Tollstorp 1834/Kapitel 14
Välgörande Stiftelser.
Fattigvården har de sednare åren genom invånarnes nitiska bemödande vunnit en fullkomlighet, som den på många ställen icke äger. Den är uppdragen åt en serskildt direction, bestående af nio Ledamöter. Domprosten som alltid är ordförande, Borgmästaren som i dess frånvaro förer ordet, tvenne af Ridd. och Adeln, Stadscomministern, en Ståndsperson och trenne af borgerskapet. Directionen som väljer en Cassaförvaltare, och en föreståndare för Stadens fattighus, utser äfven ett nödigt antal ombudsmän, som vanligen äro Nio, två från hvardera af qvarteren St. Lars, St Pehr, och Tannefors, samt tre från St. Kors, hvars åliggande det är att hafva uppmärksamhet på de fattiges sysselsättning, uppförande m. m., och upplysa directionen om hvarje fattigs belägenhet, och i hvad mohn han kan vara i behof af, eller förtjena understöd. Äfven böra de vaka öfver obehörigt tiggeri, och man är också deraf ganska litet besvärad. Med få förändringar gäller det vid Sockenstämman d. 24 Mars 1824 antagna reglementet. Vid Directionens sammanträden afgöras inflyttningsfrågor, fattigmedelns rätta och samvetsenliga användande, samt anskaffande af arbetsförtjenst åt de arbetsföre, fast mindre bemedlade, m. m. Domkyrkosysslomannen förer protocollet. Till honom böra de inflyttande anmäla sig, och erhålla Directionens utlåtande, innan de upprätta hyrescontracter.
De till vård och understöd antagne fattige, fördelas i fyra classer; 1:o ofärdiga och utlefvade, som alls icke kunna bidraga till sitt underhåll; 2:o ålderstegne som kunna förrätta något arbete, eller hafva något annat, ehuru otillräckligt understöd att påräkna; 3:o arbetsföre, som sakna all förtjenst; 4:o barn, som af föräldrar eller anhörige ej kunna försörjas. För hvar och en söker Directionen draga försorg genom allehanda lämpliga utvägar, som så mycket bero på omständigheterna att de för deras olikhet ej så noga kunna beskrifvas.
De årliga inkomsterna äro olika och kunna ej med bestämda summor uppgifvas. De bestå hufvudsakligen uti följande: 1:o En årlig afgift af 1⁄2 T:a Råg, 1⁄2 T:a Korn af hvarje T:ld af all stadens jord af hvad natur som hälst, undantagande den Serafimergillet tillhöriga. Detta utgör 23 T:r 5 k:pr; 2:o årligt sammanskott af penningar, som taxeras för det mästa i grund af bevillningen. Som dels denna icke alla år är lika, och dels den derå beräknade procenten någon gång höjes och sänkes efter behofvet så utfaller beloppet olika. Denna inkomst har vanligen utgjort 14 à 1500 R:dr; 3:o Gåfvor vid bröllop, barndop, procent af Bouppteckningar och auctioner; andel i böter, collecter, försäljning af fattiges qvarlåtenskap m. m. Denna inkomst beror ännu mer på olika omständigheter, i synnerhet mer eller mindre förmögnes frånfällen, kan ej öfverhufvud tagas mer än till 300 R:dr; 4:o gåfvor till Jul, för att ersätta de fattiges förr eljest brukliga Julgång. Då gifvas så väl födovaror som penningar. Af Tidningarne har man sett att stadens invånare visat sig så gifmilde, att de fattige kunnat fröjda sig åt rigtig vällefnad under högtidsdagarne.
| Af förestående finner man att inkomsten utom 4:de punkten utgöra ungefär: 32 T:r 5 k:pr span. räknad efter Riksmarkegång à 6 R:dr |
133. | 16. |
| Sammanskott efter taxering | 1500. | |
| Extra intrader | 300. | |
| S:a B:co R:dr | 1933. | 16. |
För denna summa erhålles årligt understöd: uppgifne några och trettio barn, som äro utlegde på landet, dels i staden à 1 Rdr 16 sk. månaden och någon spannemål; några och sjuttio andra fattige njuter mer eller mindre bidrag, dels i penningar, dels i spannemål.
I Stadens fattighus äro nu 35, och i Mörnerska äfven några och trettio intagne, som erhålla efter deras större eller mindre bräcklighet 24 sk.: 1 à 1 R:dr 16 sk. i månaden. Utom dessa som erhålla månadtlig utdelning, och nu utgöra omkring 170, finnas flera pauvres honteux, och andra som erhålla tillfällig hjelp på ombudsmännens recommendation, så att alla de fattiga kunna antagas till ungefär 200 eller 1 på hvar 20:de af stadens invånare.
