Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2014

Broocman - Beskrivning över Östergötland

Skulle någon kunna hjälpa mig att ladda upp denna boken? Jag är inte så jättebra på sådant. Det skulle va väldigt intressant om den kom upp! Då det är den äldsta beskrivningen över Östergötland. Den finns på Google books.

• http://books.google.se/books?id=KHemAgKqGC4C&printsec=frontcover&dq=broocman&hl=sv&sa=X&ei=vH-9UtmQKIaO4wT17YGgBQ&redir_esc=y#v=onepage&q=broocman&f=false

Tack på förhand Marcus.linneberg (diskussion) 27 december 2013 kl. 14.48 (CET)

Fixat.--Thurs (diskussion) 28 december 2013 kl. 00.07 (CET)

Tack så mycket !!!!:) Ser fram emot denna bok! Marcus.linneberg (diskussion) 28 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Jag undrar om jag korrekturläser sidorna rätt. När det är skrivstil ska man då skriva som vanligt och vid normalstil skriva som skrivstil? Och ibland på de normala bokstäverna i början av ordet är det som ett skrivstilsbokstav, fast vanligt. Hur gör ska jag göra den? Marcus.linneberg (diskussion) 4 januari 2014 kl. 16.57 (CET)

Antikva användes förr för främmande ord. Dessa behöver inte markeras På sidan [1] är första bokstaven i Ribbing och Ekby lutande. Inte så i t. ex. Lillje. Är det säkert att det är något annat än att typerna är lite udda? Tecknet "ß" är i svenskan vid denna tid en ligatur och återges som "ss". "I" eller "J" väljs efter om det är vokalen eller konsonanten som menas. Edaen (diskussion) 4 januari 2014 kl. 17.48 (CET)

Men kan jag markera dom orden med kursiv stil eller gör jag fel som gör det? Marcus.linneberg (diskussion) 4 januari 2014 kl. 17.55 (CET)

Eftersom man inte menade något särskilt med det utan enbart att stilen valdes med tanke på språket är det nog lämpligt att återge, av det skälet, kursiverade ord med samma stil som övrig text och använda kursivering och fetning till sådana ord som man verkligen avsåg utmärka eller betona på något sätt. Edaen (diskussion) 4 januari 2014 kl. 19.34 (CET)

Som Edaen skriver brukar vi inte markera antikva i fraktur på något särskilt sätt och eftersom det förkommer kursiv antikva i den här volymen är det olämpligt att göra det med kursivering.

För övrigt ser jag att du markerat Schwabacher-stil med fetstil istället för med kursiv som vi brukar göra. Kursiv ser det också ut som att det är mer i enlighet med originalet som det bland annat ser ut på rad 25 på den här sidan i ordet Post-adressen.--Thurs (diskussion) 5 januari 2014 kl. 15.30 (CET)

Internlänkar hit eller dit

I Personne Svenska teatern används Mall:stna för internlänkar. Den länkar alltid till sidnamnrymden, även om den anropas från huvudnamnrymden (rätta mig om jag har missuppfattat terminologin). Det känns lite dumt, särskilt när verket så småningom börjar vara i ordning med sammanslaget personregister mm. Man skulle vilja stanna i den namnrymd där anropet sker.

Det här "problemet" kan ju inte vara specifikt för Svenska teatern. Finns det redan en lösning här, fast jag inte hittat den? Annars snubblade jag över en kille som verkar ha löst det på italienska Wikisource, se [[2]]. Han har gjort en Lua-modul, men den går inte att bara lyfta in, för han har inte räknat med flera band och de har hanterat avsnittsbrytningar mitt i en sida på ett annat sätt än vi.

Är det ok att skapa en kategori Moduler och börja prova om jag kan anpassa den italienska lösningen? Eller är det någon annan som är sugen (jag har aldrig använt Lua och känner inget spontant behov av att lära mig ett nytt språk)? Slager (diskussion) 29 december 2013 kl. 11.13 (CET)

Lua-moduler har bara funnits i mindre än ett år så även om problemet uppmärksammats tidigare har det inte funnits något enkelt sätt att länka till båda namnrymderna. De moduler som finns här redan finner du här men ingen av dem behandlar det här problemet. Så är du intresserad är det bara och skapa en ny modul och prova dig fram. --Thurs (diskussion) 2 januari 2014 kl. 08.52 (CET)

