Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter/Orgwerks inrättning och bruk i Swerige, med anmärkningar om Orgbyggare

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Orgwerks upfinnande, bruk och inrättning i allmänhet
Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter
av Abraham Hülphers
Andra Samlingen om Kyrko-Musik
 Tredje Samlingen  →


[ 169 ]

IV. Afdelningen, om Orgwerks inrättning och bruk i Swerige, med anmärkningar om Orgbyggare.

§. 1.

Swenska Orgwerks första bygnad kan med skäl föras til 11 och 12 Sæculum, sedan Ewangelii lära här allment blifwit antagen, och Kyrkor hunnit fullbordas. (Se pag. 144) At sådane inrättningar först böra [ 170 ]tilägnas de mäst namnkunnige Dom-Kyrkor, är nog anledning sluta, af hwad redan blifwit anfört om Påfwiska wäldets utspridande i Norden, samt Catholska Biskoparnas bemödande på de ställen, hwarest de hade sitt hemwist eller Residence, at befordra det, som kunde gifwa Gudstjensten mera anseende och tjena til Kyrkornas prydnad. Man saknar dock närwarande tid wid de fläste Dom-Kyrkor bewis om deras äldsta Orgwerks anläggning, och som nu mera inga gamlare finnas i behåll, än de, som äro nybyggde inom 1 eller högst 200 år, blir nog owist at säga, hwaräst Orgor i Swerige först warit inrättade. [1] Emedan [ 171 ]Gottland wid Christna Lärans införande warit en namnkunnig ort, wida bekant af handel och förmögne inwånare, [2] och Wisby den enda Stad derstädes (ehuru nu i aftagande, samt allenast egande 2 Kyrkor) säges fordom haft 18 Kyrkor, [3] så tyckes, at Orgwerks inrättningen därstädes måste warit förr bekant och utöfwad, innan den ibland wåre förfäder hunnit göras allmän; åtminstone är wist, at redan på 1300 talet flere Orgwerk funnits på Gottland, och der äfwen då warit Orgbyggare. [4] [ 172 ]Nästan wid samma tid eller något förut, skola likwäl Dom-Kyrkorna i Lund och Skara egt Orgor. [5] Förmodeligen äro Orgwerks byggnader på andre ställen sedan anlagde, så at dylika i Kyrkorne wid de äldste Biskops säten och i en del af wåre gamla Städer derefter snart blifwit anskaffade, ehuru nu mera inga handlingar finnas i behåld, som kunna derom gifwa oss nödig uplysning. [6] Stockholms utseende i 13 Sæculo är af Historien bekant, kan således icke tilägnas de der warande präktige Kyrkor sådane prydnader, förrän i sednare [ 173 ]tider. [7] Wi finne äfwen, at de först anlagde werk, efter forntidens ringa konst och osäkre grunder, warit små och ofullkomlige, så at slike byggnader ej länge kunnat ega bestånd, utan derföre öfwer alt såsom förfallne eller otilräckelige i sitt bruk, efter Reformations Sæculum, måst ombyggas och utwidgas, så fort nödigt [ 174 ]funnits och Orgbyggeriet stigit; hwarföre äfwen flerestädes blifwit anmärkt, at et och samma Orgwerk åtskillige gångor innom kort tid är förbätradt eller omgiordt. [8]

§. 2. Beskaffenheten af wåre äldste Orgwerk har warit wida skild från de nu brukelige. Fast nu mera inga sådane finnas i behåld, har man likwäl anledning til at sluta, det de warit mycket små och icke haft någre olika röster eller stämmor, emedan en enda utgort hela inrättningen, dock så, at 3, 4 til [5] pipor gifwit samma läte ocb warit unisonæ för hwar ton i Claweret, endast at fylla öronen. Sådane werk skola ock i början allenast bestått [ 175 ]af 2 Octaver, utan semitoner, men haft grofwa och breda tangenter, hwilka ofta, när knytnäfwen icke wille göra fyllest at nedtrycka, måste röras med knä. På någre ställen, har för 50 år tilbaka funnits lemningar af dylika inrättningar, men det är skada at de samma blifwit förlorade. [9] Wi kunna eljest sluta af hwad p. 163 är nämdt om Pedal upfinnande 1470, at Swenska Orgbyggeriet ifrån samma tid småningom blifwit förbätradt; men så är det icke länge sedan, som konsten kan sägas hos oss hunnit til sin högd, hwarom widare i följande §. §. Man finner eliest åtskillige af de gamla Orgwerk genom utlänska Mästare förfärdigade, som til den ändan warit hitförskrifne; äfwen ock, at på wissa ställen Orgwerk ifrån utrikes orter blifwit anskaffade. [10]

[ 176 ]§. 3. Bruk och nyttjande af Orgor i Catholska tiden, har i Swerige såsom på andre orter, (se p. 144 ) mäst warit lämpadt til at underhålla en obekant Latinsk sång, och at wid wissa tillfällen öka Högtideligheten, särdeles då Själamässor hölts öfwer de så kallade Helgon, eller sådane, som af goda gärningar, i synnerhet af hederlige Testamenten til Kyrkors Closter, och Munkar giort sig minneswärda, hwarföre ock wid någre Dom-Kyrkor warit twenne werk, et större och et mindre, [11] hwarpå efter omständigheterna och forntidens bruk [ 177 ]på föränderligt sätt [12] lektes. At så Orgwerks spelning, som Choral-Sång, fordom warit regelbunden och haft nog behaglighet at förnöja åhörare, kunna wi sluta, särdeles emedan, som sagt är, (p. 145) mästa Lärdomen då bestod i konstig sång och Mässa. [13] I Klostren woro äfwen Orgor, ehuru man ej kan nämna flere bewis derom, än för S:t Clara. [14]

§. 4. Wid Reformations tiden blef så med Orgwerks spelning, som flere inrättningar en annan ordning, så at hwad til Guds lof, Församlingens nytta och upbyggelse, samt Gudstjenstens prydnad fants nödigt at bibehållas, [ 178 ]men förut warit i oskick, bekom genom rättsinte Lärares bemödande et bättre bruk och wärde. Ärkebiskopen Laur. Petri, i sina Kyrko stadgar och Ceremonier 1566, ansåg derföre Orgwerk ibland sådane nyttige inrättningar, som kunde efter behag brukas eller umbäras, men förkastade alt Påfwiskt föregifwande, at de såsom någon Religions nödwändighet borde bibehållas. I början upkom häröfwer olika meningar, men omsider blefwo dock Orgwerken i rätt afsigt gillade och nyttjade. [15] Något drögde likwäl innan sången på Modersmålet hant allment widtagas, hwarföre Musik och Orgwerks nyttjande wid Psalmers sjungande, ej på någon tid kunde blifwa allestädes lika, särdeles emedan nog sent tilgeck, innan med Sångböcker och melodier hunnit komma til stadga; (se pag. 146) I Konung Gustaf I tid woro skickelige Organister, [16] som bewisar huru konsten at spela [ 179 ]på Orgor då redan ansågs hederlig och nödig. At den sedan, dels genom infödde som rest utomlands, dels ock, af flere inkomne utläningar tid efter annan blifwit bragt til största anseende och utöfning, är redan anfört. (pag. 149) Återstår endast, at nämna något om Swenska Orgbyggeriets förkofran.

