Sundhetzens Speghel/Första delen, bok 1

←  Första delen, inledning

Sundhetzens Speghel av Andreas Sparman Första delen, bok 1

Första delen, bok 2  →

Then första Book om Lufften/ och om Lufften i gemeen.

CAP. I.

Först achta och så märck/ at bland the saker alla/
Som ey-naturlighe/ sex tingher man plä kalla/
  Är ingen aff then hoop man mindre mista kan
  Än som then skära lufft/ thet säger iagh försan.
Ens Hierta twijnar bort/ ens Anda moste fehla/
När henne wägrat blijr uthi wår Kropp at spela.
  Hwad man sigh tagher för/ man ligger eller står/
  Utaff then friska lufft man mäst sitt uphåld får.
Wij taghom maat och drick in uppå wissa tijdher/
Ey saknas thet och stort om någhot öfwerskrijder/
  I arbet/ sömpn och meer/ om man wiss tijdh ey haar/
  Man framdels ther utaff wäl skadha blifwer waar:
Men lufften kunnom wij til en minut ey mista/
Medh mindre Hiertat most försmächta eller brista.
  Om tu och nyttiar then som icke är tigh sund/
  Kan hon omsijder tigh fördärfwa och i grund.
Wij klart thet kunnom see i päst och onda tijdher/
Ehuru gifftet sigh medh lufften fast uthsprijdher:
  Hon ingen skillna gör emellan swagh och starck/
  Ehuru frisk man är/ hon fäller een til marck.
Excess i maat och drick sampt uthi andra stycker/
Så mongen ey i hast från thetta lijfwet rycker
  Alt som förgifftigh lufft/ när hon och osund är
  I annor qualitet; see ther om witne bär

Pest/ Feber/ Hosta/ Fluss/ sampt andra krämpor flera/
Som öfwer Länder heel plä stundom hardt grassera;
  Aff them mång frisk han seer hwad luffzens Element
  Kan swårlig kränckia then som minst haar ther på went.

At Lufften är een aff the Sex oundwijklighe Orsaker/ som wårt Lijff uppehålla/ är wäl at döma ther aff/ at ehuru wäl Maat och Drick tyckes wara the principalste Medlen/ som wåra Kroppar styrckia och uppehålla/ kunne wij doch til een tijdh sådanne umbära/ ther wij Lufftsens Krafft icke til några moment eller Ögnebleck kunna wara föruthan. Hwarföre är ock ingen aff the andra Orsakerne/ som så myckit wåra Kroppar alterera och förwandla kan/ som Lufften. Icke allenast therföre/ at hon aff Lungorne genom inspiration eller Andedrächten blifwer draghen til hiertat/ then lijffachtige Andan ther til at upfriska och wederqwäckia; Uthan ock/ at wij continuerligen theruti swäfwom/ så at hon aff sin subtiligheet genom the förbärgade swettholen sigh innerst i wåra Kroppar intränger/ them förandrandes efter sijna qualiteter: Är hon pwr och frisk/ så upfriskar hon ens Kropp och Sinne; Är hon oreen och förgifftigh/ så gör hon een swårmodigh/ förgifftar ens Blodh och heela Lekamen. Och handlar man om Lufften aldrafrämst för then Orsaken skull/ at hon födher och wederqwäcker thet ädlaste tinget i Menniskian/ som är then lijffachtige Andan; Hafwer hon ock någhon fremmande qualitet medh sigh/ så blifwer ock han först aff henne anfächtat/ sedan medhdelas then Wätskorne ock omsijdher sigh til heela Kropsens Ledemoter uthsprijder.

Lufften är åtskilligh antingen til sin substantz eller qualiteter. Til sin Substantz är hon skär/ subtil eller tiåck: Then subtilige Lufften är tienligast til at hålla them widh Sundheten som theruti lefwa/ gör them ock thess föruthan snälle til at kunna begrijpa the Saker/ som stoor Swårheet medh sigh hafwa. Twärt emot/ så är een tiåck Lufft Sundheten fast skadeligh/ och gör them/ som theruti swäfwa/ tröge och obehendighe. Hwarföre säger ock Plinius om the Garamanter/ at the sällan hinda til sitt fyratijonde Åhr/ effter the ther hafwa een tiåck och oreen Lufft.

Til sina qualiteter, är hon temperat, intemperat eller förgifftadt.

Temperat är then/ i hwilken heeta och köld Fuchtigheet och Torka måtteligh är. Intemperat är hon/ ther som någhon aff thesse förbenämde Qwaliteter stort dominera.

Een heet Lufftz wärckan är/ til at uptända Feber och onaturligh heeta i Kroppen/ hwar aff Torst/ wämjelse til Maat/ wakan/ orooligheet/ etc. förorsakas: Hon försmälter Fuchtigheterne/ förminskar och uthtorkar Kraffterne. Hwarföre säger ock Aristoteles/ at the Morianer och the som boo i Africa icke länge lefwa; i thet/ at theres naturlighe Wärma genom Solennes omåttelighe heeta dissiperat och förflugen blifwer.

