Tal om läckerheter 1/Register
| ← Rättelser |
|
ÖFVER
FRAMLEDNE
BANCO-COMMISSARIENS
BENGT BERGII
TAL
OM
LÄCKERHETER,
SOM HÖLTS
I KONGL. VETENSKAPS ACADEMIEN
VID
Præsidii Nedläggande
Den 3 Maj 1780.
STOCKHOLM,
FÖRETAL.
Som min sal. Broders tal om Läckerheter, innehåller många särskildta Articlar, som alla äro nog värde Läsarens upmärksamhet, så synes saknaden af et fullständigt Register vara en betydande brist vid detta Tals utgifvande på Trycket. Det hade visserligen ålegat mig at med min åtgärd förekomma denna brist, om ej andra göromål torde kunna undskylla mig. Men en lärd och i Natural-historien väl bevandrad Man, Herr Assessor Carl M. Blom, har vid detta Tals genomläsande, af egen drift behagat antekna alla förekommande ämnen, och dem sedermera i ordning ställa, hvarigenom han utarbetat detta Register, som nu för Almänheten utgifves. Jag smickrar mig med det glada hopp, at Läsaren deltager med mig i en tacksam förbindelse emot Herr Assessor Blom, som, för at lätta dess möda, behagat åtaga sig detta besvärliga göromål, hvilket nogsamt vitnar om Herr Assessorens ädla tänkesätt och berömmeliga Nit för Vetenskapen. Min sal. Broders Tal har ock härigenom vunnit et dubbelt värde.
Register.
A.
Abdelavi. (Cucumis Cathe L.) En art Melon, så kallad af Prosp. Alpin. 94 * --- Dryck deraf. 95
Abricotée: en art Plommon 214. Deras färg och smak 216.
Acajou: se Caschu 182.
Achras Mammosa L. Amerikansk stenfruckt; Se Mamei Sapote. 129.
_____ Sapota L. Se: Sapotille. 127.
Adansonia Bahobab L.; Se Bahobab 211.
Admirable: en art Persikor 223. Deras smak 224 *.
Adschiselemi: Melon-sort 93.
Ambrosia, Gudarnes; Hvad det måtte varit? 54 *.
Amygdalus Persika L.; Se: Persikor 221.
Anacardium occidentale L. Se: Caschu 182.
Ananas: (Broutelia Ananas L.) --- Ananas-Plantors dyrhet i Ostindien, strax efter denna frukts upfinning 157. Drottnings-Ananas 156 **. Hvit D:o ibid. Renette-Ananas 156. Dess lukt 157 *. storlek, likhet med en Melon (men fjällig), saftfulla Kött: 156 * 157. --- Confiturer deraf 157, och åtskillige andra sätt, at tillaga den 159. --- Bör med varsamhet ätas 158 *.
Angolam, Malabarisk Kärn-frukt: dess utseende och smak 210 --- Kallas af Holländarne Keyservreugde.
Annaeb: Okänd röd frukt från Persien, liknande Oliver. 212 **.
Annona: Cherimolia s. Chirimoya (Miller) 144 ***. Dess frukts storlek och smak 145.
— Curassavica (Herman): Dess smak 149 *.
— Discreta L: Dess Kryddaktige smak 149 *. ---
— Muricata L. Se: Susack-Äple 150. --- Punctatæ(Aubl.) Dess smak 149 *. --- Reticulata L. Se: Custard-Äple 145.
— Squamosa L. Se Print-Äple 142.
Apelsiner (Citrus Aurantium Sinensis L.) 201. 203 *. De som komma til Sverje äro icke rätt mogne ibid. --- Antilliske äro de allrabäste 204. De finnas ock ganska smakelige på Jamaica, i Surinam, på Philippinske Öarne och Maltha. ibid.
Apricoser (Prunus Armeniaca L.) 226. De bästa sorter deraf 227. --- Nyttjas i Frankrike til Confiturer, Compoter och Marmelader. ibid. Deras smak 127. 128 --- Moseh-Apricoser 228 ***.
Araca: Fruktslägte i Brasilien, ännu okändt af Botanicis, 194. Dess utseende och smak samt 2:ne Varieteter, neml. Araca Guacu och Araca Miri. Ibid. **, hvilken äfven kallas Granat-Pryemen.
Arasa el. Arisah: Det samma som Araca. 195 *.
Araticu Ponhe (Margrav.) förmodeligen samma, som Susack-Äplet. 150 *.
Arbuser: Namn på Watn-Melon, 100.
Assa fœtida: Se Dyfvels-träck 30.
Aschi: Windrufve-sort, omtalad av Kæmpher. 239.
Averrhoa Carambola L. Se: Carambola 181. --- Bilimbi L. Se: Blimbing 181.
Avocato (Laurus Persea L.) Americansk Kärnfrukt 138. Dess storlek, färg och smak ibid. form, samt huru den ätes? 138 **. --- Förtäres äfven af Hundar, Kattor, Boskap och Höns 140 *.
B.
Bacoba (Pisonis): en art Pissang eller Banane 113 *.
Bahobab, (Adansonia Bahobab L.) Africansk frukt: Dess utseende och smak, 211.
Banane eller Bananas: Namn på Pissang (Musa Paradisiaca L.) 111*. 113*. 114. --- 117.
Battisch Hindi: Arabiskt namn på Watn-Melon. 101 *.
Benda: en art Nanca. 127 *.
Besleria incarnata (Aubl.) söt Bärfrukt. 149 *.
Björn-bär, Europeiske: (Rubus fruticosus L.) 260. Deras utseende, smak och bruk, 260 †. 261.