§. 5. Om Orgbyggarene för äldre tider ega wi ganska liten underrättelse. På 1500 talet har allena en och annan blifwit nämd. [17] Det är dock troligt, at flere funnits, fast än deras minne likasom deras små werk förswunnit, hälst inga gamla antekningar derom nu mera äro at tilgå wid Kyrkorna. Men wid 1600 talets början tyckes, at Orgbyggare konsten blifwit något upöfwad, emedan då träffas åtskillige utlänningar, som på flere ställen i Riket anlagt byggnader, särdeles under Konung Gustaf Adolphs och Drottning Christinas Regering. [18] Flere små werk hafwa då blifwit [ 180 ]byggde i Lands-Kyrkor af åtskillige infödde, hwilka, der de nu finnas i behåll, wisa konstens och byggmästarenas ofullkomlighet. [19] Intil [ 181 ]Konung Carl XI och XII tid, saknades när oss förfarne Orgbyggare, men sedan Hans Cahman här blifwit bekant, [20] och någre Lärlingar [ 182 ]hos honom fått mera insigt i konsten, tyckes den wid 1700 talets början märkeligen stigit.[21]

[ 183 ]§. 6. Swenska Orgbyggare i sednare tider hafwa således widare upöfwat denne konst och bidragit til Nations heder; särdeles, sedan utlänske Mästare icke mera behöfts inkallas til slika arbeten. I synnerhet finner man at Johan Nicl. Cahman då begynt blifwa mera namnkunnig för Orgbyggeriet, [22] emedan han [ 184 ]på flere orter upsatt stora och kostsamme samt efter bätre grunder byggde werk, hwaribland mäst ihogkommas det nu warande i Upsala Dom-Kyrko. [23] Honom tilkommer derföre [ 185 ]yppersta rummet bland Swenska Orgbyggare på detta hundrade tal, hälst han ibland oss giort dene wetenskap mera bekant, och tillika bragt utöfningen deraf i större högd, genom åtskillige sine Elever, af hwilka, Olof Hedlund [24] och Daniel Stråhle, [25] mycket [ 186 ]berömmas, såsom de der widare sökt konstens förkofran, men begge nog tidigt afledo. Wid denna tid byggdes eljest små werk i Landsorterna af mindre förfarne män, ofta til nog skada och förlust för Kyrkorne, [26] men så [ 187 ]hafwa dock andre mera namnkunnige och Priwil. Orgbyggare altid sedan warit at tilgå.

[ 188 ]§. 7. Under sist framflutne 30 år äro följande bekante: Jonas Wistenius i Linköping, som ännu lefwer och upsatt åtskillige werk i Lands-Kyrkor i ÖstGöthland, samt äfwen i några Städer och Socknar annorstädes.[27] [ 189 ]Jemte honom, woro Jonas Gren [28] och Petter Stråhle [29] i Stockholm namnkunnige, hwilka arbetade i Bolag, och wunno mycket beröm för sina wakra arbeten, som nogsamt wittna om deras insigt och flit at söka befordra Orgbyggeriet i Swerige. [30] [ 190 ]Åtskillige af de werk, desse, under nog kort lefnad hunno förfärdiga, hafwa så hedrat dem, at allmenheten vid begges alt för tidige dödsfall beklagat en märkelig förlust, och önskat få deras likar. [31] Efter dem, erhöll Carl Wålström Transport af samma Priwilegier 1765, samt emottog deras werkstäder och egendom på Kungsholmen. Han har äfwen sedan byggt [ 191 ]åtskillige Orgwerk. [32] Utom dess, hafwa andre både förr och sednare idkat Orgbyggerie i Landsorterne, [33] af hwilka någre haft [ 192 ]Priwilegium såsom Jacob Westerwik i Stockholm; [34] Johan Ewerhard i Skara; [35] Petter Qwarnström i [ 193 ]Sundswall, [36] Lars Wahlberg och Anders Wollander i Calmar, [37] Anders Malmlöf i Mallmö, [38] Nils Söderström och Matthias Swalberg i Westmanland, [39] [ 194 ]samt Pet. Schölin i Lindköping. [40] Hwartil kommer Olof Schwan och Lars Fr. Hammardal som nyligen äro antagne. [41] Hwad heder och omdöme en hwar af desse förtjent, kan bäst utrönas af deras i flere orter förfärdigade arbeten, hwilka nogsamt wisa, hwad insigt de ega i Konsten.

§. 8. Til förekommande af missbruk och skada wid Orgbyggeriet är stadgadt, at inge andra än Examinerade Orgbyggare få förfärdiga nya werk til Kyrkorne, så ock, at ej någon utan Landshöfdingens och Consistorii minne i orten, eger tilstånd at reparera Orgwerk i Riket. [42] Det wore [ 195 ]önskeligt, om samma förordnande på alla ställen noga efterlefdes, och at nu mera inge oförfarne anmodades om slika byggnader, så kunna de, som grundeligt lärt Orgbyggeriet, ej sakna upmuntran och utkomst, samt denne wakra konst icke widare komma i föragt och aftagande, såsom nu på en tid tyckes händt genom flere obehörige mäns odugelige Orgwerks byggnader. Til denne wetenskaps förkofran, äro derföre Priwileg. och Examin. Orgbyggare förbundne at antaga Lärlingar, hwilka, enär de funnits förswarlige och undergått Examen, få frihet at obehindradt bygga nya werk. [43] Skulle i den delen något hittils wara försummadt, så förmodas, at den nu inrättade Kongl. Musik. Academie, icke underlåter befordra det som länder til konstens uphielpande och bibehållande i sitt wärde, så at inge andre undfå Priwilegier, än de, som ega tilräckelig insigt, och rätt förstå Orgbyggeriet. [44] [ 196 ]Derigenom måste Fuskares antal minskas, samt erfarne Orgbyggare altid träffas ibland oss til Rikets heder, så at man icke, som förr skedt, må nödsakas införskrifwa främmande Mästare til slika werks förfärdigande.