Ther emot/ een kall Lufft/ förkyhler/ skadhar Bröstet/ förstoppar Lijfwet/ (hwarföre seer man ock här i the kålla Land/ Qwinfolck som ock aff Naturen äre kalla/ myckit til Förstoppelser wara benägna.) Men är Kölden icke förstoor/ förmeerar hon then inborne Wärmen/ hwarigenom Spijsen bättre blifwer förtärd/ excrementerne uthjagade/ Kropsens starckheet och naturlighe Färga widh macht hållen/ som man hafwer til at see aff thet Folck här i Norden boo.

Een fuchtigh Lufft belader Kroppen medh öfwerflödighe Wätskor/ och disponerar them sedan til corruption: Hwaraff åtskillige slags Febres, Hosta/ Flusser och hwad som aff Flusser sigh förorsaker/ plägar komma. Item/ så gör hon een Menniskia trögh bådhe til Kropp och Sinne.

Torr Lufft förtorkar Lekamen/ förminskar Wätskorne/ förbränner Blodhet/ förstoppar Lifwet/ och gör een magher och waker.

Förgifftigh blifwer Lufften ock offta/ genom särdeles corruptioner, eller ock när några förgifftighe Dunster aff några Orter upstijgha/ och sigh under Lufften förmängia. Huruledes som Lufften i thesse Qwaliteter är til corrigerandes/ finner man i then andra Delen beskrifwit.

Een sund Lufftz Egenskaper äre, at hon är temperat, icke för heet eller kall/ för torr eller fuchtigh. At hon ock är häll och klar/ subtil/ frij/ ther hon aff hälsosamma Winder kan reenas. Een sådan Lufft behåller wår Lekamens naturlighe Wärma i sin måttigheet/ förqwäcker then lijffachtige Andan/ gör subtilt Blodh/ frögdar Hiertat och Sinnen/ håller ens Lekamen widh gott tilstånd och waker/ sina Wärck til at thess bättre kunna fullfölja. Twärt emot/ så är een osund Lufft/ som är intemperat eller omåtteligh i heeta och köld fuchtigheet eller torka/ hwilka qwaliteter hon i wåra Kroppar intrycker: Item/ then som är tiock/ oreen/ stinckande/ ängh och förslutin/ tijt hwarken Wädher eller Sool kommer/ hwar utaff hon må reenat blifwa: Then som upstijger aff Kärr/ Kyrkiogårdar/ Secreter/ sampt andra Orter/ ther illa lufftande Saker liggia/ och Lufften förgiffta. Huru Lufften aff åtskillige Saker altereras, blifwer i följande Capitelen förhandlat.

Om the fyra åhrsens tijdher/ hwad Förandring som the skaffa uthi Lufften och i wåra Kroppar.
Cap. II.

När Soolen genom the tolff Himmelsteknen wandrar/
Hon Lufften på mång sätt ombyter och förandrar/
  När hon i Sommar/ Höst/ i Winter och i Wåår
  Fullendar Loppet sitt/ och gör så heel ett Åhr.
Jw rättar Solen hon sin Strålar til oss wänder/
Jw större heeta och i Lufften hon uptänder:
  Jw längre hon medh ock från oss wijka måst/
  Jw meer så qwäljoms wij aff bitter Köld och Frost.
Strax Wintren går sin koos/ then skarpa Frost förswinner;
I Sommars Tijdh ock så man hetta stoor befinner;
  Aff Köld hwad ståckat är/ om Wåren blifwer löst/
  Mång Krankheeet reetes upp aff een ostadigh Höst.
Så märk här granneligh/ när thesse Åhrsens parter
The mista sijn Natur/ ey haa sijn rätta arter/
  Så tänck at Plågor mång ther på tilstunda wist/
  At mången måst ther af på hälsan lijda brist.
Och är thet gott/ man sigh i godhan tijdh så ställer/
At man ey på ann tijdh thet alt för hård omgäller.

  Ty rådher iagh tigh här tu grant i wara taar/
  Then frögd och nytta som hwar tijdh han medh sigh har.
Tänck huru tijdhen medh snäll en Foot förswinner/
Then som tu seer i dagh/ tu honom meer ey finner.
  Haar tu om Wåren fått/ kan tu i Sommar måå/
  Och Höst/ thet som tu skal om Wintren tähra på.

Efter thet at lufften är ett subtilt Element/ så kan hon och lätteligen andras Qwaliteter til sigh tagha/ och aff them förandras: Hwilket skeer aff thet ting/ som antingen ofwan eller ock nedhan för oss äre.

Aff the Saker som ofwan före oss äre/ genom hwilken Luften förandrat bilfwer/ så är Himmelens och Stiernornas/ besynnerligh Solens och Månens lopp/ när the byta Åhret uthi fyra Parter eller tijdher. Lijka som nw ett Åhr blifwer räknat/ när Solen medh sitt stadigha Kopp i treehundrade fem och sextijo Daghars tijdh the 12. Himmelsteknen hafwer genom wandrat: Altså blifwa ock the 12. Teknen medh Åhret aff Stiernekikarne i fyra Parter deelade/ och hwar och een Åhrstijdh tree Tekn tilfogade/ i så måtto/ at hoos them kallas Wåår/ så länge som Solen är i Weduren/ Oxen och Twillingarne: Sommar/ medhan hon genom går Kräfweten/ Leyonet och Jungfrwn: Höst/ genom Wåghen/ Scorpion och Skytten: Winter/ när hon Steenbockens/ Watumans och Fiskarnes Tekn genom löper. Thetta är then Fördeelningen som Astrologi göra/ hwilka thessa fyra Parter lijka många Tekn tilägna och gifwa. Men Medici mätha thesse Åhrsens Deelar förnämlighen effter Lufftsens Gestalt eller Förändringh/ så at aff them blifwer kallat Wåår/ then tijdhen som Lufften är mäst temperat: Sommar/ när hon är heet och torr: Höst/ när hon är kall och torr/ eller ostadigh/ understundom wååt/ understundom kall och torr: Winter/ när hon kall och fuchtigh är. Hwilka Qwaliteter för wichtige Orsaker skulle således fördeelte äre. Jorden blifwer om Winteren aff Snön befuchtigat/ at hon thess bättre om Wåren allahande Sädh kan til sigh tagha: Sommaren kan göra them mogna/ och Hösten allahanda slags Frucht aff jorden gifwa.

