Båtseglareordbok:J

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  I
Båtseglareordbok
av Carl Edvard Smith
K  →


Företal A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Y Å Ä Ö


J[redigera]

Jagare, egentligen på ett större fartyg ett mindre stagsegel utanför klyfvaren; skulle vara den rätta benämningen på yachters lilla »flygande klvfvare», flying jib, utanför den stora.

Jaglina, en smäckrare kabel, som mest begagnas vid förhalning.

Jakt, ett lastfartyg med en mast utan stång och salning.

Jernköl kan man ej såsom en blyköl bearbeta för hand, sedan den är färdiggjuten, kvarföre man måste göra noggrann modell till den med utsatta ställen för bulthålen för att inbespara det tidsödande arbetet med borrning. Beträffande vigten af den färdiga jernkölen kan man antaga som en ungefärlig regel, att denna kommer att väga 14 gånger så mycket som en modell gjord af vanlig temligen torr fur. Krympningsmånen hos gjutjern är ungefär 1 procent, men det är bäst att låta gjuteriet göra den möjligen behöfliga korrektionen härför.

Jerntross eller egentligen ståltross användes numera nästan öfverallt till stående rigg och på större yachter äfven till vissa delar af det löpande godset. Den anses i styrka motsvara ungefär tre gånger svårare hamptågvirke.

Joll är nästan nödvändig att på yachter af större djupgående än 1.5 meter medföra, om man vill kunna komma i land vid vanliga tilläggningsplatser för båtar.

Jordbränna, jordfläckar, jordslag eller liknande ord brukas för att beteckna de svarta fläckar, som segel helst i varmt väder få om de hopläggas eller beslås fuktiga, och som sedan äro omöjliga att borttaga utan att skada seglet.

Jungfru, en rund träpjes ungefär som en dotkopp (se detta ord!), men med tre hål i, begagnas i sladden af ett hampvant för att sträcka detta medelst ett i hålen och i en undre fast jungfru inskuret taljerep. Till de moderna jerntrossvanten användes på yachter oftast ansättning med vantskruf, och på segelbåtar vanligen en hjertkaus i stället för jungfru.

Jungman, numera mindre än förr vanlig beteckning för en besättningskarl som icke hunnit blifva fullgod matros.

Juryrigg, en efter haverier på svårare rundhult med dessas stumpar eller andra ombord tillgängliga medel åstadkommen rigg. Om t. ex. masten i en segelbåt bräckes nedtill och man sätter den öfre delen ensam i den gamla mastens ställe med afkortad stående rigg och efter behof refvade segel, så har man sedan juryrigg på båten.

Jäck kallas ofta af fiskare mesanen på en yawl eller ett annat jemförelsevis litet och långt akter ut anbringadt segel, såsom t. ex. det aktersta på figuren vid ordet förkanten.