— Amerikanske (Rubus Occidentalis L.). Deras färg och smak 261 *. Kallas äfven Svarta Hallon. ibid.
Blimbing (Averrhoa Bilimbi L.) Fruktslag i Indien 181. Dess beskrivning och smak 182. Varierar i anseende til godheten. ibid.
Blå-bär (Vaccinium Myrtillus L.) 267. Deras smak: Bruk til Confect-frukter i Sibiren och Camtschatka, 268*; Til Mos, Mjölk och Kakor 269; --- Pudding 270.
Borassus flabellifer L.: en art Palmträd, som gifver rödt socker 67*. Dess dadel äfven ätelig 79**.
Bromelia Ananas L. Se: Ananas 156.
— Karatas L. Se: Karatas 160.
Brugnons: en art Persikor, estimerade i Frankrike 222 *.
Bränvin 31. Dess första bruk och nytta, 32*. När det först vidtogs i Sverje. ibid.
Bukniar: en art Windrufwor i Marocco. 238.
Bulliu: en sort Granat-Äplen, som är ganska söt. 209.
Bär, okände: et slags i Canada, som likna Hallon. 259
C.
Cacao (Theobroma Cacao L.) Dess frukt och smak: 195 — Pulpa 195 **. Mandlarne 195 äro icke allenast ämnet til Chocolade, utan tjena äfven i stället för Mynt 196. --- Kunna syltas i Socker och blifva då en ganska behagelig Confiture. ibid.
Cactus L: Vidlöftigt Americanskt Läckerhets slägte, 186, hvars frukt liknar Päron eller Fikon 187. Dess egenskap 188.
— Cocchinillifer L. Dess likhet med Cactus Tuna; men ej så smakelig. 193.
— Melocactus L., kallad Turk-hufvud: Dess utseende och smak. 193.
— Opuntia L., äfven kallad Prickel-Päron: Dess många varieteter och utseende 191. Färgar Urinen röd, ibid. Dess smak och bruk, 192.
— Peruvianus L.: Dess form och delicatesse. 193.
— Repandus L., som räknas til Smultron-Päron: Dess storlek och utseende 189. Tjenar til dessert 190.
— Triangularis L. eller rätta så kallade Smultron-Päron: Dess artförändringar, utseende, färg, storlek, 188*. --- Smak: brukas til dessert och förfriskning: Är parasitisk 189.
— Tuna L: allmänt kallad Prickel-Päron 189. --- Hvaraf den fått namnet Tuna? — Dess storlek, färg, kött och smak 190, torrkande 191.
Cahimite: se Cainito 132 †.
Cainito (Chrysophyllum Cainito L.) Americansk Kärnfrukt: Dess utseende och smak 132.
Calamus Rotang Zalacca L. Se: Zalack 152. 153.
Cam-chain: en art af Pomeranse. 205. 206.
Camquit: Pomeranse-art, 205. 206.
Camuirri: Dadelsort i America. 76.
Can: Frukt af Kryddaktig smak; men ännu okänd, från Cochinchina. 211.
Cantalupi: en art Melon. 88. 89*.
Capsicum annuum L, Se: Spansk-Peppar, 27. item Guinea Peppar 28.
Carambola (Averrhoa Carambola L.) Fruktslag i Indien 181: Dess utseende och smak 181*. Ätes rå i febrar 182. luktar, som Qvitten. ibid.
Carica Papaja L. Se: Papaya 101.
— Posoposa 102: Dess smak ibid.
Caschu (Anacardium Occidentale L.) Indiansk Kärnlöst Äple, med en Nöt i spetsen 182: Dess kött, saft och smak, 182**. Kan äfven ätas kokadt 183. --- Äple-nötens utseende, öpnande då den skal ätas 183*: smak ibid. och bruk til Chocolade 185.
Catharine-Plomon, eller St. Catherine. 214. Deras färg och storlek. ibid.
Cecropia peltata L. Se: Yaruma. 242.
Cedrato di Firence: Dryck, samma som Sorbetto. 198*.
Chaboni: en sort Persiske Vindrufvor. 238. hvaraf göres Russin.
Chamaerops humilis L.: Palmite i Spanien, som bär ganska välsmakande frukt. 75.
Chaftavi: en art Dadlar i Basra. 74.
Chate: en art Melon 92: Kallas äfven Kalmyckisk Gurka, 95.
Chirimoya (Annona Cherimolia S. Chirimoya Mill.) Peruviansk söt frukt och kanske densamma, som Printäplet? 144. Dess storlek, färg och smak 144*** Blommorne ega skön lukt. 145.
Chrysobalanus Icaco L. Se: Icaco 136.
Chrysophyllum Cainito L. Se: Cainito. 132.
— Caerulum (Jacq.) Se: Gros-bovis 133*.
— Jamaicense (Jacq.) Se: Stjernäple 133.
— Macoucu (Aubl.) 133.
Churma-Sjahuni: Dadlar i Persien 76.
Cirvelas de Frayles eller de Monjes: en art Plommon i Spanien 76. 216.
Citroner (Citrus Medica L.) 196: Hvarifrån de härstamma? 197. Åtos icke i Theophrasti och Plinii tid, 197,** och ännu nästan aldrig af Chinesarne ibid. Finnas söte på Antillerne 198*. Deras på någre ställen ofanteliga storlek ibid. och 199.
Citrus: Aurantium L. Se: Pomeranser 199.
— Aur. Decumana L. Se: Pompelmus 204.
— Aur. Sinensis L. Se: Apelsiner 201.