Staden ägde förr icke något eget fattighus, utan inrymdes de fattige uti små kojor som tillfallit fattigcassan efter aflidne fattighjon. Det första i denna väg var det Mörnerska, men det var en privat mans stiftelse. Det är egentligen K. Maj:ts välgörenhet man har för det nuvarande att tacka. Vid sin resa genom staden 1819, gaf K. Maj:t 600 R:dr b:co till stadens fattige. Directionen trodde sig icke bättre kunna använda denna gåfva än genom anskaffandet af ett fattighus. Man inköpte kort derefter gården N:o 31, Tannef. qvarter, för 2222 R:dr 10 sk. 2 rst. b:co, hvarefter de små stugorne försåldes. När 1831 Choleran satte alla nationer i förskräckelse och försigtighetsåtgärder måste vidtagas, inköptes af Fru Grefvinnan Stenbock nuvarande fattighuset N:o 25, äfven i Tannef. qvarter för 7000 R:dr b:ko. Det förra huset försåldes för 2333 R:dr 16 sk., och en tomt, tillhörigt det Stenbockska för 700 R:dr. Genom några andra anslagna incasseringar, blir den återstående skulden på det nya huset nästa år 1835 icke mer än 2666 R:dr 32 sk., och tror Directionen att genom besparingar kunna tillvägabringa den resterande betalningen utan vidare taxering. På norra ändan finnas elfva, de flesta tapetserade, rum, en del med vackra dörrstycken, och ett kök. På den södra 10 rum med kök, hvilka användas till sjukrum för tjenstefolk, eller öfverhufvud sådane som icke hafva tillfälle att herbergeras hemma eller tillbörligen vårdas, men erhålla i öfrigt icke något biträde af fattigvården.
Läns-Lazarettet är beläget vid Hospitalskyrkan. Detta sjukhus inrättades kort efter 1777, då Hospitalet flyttades till Wadstena. Dertill begagnas de tvänne stenhusbyggnader som stå qvar efter Bernhardinerklostret. Den ena innehåller 8 rum, hvaraf 5 begagnas till sjukrum, och rymmas i de flesta 4 sängar. Ett rum för Läkaren, som der har ett ganska nätt och vackert apotek, ett rum för sköterkan, samt ett förvarings- och nödfallsrum. Den andra byggnaden, 2 stora salar; i hvardera äro 10 sängar. Kök och brygghus i en särskild på gården uppförd trädbyggnad. Här intages vanligen 70 à 80 personer. Här råder en förträfflig ordning och snygghet, så inuti rummen, som i de sjukas klädsel, och öfverhufvud i hela omvårdnaden. Allt röjer en kraftig mans styrelse som med allvar vill det välgörande ändamålets uppfyllande. Inrättningen har sin egen läkare och syssloman, som tillsättas och aflönas af Serafimergillet. Stället är gladt och angenämt, samt har en väl underhållen trädgård, allt passande för en sådan inrättning. — Det är något eget att se en mörk och dyster munkbyggnad ännu stå qvar der, likasom för att föreställa tvenne olika tiders anda.
Mörnerska Stiftelsen. Majoren och Rid. Fr. Hampus Mörner, använde genom Donationsbref af d. 18 Aug. 1812 och 23 Januari 1813 gården N:o 64 i St. Pehrs qvarter vid Hunnbergsgatan, jemte 7 T:ld 4 k:ld åkerjord vid Staden till en högst välgörande stiftelse för nödlidande och husville medlemmar af domkyrkoförsamlingen, der de åtnjuta fria husrum. Inkomsterna af jorden användas till utskylders betalande och husets underhållande, hvilka med den omsorg blifvit förvaltade att stiftelsen redan äger en besparingsfond. Här finnes Nio rum i hvilka nu herbergeras några och trettio personer, samt tillika kök och andra beqvämligheter. Denna stiftelse vårdas af en af Herr Majoren vald föreståndare, nu H:r Profess. Arehn, men som i framtiden alltid efter den bortgående väljes af den äldste af stiftarens familj, och vid tillsynen biträdes af Stadscomministern. Dem tillhör det ensamt, att intaga de personer, hvilka de anse mäst i behof eller mäst förtjente af denna förmon.