På then Öön Thasus/ ther som then förträfflighe Medicus Hippocrates bodde/ bleff Wintrens begynnelse räknad ifrån siw Stiernornes Undergång eller Novembris begynnelse/ til thess Dagh och Natt bleff lijka lång. Och ifrån then tijdhen til siw Stiernornes Upgång (hwilken är widh pass then 7. Maij/ kallades Wååren. Ther ifrån til Arcturi Upgång/ hwilken är widh pass mitt uthi September, kallades Sommar. Och ther ifrån til siw Stiernornes Undergång/ war Hösten. Efter thenne Räkningen/ så blifwer Winteren fyra Månader och tijo Daghar/ och så myckit Sommaren/ wåren allena twå Månar och några Daghar/ Hösten niugt twå Månar tilfogadhe.

Men när Åhrsens tijdher skola mätas effter Lufftens constitution; så at thet skal heetas wara Wåår/ när wij ey bäfwom aff köld/ ey heller swettas af hetta/ så måtte wij här i Nordlanden icke hålla för Wåårens begynnelse/ när Dagh och Natt är lijka lång/ uthan een tijdh ther effter: Ty Wintren är hoos oss i fyra Månader icke uthe/ uthan wij moste än tå een godh tijdh dragha wåra fodrade Myssor och Pälsar/ och offta för Köld Skulle til Skorstenen krypa. Sommaren warar ey heller hoos oss i fyra heela Månader/ etc. I Egypten är Wåår eller then temperatesta tijdhen i Januario och Februario och Sommaren begynner ther i Martio, och wara til sidst i Augusti. Uthi September och November är Höst/ och medh November och December Winteren uthe.

Thetta ware nogh om the fyra Åhrsens tijdher i gemeen: Nw wil man hwar och een i synnerheet beskodha/ begynnandes på Wåren/ hwilken the andra medh Liuffligheet fast öfwergår/ och all ting lijka som ett nytt Lijff igen gifwer. Josephus och andra under Juderne förmena/ at Werldsens begynnelse bleff om Wåårtijdhen/ hwilket ock Kyrkiones Lärare Ambrosius stadfäster.

Och kallar som här medh andra Medicis Wåårtijdhen wara (som sagt är) när Lufften icke är så kall/ at man darrer/ ey heller så heet at man swettas moste. Hippocrates säger Wååren warm och fuchtigh wara. I thenne Åhrsens tijdh/ begynna the ting framkomma/ som aff Winderkölden äre förtorkade lägna. Blodhet blifwer i Menniskian och andra Diwr förmeerat och Anderne wederqwäckte. Hwarföre blifwer ock Wååren för then fundeste tijdhen skattad: Oansedt/ at medh Wååren åthskillige Siukdomar upkomma/ så är doch sielfwe Wååren intet Orsaken ther til: Aff sin Natur kommer han intet ondt åstadh: Ther han får en wäl disponerat Kropp/ så håller han honom i ett gott Tilstånd: Men the Kroppar/ som öfwer Wintren hafwa församblat en hoop medh oduglighe Wätskor/ hwilka om Wintren aff Kölden stilla och förstockade wore/ begynna the aff Wåårens liuffligha Wärma försmälta/ drijfwas så andeles aff Naturen/ som tå blifwer wederqwäckt/ endeels ock aff then uthwärtes Wärmen lockas til the uthwärtes Ledemoter. För hwilken Orsaks skull Galenus ock lijknar Wååren medh Kropsens Öfningh/ hwilken sund är/ när hon skeer aff en reen Lekamen: Men i en Kropp/ full medh Oreenligheet/ är hon en Orsak til många Siukdomar.

Sommaren är heet och torr/ ty Solens Strålar nedherfalla tå rätt på wår tåpp/ och förtöfwa längst öfwer wår Horizont. I thenne Åhrsens tijdh/ blifwa wåra Ledemoter förhettade/ torckade och förswaghade/ Wätskorne försmältas/ blifwa skarpe och inflammerade/ hwar aff Gallan myckit taghar öfwerhanden/ och effterfölliande Hösten många hetziga Siukdomar upwäckias.

Hösten är intemperat och ostadigh: Ty om Morgon och Affton är kalt/ och Middagstijdh warmt/ then eena tijman eller ock Daghen är torr/ then andra wååt medh Storm och Owäder/ för hwilken Ostadigheetz skull i Lufften/ Menniskan är om Höstetijdh mäst Siukdomar underkastadt. På thenne tijdhen blifwer ock Blodhet förminskat/ then swarte Gallan öfwerhanden tagher/ hwaraf fierdedags Skälfwor/ sampt andra melancholiske Siukdomar begynna sigh tå til at yppa.