— Medica L. Se Citroner 196.
— Limon L. Se: Limoner 196.
Clongong: en art af Jambu 180*.
Cocos-Palm (Coccos Nucifera L.) 75: Dess myckna nytta i Hushållningen 77*.
— Nöt, 77**. Maldivisk Cocus-Nöt 80. Dess beskrifning och värde 80††.
— Hafs-Cocos: 82.
Comon: Palmfrukt i Guiana 80.
Congnare (Pyrard) Maldivisk läcker frukt: Monne den samma, som Nabca? 176.
Corinthe-Drufvor 240: Deras smakelighet och flere slag. ibid.
Cotignac: en sort Gelée, som göres af Qvitten. 230.
Couma Guianensis (Aubl.): Angenäm Kärnfrukt i Cayenne 148: Brukas der till dessert 149, Tros vara en Ficus? 149*.
Coccoloba nivea (Jacq.): Dess frukt söt och ätelig 242**.
— Uvifera L. Se: Uvero 242.
Coccos nucifera L: Se Cocos-Palm 75.
Cossir: en art Nanea 127*.
Cratægus Azarolus L. (Wälsk Mispel) 232: Dess frukts utseende och smak 232**. Ätes både rå och syltad i socker 233. Äfven göres deraf Confiture, ibid.
Croissant blanc manger: Mexicanisk frukt, lik i smaken Spaniorernes Manjar blanco. 147.
Cucumis Angulosus (Forskäl): Söta Gurkor i Egypten.96***. --- Chate L. äfven kallade Kalmyckiske Gurkor 92. 94*. --- Duclaim L. 88.
— Melo L. Se: Melon 81. --- Sativus L. Se: Gurkor 96.
Cucurbita Citrullus L. (Vatn-Melon) 97.*: Dess längd och utseende ibid. Smak 98**; storlek 99. Kärnarne deraf ätelige 101.
Custard-Rätt: Maträtt i England, gjord af ägg, grädda, mjölk, Hvetemjöl, socker och Canel. 147.
— Äple (Annona reticulata L.) 145: Dess form , storlek, utseende och smak ibid, och 146*. --- Hvaraf det fått sit namn, 147.
D.
Dadel (Phoenix dactylifera L.) 73. 73*. --- Camuirri-Dadel 76. --- Churma Sjahuni D:o 76. --- Katlan D:o. 75. Muftil D:o 74.
Deleb: Palm-frukt i Guiana 80.
Dibs: Dadel-Sirap i Arabien 67.
Diospyros Kaka (Thunb) Se: Kaki 221.
— Virginiana L. Se: Persimon, 218.
Dodol: en art Manga 168.
Drap d’Or: en sort Mirabelle-Plommon. 217.
Dudaim (Cucumis Dudaim L.): en art Melon 88.
Durio: Kärnfrukt i Indien 120: Dess smak och lukt ibid. --- Artförändringar och utseende 120**. --- Begärlighet hos Indianerne 123*. Huru den förvaras? ibid.
Duschap: inkokad Drufve-saft, som tjenar Perserne i stället för Honing 67**.
Dyfvels-träck (Ferula Assa foetida L.): Blandad både i bröd och annan mat, hos Benianerne. 30. 30***.
E.
Eau creole: Spirituös Dryck af Blommorna på Mammi 132.
Evi: som ock kallas Taheitiske Äplen. (Spondim dulcis L.) 152: Dess likhet med Äplen, färg ock smak 152††.
Eugenia Jambos L. Se: Hvit-Jambu 180.*
— Malaccensis L. Se: Malacca-Jambu 179*.
Empetrum nigrum L. Se: Kråkebär 264.
F.
Ferula Assa foetida L. Se: Dyfvels-träck 30.
Feve de Melinde: Okänd smakelig frukt, flytande i hafvet til Bassora och Magadoxo Kusterne i Africa 212**.
Fikon: (Ficus Carica L.) 104: Deras många varieteter 104†. Hvaräst de bästa vankas 105**. --- Röda 107. --- Hottentots D:o (Mesembryanthemum edule L.) 210. --- Se-the D:o 108. 109. (Adams- Americanske - Indianske - Martabans och Paradis-Fikon: Alle Pissangs-arter och namn derpå. 110*. 114.
Ficus Carica L. Se: Fikon 104.
Fläsk: härskt och halfrutit, delice på Cap. b. Sp. 45, 48.
Fragaria Chiloënsis L. Se: Frutillas 251.
— Monophylla, --- Muricata --- Sterilis L. 246*.
— Vesca L. Se: Smultron 245.
Fraisier: fransyskt namn på Smultron, 253.
Frukt, et slags okänd, som finnes på Canada och i smaken liknar Pissang 149*.
Frutillas {Fragaria Chiloënsis L.): Smultron i Chili store, som små Höns-ägg 251.
G.
Garcinia Mangostana L.; Se: Mangostan 163.
Goyave (Psdium Pyriferum L.) Malabarisk Kärnfrukt 133. Dess utseende ibid. Lukt och smak 134*. 136. Huru den tillagas och ätes? 135.
Granadilla de China och Ulloæ: 2:ne ännu ej tilfyllest determinerade Granadille-sorter 187. Deras utseende och smak ibid.
Granadille (Passiflora L.) Vidlöftigt Frukt-slägte från America, 185. Dess geléeaktiga inkråm och smak ibid. Se vidare Passiflora.
Granat-Pryemen; Se: Araca Meri 194** --- Äple: Punica Granatum L.) 206. Deraf finnas både söte och sure 207, som äfven äro ätelige 208. De som växa på Americanske Öarne äro bättre, än de Europeiske; 209. Deras rätta hemort ibid. Gifvas utan kärnar ibid. --- Omtalas i Biblen 210.