Det kan vara värt att ta en titt på mallen {{Rättelse}} som ger olika resultat beroende på från vilken namnrymd den anropas. (Den italienska lösningen är i princip densamma med ett switch-anrop istället för en if-sats). För just detta problem behövs alltså inget lua-anrop. -- Simsalabim (diskussion) 2 januari 2014 kl. 09.26 (CET)

Jomen Lua behövs nog ändå, eftersom det inte är samma information som ska styras till de olika namnrymderna. Det behövs en uppslags-funktion för att veta vilket avsnitt i huvudnamnrymden man ska länka till. Det är väl det italienarna har gjort (#invoke:Pg) och som jag i så fall tänkte låna. Slager (diskussion) 3 januari 2014 kl. 22.20 (CET)

Man kan säga att jag skapade Mall:stna i maj 2010 just för att någon skulle snubbla över det här problemet. Då fanns det (mig veterligt) ingen bättre lösning, men idag kanske Lua-moduler är en lösning. Det vore väl värt att prova, åtminstone. På en.wikisource skapade jag en:Template:tkom i mars 2009 för samma syfte i en annan bok. Även om det var jag som först lade upp scannade bilder i Wikisource (i augusti 2005, innan det fanns någon Sida-namnrymd) och skapade de här båda mallarna, så har jag sedan två år tillbaka gått åter helt till Projekt Runeberg, där jag gör större framsteg i volym än jag klarar inom Wikisource. Jag överlåter alltså mall:stna med varm hand åt den som vill experimentera. --LA2 (diskussion) 4 januari 2014 kl. 06.00 (CET)

Lua ger mycket större flexibilitet och det går att göra koden mycket mer lättläst än det går i en traditionell mall. Lua upplever jag dock inte som ett lätt språk att ta till sig. -- Lavallen (diskussion) 4 januari 2014 kl. 11.39 (CET)

Håller med om att lua är att föredra vid lite mer omfattande mallar. Jag har modifierat mallen {{ÖM-länk}} (och medföljande lua-modul {{ÖM-länk}}) så att den nu länkar till sidnamnrymden om den används i denna namnrymd och annars till huvudnamnrymden. Det kanske kan ge lite hjälp om/när {{stna}} ska skrivas om. -- Simsalabim (diskussion) 4 januari 2014 kl. 15.14 (CET)

Nu har jag gjort en modul som heter Test Avdelning och som jag tror utför det som {{stna}} bör läras att utnyttja, och dessutom lite till - eftersom man måste göra ett datablad kan man ju passa på att använda den informationen till fler saker. Jag har gjort ett par tillhörande dokumentationssidor också, för den som vill kolla. Synpunkter välkomnas! Slager (diskussion) 5 januari 2014 kl. 17.44 (CET)

Fast jag är ju inte framme än, för vid fall av avsnittsbrytning mitt i en sida kommer länken alltid att leda till sidans första avsnitt, och för att råda bot på det krävs det information som inte går att hämta direkt ur boken utan måste läggas in manuellt. Nån gång. Slager (diskussion) 5 januari 2014 kl. 19.01 (CET)

Nu har jag gjort om Mall:stna så att den anropar min nya Modul:Internlänk som gör jobbet. Jag har bara testat på Svenska teatern, men tanken är att modulen ska vara generellt användbar för alla andra böcker med samma behov. Slager (diskussion) 11 januari 2014 kl. 18.40 (CET)

Nedräkning Wikidata

Vi får nog börja göra oss beredda på att vi kommer att kopplas in till Wikidata om en dryg vecka.

Efter vad jag förstått kommer främst författar-namnrymden att beröras, då den är enklast att koppla till övriga projekt. Våra bibliografier kommer att kopplas till biografi-artiklar på Wikipedia. Interwikin sköts via Wikidata.

I huvudnamnrymden kommer våra sidor inte automatiskt kopplas till artiklar på Wikipedia. Istället kommer tex Fjellstedts bibel på Wikisource att beskrivas som en utgåva av Fjellstedts bibel. Det kommer därför bara att finnas indirekta kopplingar till artiklarna på Wikipedia, om inte särskilda skäl föreligger. Då svenska, finska, engelska etc är varsina utgåvor kommer de inte att ligga i samma objekt. Interwikin kommer därför att fortsätta vara lokal i huvudnamnrymden. Undersidor om enskilda kapitel kommer inte heller att kopplas till Wikidata. Tanken nu är att självständiga verk ska kopplas och inte bara delar av dem. Det kan dock komma att ändras längre fram. Det är åtminstone vad jag tror...