Winteren är kall och fuchtigh: Effter som Solen tå på sijda sina Stråler til oss skiuter/ och icke heller länge förtöfwar öfwer wår Horizont. Hwarföre qwälkoms wij och tå aff Hosta/ Flusser och andra kalla Kranckheter.

Aff thesse mutationer/ som i Lufften skee/ see man huru Menniskians Kropp åtskilligen disponeras, om Wintren gemenligh til kalla/ om Sommaren til hetzighe Siukdomar: Thet och Galen. l. 3. Aphor. Com. 3. säger: At lijka som Siukdomarne aff tijdhernes Förandrigh komma/ så lychtas the ock therigenom: Doch förstås här icke all åhrsens tijdh/ uthan then som hafwer contrarias qualitates, såsom Winter och Sommar/ Höst och Wåår.

Therföre säger ock Galen. Com. 1. ad lib. de natur. human. the Siukdomar/ som skee om Wintern/ endas om Sommaren/ och the som begynna om Hösten/ solveras om Wååren: Lijka som quartan gemenlighen pläghar göra. Doch slår thetta offta fehlt/ när Åhrsens tijdher degenerera aff sin Natur/ at Sommaren är kall och fuchtigh/ och Wintren warm/ thet ock Hoppocr. lib. 3. Aphor. 8. När åhrsens tijdher hålla sin rätta art och Natur/ så hafwer man lättare til at döma om Kranckheter och theras Uthgång. Twärt emot/ när the thet intet göra/ så hweka ock Siukdomarne/ at man om them ey så saktelighen döma kan.

Ty rådher Hippocr. in lib. de Aëre loc. & aq. at en Medicus för all ting skal hafwa acht på Åhrsens tijdhers Förandringar/ effter the äre the största Orsaker (thet han sammastädes säger) som sielfwa Naturen förandra. Om the Siukdomar/ som gemenligh på hwar och een Åhrsens tijdh sigh tildragha pläga/ talar Hippocrates om lib 3. Aphor sect. 3. såsom om Wååren/ Torrwärck/ Skabb/ Klåda/ Swulmar/ Halsesiukor/ Flusser/ Fallendefoot/ Näseblodh/ etc. Om Sommaren någre aff thesse/ såsom ock tidiedags Skälfwor/ Bränsoter och andre hetzige Febres, Bwkflusser/ Ögne och Öresiukor/ etc. Om Hösten fierdedags Skälfwor/ Miältans Swulma och Förstoppelser/ Watusoot/ Swinfoot/ Klooreeff/ etc. Om Winteren/ Sijdesting/ Hosta och andra Lungesooter/ Hufwudwärcker/ Flusser/ Hiärnhwarff/ Slagh/ etc. Och kunna wäl sådana Siukdomar på alla Åhrsens tijdher henda/ doch skee the/ som han ther sammastädes säger/ Aphor. 19. then ena tijdhen meer än then andra/ hwilket skeer aff the qualiteter som på then ena Åhrstijdhen längre än then andra/ och meer communiceras Lufften/ och sedan intryckas i wår Kropp/ och honom så effter sin qualitet förändrar.

Sedan så förandras ock Lufften utaff Måten: Ty när som Ny och Fullmånat är/ såsom ock i begge Qwarteren/ seer man skijnbarligh Förandring medh Luften: Och skee sådana Förandringar icke allenast i the fyra Åhrsens tidher och Månads Qwarter/ uthan ock/ man kan them hwar Dagh observera, effter som Solen är högre eller nidrigare/ klar eller medh Molln betäckt/ föruthan the Förandringar/ som skeeaff synnerlighe Himmels Tekns Upgång och Undergång/ hwilka offta besmitteligha och häfftiga Siukdomar genom Luften förorsaka pläga: Om hwilka Astrologi wijdlyfftigt förmäla.

Om Winderne/ och huru the förändra Lufften och wåra Kroppar.
Cap. III.

Så blifwer Lufften ock förandrat icke minder/
När hon som rörs utaff åtskillig Wäär och Winder/
  Som trängia sigh fast hårdt in uthi Kroppen wår/
  Hwar aff så Blodhet rörs och stoor förandring får:

Så at whem i sin Kropp plä finna Gicht regera/
Han theras ankomst kan föruth prognosticera.
  The följa hwar och een i Wärkan fijn then art/
  Som werldsens Endan är/ hwar frå the haa sijn farth.
Then eena slem Förgifft/ bortjaghar och förstörer/
Then andre/ corruption och Siukdom mång uprörer.
  The fyra är til taal/ Syd/ Nord/ så Öst och Wäst/
  Utaff them skattadt blijr/ Sydwind för osund mäst.
Ty när tu bygger Hws/ see til tu thet ey stänger/
At tu ey hempta kan frisk Lufft enär omtränger.
  Then Luft som sluten är/ aff Wind ey rörder blijr/
  Hon rutnar medh en hast/ som man aff watnet sijr.
At när thet stilla står/ och ey blijr agiterat,
Så stincker thet fast meer/ och meer blijr corrumpterat.
  Gofh Wind wäl uppå Siön tigh gott tilfogha kan/
  Men i titt Hws han tigh fast bättre stifftar ann.