Gros Bovis (Chrysophyllum cæruleum (Jacq.) Frukt på Martinique och en art Cainito 133*.
Guabas: Namn i Qvito på Pacay-Frukten 140***.
Guajeru: et slags Icaco 137*.
Guettarda coccinea (Aubl.): söt och saftig bärfrukt. 149*
Gurkor (Cucumis sativus L.) 96. --- Söte; (Cucumis Angulosus Forskäl) 96***. Kalmyckiska (cucumis Chate L.) --- en sort Melon 95. Deras längd och smak 96.
H.
Hallon (Rubus idaeus L.) 257. Hvaräst de hälst växa? 257*. Finnas både röde och hvita ibid. Deras smak, behagelighet i Compoter och Confiturer m. m. 258. --- Lukt 259. --- Blå-Hallon (Rubus Cæsius L.) 259. Deras smak 260*. --- Svarta Hallon; Se: Americanske Björnbär 261*.
Hami: en art Melon 91.
Hinduanae: Persiskt namn på Vatn-Melon 101*.
Hjortron (Rubus Chamaemorus L.) 250. Deras smak 255*. Bruk och läckerhet hos visse folkslag 256. Kunna beredas til Mos och derigenom länge förvaras: äfven til soppa, mjölk och Gelée ibid. tjena mot Skörbjugg 257.
Honing: 56. Hvaraf den bästa och smakeligaste samlas? 61, 61*. --- Cocus-Drufve- och Magey-Honing 67. Rör-honing 68.
Honings-bär: Rudbecks namn på Åkerbär 244*.
Hungersnöd: Hvad onaturlig föda deremot blifvit vidtagen och använd 23. 24?
Hvitlök (Allium fativum L.) allmännaste Matkryddan i Spanien, Ryssland och Orienten 30.
Hymenæa Courbaril L. Se: Locus-Träd 141.
I.
Jaca: Se Nanca 125*.
Jacama: en sort Ananas 156**.
Jagara: rödt Socker af Lontar-Palmen, (Borassus flabellifer L.) 67*.
Jambolan (Jambolifera pedunculata L.) Indiansk svart frukt 177. Dess beskrifning och smak, 178*.
Jambolifera pedunculata L. Se: Jambolan 177.
Jambu (Eugenia L.): Läckert fruktslekte af åtskillige slag i Indien, som räknas af v. Linné bland naturens högtidsrätter, 181.
— Jambu Clongong: Dess utseende, storlek och smak 180*. Hvit Jambu, Se: Eugenia Jambos L. 180*.
— Malacca-jambu den större: Dess beskrifning, kött, smak och lukt 179*. Af blomorne göres en delicat Sallade ibid., och, insyltade i socker, gifvas de såsom kylande åt Sjuke, 180.
— Malacca-jambu den mindre: Dess utseende och smak 180.
— Svart Jambu: Dess smak, form och färg 180*
Ibipitanga: Brasiliansk stenfrukt: Dess utseende, smak och magstärkande egenskap 195.
Icaco (Chrysobalanus Icaco L.) Americansk stenfrukt 137: Dess utseende färg och smak 137*. Brukas insyltad ibid. Kärnan välsmakande och lik Mandel 137**.
Jetaiba (Pisonis): förmodas vara samma fruktsort, som skidorne på Locus-trädet. 142**.
Inga: Caraibiskt namn på Pacay-Frukten. 140***.
Jordgubbar (Fragaria Vesca hort, L.) 249: Voro rare i Tyskland för 200 år sedan, 250*.
Jujube-bär (Rhamnus Zizyphus L.). Deras beskrifning och smak 177.***
Jungfru-bär (Rubus saxatilis L.) 261. Deras syrliga Vinsmak 262*. Ätas begärligt i Norje och göras der til Mos ibid. Tillredas äfven i Moskwa med Honing och Socker 263.
— Plommon: Se Muiginli 218.
K.
Kaki (Diospyros kaka Thunb.) Fruktart från Japan 221. Dess utseende, storlek och smak. 221**.
Kalagork: en art Melon 93.
Kamereddinkaïsi. Apricos-sort i Laddik i Caramanien 228***.
Kandenkara: purpur-blå bär af et träd i Malabar, söte och angenäme i smaken. 243.
Kappatialmas: Lapsk maträtt af Blåbär och Ren-mjölk, ifyllde och förvarade i en torkad Renmage. 268.
Karatas (Bromelia karatas L.) 160. Dess likhet med en Renette, ibid. och smak. 163*.
Kefi: en art Persisk-Apricos 228***.
Keyservreugde: Holländskt namn på Angolam. 310.
Khatlan: en art Dadel. 75.
Kischmisch: Namn på en Melon-sort 93. --- D:o på en art Persiske Russin och Vindrufvor. 238. 241.
Knaesniza: Ryskt namn på Åkerbär. 246.
Kråkebär (Empetrum nigrum L.) 264. Ätas begärligt i Siberien och Skottland: på Island, Grönland och flerestädes. 265*; ja äfven af Lapparne och Finnarne, 266. Visa god verkan mot Skörbjugg. ibid.
Kött, gammalt salt: delice på visse orter 44. 51.
— Hästkött, fordom ätit i Sverige 26.
L.
Lansa (Lansum Rumph.'), Stenfrukt i Indien: Dess storlek, form, sötsyrliga smak 153. 154*, som äfven är tjenlig i feberhetta 155. --- Ganska bäska sten. 154.