§. 9. Om Underwisnings werket både för Orgbyggare och Organister, har hittils när oss saknats tryckte underrättelser; [45] åtskillige afhandlingar, skola dock derom vara [ 197 ]upsatte, hwaraf de, som förtjena utgifwas, genom Kongl. Music Acad. försorg, torde giöras allmänne, så at i den delen snart kan förwäntas något til nödig rättelse och handledning. [46] Imedlertid erinras, at som Orgwerks-spelning jemte annor Kyrko Musik och Sång, bör ske til GUDs ära och Församlingens upbyggelse, ty ligger magt uppå, at en hwar sig derwid så skickar, som samma höga ändamål fodrar, på det all förargelse må undwikas. [47] I 1686 års Kyrko-Lag (Cap. [ 198 ]13. §. 2.) är och derföre stadgadt, huru man i Kyrkorna skall lofwa GUD med Sång, Spel och Musik, at med Orgorne och andre Instrumenter intet så långt utdragas, at församlingen deraf hindras i sin sång, hwilken bör ske ordenteligen och samdrägteligen, hwarken för hastigt eller långsamt. Ifrån Fastlags Söndagen til Påske Dagen innehållas med all Musik. [48] [ 199 ]I öfrigit, böra Organister beflita sig om, at så instämma med Orgorne under Sången, at Församlingen deraf har rättelse och upmuntran. I agttages tillika, at spela Psalmerna efter deras beskaffenhet, så at Lof- och Tacksejelse-sånger mera lifligt, wällt och hårdt klinga, än Böne Bot och Begrafnings-Psalmer o. s. w. är det ej utan, at icke Andagten märkeligen ökas, särdeles, då alt flyktigt och lättsint spelande under Gudstjensten aflägges, men Instrumenternas klang med sången, ord och saken, höras öfwerensstämma til den Högstas lof och pris, samt hjertats uplyftande ifrån jorden. Hwartil de redan (p. 123) anförde Apostoliske förmaningar i synnerhet böra upmuntra och påminna denne konstens idkare, så at de, under Spelandet af Psalmer Lofsånger och Andeliga Wisor, (tillika med Församlingen) må siunga och spela HERranom i hjertat, altid tacksäjandes GUDi och Fadrenom. (Eph. 5:19.) [49]

  1. ↑ Lunds Dom-Kyrka war anlagd 1012, dock först inwigd 1145 af Archeb. Eskild. Lindköpings emellan 1138 och 1151. Westerås Kyrka begynte byggas i 11 Sæculo af Biskop Dawid, men blef ej inwigd förr än 1271. Skara Dom-Kyrkas ålder räknas ifrån 1100. Wexiö Kyrka skall wara först anlagd af Biskop Sigfrid i 10 Sæculo, och färdig omkring år 1200. Strengnäs är yngre, inwigd 1291, men genom wådeld afbränd samma dag. Upsala Nya Dom-Kyrka är grundlagd 1260, men först inwigd 1435. Sedan Domen blef flyttad ifrån gamla Upsala 1271, hade Trefaldighets, eller den nu så kallade Bond-Kyrkan i Upsala, som war bygd i 11 Sæculo, i 164 år warit ansedd för Dom-Kyrka. Åbo Kyrka byggd i 13 Sæculo, men sedan flere gånger bränd och plundrad. Efter Borgo icke blef Biskops Säte förrän 1554, Götheborg Superintendents 1620, Calmar 1555, Carlstad 1586 och Hernösand 1647, kunne wi ej för äldre tid der träffa Dom-Kyrkor. Wisby en af de äldsta städer, erhölt egen Superintendent 1572, under Danska Regeringen, men blef 1645 et ibland Rikets stift, hade dock i förra tider lydt under Biskops stolen i Lindköping. Wiborg, ehuru nu Ryssland tilhörig, blef räknad ibland Swenska Biskopsdömen ifrån 1554 til 1721, och skall dess Kyrkobyggnad blifwit anlagd sist i 13 Sæculo.
  2. ↑ Härom ses v. Dalins Hist. 1. D. p. 258, och Bisk. Wallins Gottlands Samlingar p. 226.
  3. ↑ Ännu finnes många lemningar i Wisby efter samma Kyrkors Murar och platser.
  4. ↑ I Monumenta Scanen. Part 1. Vol. II. p. 67, är inryckt något af Diarium Visbyense, hwilket bestyrker: at år 1344 dog Orgnisten Eubertus som hade bygt Orgwerk i wisby. I Sundre Kyrka på Gottland läser man ännu denne minnesskrift på muren i Choret. A. Milleno treceno septuageno, hoc opus est Sundris per Vernerum fabricatum in Brandenburgh natum subtiliter arte Magistrum. Utom dess förekommer på flere ställen i Gottlands Sockne-Kyrkor bewis, at der i äldre tider warit Orgor, fast nu mera inga sådane werk på landet träffas.
  5. ↑ I Mon. Scan. P. 1. Vol. II. p. 67. nämnes om et Altare i Lund under Orgorne 1331. Lika så har Herr Cancel. Råd. Lagerbring täkts berätta, at i Liber Daticus p. 163, finnes anteknat om en Präst ifrån Halland, som begrofs i Lund (sub organis) 1237. Ödman de Musica sacra p. 31, anförer et bewis af Episcop. Scarens. Chronico, at Orgor warit i Skara i XII Sæculo, hwilket slutes af denne antekning: med hans (Benedicter) radhum, kom Rantabond til Skara, oc hana kiöpta han med sinom Peningom, om dermed menas Biskop Benedict. hin gode som dog 1190 i Skara, war samma inrättning en af de äldsta.
  6. ↑ Utom Dom-Kyrkorne, ( noten 1) torde man ock få tillägna sådan prydnad åt en del äldre städers Kyrkor i Riket i 13 Sæculo, särdeles det fordom ryktbara Sigtuna, Södertelje, Lödese och flere.
  7. ↑ Man ihogkommer här de större Kyrkors ålder i Stockholm: Storkyrkan, som begynte byggas 1264, blef först färdig 1478, och lärer straxt derefter fått Orgor. Riddarholms Kyrkan börjad 1284, S:t Clara 1572. S:t Maria Magdalena 1576, men blef ej färdig förr än år 1634. S:t Jacob påbegyntes 1592, inwigd 1643. Tyska eller Gertruds Capell blef som Kyrka tilbyggd 1639. Catharina är grundad 1656. Desse hafwa sedan efter hand fått Orgwerk. De mindre Församlingar räknas til sednare tiders inrättningar. Ladugårdslands eller Hedw. Eleonora Kyrka började byggas 1658, inwigd 1737. Kungsholms eller Ulr. Eleonora inwigd 1688. Johannis 1636. Barnhuset 1640. Skepsholms eller Ammiralitets Kyrkan begynte byggas 1629. Olof 1673. Drottninghuset 1690. Artillerie Kyrkan 1697. Änkhuset 1725. Nu warande Finska eller Fredrics 1725. Fransyska Reformert. 1750. När desse bekommit Orgor, skal på sitt ställe sägas. Sedan Clara Closter 1527 wart nedrifwit, hade Konung Gustaf I förordnat om et Hospital på Riddarholmen 1531, men samma inrättning blef snart derifrån flyttad på Söder til Danwiken, hwarest Kyrka anlades 1551. De fläste prydnnder, som förut tilhört Clostret, skänktes då dit, och äfwen et litet Orgwerk, som der nyttjades til omkring år 1740.
  8. ↑ I Lindköping wart et nytt Orgwerk bygt 1523, men det samma brann af 1546. Et annat upsattes 1620, som efter 100 år ansågs odugligt, då et bättre upbygdes 1733. I Westerås upsattes et nytt werk fram, i Choret, der ock förut warit Orgwerk, men efter 90 år blef detsamma så förlorat, at et nytt måste upsättas wid westra dören 1702, hwilket ock efter 50 år fants så förswagat, at det 1757 til större delen wart ombygt. I de fläste större städer hafwa äldre Orgwerk dels genom Olykshändelser, dels ock genom ålder blifwit så förloraöe, at de flere gånger måst ombyggas, hwilket närmare af Orgwerks förtekningen kan inhämtas. Uråldrige werks finnas derföre icke nu, men Medelårige träffas i Stockholms Stor-Kyrka och Tyska Kyrkan, i Skånska Städerne, i Wisby, Halmstad, Söderköping och flerestädes, särdeles i Lands-Kyrkor, hwarom widare på sitt ställe.