Correctionshuset, Tomten N:o 17, i Tannefors qvarter. Länge har här varit ett arbetshus som stått under Commerce-Collegii styrelse och varit utarrenderadt, men correctionsinrättningen sådan den nu är beskaffad, stiftades 1823 med en fond af 8,309 R:dr 22 sk. 8 rst., hvilken vid 1833 års bokslut ökat sig till 8,930 Rd. 7 sk. 2 rst. Här intagas lösdrifvare eller sådane lätjefulle, som ej synas vilja arbeta, ej eller kunna skaffa sig förtjenst. Inga brottslingar som lidit straff, blifva emottagna, och antalet får ej öfverstiga åtta. De underhållas af en entreprenör mot åtta sk. om dagen, och sådane som visa stadga och flit få uttagas på requirentens ansvar som då betalar för deras begagnande 10 sk. 8 rst. om dagen. För öfrigt sysselsättas de med allahanda arbeten, hvaraf den möjligt blifvande vinsten tillfaller Cassan. Man har trott sig finna att många lättingar vant sig vid flit, och af ledsnad vid den ständiga inspärrningen uppfört sig skickligt, för att få förtroende att uttagas. Under närvarande förvaltning synes denna inrättning medföra verklig nytta, och uppfylla ändamålet. Den är ett talande bevis af det felaktiga af våra stora correctionshus, der de som der intagas i stället att förbättras, i grund förderfvas af de brottslingar och bofvar, i hvars förledande sällskap de på ett så oförståndigt sätt införas.
Enke- och Pupill-Cassan. Någre vältänkande Borgersmän föreslogo vid allmän Rådstuga i April månad 1831 att samla en fond, till framtida understöd för mindre bemedlade eller afsigkomne Borgare, deras enkor och barn, hvilket blef med allmänt bifall upptaget. I följe deraf beslöts 1:o att hvarje person, som vann burskap, skulle vid edens afläggande lemna en contant afgift, efter tillgångar och eget behag. 2:do Att värdet af en fjerdedels t:a råg skulle för år 1831 erläggas af all Borgare-åker, och framdeles för ett år af dem som få jord sig tilldeld. 3:o Att vid allmänna måltider eller högtidligheter, som anställdes af Borgerskapet, skulle man försöka uppmuntra till frivillig insamling. Äfven hoppades man att ädelsinnade Medborgare skulle genom donationer och testamenten befordra detta vackra ändamål, 4:o Att af hvarje fyrk skulle erläggas tills vidare 8 sk. B:ko.
Cassan förvaltas af en dertill utsedd föreståndare, men garanteras gemensamt af Stadens Äldste. När en Cassa-förvaltare afträder måste efterträdaren innom trenne månader klandra räkningen i fall han finner fel deruti, i annat fall blir han sjelf derföre ansvarig. Hvarje Borgare äger, när han åstundar, att se räkenskaperna. Inflytande medel utlånas mot fullgiltig säkerhet, dock ej i mindre poster än 100 R:dr B:ko, företrädesvis till Borgare. Räntan lägges till Capitalet tills det uppnått 2000 R:dr B:ko, hvarförinnan ingen utdelning får ske, Derefter utdelas tre procent eller 60 R:dr B:ko årligen, men de tvänne procenten läggas åter till Capitalet. Ti!I annat ändamål må Cassan ej användas. — Den insamlade fonden utgör redan 500 R:dr B:ko, som i tvänne poster äro utlånade, och i contant 42 R:dr 20 sk. 2 rst. B:ko.
Utdelningar ske efter ansökningar, och vill stadens äldsta efter noggrann forskning bemöda sig att lemna dem till de mest nödlidande, och framför alla fader- och moderlösa barn. — Den som genom oordentlig och liderlig lefnad bragt sin familj i fattigdom må ej åtnjuta annat understöd än rum, värme och skötsel. — Enka efter Borgare har förverkat ett erhållet understöd genom ingånget äktenskap utom Borgare-Ståndet. Om någon åtnjuter understöd af annan allmän Cassa hindrar det ej att äfven erhålla det ur Enke- och Pupill-Cassan, i fall Stadens Äldste pröfvar det skäligt.
Som det inträffat att man ej med skäl kunnat uttaga den på Borgare-åker pålagde 1⁄4 t:a Råg af dem som antingen sjelfva varit i behof, eller just erhållit jorden till understöd, har Cassan mest tillkommit genom frivilliga sammanskott. Önskligt vore att några bemedlade män ville antingen medan de lefde eller efter deras bortgång ur lifvet, då de lemna öfverflöd nog åt sina arfvingar, heldst då de ej hafva egna barn, anslå någon större summa till detta ädla ändamål. Då skulle man snart komma i den lyckliga belägenhet att utdela välgerningar, hvilket skulle vara Borgerskapets egna nytta, glädje och tillfredsställelse.