Lansium Rumphii, Se: Lansa.
Laurus Persea L. Se : Avocato 138.
Leche y Miel: Se Mutuculicu 147.
Lima dulcis et incomparabilis (Ferrarii): en art Limoner. 199†. 200.
Limoner (Citrus Medica Limon L.) 196. Gifves både söta och sure 199†. Hvarifrån de härstama 197.
Lingon (Vaccinium Vitis Idæa L.) 263. Deras bruk til Mos och Gelée m. m. 263**; äfven mot Skörbjugg 264. Finnas ogement store på Canada ibid.
Linkeng: Chinesisk angenäm frukt, som både ätes rå och torr 218, samt utgör en god Confect. ibid.
Lischia (Zanoni): Se Litchi 171.
Litchi, Stenfrukt från China och Tunquin: Dess utseende och storlek, 171. Växer i klasar och har åtskillig färg 171**. Finnes af flere slag. ibid. Är i så högt värde, at den sändes, genom Courierer, til Kejsaren i Peking 172. Och dess Träd förvaras, under mogningstiden, med Sigill af Konungen i Tunquin. 173. --- Dess smak ibid. Ätes både rå och torkas 174.
Locus-Träd (Hymenæa Courbaril L.) 141. Det hvita ämnet, som sitter omkring dess fruktskidor, sött och äteligit 142. Säges stilla hunger 142*.
Longyven: Chinesisk stenfrukt, ej olik Litchi 174. Dess färg och smak 174*. Kan torkas 175.
Lontar-Palm (Borassus flabellifer L.) 67*. Deraf fås rödt socker 67*. Dess dadel äfven ätelig 79**.
M.
Macoucu (Chrysophyllum Macoucu Aubl.): en art Cainito 133. Dess utseende och läckerhet. ibid.
Maguey: en Americansk Aloë, af hvars saft göres Honing 67. ***
Mamei-Sapote (Achras Mammosa L.) Americansk stenfrukt 129: Dess utseende, storlek och smak 129.***
Mampelaan: en art Manga 168.
Mammea Americana L. Se: Mammi 130. 229
Mammi (Mammea Americana L.) Americansk stenfrukt 130: Dess utseende 130***, nytta ibid. 131*, smak och läckerhet 131*. 132. Kärnarne och hinnan under köttet innehålla et bäskt och kådaktigt ämne, som klibbar vid tänderne 132; men som kan frånskiljas 132.***
Mandelique: en art Nanca 127.*
Manga (Mangifera Indica L.) Indiansk stenfrukt 164: Dess smak 166. 169. Många varieteter 167 *. Sätt at äta den 170. Omogen är kärf och sträf, 171. Tros vara et förvaringsmedel mot sjukdomar 169.
Mangaba, Kärnfrukt från Brasilien: Dess utseende, storlek och smak 193. 193***. Vin deraf 194.
Mangifera indica L. Se: Manga 164.
Mangostan (Garcinia Mangostana L.) Ostindisk frukt 163: Dess rätta hemort, storlek och färg 164. 164*: smak ibid. et 166. Tjenar sjuke til förfriskning 167.
Manjar-blanco eller Mangiare bianco: et slags Gelée 122. 146*. Äfven namn på en Annona, i America 146*
Marechés: en art Meloner, 87.
Maripa: Palmfrukt i Guiana 80.
Masarandiba: Brasiliansk söt stenfrukt. 148.
Melastoma Malabarica L. Se: Kadali 148†.
— Succosa (Aubl.) Dess söta bär 148.
Melocoton: en art Pavie eller Persica 225*.
Melon (Cucumis Melo L.) 81. Meloners storlek 89**. Melon-kärnar, hvarifrån de böra anskaffas? 92.
— Adschiselemi-Melon 93: --- Arbuser 100: --- Buccharisk 90: --- Cantalupi 88. 89*: --- Hami 91:
— Jesuiter 103: --- Kalagork 93: --- Kischmisch 93:
— Marechés 87.
— Muscateli 88: --- Nicesso 86: --- Socker-Melon 88: --- Sucrins 88.
— Vatn-Melon, Se: Cucurbita Citrullus L. 97.
— Melon d'Avignon, ou de St. Niclas 93.
Melon de Florence 89: Melone di Mele 89* --- de gli Santi 89*.
Mesembryanthemum deltoides L: Dess frukt ätelig i Africa 211.** --- edule L., Se Hottentots Fikon, 210.
Mespilus germanica L. 231; Se Mispel.
Meth: Se Magey 67. ***
Mimosa Inga L. Se: Pacay 140.
— Pacay et
— Sinarensis Aubl.) Se: 140.***
Mispel (Mespilus germanica L.) 231: Den i Florida, delicatare och större än i Europa 232*. Finnes i Surinam söt och utan kärnar, ibid. I Europa duger ej at äta förrän sent på hösten och sedan den blifvit något frostbiten 231.** Dess smak ibid. --- Välsk. Mispel: Se 232.
Mololo: okänd, men smakelig, frukt, som växer på en buske, i Angola 212.
Mombin eller Mombin-Plommon (Spondeas Lutea L.): Dess färg och smak 151. 151***. Har så stark lukt, at den kan kännas på 100 stegs afstånd 152. Deraf tilredes Gelée och Marmelade, 152*. Löfven nyttjas i Saucer och knopparne til Salade ibid.
Mustil: en art Dadlar 74.
Muiginli; Plommonlik frukt från China 218: kallas äfven Jungfru-Plommon. ibid.
Mulsum: De gamle Romares, hvad det var? 54*.