  9. ↑ Wid Höjentorps Kungsgård, som fordom lydt under Skara Biskops-säte, sågos lemningar af sådant gammalt Orgwerk med breda tangenter och särdeles inrättningar, men säges genom eldswåda 1722 blifwit förstört. Wid Husby Skedere Kyrka i Upsala Stift, der S:t Britas Stamgods Finnesta är belägit, förwarades länge dylikt ålderdoms minne efter et forntidens Orgwerk förmodeligen et bland de äldsta, som funnits i Lands-Kyrkor; men nu mera fås ej kundskap om, huru slikt monument blifwit förstört. At Organa Hydraulica också fordom i Norden warit bekante, tycks kunna slutas af Olai Magni berättelse Lib. XV. C. 30.
  10. ↑ Ibland sådane förmenes, at Stockholms Stor-Kyrko werk skall wara byggt i Prag, och af Gref Königsmark inskaffadt. Wid Upsala Orgwerks beskrifning nämnes flere utlänska Mästare, hwilka sedan de byggt hwad som warit betingadt, stannat qwar i Riket, likaså för någre andre städer, hwaraf ses, huru Orgbyggar-konsten efter hand genom sådane hos oss stigit.
  11. ↑ I Archiwi handlingar, har Herr Cancellie Råd. Berch funnit anteknat: at 1272 funderades en præbenda i Helga Likama-Chor i Upsala Domkyrko, på de wilkor, at Præbendatus skulle hålla Officium hwar Torsdag med procession, Ringning och lekande i stora Orgene, hwaraf kan slutas, at samma nyss fullbygde Kyrka då redan haft 2ne, et större och et mindre Orgwerk; likasom äfwen sist på 1600 talet, 2 sådane der funnits. I Lindköpings Dom-Kyrka, byggdes Orgor i S:t Nils Chor 1523, Biskop Nils Hermanni til ära, som afled 1491, och genom Biskop Brasks anstalt blef Canonicerad 1520. Samma tid nämnes der ock et större werk, samt et Positiv. Jemför Biskop Rhyzelii Episcop. p. 113 och Orgwerks Pred. p. 7. För dessa S:t Nils Orgor, hwars byggmästare war M. Jacob, betaltes 100 mark Danskt och et Silfwerbälte om 23 lod.
  12. ↑ Enl. p. 93, wore lekare och Spelmän alt et, hwadan ordet Orglekare upkommit. I Danmarks och Norges Kirke-Rituale säges, at Organisten leger.
  13. ↑ Om de Påfwiske inrättningar med Altarister, Choraler m.m. kan läsas i Dikmans Kyrko-Handl. p. 41. och 272. samt Dompr. Bälters Kyrk. Cerem. I Biskop Rhyzelii Episcop. p. 154, anföres något af Biskop Henrici stadga år 1272 med inscription: Ordinatio Chori committitur Scholastico, hwaraf ses i hwad wärde Musica Figurativa den tiden hölts vid Linköpings Schola.
  14. ↑ Herr Cancel. Råd. Berch täcks berätta, at han funnit anteknat en And. Benedicti såsom Organist i Clara Closter 1496, men samma år död och begrafwen i Gråmunke Clostret. (Jemför not. 7.)
  15. ↑ Om Wederdöpares buller i Stockholm 1524 och påstående at Orgwerken borde nedrifwas är nämdt p. 148. Widare ses Erk. Bisk. Spegels Kyrk. H. 1 D. p. 38, Bälters Kyrk. Cer. p. 195. och Laur. Petri Kyrk. Stadg. p. 65. &c. &c.
  16. ↑ En Laurens Organista, eller som han stundom kallas Larens Orge-lekare, har stått i mycken nåd hos Konung Gustaf I. och finnes af Archiwi Handlingar, at Konungen i Cammar- och myntsaker til honom utgaf sina befalningar. Man kunde häremot inwända; at sådant antingen warit Famille namn, eller at denne Lars förut spelat och endast då behållit Tituln såsom hörande til Kyrko-ståndet, på sätt som än fler mångestädes med Kyrko-wärds och dylika Characterer, men dertil gifwes ej anledning.
  17. ↑ Jemför not. 4 och 11.
  18. ↑ Ibland sådane införskrifne Mästare nämnes, Paul Müller som i Westerås byggt Orgwerk 1615, och sedan i flere Lands-Kyrkor i Dalarne. På Christianstads werk är tecknad Henric Cahman 1631. Göran Spett omtalas ifrån 1630 til 1660 såsom Orgbyggare i Fahlun, Örebro, och annorstädes. Frans Boll i Stockholm hade omkring år 1660 upsatt Orgor i S:t Jacobs Kyrka och Mariestad, samt repererat någre werk, äfwen ingått accord om et nytt i Upsala, men dog under arbetet 1677. Göran Woitius war bekant på 1680 talet, har byggt och förbätradt flere Orgwerk. Philip Eisenmenger tilökade S:t Clare Orgwerk 1649. Hans Christ. Fritsk ifrån Köpenhamn hade ingått accord i Halmstad om Orgbyggnad 1640. Johan Buxtehude war bekant i Skåne på 1640 talet. Per Hansson Thel bodde i Gefle, och upsatte flere werk i Norrland omkring år 1660. Georg Hum eller Heim, har wistats i Norrköping och byggt Orgwerk i Östergöthland omkring 1680, likaså en Casper Frager omkring år 1640, utom andre, som Orgw. Förtekn. wisar.
  19. ↑ I Östergöthland och Upland hafwa Nils och Anders Bruse byggt små werk först på 1600 talet. Likaså en Clas Fransson 1640. I Upland omtalas Orgmakaren Lars Erson från Enköping 1640, och en Mårten Hak 1680. I Södermanland säges Rådman Olof Lax från Nyköping byggt Orgwerk på 1680 talet. I Skeninge hade Borgmästaren Per Jonsson giort et dylikt 1630. och Pastor Sam. Bjurbeck et Positiw i Ljusnarsberg 1693. I Nerike war Ol. Jonä byggmästare omkring år 1670, flere sådane nämnas i förtekningen på Orgwerken, men ehuru deras arbeten warit, sämre eller bättre, kunne wi likwäll ej anse dem för fullkomlige Orgbyggare, utan tyckes de, antingen af egen böjelse och drift, försökt med sådane små byggnader, eller ock, at de lärdt något af konsten genom de hit inkomne utländske mästare.
