tillbaka, åt wenster. Härpå fästes lärjungarnes uppmärksamhet, att de icke förwilla sig i föreställningen. Taflan är indelad i halfwa toner, en spalt för hwar half ton.
  4. Om läraren finner denna benämning förwillande eller sårande för smaken, kan en annan wäljas. Förf. erinrar sig för närwarande ingen bättre. Kors är äfwen plustecknet; i annat fall wore detta ord tjenligare. I sjömansspråket är kryss benämningen på ett dylikt kors, hwaraf säkerligen ordet kryssa har sin härkomst.
  5. De nu förekommande frågor, till och med den 46:te, kunna sparas till dess läsningen af psalmerna begynnes, hwarom längre fram.