Then Lufft som stilla står/ oansedt hon tyckes wäl wara enom liufligh til at nyttia/ doch blifwer hon lätteligh corrumperad, ther hon ey aff åtskilligt sundt Wädher hijt och tijt rördt blifwer. Och äre Winderne ibland the förnämste Orsakerne/ som Lufften och wåra Kroppar förandra kunna. Hwilket ock Hippocrates grannelighen hafwer achtat/ när han i fin Book om Lufften/ Platzerne och Watnet befaler/ at en Medicus skal wäl tilsee/ för hwad slags Wäder een Stadh mäst ligger/ huru han är belägen moot Solen/ och hwad slags Watn the ther bruka/ etc.

Och skola icke allenast Medici thetta i acht tagha/ uthan ock the/ som Gudh hafwer gifwit Lägenheet/ effter sin eghen tyckia at byggia/ at the disponera Fönster och Dörar så/ at sunda Wäder kunna ther igenom blåsa/ at rensa Lufften/ och ond Stanck utjagha och förtagha. Thet samma Rådhet gaff ock Hippocrates uth/ i een stoor Pestilentz/ hwilken heela Asien och Grekeland snart intaghit hade: Och frälste ther medh månge tusende Menniskior. Marcus Varro/ när han i Corcyren war/ hwariest öfwer alt/ alla Hws lågho fulla medh Siuka/ lät han tilsluta alla the Fänster/ som söder uth wore/ förandrade Dörarne/ högg nya Fönster/ genom hwilka han Nordost Wind inleet/ och brachte ther medh sitt Hwsfolck alt sundt och friskt heem igen.

Witruvius säger i sin femte Books 1. Capitel om en Stadh/ belägen på then Öön Lesbes/ hwilken är mächta wäl bygd/ aff Hws/ men intet försichtigt ställt: I hwilken/ när som sunnen Wädret blåser/ så äre Inwånarne siuke: när Nordwest är/ så hosta the: Men när Nord och Nordost kommer/ så blifwa the friske igen. Hwar utaff seer man skijnbarlighen theras Krafft/ som the hafwa til at förandra Menniskians Kropp. Skal man fördenskull wäl märckia/ hwad för Natur och Egenskaper hwar och een hafwer/ och ifrån hwad Ort som han kommer.

Orsaken til Winderne/ säger Aristoteles/ wara ther Damb/ som aff Watnet och Jorden upstijgher/ genom Solenes Wärckan/ hwilken emellan Bärgh eller andra beqwemlige Platzer sigh församblar och förbärger/ så myckit/ til thess thet ey merr Platz hafwer/ bräcker thet så medh gewalt på then ene eller andre Kanten uth/ ther Platzen mäst ypin är/ hwilket Uthbräckiandes kallas sedan Wind/ och får sitt Nampn effter som then Platzen är uth beläge/ som han kommer blåsandes ifrån. The Gambla hafwa allenast fyra slags Wäder ställt/ Ost/ Wäst/ Syd och Nord/ effter the fyra Werldsens Endar/ hwar ifrån the blåsa och sitt Nampn hafwa. Stiernekikarna läggia til hwar och een aff the fyra principer Wädren twänne andra/ och göra tolff slags Winder. Men Skippare/ the som nw snart heela Werlden igenom reesa/ the ställa twå och trettijo slags uppå sijna Compasser. Och at man theras Krafft och åtskildna bättre må begrijpa/ wil man the förnämstas Natur/ hwar och een i synnerheet beskodha.

Östan Wäder kommer ifrån Solenes Upgång/ är mästedeels sundt/ om mogonen bittijdha något kylachtigt: Men mitt i Sommaren/ när Solen som hetast skijner/ eller ock när hon går til Syden/ så förhettar thet Blodet/ antänder Gallan/ aff hwilken hetzige Febres och Siukdomar förorsakas. Om Wintren är thet intet så skarpt som Nordan wädret. Aff nästan lijka Ursprung och Natur är ock Ost-Sydost/ undantaghandes thet/ at han på wänstre sijdan någhot til Syden faller/ och therföre aff hans Natur någhot deelachtigh blifwer. 'Sydost mutuerar så mycket meer aff Sydens Natur/ som han honom närmare är.

Sunnan Wäder eller Sydwind/ är Menniskians Sundheet aldraskadeligast/ ty när thet blåser/ blifwer Jorden gemenligh medh Regn befuchtigat/ hwar aff Fuchtigheterne i Kroppen och tiltagha/ och genom then Wärmen/ som ther medh följer/ til corruption disponeras.

Så förorsakar ock Sundan wäder/ Catharr/ Hosta/ Heesa/ Gicht/ etc. när thet länge påstår; såsom och hoos Qwinspersoner Missbörder. Och skee sådanne Förandringar icke allenast uthi wåra Kroppar/ uthan ock uthi wårt Gemöth och Sinne: Ty när Sydwind plåser/ så äre wij tröge/ somnie och olustige. I andre tinger skee tå ock store Förandringar: I Hwsen är alt fuchtigt/ Wurarne drypa/ Watnet blifwer oklart/ Secreter så ock andra Platzer/ ther Oreenligheter igenom löpa/ stincka och luffta illa: Tå fördärfwas och lättelighen åtbare och friska Warur/ och kunna ey länge förwaras.