Translation-namnrymderna på en: och pt: behandlas som huvudnamnrymden.

Index-namnrymden kommer sannolikt att kopplas ihop med Wikidata såsmåningom. Men exakt hur vet ingen ännu. Så den här namnrymden får vänta. Problemet är att man ännu inte bestämt exakt hur Commons ska kopplas till Wikidata.

Wikisource och Hjälp-namnrymden kommer att behandlas på samma sätt som på Wikipedia.

I Mall-namnrymden hoppar man över en del undersidor och dokumentationer. De undantagen tror jag dock inte berör oss i någon större grad.

Användarsidor inkluderas inte.

Kategorierna berörs, men syftet med kategorierna på olika projekt kan vara olika även om namnen är lika, så försiktighet uppmuntras. Kategori:1890 kan avse både "födda" "dödda" och "utgivna" i vissa projekt, medan syftet är ett annat i andra. -- Lavallen (diskussion) 3 januari 2014 kl. 11.51 (CET)

Författare på Wikidata

Se här. -- Lavallen (diskussion) 21 januari 2014 kl. 20.55 (CET)

Är det tänkt att även de som verkligen saknar wikidata-post just nu ska läggas in i framtiden?--Thurs (diskussion) 29 januari 2014 kl. 12.20 (CET)

I princip allt ska ha en Wikidatapost med vissa undantag. (Användarsidor, mall- och projektundersidor, samt Sida-namnrymden och åtminstone tillsvidare indexnamnrymden. Och inte heller Special- och MW-namnrymden förstås, med några undantag.)

Sedan börjar vi förstås med fördel med det som har någon form av sida på andra projekt. Idag hittade jag att Sven Axel Stening hade artikel på fiwp tex. Och har de inte någon sida på annat projekt, vore det bra att det läggs in någon form av data som gör att det går att identifiera personen för utomstående. Ofta saknas sådan info här. Se tex d:Wikidata:Books_task_force#Authority_control_.28edit.29

Om sedan ett verk har en författare och vi inte har någon artikel om henne, varken här eller någon annanstans, så behöver vi i princip skapa objekt utan sitelinks. Det är tillåtet så länge det fyller ett syfte. Hur vi gör med sk Wikisource-översättningar återstår att se. Jag har ställt en fråga om det. Kanske behöver vi skapa ett objekt för att beskriva User:Kapten Kaos som upphovsman, men det återstår att se. -- Lavallen (diskussion) 29 januari 2014 kl. 13.30 (CET)

Enligt min åsikt bör alla Wikisource-översättningar räknas som kollektiva översättningar av Wikisource-användarna. Även om det de facto oftast är en användare som gjort en översättning är det inget som hindrar att en annan användare ändrar översättningen enligt licensen. Vill någon ha en sådan ensamrätt på sin översättning finns det bättre ställen att publicera sig på idag.--Thurs (diskussion) 29 januari 2014 kl. 16.12 (CET)

Instämmer i princip. Men haken är att User:Nysalor sannolikt har angett sitt IRL-namn som upphovsman i ett antal sidor på fiws, det tror jag inte Kaos har gjort. -- Lavallen (diskussion) 29 januari 2014 kl. 18.12 (CET)

Du behöver i och för sig inte gå till fiws för att finna sådana exempel: Mina fäders gamla land eller Tvång att tro, det önskar dårar, men dessa är rätt gamla nu.--Thurs (diskussion) 29 januari 2014 kl. 21.41 (CET)

Fixat, nu är alla existerande författarsidor länkande till wikidataobjekt.--Thurs (diskussion) 23 april 2014 kl. 13.18 (CEST)

Bot flag for EmausBot

Hello! I would like to request a bot flag for my bot. My bot clears interlanguage links that were already moved to Wikidata and you can see some test edits in bot's contribution. My bot has a global bot flag and does the same task in many other projects, including some Wikisource projects. --Emaus (diskussion) 25 januari 2014 kl. 23.47 (CET)

And your edits looks fine, BTW. -- Lavallen (diskussion) 26 januari 2014 kl. 10.39 (CET)

As you can see in the thread #Wikidata fas I in this page, we do not require this kind of bots to have botflag. Temporary flooding RC is not considered a large problem, since the number of iw-links here is limited. Feel free to keep the bot running! By adding contact information on the bots userpage, you have already fullfiled our requirements.