  20. ↑ En allmän sägen är, at Hans Henr. Cahman af Konung Carl XI blifwit införskrifwen på 1680 talet, at bygga Upsala Dom-Kyrko-Orgwerk, som först war betingadt med en Frans Boll, men hwilken sådant icke kunnat efter accord fullkomna. Denne Cahman skall warit uphof til Orgbyggare konstens förbätring i Swerige, och har på flere ställen, såsom i Jönköping, Wexiö, Upsala, Gefle o. s. w. upsatt och reparerat Orgwerk. Härwid göres dock den anmärkning, at efter en Henric Cahman redan 1631 nämnes för Orgbyggare i Christianstad, tyckes nog likt, at Hans Henr. Cahman warit dess Son, samt genom wistande utrikes fått bätre lära Orgbyggar konsten; men blir således efter någras påstående, icke den förste af det namnet i Swerige. Så wida Hans Cahman warit född omkring 1640 och dog 1699, kan man äfwen snarare påstå, at den namnkunnige Prosten Jonas Rudberus f. 1631 och död 1697, (se not. 21,) warit dess Informator, och lärdt Orgbyggare konsten under samma tid i Henric Cahmans hus, än at han, som berättelsen säger, skulle haft Condition hos Hans Cahman, hwilket tideräkningen ej tillåter. Troligt är dock, at Hans Cahman innan ankomsten til Swerige, warit etablerad och gift i Tyskland, emedan han säges haft med sig 2 Söner, af hwilka Hans Henric sedan blef Organist i Borås 1709, och dog 1736, samt byggde et eller annat werk på landet, men Johan N. Cahman Orgbyggare efter Fadren.
  21. ↑ En Magnus Årman, eller Orman, har byggt flere små werk i Småland, äfwen i Calmar och Borås på 1690 talet. Johan Årman, förmodeligen den förras Son, skall tillika med Cahman byggt Orgwerk i Skara 1697; nämnes sedan Byggmästare på flere ställen i Småland, ifrån 1705 til 1714, upsatte ock et litet werk i Wimmerby 1714. Christian och Johan Bejer woro i Norrland och Österbottn bekante emellan 1690 och 1725, såsom Orgbyggare, särdeles i Boldnäs, Brahestad, Gamla Carleby och Uleå o. s. w. Åtskillige andre säges ock den tiden byggt små werk, nemligen Joh. Agerwall ifrån Söderköping, i Winnerstad 1700; Erik Kuper i Wolinge 1708; Collander i Miölby 1715; Jöns Helgesson, Carl Hindersson, Olof och Lars Kindberg i Östergöthland; men hafwa ej warit förfarne i konsten. Isac Risberg, en H. Cahmans lärling, byggde Interims Orgwerket i Upsala 1710 och någre annorstädes, såsom i Nora och Wåhla Sockn-kyrkor, men säges kommit för bittida från sin Mästare. Ibland flere, bör ihogkommas den (not. 20) nämde Prosten Johan Rubberus (Cederbielkska slägtens stamfader se v. Stiernmans Matr. N:o 1562) som en tid war Pastor i Lyrestad, men sedan erhölt transport til Lidköping. Han skall icke allenast i sina yngre år sielf förfärdigat små Orgwerk i Fågelås, Lyrestad, Warnhem och som säges i Wennersborg, i Carlstad och på flere ställen; utan ock 1687 skänkt til Lidköpings kyrka et af de största Orgwerk med 43 stämmor, Pedal och 3 Clawer, hwilket han der under sin ämbets tid, af egna medel sielf förfärdigat, och som berättas, äfwen dertil anwändt sitt köks tenn, m. m. Hans minne blef derigenom mycket hedradt, är dock skada, at samma Orgwerk så blifwit wanskött, at det nu mera är förlorat och skull ombyggas. Jemte Prost. Rudberi Epitaphium, läses dessa werser i Lidköpings Kyrka. Då Präste Ämbets bördan tung, mig lemnat ledig någon stund, har jag med egen hand och flit, til GUDs ära af Christlig nit, giort detta werk af stämmor fullt, samt zirat det med Sölf och Guld, och skänkt GUDs hus, at på sit wis föröka HERrans lof och pris. m. m. Se widare Gilbergs diss. de Lidecopia P. II. p. 84.
  22. ↑ Johan N. Cahman bör ibland Swenska Orgbyggare billigt hedras för många och wäl inrättade Orgwerk, hwilka efter förtekning träffas i flere Städer, såsom Stockholm, Upsala, Götheborg, Åbo, Nyköping, Carlshamn, Westerås, Linköping, Warberg, Borås, Uddewalla, Mariestad, Hudwigswall, Hernösand, Sundswall, o. s. w. utom flere på landsbygden i Upland, Westmanland, Södermanland, Gestrikland, Dalarne, Östergöthland &c. &c. Han har äfwen på åtskillige ställen förbättrat gamla werk, såsom i Philipstad, Marstrand, Fahlun, Strengnäs, Köping o. s. w. Kännare af saken lemna wäl Cahman största loford för sköna Pip-werk, som hafwa liufligt klang, men påstå dock, at i en del werk finnes för trånga och icke proportionerade Canaler, samt för grunda lådor, hwaraf de samma ej ega nog styrka efter storleken. Denne Joh. Cahman war f. 1670, och dog 1736,, hade flere barn, af hwilka en Son, Johan Cahman, blef Grosshandlare i Götheborg, och der utspridt slekten.
  23. ↑ Til bewis, huru Cahman upbragt konsten, må anföras det intygande, som Direct. Ernst F. Pape i Westerås, och Johan Fr. Zelliger från Stockholm, utgåfwo i Upsala 1731 wid besigtningen af det då ny byggda Dom-Kyrkans kostbara Orgwerk. 10 §. lyder så: Ehuruwäl åtskillige Auctorer, wilka om Orgwerks byggnader och deras beskaffenheter någre tractater låtit genom tryck utgå, enhälligt betyga, at aldrig något Orgwerk i werlden funnits, icke eller någon Orgbyggare blifwit född, som wore capable at förfärdiga något Orgwerk med den fullkomlighet, med mindre icke små felaktigheter (dock af ringa wärde) i anseende til så många tusende stycken et sådant werk blir sammansatt af, derwid skulle finnas. Så kunna wi icke eller försäkra, at något öfwer menskeligt wid detta werks upbyggande wore passerat. Men detta berätte wi, uppå wår för detta aflagde Ed, at uti Kongl. Riddarholms Kyrkan finnes et Orgwerk af samma Mästare byggt, och et äfwen lika i Westerås, det förra af hela Kongl. Capellet och alla Organister i Stockholm för 32 år sedan Examineradt och för godt erkänt; det sednare i Westerås, af Sal. Direct. Zellinger äfwenwäl med Orgbyggarens beröm inventeradt. När wi nu anse samma Orgwerks förarbetande emot detta werket, så är det en skillnad, som wattn emot win. Gå wi til de andre Orgwerk, som i Stockholm finnas, och så månge flere dessutan, som wi här i Riket sedt, så finne wi äfwen wäl, så stor och större Differance, än som förmält är. &c.
  24. ↑ Olof Hedlund i Stockholm, erhöll Kongl. Resol. til Orgbyggerie 1741, sedan han förut upsatt et wackert werk i Maria Kyrka, hwilket dess Läromästare Cahman ej hant förfärdiga. I Jacobs Kyrka byggde han nytt werk 1746, äfwen i Sigtuna och Ulricehamn, utom dess i någre Lands-Kyrkor, såsom Boldnäs, Biörskog, Björklinge, Delsbo, Nerpes, Tierp, Torstuna, Rasbo, Wesslanda &c. &c. hwilka arbeten nog wittna om dess goda insigt och erfarenhet i konsten. Åtskillige werk blefwo äfwen genom honom tilökade och förbättrade, ibland hwilka äro: Ladugårdslands, Mariestads, Arboga, Gefle och någre Sockn-Orgwerk, utom många smärre Reparationer. Han hade ock slutat accord i Carlstad om et nytt werk 1747, men dog året derpå.