The andra Wäder/ som ifrån Syden affgå och wijke någhot på wästern/ hafwa samma krafft/ nästan som Syd och Sydwäst. Hwar under Syd-Sydwäst är en stormande och skadeligh Wind/ hwilken uprörer humeurerne i Kroppen/ lijka osm een Pump gör Watnet i Skepet: Hwar igenom ens Gemöth och Sinnen perturberas: Thet man klarligen kan see aff Phantaster eller the som äre förryckta i Hufwudet/ at the en Dagh eller twå för än man weet aff ondt Stormwäder/ rasa the fast hårdt och sigh underligen skicka. Thet samma pläghar man ock observera hoos Kattor/ at när the springa och rasa/ säger man them förwenta ondt Wäder: När lungt blijr/ hålla the sigh stilla igen. Sådana Astrologi involutarij äre ock the/ som medh torr Wärch eller Flenen (som the kalle) qwälde äre/ at the kunna föruth känna/ när ondt Stormwäder komma skal.

Wästen-Wind är intet så fuchtigh som Sydwind/ doch fuchtigh än som Östan är/ i thet han kommer then långe Wägen öfwer Hafwet: Om Wåren är han wäl liufligh/ och lockar Grääs och Blomor uth/ Men emot Wintren äre the Wästwinderne orolighe/ och beröra bådhe Watn och Land medh starcka Stormer.

Emellan Wäst och Nord blifwa tree Winder ställe: Nämligh/ Wäst-Nordwäst/ Nord-wäst/ och Nord-Nordwäst/ hwilke alle äre starcke Winder/ dominera mäste Höst och Wår/ synnerligen i Martio/ upwäckia stort Buller i Hafwet/ och många Krämpor uthi wåra Kroppar.

Nordwind är kall och torr/ effter han kommer ifrån the Platzer/ som medh Iis och Snö betäckte äre/ tije intet Soolskijn kan komma. Är mästedeels klar/ pläghar offta stilla the näst omberörde Stormwädren: Reenar Lufften/ hielper Coction i Magan/ i thet han körer then naturlige Wärman ifrån the uthwärtes til the inwärtes Ledemoderne igen: Gör therföre Kropparne starcka och fasta. Doch om Wintren är han hardt blås/ förorsaker han myckit ondt/ upwäcker Flusser/ doch på et fast annat maneer/ än som Sydwind. Ty genom thenna smälta Wätskorne/ och falla af sigh sielff uthur Hufwudet; Men igenom Nordan wädret så blifwa Fuchtigheterne lijka som Watnet uthur en Swamp uhr Hufwudet uthpressade.

Nordost är then midelste emellan Ost och Norden/ then som meer går til Norden/ är Nord-Nordost/ och mer til Öster/ är Ost-Nordost. Thenne är ey så hård eller kall som Nordost/ effter han är Solen något närmare.

Hwad för Kranckheter på hwar och en Åhrs tijdh är til förwentande/ när någhon aff thesse förbemälte Winder länge påstå och storma/ see hoos Hippoc. l. 3. Aphor. XI, XII. XIII. &c. Si hyems sicca & aquilonia suerit; ver autem plaviosum & australe, necesse est æstare febres acutas fieri & lippitudines, & intestionorum difficultates, præsertim natura humidioribus. Si verò contrarium accidit, mulieres, quibus partus in ver incidit, facile abortiunt &c. Thet är: Om Nordan wädret myckit blås om Wintren/ och Sunnan i Wåårtijdh/ skal man hitzige Bränsiukor/ Ögnesiukor och Bwkwärcker förwenta/ hälst hoos them/ som aff Naturen äre fuchtighe. Men skeer Wäderleken twärt om/ så missgås hafwande Qwinnor lätteligen/ hälst om Wårtijdhen/ etc. När Sommaren är kall/ och Nordan Wäder myckit blås/ och om Hösten är offta Sunnan wäder/ så hafwer man til at förwenta/ Hufwudwärk/ Flusser/ Hosta. etc. om Winteren.

Huru Lufften förandras effter Landzorternes belägenheet.
Cap. IV.

Om tu tigh täncker til ett Hws aff nya byggia/
Tu sök tigh först godh platz/ Wil tu titt Sinn ey ryggia.
  Hwem satt haar Wåning sin uppå en osund Ort/
  Sin Luft och Sundheet han haar nogh til korta giort.
Hwem på en sijdländ Strand sitt Hws och boning bygger
För Solens heta Brand/ så boor han ther ey trygger.
  Widh Kärr och i en Daal sin Pålar hwem nidhslår/
  Han krämpar hopetals aff Stanck ther hemta fåår.
Men then som på en Högd sin Wåning nedersätter/
Han hafwer större Frögd och lefwer ther thess bätter:

  Ther han aff tiåckan Skogh och Bärg ey stängder är/
  Ther Insiö och Moraas ey honom är för när.

Utaff Örternes situation eller belägenheet/ är under Menniskiorne stoor Åtskilna och Förandring/ icke allneast til Kropsens Sundheet och Starckheet: Uthan ock til Klookhet och Förstånd. Hwilket Galenus nogsamt stadfäster/ uthi een fin Book/ ther han uthwijser/ huru Menniskians maneer i Gemöth och Sinne föllier utaff Kropsens complexion och Landsens Belägenheet/ effter som Lufften thär är/ och Diæten i gemeen hålles. Hwilket ock Cicero lib. 1. de divinit, hafwer märkct/ ther han säger: Aliæ terræ pestilenses, aliæ salubres, aliæ quæ acuta ingenia ggnant aliæ quæ obtusa, quæ onnia fiunt & ex cœlie varietate, & ex disparili aspiratione terrarum.