If there is some kind of technical issue that makes you insist on having a botflag, please let us know. We have two local crats here, User:Thurs and User:EnDumEn. -- Lavallen (diskussion) 26 januari 2014 kl. 09.45 (CET)

• • OK, thanks, my bot can work without flag. --Emaus (diskussion) 27 januari 2014 kl. 00.42 (CET)

Fota dokument från stadsarkiv

Hej!

Jag har OK från Umeå stadsarkiv att fota deras historiska dokument för att lägga på "Wikipedia". Syftet är att underlätta källgranskningen till artiklar och göra det enklare för fler att utöka befintliga artiklar eller skriva nya. Behöver jag skicka till OTRS ett mejl för varje bild, eller går det att göra i klump? /MikaelLindmark (diskussion) 26 januari 2014 kl. 20.55 (CET)

Det beror ju på vad det är för dokument. Om författaren varit död i mer än 70 år behövs det inte, inte heller om det rör sig om yttranden av svenska myndigheter. De flesta foton som finns i arkiv borde inte nå verkshöjd och är de äldre än 1/1 1969 är de fria. Kanske det går att skapa en mall för material som härstammar från Umeå stadsarkiv, dels som gest till arkivet, dels som källhänvisning? Edaen (diskussion) 26 januari 2014 kl. 21.13 (CET)

Tackar. Det låter som en bra idé. Jag har tidigare skapat denna mall åt Riksantikvarieämbetet, men hur blir det med auktoritetskontrollen? Sen så undrar jag om ett (kort) telegram ska hamna på commons eller här? /MikaelLindmark (diskussion) 29 januari 2014 kl. 06.59 (CET)

Det är bra om det finns en bild som grund även här. Alltså: bild på Commons, texten på bilden korrläses här. Edaen (diskussion) 30 januari 2014 kl. 11.41 (CET)

Wikikilden

Skoj att se aktivitet, liv och rörelse här! Men norska Wikikilden verkar vara nästan helt dött. Är det någon som vet vad som har hänt där? --LA2 (diskussion) 14 februari 2014 kl. 01.52 (CET)

Nej. men det är som med de flesta små wikier. Aktiviteten utgörs till stor del av ett fåtal användare, faller de ifrån blir det inte så mycket kvar.--Thurs (diskussion) 14 februari 2014 kl. 14.00 (CET)

Enligt den här grafen gjordes en stor och plötslig insats i korrekturläsningen (det gula gör ett hopp uppåt) hösten 2013 strax innan all tillväxt avstannade. Någon som vet vad som hände? --LA2 (diskussion) 15 februari 2014 kl. 16.56 (CET)

no:Spesial:Bidrag/Lars_n. visar att Lars n. korrekturläste Paa ski over Grønland väldigt aktivt i slutet av september och sedan försvann. Den 1 oktober hade han en diskussion om lokal uppladdning eller Commons på hans användardiskussion, men det var inget drama, ingen osämja. Diskussionen var med Kåre-Olav, vars bidrag verkar komma stötvis, senaste gången 21 december, men därefter inget mer. --LA2 (diskussion) 15 februari 2014 kl. 17.06 (CET)

Men tittar man noga på grafen, så saktade tillväxten av kraftigt i början av 2013. --LA2 (diskussion) 15 februari 2014 kl. 17.15 (CET)

Lagt upp en ny bok

Har lagt upp en ny bok Index:Genalogiska samlingar.pdf. Men berätta vad jag gör för fel! Tack på förhand! Marcus.linneberg (diskussion) 4 mars 2014 kl. 19.30 (CET)

PDF och proofreadpage-tillägget är generellt mer buggit än djvu. Förmodligen har du råkat på den här buggen:

Some recent versions of PDF cannot be read properly by Wikimedia's Ghostscript software. In these cases, all pages appear blank when viewed on a Wikimedia website. --en:Wikisource:DjVu vs. PDF

--Thurs (diskussion) 4 mars 2014 kl. 20.29 (CET)

Tack för snabba svaret! Ska jag ladda upp file som DjVu och i så fall hur gör jag om den till detta format? Marcus.linneberg (diskussion) 4 mars 2014 kl. 20.46 (CET)

Ja, att konvertera det till djvu-fil skulle lösa problemet men filen är relativt stor och bildkvaliteten kan kanske bli något sämre. Råd om hur du konverterar filen finns på en:Help:DjVu files#Conversion.--Thurs (diskussion) 4 mars 2014 kl. 22.37 (CET)

Transkriberad text utan källbilder

Hej. Jag fick förra veckan en frågan från en anställd vid Kungliga Biblioteket som jag ville kolla av här innan jag svarar.