  25. ↑ Daniel Stråhle, f. i Norrberke 1700, hade äfwen lärdt Orgbyggerie hos Cahman, men egde förut god Mekanisk Kundskap, som han inhämtadt af Commerce Råd. Polhem, under hwars handledande, han säges byggt Torsåkers Orgwerk 1730. Erhöll 1741 Kongl. Resol. och 1742 Commerc. Colleg. Priwileg. at wara Orgbyggare; men afled 1746. Han har upsatt nya werk i Söderhamn, Torsella och Awestad, samt på Landet i Elfkarleby, Ö. Fernbo, Fogdö, Hedsunda, Kumla, Norrby, Swerdsiö, Söderala, Staby, Tortuna, Torpa, Westanfors &c. &c. äfwen i Strömsholms Slotts-Kyrka. På flere ställen skall han äfwen förbätrat eller tillökat gamla werk, särdeles i Linde, Arboga, Strengnäs, Köping, Säther, så ock i åtskillige Sockn Kyrkor. Han hade först här infört den nu brukelige stämman Vox Virginen, som är en förändring af den länge bekante Hautbois de amour stämman. I Söderhams Orgwerk finnas både Vox Humana och Vox Virginen af honom förfärdigade; en der anlagd 3 dubbel regering, både i Manual och Positiv, för at slippa ändra förra Structurn, wisar nogsamt Stråhles färdighet, och at han, om lifstiden längre warit, gått ännu högre i utöfningen.
  26. ↑ Man finner flere sådane byggnader i Socken-Kyrkor, ehuru ej många lända deras mästare til heder, hälst större delen byggt mera på försök och efter eget godtycke, än säkre grunder. Dylika finnas upsatte i Småland, af Orgnist. Lars Solberg från Sandsiö, som förr warit i krigstjenst, och sedan, wet icke af hwad anledning, företagit sig Orgbyggerie; han skall hafwa förfärdigat små werk på 1730 talet til Berg, Forssheda, Malmbeck, Moheda, Nässby, Romskulla, Wernamo, och flere Sockn-Kyrkor, äfwen reparerat på åtskillige ställen. Dess Son Jonas Solberg blef Orgnist i Wernamo, och säges upsatt Rydaholms werk. Jonas Hielm Lector. i Wexiö och Ekenberg Rådman i LandsCrona säges äfwen hafwa byggt någre werk i Skåne och annorstädes på 1730 och 1750 talet. I Östergöthland, har Orgnisten Gustaf Lagergren ifrån Öst. Husby byggt åtskilligt, såsom Ö. Ry 1738, Ö. Husby 1741, Rönö och Skedwi 1754, Christwalla 1766 o. s. w. Carl Börling Orgnist i Christberq, skall upsatt Orgwerk i Roglösa 1735, Eggebyborna 1740 &c. I Norrland nämnes Paul Billberg, afskedad Officer och Klockare i Nordmaling, som byggt et der i Soknen 1750, och förut et i Umeå 1740. I Upsala skal Carl Holm först Smed och sist Rådman, dels ensam, dels i sällskap med sin bror Wangmak. And. Holm ifrån 1739 til 1761 byggt och reparerat Orgwerk, hwarom nämnes i Orgw-förtekn. för Upland, Westergiöthland och Jämtland. I Stockholm hade Snickaren Eric German reparerat någre werk, skall ock byggt et Positiw til Barnhuset, renoverat Gaml. Carlebys 1738, byggt Söderby werk 1750. &c. &c. Lars Kinström priw. Instrumentmakare 1742, samt tillika Orgnist i Ladugårdslandet, gorde Clawer och Cymbaler, men hade äfwen försökt bygga et Orgwerk til Torneå 1753, fast än det samma snart blef odugligt. Orgnisten Lars Löfberg wid Strömsholm, hade en tid warit hos Stråhle, och derföre reparerat åtskillige Orgwerk omkring 1745, gorde eljest tämligt goda Clawer.
  27. ↑ Jon. Wistenius, f. 1700 i Wist och Östergöthland, reste utomlands 1726, lärde först Orgbyggeriet hos Mosängel och dess måg Caspari i Königsberg, upsatte med dem åtskillige werk i Bömen, Preusen och Pålen, feck sedan Condition hos Kurebinske i Belgrad, och Kloos i Riga; hemkom 1738, erhölt tillika med Hedlund och Stråhle 1741 Kongl. Resol. at wara Orgbyggare, samt blef bofast i Linköping. Han har efter egen berättelse, byggt 96 Orgwerk, såsom i Westerwik 1744, i Ekesiö 1759, i Wadstena 1759, på 1740, 50 och 1760 talet i Östergöthlands Socken-Kyrkor, så ock i Småland, Westergöthland, Södermanland, Halland &c. &c. som af Orgwerks Förteckningen närmare inhämtas. Dessutan skall han äfwen hafwa förbätrat åtskillige gamla werk, och tyckes således, at han, på sina utrikes resor, som ock sedan under många förfärdigade arbeten inom Riket, haft af alla Sw. Orgbyggare bästa tilfälle, at winna nödig insigt i Orgbyggar konsten, hwarom des upsatte werk bäst kunna wittna. Han skal i synnerhet i Königsberg blifwit brukad, at göra ritningar i Architecturen, och draga up Mensur efter 1000delige gradståcken. m. m. en sak, som i wåra tider utwisar, hwilka förtjena namn af Orgbyggare. Åtskillige af Wistenii Lärlingar hafwa blifwit bekante genom Orgbyggnad, fast på olika sätt. De som deruti egt nödig kundskap, och ej för bittida kommit ifrån sin Mästare, hedra både honom och konsten; Men tvert om, hafwa andre i otid begynt med slika arbeten, och dermed gort intrång i denna näring, til skada för flere, som på sitt ställe blir anmärkt.
  28. ↑ Jonas Gren war f. 1715 wid Stjernsund, kom i lära hos Dan. Stråhle 1733, erhöll Priwileg. til at wara Orgbyggare 1748, men afled 1765 i Martii.
  29. ↑ Pet. Stråhle war född 1720 på Matsbo i Norrberke, lärde Orgbyggeriet hos Farbrodren Dan. Stråhle ifrån 1735, ingick i bolag med Jonas Gren 1748, och afled ogift 1765 i Febr.