Ja/ thetta är aff dagelighe Förfarenheten til at see/ icke allenast aff them/ som widt boo ifrån hwar nadre/ såsom the Swenska och Morianer/ Engelska och Turckar/ uthan ock hoos them/ som närmare och under Konungarijket nalkas/ såsom Uplänningar och Dalkarlar/ Ångermän och Westgothar/ etc. huru åtskilligt wäsend och maneer hoos them är: Hwilket kommer af Lufftsens synnerlighe disposition, then hwar och een Provintz medh sigh hafwer.

Thet folck som boor i ett temperat Land/ ther Wåren ey är förwarm eller kall/ Sommaren så disponerat, at han tijdeligen gör alt slags Frucht moghen/ och Wintren kall/ doch icke så/ at han medh sin Bitterheet Inwånare skamferar/ the äre gemeenligh deyelighe aff Ansichte/ sticka sigh höfweligen/ äre beqwem til allahanda slags Konster/ än friske til Lekamen och lefwa länge. Ett sådant Land hafwer Grekeland warit/ hwaruti Männ aff träffligit Förstånd och Wijssheet äre fundne. Hwem är uthi Philosophia til sådan Högheet kommen som Plato och Aristoteles? Hwem hafwer Läkiarekonsten så wäl förståt/ lärt och öfwat som Hippocrates och Galenus? Hwem hafwer högre Gåfwa at perorera och uthtala än Demosthenes? Hwem av Poëterne finnes medh större Artigheet och Inventioner än Homerus? Och så fort an i andra Konster och Wetenskaper/ hwilka mäste deelen ifrån the Greker sitt Ursprung hafwa.

The som boo uthi the warma Land/ äre förståndigare/ säger Aristoteles 14. probl. 15. än the som boo i the kalla.

Ett land är heetare eller kallar/ effter som thet närmare eller länger är ifrån Circulo æquinoctiali eller tropico Cancri, såsom thet är beläget til at undfå Solennes Strålar. Ty jw rättare som the kalla på ett Land/ och jw längre thet hafwer Solen/ jw warmare äre thet: Och twätr emot/ jw kallare.

Och oansedt/ at Lufften åtskillies/ effter som Platzerne ifrån förbemälte Cirkel äre belägne til/ och hwart och ett Climat hwafwer een besynnerligh Lufftz disposition: Äre doch än tå andre ting/ som under samma climate, Lufften förandra kunna/ och genom henne Menniskians Kropp och Gemöth: Såsom Cicero säger om Grekeland/ at uthi Athen war een tunn och subtil Lufft/ och för then skull Folck aff skarpare Förstånd: Men tiughu Mijl ther ifrån war een tiåck Lufft/ hwarföre fans ther ock plumpt och grofft Folck. Så kan ock Landsens egen Art och Natur myckit göra til Lufftsens Förandring/ såsom thet kan liggia högt eller lågt/ widh siö/ Moraas eller flacke Fältet. Ty thet är myckit angeläget/ om ther en steenachtigh/ sandachtigh/ feet eller mager Platz är: Om ther finnes Metall eller ey/ om thet är ett slätt Land eller bärgachtigt. En sandigh och mager Grund förhetar Lufften/ en feet/ fuchtar then samma. The Orter/ ther Metall-Grufwor äre/ skattas icke heller för sunde/ oansedt i Pestilentie tijdher Inwånare tå kunna wara någhot tryggare/ (effter som Swafwelröken thet pestilentialiske Förgifftet dissipera plägar/ som man hafwer til at seewidh Kåttarbärget) doch stijgher aff sådana Grufwor offta förgifftigt Damb och Röök/ hwilken några synnerlige och egna Plågor (som man kallar morbos Eudemios) upwäcker hoos them ther hoos boo.

Höghe Platzer gemeenligh kylare och Lufftigare/ i thet at Winderne obehindrade them kunna igenomblåsa. The lågha äre igen heetare: Ty the undfå Solenes Strålars reflection eller Återslagh fast starckare: Såsom ock the/ som nidre widh Bärgen Öster eller Söderuth äre belägne/ finna större Hetta än the som baak om Bärgen i Ost eller Syden boo.

Hwilka Orter/ som Norden och Syden hafwa medh Bärg tilslutna/ och Ost och Wäst ypen/ såsom Stockholm/ the hafwa i sigh sielff temligh godh Lufft/ i thet the strax Morgonsolen kunna undfå/ och Middags hetan/ samt thet osunda Sunnan Wädret genom höga Bärgen något afwärt blifwer/ såsom ock Nordan wäders skarpheet på then Norre sijdan. Men the som hafwa Nordan och Wästan ypna/ och Ost och Syd slutna med Bärgh/ äre mäst heela Daghen uthan Solens Strålar och Hetta.

