Glunten på föreläsning

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  En månskensnatt på Slottsbacken
Glunten på föreläsning
av Gunnar Wennerberg

ur Gluntarne
En solnedgång i Eklundshofsskogen  →
På Wikipedia finns en artikel om Gluntarne.


1

Glunten
Har du hört min malör i går?
Den var sänd av hin onde.
Gud bevars för en stund så svår!
Än jag skäms som en bonde.

Magistern
Jag har ej hört det minsta grand,
alltså lossa din tungas band!

Glunten
Jag bevistade . . .

Magistern
Ja, det var dumt!

Bägge
Horribelt dumt!


2

Glunten
Jag bevistade en lektion,
för att bli observerad
av professorn och få mig ton,
såsom högst intresserad.

Magistern
Det var inte så illa tänkt;
men du bar dig väl åt befängt?

Glunten
Främsta bänken stod . . .

Magistern
Ja, det etc.


3

Glunten
Främsta bänken stod obesatt;
där blev jag nu assessor,
tog så av mig min gråa hatt,
och så kom min professor. .

Magistern
Nå, det där är ju ganska bra;
men hur, gick det se’n till, va’ sa’?

Glunten
Segt som gummi e . . .

Magistern
Ja, det etc.


4


Glunten
Segt som gummi elasticum,
fastän hackat och malet,
ljöd på »Ecclesiasticum»
vittberömliga talet.

Magistern
Ja, vem bad dig väl höra på?
Å, (gäspar) så tråkigt! — Än sedan då?

Glunten
Blicken höll jag på . . .

Magistern
Ja, det etc.


5

Glunten
Blicken höll jag på honom spänd,
så det sved i mitt öga,
tills han såg mig och jag blev känd.
Men nu båtar det föga.

Magistern
Varför så då? I Guds namn säj,
Säj rent ut vad som hände dej!

Glunten
Tung var luften och ...

Magistern
Ja, det etc.


6

Glunten
Tung var luften och solen sken
melankoliskt i rummet.
Snart av helaste exposeen
ej ett ljud blev förnummet.

Magistern
Mjuka tjänare! Jag förstår
nu förträffligt hur allting går.

Glunten
Ja, jag somnade . . .

Magistern
Ja, det etc.


7

Glunten
Ja, jag somnade. Kära du,
har du nånsin hört maken?
Klockan blev både sex och sju,
innan jag hann bli vaken.

Magistern
Så fatalt! Men ponera nu
att professorn, ej såg det, du!

Glunten
Jo, jag snarkade . . .

Magistern
Ja, det etc.


8

Glunten
Jo, jag snarkade så besatt,
att — som Fama lär tuta —
auditorium brast i skratt
och professorn fick sluta.

Magistern
Nå, men varför ej rätt och slätt
väcka opp dig, som var så lätt?

Glunten
De försökte, men . . .

Magistern
Ja, det var dumt!

Bägge
Horribelt dumt!


Gluntarne av Gunnar Wennerberg

1. I anledning av Magisterns och Gluntens första bekantskap | 2. Glunten blir Juvenal | 3. Uppsala är bäst | 4. En månskensnatt på Slottsbacken | 5. Glunten på föreläsning | 6. En solnedgång i Eklundshofsskogen | 7. Harpospelet på Schylla | 8. Huruledes månen intresserar sig för Glunten och Magistern | 9. Nattmarschen i Sankt Eriks gränd | 10. Dagen därpå | 11. Gluntens moster | 12. Magisterns misslyckade serenad | 13. Huru Gluntens svårmod, på "Äpplet", skingras av Magisterns vårfantasier | 14. Gluntens vigilans | 15. På "Flustret", en söndagseftermiddag under rötmånaden | 16. Vid brasan på Magisterns kammare efter en stor middagsbjudning | 17. Magisterns flamma | 18. Gluntens flamma | 19. En kväll på kyrkogården | 20. Mötet i Domtrappan | 21. Gluntens misstag | 22. Hemmarsch från Eklundshof med en bondspelman | 23. Anklagelsen | 24. Efter Kameral-examen | 25. Examens-sexa på Eklundshof | 26. Impromptu-balen | 27. Slottsklockan | 28. Gluntens reskassa | 29. Avskedet på Flottsund | 30. Magisterns monolog, efter Gluntens avresa från Alsike