  30. ↑ Gren och Stråhle byggde samfält flere stora kostsamma Orgwerk. Utom det i Carlstad, som blef genom dem 1753 fullbordat, men warit förut betingadt af Hedlund, hafwa de förfärdigat någre prydelige innom Stockholm, nemligen Catharina, Clara, Slotts- och Fransyska Reformerte Kyrkornas präktige werk, äfwen Kungsholms, Ladugårdslands och Danwiks, samt til en del Skepsholms och Finska Kyrkans Orgwerk. I Westerås, Hedmora, Sala, Piteå och Torneå Städer äro de genom sina Orgbyggnader bekante. Wid flere Lands-Kyrkor i Upland, Södermanland, Westmanland, Helsingland, Öster- och Westergöthland samt Wermland, finnas även deras arbeten. Utom dess, hafwa de i Stockholm och annorstädes förbättrat äldre werk. Hwilket alt bäst kan intyga, med hwad redlighet de sökt at upfylla sina accorder til Orgbyggar konstens heder. Så wäl för deras flit wid Slotts-Kyrkans Orgwerk 1751 som ock i anseende til utmärkt skicklighet, hade Kongl. Maj:t benådat dem begge med Directeurs Fullmagter; de erhöllo ock något publikt förskott til Orgbyggeriets hielp, emedan de först på Söder wid Catharina sidan, men sedan, som mera beqwämt ställe, på Kungsholmen giort många kostsamma inrättningar af Werkstäder m. m. til konstens befordran genom bättre utöfning.
  31. ↑ Besynnerligit med desse begge Bolagsmän, som i lifstiden så enigt och förtroligt fortsatte sina arbeten, at de begge, innom 5 weckors tid, afledo. Utwärtes anseende och prydlighet af åtskillige werk wittna om deras goda smak, och i öfrigit kan af Pipor, regering m. m. inhämtas, at de warit mone om, huru de måtte förfärdiga alt wäl och pålitligt. De hafwa ock i Slotts-Kyrkan för trångt rum, nog konstigt måst bygga regeringen, samt eljest på flere ställen med särdeles inrättningar, wisat prof af insigt, som i Orgw. Förtekningen skall anmärkas. Gren war i synnerhet god Theoreticus, men Stråhle större Practicus, hwadan de så mycket bättre gemensamt sökte et ändamål. De hafwa ock upöfwat flere Lärlingar.
  32. ↑ Carl Wålström ifrån Ö. Löfsta, (f. 1736) kom i lära hos Gren och Stråhle 1750, men efter deras frånfälle emottog werket med dess Priwileg. samt enl. 1766 års Riksdags tidn. N:o 97, erhöll någre förmoner, som Riksens Ständer til Orgbyggeriets bestånd, anslogo. Utom nybyggde Orgwerk i Helsingfors, och någre Lands-Kyrkor, såsom Wallby, Rånö, Töfsala, Juleta, Rimitå, Illmola, Swingarn, Östre-Borg &c. har han reparerat i Clara och Catharina samt flere Lands-Kyrkor. Skall ock, som (pag. 168.) är sagt, förfärdigat Orgwerk til Fredrichshamn, det första i Swerige, som blifwit fördt utom gräntsen.
  33. ↑ Gustaf Gabr. Wolterson hade en tid warit hos D. Stråhle, men flyttade til Skåne, och erhöll 1750 Priwil. at förfärdiga allehanda Strängspel; har sedan byggt små Orgwerk i Lands-Kyrkor, äfwen i Laholms Stad 1764. Henr. Rud. Braune war Färgare och Organist i Malmö, hade lärdt något Orgbyggerie i Elbingen, samt på 1750 talet upsatt någre werk på Landsbygden i Skåne. Christ. F. Hardt, Guldsmed och tillika Organist i Malmö, hade fått underwisning af Braun, och äfwen byggt små werk i Sokne-Kyrkorna der i orten; dog 1767. I Finland har Direct. Musices och Organ. Carl P. Lenning i Åbo, förfärdigat Orgwerk til Sunne på Åland 1764. och en Petter Lindqwist gjort dylike til Finnströms Kyrka derstädes. I Österbotten Skepsbyggmästaren And. Thelin et til Ny-Carleby 1768. I Blekinge Byggmästaren Swen Ahlgren upsatt Orgwerk i Gemshög 1767. I Halland har Kyrkoherd. Carl F. Hjortberg byggt Orgor i sine Församlingar Walda och Tölö samt til Släp 1757 och 1760. I Westmanland har vice Pastorn Swen Brodin til Karbennings Kyrka, så ock til Säfsnäs i Dalarna giort Orgwerk. I Södermanland Studios. Eric Ekbom förfärdigat et dylikt til Husby Oppunda. Organisterne Strömblad i Ösiö, och Lars Wistrand i S. Wi samt Snickaren Swen Axtelius nämnes; fast utan beröm för sina Orgbyggnader i Småland; Likaså Lars Horn Organist wid Kronhuset i Götheborg, som upsatt Lindome werk i Halland 1767. Stolmakaren Jonas Ekegren ifrån Stockholm är bekant af Orgbyggnad til Wallentuna och Mällösa, samt Orgnisten Gabriel Lind för dylikt arbete i Waxholm, flera at förbigå.
  34. ↑ Jacob Westerwik skall lärdt hos Rådman Holm, och erhållit priw. 1765. Har byggt någre werk i Upland, Roslagen och Södermanland, äfwen et til Kinsta i Öster-Göthland.
  35. ↑ Johan Everhard, (f. i Linköping 1718,) blef Organist i Skara och Direct. Musices 1742, har mäst af egen drift och böjelse ifrån yngre åren, samt utan särdeles underwisning, företagit sig Orgbyggeriet, til hwars idkande i Wester-Göthland, han ock 1761 erhöll Privilegium. Han har både förr och sedan reparerat och tillökat åtskillige Werk der i orten, särdeles Skara och Wennersborgs; skall äfwen upsatt nytt Werk i Sköfde, Lyrestad &c. samt nyligen accord. om Orgbyggnad til Lidköping.
  36. ↑ Petter Qwarnström i Sundswall hade lärt hos Rådman Holm i Upsala, och 1752 erhållit tilstånd at idka Orgbyggerie i Gefleborgs Län. Skall upsatt någre små werk i Jämteland och Helsingland, flyttat och tillökt Sundswalls. &c. &c.
  37. ↑ Lars Wahlberg och And. Wollander hafwa begge lärt hos Wistenius, men började Orgbyggnad för egen räkning på 1750 talet, hwartil de ock nyligen erhållit Priwilegium. De hafwa byggt större Werk i Calmar 1759, CarlsCrona 1764; Wimmerby 1769 och Skeninge 1772, samt någre mindre i Småland och Östergöthlands Sockne Kyrkor, der de äfwen reparerat åtskillige Orgwerk, och wunnit godt loford.
  38. ↑ Anders Malmlöf war först snickare, men blef sedan bryggare i Malmö, samt dersammastädes Orgbyggare, skall ock lärt Orgbyggeriet i Köpenhamn, samt upsatt åtskillige små werk i Skåne och Blekinge; har 1769 förfärdigat dylika til Skanör och Falsterbo.
  39. ↑ Nils Söderström (f. 1730 i Ö. Fernebo) war en tid Fiskal och Organist i Sala, men ingeck i bolag med Math. Swalberg (f. 1730 i Westanfors) som lärt hos Gren och Stråhle. De erhöllo Orgbyggare Priwileg. 1765. och äro boende i Nora Sokn i Westmanland: hafwa byggt nya werk i Danmarks, Folkerna, Jomkil, Östuna, Wika och Kila Soknar, samt reparerat åtskillige Städers och Lands-Kyrkors werk. Berömmas äfwen för sitt arbete med Upsala Dom-Kyrkas werk, hwilket de 1765 ränsade och bragte i ordning. Wid 1769 års Riksdag anslogs dem något publikt penninge Lån til Orgbyggeriets drift.