Ther Insiöör/ Kärr och Moraas äre widh een Ort belägna/ göra the ock en besynnerligh Förandring i Lufften: Ty uthur sådana fuchtige Platzer/ upstijgher aff Solennes Hetta myckit rutit och fuchtigt Damb/ hwilket sigh under Lufften förmenger: Synnerlighen ther Kärr och Moraas liggia i Syden/ och the slutas på Norre sijdan medh Bärg eller Skogh. Ett ögonskijnligit Exempel här om hafwer man til at see widh thet Konungzlige Hwset Swartziö/ och synnerligen widh Sånga Prästagårdh/ ther ett Träsk Söder uth ligger/ och på Nordan blifwer thet stängt medh Bärg och Skog/ så at när Solen uthi Julij och Augusti Månadt som heetas skijner/ wäcker hon up een warm och fuchtigh Ånga/ hwilken ther blifwer sluten/ och för Skogens skulle på Norresijdan aff Nordwinden ey kan dissiperas. Hwilken Ånga sedan medh Lufften drages in i Kroppen/ förorsakar ther swåra hetzige Febres och Brännesiukor/ aff hwilka snart icke een på förbemälte tijdher plägar ofrestat blifwa.

Uthi Italien, intet långt från Neapolis, är ock ett stillstående Watn eller Kärr/ tilförende Avernus, men nu Lago d'averno kalalt: Hwilket gifwer så förgifftigt Damb ifrån sigh/ at Foglarna/ som ther öfwer flyga/ falla ther aff strax döda nider. Men Keyser Augustus hafwer then tiåcka Skoghen/ som ther omkring war/ låtit affröija/ hwarigenom then osunda och förgifftige Stancken och är förandrat blifwen och borttaghen: Ty tiåck Skogh förtagher Solens och Windernes wärkan/ at ången som upstijgher ey kan blifwa dissiperat, ey eller Watnet aff Wädret blifwa rördt/ hwarföre moste thet så förrutna/ såsom thet ock skee plägar i Hws som länge hafwa warit tilstängde.

Så förandras ock Lufften aff andra Orter ther illa lufftande Saker liggia förbärgade/ såsom Kyrkiegårdar/ Secreter/ etc.

Utaff alt thetta/ så seer man/ huru angelägat thet är för hwar och een som sin Hälsa får hafwer/ at han tilseer/ på hwad Ort han sigh nidersätter. Här uppå hafwer Aristoteles 5. pol. II sedt/ ther han rådher them som wille fundera een Stadh/ at the först och främst uthwälja en sund Ort/ som är högh belägen/ hafwer godh Lufft och Watn/ och ligger för sunde wäder/ ther intet Moraas eller stillstående Watn är när. Ty ther aff hänger Inwånarnes Hälsa och Wälstånd.

The Städher/ som emot Solennes Upgång och i Öster liggia/ blifwa för the sundeste skattade/ i thet the om Wintren mäst hafwa Solen/ om Sommaren/ Skuggan; Och theras Lufft är temperat i Köld och Heta. Theras Watn är klart och liufligit/ i thet/ at then upgående Solen thet förbättrar. Inwånaren hafwa ther wäl constituerade Kroppar/ som icke många Siukdomar underkastade äre

The som emot Solens Nidergång eller i Wäster boo/ lefwa heel osunde/ i thet the kunna ey hafwa the sunda Östenwädren/ uthan liggia för the heeta Winder. The hafwa tiåck oreen Lufft och Watn för thet/ at the ey myckit aff Solen förklarade warda/ eller medh Nordhan wäder genomblåsas. Inwånaren blifwa aff Solen förbrände/ hwarföre hafwa the swarta Kroppar/ och fast osundare än the som i Öster boo och byggia.

The som emot Syden och på heta Platzer sigh hafwa nidersatt/ ther intet Nordan wädret kennes/ the äre swagha aff sigh och månge hitzige Siukdomar underkastade/ hafwa icke stoor appetit til Maat/ i thet theras innerlighe warma blifwer genom then uthwärtes förskingrat/ aff Färgan äre the brune eller swarte/ klene til Modz/ och ey lefwa länge.

The som boo uthi the Norriske och kalla Landzendar/ hafwa friskare Lufft/ i thet hon aff Nordan wädret offtare blifwer reenat. The hafwa aff then naturlige Warman nogh/ hwarföre är the och til Lekamen starcke/ friske til Modz/ bleke eller hwijtachtige mäst aff Färgan. Sådana äre the Swenska/ Danske/ Norriske/ Tyskar/ etc. Thesse säger Hippocrates, äta myckit: Han skulle satt thet ther hoos/ the dricka ock myckit/ ty the äre bägge Deelarne sanne/ hwilket kommer aff then starcka naturlige Wärman the innanbols hafwa.

The som wistas på bärgachtige och höga Platzer/ äre gemenligh sunda friska/ och härda wäl moot arbete/ som man hafwer til at see aff Dalkarlarne. Äre dock för then skulle tienlige till Strijdz/ såsom Leo förmälar om them/ som boo på thet Bärget Atlas.

Teh som boo i fuchtighe och lågha Orter/ äre gemenligh siuklige aff långsamma Kranckheter/ äre slappe aff Lekamen/ och icke mycktit behiertade: Twärt emot äre the/ som boo på flacka och torra Landet.

The slammaste Ortar är the / som äre belägne widh Kärr och Moraas/ ther en hoop medh Paddor och andra förgifftige Diur genereras, hwar utaff genom Solennes Hetta förgifftig Stanck upstijgher/ then sedan både Menniskian förgifftar och Diuren ther aff hon sitt Uphåld hafwer.