Murucujaguacu (Pisonis) förmodeligen den samma, som Passiflora Laurifolia L ? 186.
Musa Paradisiaca L. Se: Pissang eller Bananas 110. 111. --- Sapientum L. 111. Dess åtskillige andre namn. 111*.
Mutuculicu: Americansk söt frukt 147: kallas af Spaniorerne Leche y Miel. 148.
Myrobalanus: Dess frukt liknar Plommon, är smakelig och ätes i Bengala, Cochin och Calicut. 218.
N.
Nabca (Rhamnus Paliurus L.) Stenfrukt från Egypten: Dess åtskillige andra namn, storlek, smak och utseende. 175**. 176. --- Hålles af O. Celsius före, at hafva varit Rubens Dudaim. ibid. Conf. Sidra. 175.
Nanca (Radermachia Thunb.) Indiansk kärnfrukt 124: Dess utseende, storlek och smak 125*. 126*. Åtskillige namn och varieteter 126. 127*
Nectar: hvad dermed menas? 54*.
Nectarines: en art Brugnons-Persikor, så kallade i England 225.
Nephelium L. Se: Rambutan 154.
Nicesso: en art Melon 86.
Nicotiana Tabacum L. Se: Tobak 35.
Nochtli eller Nuchtli: en art Cactus 192.
O.
Odon (Vaccinium Uliginosum L.) 269. Ätas i myckenhet både rå och i blandning med präss-mjölk eller söt grädde, så väl i Siberien, som på Island, ibid.
Oenomeli hos Grekerne; det samma som Mulsum hos de Romare 54.*
Ogegha: namn i Congo på Mombin-Plommon 152.
Opium (Papaver somnifer: L.) 30. Hvad det är, hvartil och i huru stor dosi det nyttjas i Orienten 30.**?
Orange du Roy: 205*.
Oulu: Persikor i Ispahan. 223 *.
P.
Pacaes: Peruvianskt namn på Pacay-frukten 140.***
Pacay (Mimosa Inga L:) Dess svampaktige fnugg, inom skidorne, äteligt 140. --- Beskrifves olika til figur och utseende 140***.
Pachmatz: Se Pekmes 67.**
Pala (Plinii) en art Pissang 114.
Palm 72. --- Cocos-Palmen 75. --- Comon D:o 80. Dadel-Palmen 72. --- Deleb D:o. --- Lontar D:o 67*. --- Maripa D:o 80. Paripou D:o 80. --- Saguer D:o 67.*
Papaya (Carica Papaya L.) Americansk Trädfrukt 101: Dess smak 102. Afritning 104. Artförändring 104*.
Papaver somniferum L. Se: Opium 30.
Paripou: Palmfrukt i Guiana 80.
Pasta de Genua: inlagd och förgyld Qvitten-saft, upblandad med socker, 230.
Passarine: en art Corinthe-Drufvor 240.
Passiflora L. Se: Granadille 185.
— Caerulea L. Dess fruktform, storlek och smak 186. tjenlig för sjuke ibid. --- dubia L. Frukten smakelig i Surinam; men ännu, hos Botanicos, ej väl til sit rätta genus utredd 187. --- Incarnata L. Dess lukt och smak 187. Begärlig för Sjuke ibid --- Laurifolia L. Dess storlek, färg, lukt och smak 186.
— Pallida L. Dess frukt, storlek och smak 187.
— Quadrangularis L. Dess utseende, storlek, lukt och smak. 185. ***.
— Tiliaefolia L. Dess utseende, färg och smak 187.
Pavies: en art Persikor, estimerade i Frankrike 222*.
Peches: Namn på en angenäm Persike-art i Frankrike 222*.
Pekmes hos Turkarne: inkokad Vindrufve-saft til Honings tjocklek och sötma 67**.
Peppar: Guinea-Peppar: den samma, som Capsicum annuum L. 23.
— Spansk: (Capsicum Annuum L. 27. Dess bruk i Sallade, Saucer och soppor 27*. --- Svart och
— Lång-Peppar (Piper nigrum et longum L): Dess myckna bruk i mat hos de flästa Folkslag 29: Äfven i hetsiga febrar, hos Benianerne. ibid.
Perdrigons (Prunus domest. Pertigona L.): en art Plommon 214. Dess många varieter, 215.
Persica duracina (Plinii): en art Persikor; de samma, som Brugnons eller Nectarines 225*.
Persikor (Amygdalus Persica L.) 221: Deras månge och nästan oräkneliga artförändringar, så väl som ock, hvaraf deras godhet estimeras, 222-226. Hvilka räknas för de bäfta hufvudarter i Frankrike 222. Deraf göres korfvar och bröd i Buenos Aires 224. Storlek i Turkiet 223*. Trifvas ej i Paraguay 224.
Persimon (Diospyros Virginiana L.) Stenfrukt i America 218: Dess form, storlek, färg och smak 220*. Deraf tilredes så väl Confiturer, som Vin. ibid.
Petango (Dampieri) Se: Ibipitanga 195.**
Phoenix dactylifera L. Se: Dadel-Palm 72.
Piper: longum et nigrum L. Se: Peppar 29.
Pissang (Musa Paradisiaca L.) 110: Dess många andra namn 110*. 111*. 112. Arter och smak 111* --- 116. Utseende 112*. 113*. På hvad sätt den tillagas och ätes? 117*.
Pirette: Limon-sort i Sicilien 195†.
Plantain: Pissangs eller Banane-art 111*.
Plommon (Prunus domestica L.) 212.
