Hoppa till innehållet

Harpospelet på Schylla

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  En solnedgång i Eklundshofsskogen
Harpospelet på Schylla
av Gunnar Wennerberg

ur Gluntarne
Huruledes månen intresserar sig för Glunten och Magistern  →
På Wikipedia finns en artikel om Gluntarne.


Glunten
Leve det nattliga Schylla!
Här finns det folkliv i banko,
harpor och slagsmål och fylla,
os av kotletter och Lünzmans Baranko.

Magistern (härmar harpspelerskorna.)
»Hör’t, meine flehenden Lieder,
strahlende, leuchtende Sterne!
Kommt mein Geliebter nicht wieder?
Bleibt er denn ewig mir ferne?»

Glunten
Pang, där small sönder en ruta.
Det var en knodd. Kasta ut’en!
Hör den kanaljen vill pruta –

Bägge
Fram med riksdalern och det på minuten!

Magistern
Kypare, locka på Atis!

Glunten
Kypare, stanna – hör på!

Magistern
Kypare, ge honom gratis . . .

Glunten
Kypare, toddar för två!

Magistern
Kypare, fläsk och potatis.

Glunten
Kypare, inte för små!

Magistern
Kypare!

Glunten
Kypare!

Magistern
Kypare, gå.

Glunten
Singt, ihr Mädchen! – Tyst med allt buller och
bång!

Magistern
Ta’n en sång . . .

Glunten
På en gång . . .

Bägge
Munter – men inte för lång!
(De preludiera och börja sedan “Webers sista tanke”.)

Glunten
Nej, för Guds skull, inga klagovisor, kära barn!
(De spela en “Suck-vals”.)

Magistern
Tig då, Marianne, jag beder –
Annchen du . . . spar’ din hals!
Är det nu skick och seder
spela en gammal vals?

Bägge
Ta’n nu ett vackert stycke,
något med mera tycke . . .
(De falla genast in med “Edite, bibite»”. . .)

Magistern
Ausserordentlich, wunderschön, ja!

Glunten
Kors vilken grazie de tyskarna ha!
(De börja en joddel-melodi.)

Bägge
Nejl Nu är det slut . . .
Annchen, vet hut!
Komma med slagdängor, fula som satan,
och valser och visor, så gamla som gatan . . .
Nej!
Nu är det slut!
Ej en minut
dröjer jag här mer.
(De spela upp en splitter ny sång.)

Glunten
Nå!

Magistern
Se så!

Glunten
Spela på!

Magistern
Vi ska’ inte gå!

Bägge
Vi sjunga med er Bägge två.
Es kehret der Frühling mit lachendem Blick
Cantabile!
verjüngend und schaffend zur Erde zurück;
Amabile!
als freundlicher Engel umschwebt er die Flur,
Mirabile!
und zeichnet mit Blumen die segnende Spur –
Pass’ på nu, go’ herrar, nu kommer det kör!
Sjung, Österberg, sjung! Och var med, herr
kassör!
Kom hit, kära farbror, sitt inte och späd!
Tag pastorn och garvarn och fältläkarn med!
Nystedt, slå takten!
O, sei uns willkommen, du fröhlicher Gast!
Ja!
Ach, lange schon war uns der Winter zur Last.
Ja!
Er schliesset so grämlich ins Zimmer uns ein;
Ja!
wir lieben es lustig im Freien zu sein.
Hurrah!
Du aber, du ladest uns fröhlich und mild,
Cantabile!
hinaus in das duftende Blumengefild;
Amabile!
du liebest die Kinder und fröhliches Spiel,
Mirabile!
und schenkest der herrlichen Freuden uns viel.
Pass på nu igenl Liebes Mädchen, gutår!
Skål, gamle konditor, hur mår din bottfor?
Nå, präst då och garvare, släpp nu Marianne!
Hon är nog beredd, er förutan, minsann.
Herre, håll käften!
O, gieb uns auch immer, du blühender du,
Ja!
viel heitere Tage und Blumen dazu;
Ja!
und sag’ es dem Sommer, bald ist er ja da,
Ja!
wir bitten um Rosen und Kirschen, ja, ja!
Hurrah!