  40. ↑ Pet. Schölin hade Condition hos Wistenius sedan 1750, och ingick med honom i bolag 1769. Skall sedan upsatt åtskillige werk i Östergöthland och Småland, såsom Landeryd, Thorsås, Bergunda m. fl. äfwen i S:t Lars Kyrka i Lindköping.
  41. ↑ Olof Schwan ifrån Säther, lärde Orgbyggnad hos Gren och Stråhle, likaså Lars Fr. Hammardal nu Organist i Arbro och Helsingland; begge hafwa hwar för sig nyligen fått Orgbygg. Priwilegier.
  42. ↑ Härom ses Kon. Maj:ts Resol. på Präst. besw. den 7 Julii 1752. §. 2. och 12 Jan. 1757. §. 2. På sednare stället undantages de Positiw om 5 a 6 Stämmor, som då redan woro betingade, och tilläts at fritt få upsättas; men i öfrigt, på det konsten ej må missbrukas, förbjudes klåpare på et eller annat sätt befatta sig med arbete som de ej förstå.
  43. ↑ Enligt samma 1757 års Resol. borde Orgbyggare Examineras i Kongl. Wet. Academien, som ock der öfwer skulle lemna wittnesbörd innan tillstånd erhöllts at bygga nya werk, hwilka Priwilegier Kongl. Commerce Collegium sedan efter omständigheterna utfärdat.
  44. ↑ I Kongl. Musik. Academ. Grund-Reglor §. 1 är 1771 ytterligare stadgat, huru så Orgwerks och Instrumenters förfärdigande, som alt hwad til Musikaliska Wetenskapen hörer, hädanefter blifwer et ämne för samma Academie, och således under dess inseende. (Jemför p. 114.).
  45. ↑ Utom Choral-böcker och de p. 116 nämde Tractater, ega wi på Modersmålet intet mer tryckt om Orgwerk, än 3 Predikningar hållne wid slika werks inwigning; nemligen af Biskop Rhyzelius i Lindköping 1733, af Dompr. Knös i Wånga 1748, af Prost. Siwers i Tryserum 1746, samt Prost. Odhelii tal wid Orgerkets inwigning i Flo 1746. Huru Orgwerk och Kyrko-Musik i Församlingarne rätt böra nyttjas och anses, kan deraf närmare inhämtas. Eljest finnas flere Utomlands trykte Orgwerks inwig. Predikningar, hwilka upräknas af Ephr. Prätorius uti dess Bibliothecæ Homileticæ, hållne tid efter annan i flere orter på tyska, såsom af Conr. Dietericus i Ulm, Michael Fetter i Görlits; And. Gorman i Anneberg; Benj. Stark; Mart. Bolduanus; Gottfrid Kretschmar i Görlits; Samuel Schelwig i Dantsig, Christop. Schultetus i Stettin; Jacob Dieker o. s. w. Nic. Haas i sin Der Allezeit fertige Geistliche Redner p. 1091 har ock en sådan Orgwerks Predikan.
  46. ↑ Kongl. Capellmästar. Zellbel och Johnsen hafwa utarbetat åtskilligt om Musik och Composition m. m. som tienar til Wetenskapens förkofran. Hof-Secret. och Direct. Mus. Miklin (nämd p. 152) öfwerlemnade 1762 til K. Wet. Academien en afhandling: Huru Orgwerk böra besigtigas och undersökas innan de approberas. Kyrkoherden Lars Schult i Nosaby (se p. 112) skall sammanskrifwit en underwisning för Organister at rätt förstå, känna, pröfwa, spela och wårda en god orgel, sammandragit ur nyaste Auctorer, och af egen erfarenhet pröfwad, har ock något dylikt om Composition, som alt wittnar om god insigt, önskeligt at sådant komme i dagsljuset. Utom dess berättar Direct. Musices Björkman i Calmar, at han upsatt et betänkande om Orgnisters tilsättande och Orgwerks rätta bruk til ernående af likhet i Kyrko-Sången &c. Likaledes nämner Direct. Music. Ewerhardt i Skara et Manuscript de Structura Organica som han författat, flere sådane at förtiga.
  47. ↑ Den ofta åberopade Casp. Ruets, har i sin Vorurtheile von der Kirche Musik tr. 1753 Andern Abtheil. utom annat, uptagit och widlöftigt wederlagt, alla de inkast som kunna giöras emot Kyrko-Musik; har ock tillika der wisat, huru nödigt är, at derwid förekomma missbruk. I samma afhandling, von der beschaffenheit und Lebends-art der Musicorum lemnas Församlingarne en märkelig warning, at icke allenast wara mone om skickelige och wälfrägdade personers wäljande och nyttjande wid Sång och Musik i Kyrkorne, utan ock, at befordra dem til hederligt underhålld, så at de hafwa sin utkomst, och kunna förrätta sina göromål med lust och nöje, på det ingen anledning må gifwas til förklenlige omdömen om denne ädla konst och dess idkare. (Jemför p. 153 not. 19).
  48. ↑ I 1734 års project til Ny Kyrko-ordning (Cap. 13. §. 2) blef erinrat, huru wid Nattwardens begående bör innehållas med annan Musik, och allenast sjungas Psalmer under Orgel-spel. Likaledes påminnes, at enär någon Musik i Kyrkor anställes, (NB. med Sång) sådant bör ske på hwar och en Församlings modersmål. Äfwen förbjudes der Musik på stora Allmänne dagar. At man efter gamal sed uphör i Adwentet med Kyrko-Musik är redan anmärkt (p. 131).
  49. ↑ Til slut må anmärkas: at enligt Kyrko. L. C. 24. §. 30, bör Organisten wäljas af Församlingen som honom lönar, alt som derom kan kommas öfwerens; men wid Dom-Kyrkorne måste sådant ske tillika med Consistorii minne. Efter Kongl. Maj:ts Resol. för Calmar af d. 1. Aug. 1720 §. 6. skola Landshöfd. och Consist. förmå Församlingarne underhålla sina Orgor, at de icke förfalla, sedan de en gång friwilligt åtagit sig dem anskaffa och bruka til GUDs Ära &c. Organister i Stockholm, äro hwar i sin Församling närmast at brukas wid sådane tillfällen der Musik åstundas, förbjudes derföre wid 40 marks böter at göra dem prejudice. (Se Publ. d. 30 Dec. 1745.) Likaledes, efter Slots-Cancellie Kundgörelse af d. 28 Febr. 1749, får ingen Musik af obehörige personer anställas för portar och fönster eller innom huset wid Nyårs- eller andre Högtids-Fäster namns- och födelse dagar o. s. w. Se derom Wilstmans Ecclest. werk. p. 438. äfwen Regist. öfwer Modees werk titul Organister.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter/Orgwerks_inrättning_och_bruk_i_Swerige,_med_anmärkningar_om_Orgbyggare&oldid=412965”