— Buccariske 218. --- Catharine Plommon 214. --- Damas-Plommon (Prunus Damascena L .) 212: Deras skiljemärke från de allmänna 213. Deraf upräknas 9 varieteter i Frankrike ibid. Äro de tjenligaste til Sveskon 214. --- Granatpryemen: Se Araca-Miri 194**. --- Hvita Plommon (Prunus domestica cerea L.) 217. --- Jungfru-Plommon: Se Muiginli 218. --- Mardinske 218. --- Mombin-Plommon (Spondias lutea L.): Se Mombin 151***. --- Prunelle-Plommon (Prunus domestica Brignola L.) 219. --- Ungerske Plommon 214.
Poires piquans: Namn på Prickel Päron (Cactus Tuna L.) 190.
Pois succrès: Fransyskt namn på Pacay-frukten 141.
Pomeranser (Citrus Aurantium L.) 199: Finnas af åtskillige artförändringar 200. Vinna i Barbariet större godhet, än i Europa 201. Likaså på Antillerne ibid. Gifvas söte i China 202. Af Pomeranse-blommor, Limonsaft och Socker göres en angenäm Mamelade. 203.
— Kongs-Pomeranse 205. Dess förträffeliga smak 205*. Hålles af Ribeyro för at hafva varit den frukt, som bedrog våra första Föräldrar. 206.
Pompelmus (Citrus Aurant. Decumana L.) 204: Dess storlek och färg 204*; smak 205
Pomme de Liane: namn på Granadille 185* 187.
Posoqueria longiflora (Aubl.) Americansk söt bärfrukt 148.
Print-Äple (Annona squamosa L.) Americansk kärnfrukt: Dess sötma, smak och lukt 142. form 143*.
Prunes: Imperiales: --- Imperatrices: --- Royales:
— de Monsieur: --- Suisses; alle Plommon sorter, som upräknas 214. 216. 217.
Prunus: Armeniaca L. Se Aprikoser 226.
— Damascena L. Se: Damas-Plommon 212. --- Domestica Brignola L. Se: Prunelle-Plommon 219.
— Domestica Cerea L. Se Hvita Plommon 217.
— Domestica vulgaris L. Se: Plommon 212. --- Domestica Pertigona L. Se: Perdrigons 215.
Pseudorubus Wolgensis (Schoberi) en art Hallon 259.
Psidium Pomiferum L. Se: Goyave 133.
Punica Granatum L. Se: Granat-Äple 205.
Pycietl: Mexicaniskt namn på Tobak 45.
Pyrus Cydonia L. Se: Qvitten 228.
Päron: Prickel-Päron Se: Cactus Tuna 190 och Cact. Opuntia L. 191.
— Smultron-Päron: Se Cactus triangularis 188* och repandus L. 189.
Q.
Qvitten (Pyrus Cydonia L.) 228: Deras godhet til Confiturer, Geléer och Compotter 229. 230; utseende, lukt och smak 229*. Finnas ganska store i Ispahan 231. --- Så kallade Päron och ÄpleQvitten 230.
R.
Radermachia (Thunb.) Se: Nanca 124.
Rambutan (Nephelium L.) Taggig stenfrukt i Indien och Java 154: Dess storlek ibid.; utseende och smak 155**.
Reine-Claude: en art gröna Plommon, som är den bästa sort, at äta rå. 214: Dess öfrige namn 214*.
Rhamnus Lotus L. Se: Sidra 175. 176*.
— Paliurus L. Se: Nabca 175.
— Zizyphus L. Se: Jujube-Bär. 177.***
Rotting: (Calamus Rotang Zalacca L.) Se: Zalacki 152. 153*.
Rubus Arcticus L; Se: Åkerbär 243.
— Caesius L. Se: Blåhallon 259.
— Chamæmorus L. Se: Hjortron 250.
— fruticosus L. Se: Björnbär 260.
— Idaeus L. Se: Hallon 257.
— Occidentalis L. Se: Americanske Björnbär 261.
— Saxatilis L. Se: Jungfru-bär 261.
Russin 240: Deras många slag och namn, 240*. Huru de torkas i solen och förvaras? 241.
S.
Saguer: Palmträd, hvaraf göres svart Socker 67.
Sahebi: en art Vindrufvor, omtalte af Kaempfer. 239.
Samaca: Frukt på Java: Dess storlek, färg och smak. 211.***
Samita: söt läske-dryck i Barbariet, gjord af kakor, som bestå af rostat malt, mjöl och Honing, dem man sedan rörer sönder i Vatn. 57.
Sapotille (Achras Sapota L.) Americansk stenfrukt 127: Dess utseende och smak. 128.
Saouari glabra (Aubl.) söt bärfrukt från Cayenne, begärlig för Creolerne 148.
Schabdula: en art Pavies eller Persikor i Ispahan 223*.
Schamame: Persiskt namn på Cucumis Dudaim L.
Se-tse eller Tse-tse: okänd frukt från China, liknande Fikon i smaken, 108.
Sidra (Rhamnus Lotus L.) et Species af Nabca frukten 175, och skal varit den, som Homerus omtalar, hvars sötma hafver kommit Ulyssis stallbröder, at glömma sit fädernesland, 176*: Dess lukt och smak ibid. et 177.
Sirap: Dadel-Sirap 67. — Lönlags Dito 68. — Såckerrörs Dito 68.
Smultron (Fragaria Vesca L.): Deras smak och lukt vidrig samt förorsakande Sjukdom hos en del menniskor, 25. 246*. Huru de ätas? 249. Finnas på Orknöarne af sådan storlek, at de hålla 3 tum i omkretsen 251, samt i Chili 7½ tum ibid. Deras månge artförändringar och namn 252. 253. Växa både hvita, röda och gröna ibid.
— Päron: Se Cactus triangularis 188.* och 189.
Sommekeo: en art Pomeranse i Siam. 206.
Sorbetto, eller Dryck à la glace: hvaraf den göres? 198*.
Spanska-rör (Calamus Rotang L.): Deras frukt delicat och ätelig 153*. 154.
Spondias dulcis (G. Forster in Götting. Magazin 1780) Se: Evi eller Taheitiske Äplen 153. --- Lutea L. Se: Mombin-Plommon 151.
Stjern-Äple: (Chrysophyllum jamaicense Jacq.) Dess utseende och smak 133. 133*.
Strawberry: Engelsk namn på Smultron. 252. 253. — Pear: Dito namn på Smultron-Päron (Cactus triangularis L. 188).
Sucrins: en art Meloner 87.
Sucu: Äplelik frukt i China 109*; förmodeligen den samma, som Se-tse eller Chi-tse ibid.
Surfak eller Soorfak: Se Nanca 125*. 127*.
Susack-Äple (Annona Muricata L.) 150. Americansk kärnfrukt: Dess utseende, kött och smak 150* & **. Är kylande och läskande för Sjuke 150*.
Succade: hvaraf det göres? 198*.
Såcker: Dess inkomst i Sverje 70. — Af Canadensiska Lönnen 68**. --- Cocos-saft 67*. --- Magey 67***. --- Såcker-Rör 69. --- Svart och rödt Såcker 67*.
Sötsaker: Deras uråldriga bruk och åtskillige sorter deraf 55. 55* sequ.
T.
Tabacco: egenteligen et rör, likt bokstafven Y, hvarigenom Tobaks-rök fordomdags hämtades up i Näsan. 45.
Tavarcare: namn på Maldiviska Cocos-nöten 80††.
Theobroma Cacao L. Se: Cacao 195.
Tjampeda: en art Nanca 126. Dess smak 127.
Tobak (Nicotiana Tabacum L.) 35. Hvarifrån och til hvad ända dess bruk upkommit 44*? Dess Historia ibid.
Tocmesch-schemus: Persisk Apricos-art 228.
Tonkinske Soete Appel: förmodeligen en art af Pomeranse? 207.
Torr-Fisk, gammal och förlegad: delice på Cap. 45. 47.
Tranbär (Vaccinium Oxycoccos L.) 265: Deras smakelighet sedan de fått stå öfver vintern ibid.* --- Bruk i Tortor, Bakelser och Dessert. 267.
— Americanske (Vaccinium hispidulum L.) 267: Deras försäljning i Philadelphia, tillagningssätt och bruk ibid.
Tsiampadaha: en art Nanca 126: Dess smak 127.
Turk-hufvud: Se Cactus Melocactus L. 192.
U.
Uppowoc: Virginianskt namn på Tobak 45.
Uva cornuta: Fingerslik Vindrufve-sort i Italien 240.
Uvero (Coccoloba Uvifera L.) Americansk stenfrukt 242: Des storlek, färg och smak 242**.
V.
Varaca: en art Nanca 126*.
Vaccinium: Hispidulum L. Se: Americanske Tranbär 267.
— Myrtillus L. Se: Blåbär. 266.
— Oxycoccos L. Se: Tranbär. 265.
— Uliginosum L. Se: Odon 269.
— Vitis Idaea L. Se: Lingon 263.
Verdacia: en art Reine-Claude, eller gröna Plommon 215.
Vidara (Rumph.) Monne Jujube-bär? Rhamnus Zizyphus L.) l77***. Dess läckerhet, storlek och smak ibid.
Vih: Se Evi, eller Taheitiske Äplen 153.
Vindrufvor (Vitis Vinifera L.) 233: Ätas dels rå, dels glacerade eller syltade i såcker, dels inlagde i ättika eller bränvin och äro särdeles födande 234. Hvaräst goda och de bäste finnas? 235. 236. Kunna förbättras genom ympning 237. Deras många artförändringar och namn 237.* sequ. Finnas på somlige ställen utan kärnar 239.
Violette eller Violettes: Persike-art, estimerad i Frankrike 222*.
— Admirable ibid. Dito.
Voaverome: Violetta bär på Madagaskar, smakelige at äta 242.
Vochi: cylindrisk söt kärnfrukt i Chili 148.
Y.
Yaruma (Cecropia peltata L.) Aflång bärfrukt från America, som i smaken liknar Smultron 242.
Yetl: Mexicaniskt namn på Tobak 45.
Z.
Zalack: frukten på Calamus Rotang Zalacca L. 152: Dess läckerhet och smak 153; storlek, form och cultivering 154.
Zucara: Forntids-namn på Såcker 70.
Zummit: Maroccaniskt sött Bröd, gjordt af Honing, fint mjöl och krydder 57. Ätes af Fruntimren, för at blifva fete. ibid.
Å.
Åkerbär (Rubus arcticus L.) 243: Deras rätta hemort 243†. Växt, färg, smak och lukt 244*. --- Kallades af Rudbeck Honings-bär 244*.
Ä.
Äple: Custard-Äple (Annona reticulata L.) 145.
— Granat-Äple (Punica Granatum L.) 205.
— Print-Äple (Annona squamosa L.) 142.
— Susack-Äple (Annona Muricata L.) 150.
— Taheitiske Äplen: (Spondias dulc: Forst.) 152.
— Tonkinske Soete Appel: förmodeligen en art Pomeranse? 207.