KB sitter på en samling av tidigt digitaliserat material (transkriberat för hand på 90-talet) där originalbilderna är väldigt skadade mikrofilmer och därför inte lämpliga att ladda upp. Samlingen i fråga rör sig om posttidnignar mellan 1600-1725 (om jag inte missminner mig). Så min frågor är:

1. Hur fungerar det med uppladdning av texter där bilderna av sidorna saknas?
2. Hur organiserar man enklast upp en samling som består av enskilda nummer av en "tidning" (nyhetsbrev är nog en mer passande beskrivning)
3. Finns det någon här som skulle kunna tänka sig guida om jag sätter er i kontakt?

/André Costa (WMSE) (diskussion) 1 april 2014 kl. 13.23 (CEST)

1. Skapa en pdf eller djvu-fil med den transkriberade texten och ladda upp den på Commons som förlaga, gärna med den transkriberade texten inbäddad. Edaen (diskussion) 1 april 2014 kl. 16.26 (CEST)

Det känns ju lite bakvänt. Har sett sidor utan Commons-dokument tidigare (dock var de flesta från 2008). Eller hade svaret med gårdagens datum att göra? /André Costa (WMSE) (diskussion) 2 april 2014 kl. 10.28 (CEST)

Jämför Index:1866 K brev ang Djurgårdens förläggande till Stockholm.djvu som är en transkription av ett äldre dokument. Edaen (diskussion) 2 april 2014 kl. 10.49 (CEST)

Det är trots allt en avskrift på papper som sedan kopierats. Här rör det sig om redan digitaliserat material, att lägga det som korrekturläsning utan faksimil bara för att passa in i våra rutiner blir en aning bakvänt.

Det skulle ändå kunna vara en idé att göra det om texten innehåller formatering (kursiv, spärrning, centrering &c) om det inte går att få med den med "digitaltexten".

Finns inte detta kan man lika gärna lägga in det direkt i huvudnamnrymden.

På Wikisource:Tidningar finns en del skrivet, men den sidan är inte direkt uppdaterad.

Arbetsgången utan faksimil blir i korthet.

1. Skapa en ingångssida: [Tidningens namn]
   • På den läggs in: titelmall, en lista med tidningens nummer länkade i formen [[Tidningens namn ÅÅÅÅ-MM-DD]] och kategorier
   • Se Linköpings Wecko-Tidningar för ett aktuellt exempel
2. Från ingångsidans länkar skapas sedan de enstaka tidningsnumren i formen:

{{Titel|Tidningens namn|undertitel=nummer och datum|förra=[[föregående nummer]]|nästa=[[nästa nummer]]|kommentar=eventuell kommentar}}

Texten

[[Kategori:Tidningens namn]]

Nackdelen med att inte använda korrekturläsningsfunktionen är att man måste lägga in titelmallen med förra- och nästa-länkarna manuellt.

Det är i princip det hela arbetsgången. Om användaren/na skapar ingångssidan och något nummer och kanske sedan avvaktar något eller några dygn för eventuella justeringar av andra användare för att sedan lägga in resten. Har de ytterligar frågor är de välkomna att ställa dem här eller någon annan diskussionssida.--Thurs (diskussion) 2 april 2014 kl. 13.36 (CEST)

Många tack för det utförliga svaret. Ska vidarebefordra så får vi hoppas att det tillkommer material. /André Costa (WMSE) (diskussion) 5 april 2014 kl. 15.50 (CEST)

Hej

Hej på alla! Jag är en italiensk användare och studerar svenska vid universitetet. Jag ville delta på sv.wikisource, i syfte att känna och läsa er literatur och för att lära mig nya ord. Jag lagt upp den här ny bok. Finns det någon, som kan följa mina bidrag och kontrollera vad jag göra? Jag skulle vilja också finna några Hjälpsidor om vad sv.wikisource funkar. Var är de? Tack så mycket! --Nastoshka (diskussion) 22 maj 2014 kl. 11.07 (CEST)

Välkommen till svenska Wikisource. De flesta erfarna användarna här brukar hjälpa till med att svara på frågor och korrigera eventuella fel. De grundläggande hjälpsidorna finner du här: Allmänt: Wikisource:Redigering, Korrekturläsning: Wikisource:Korrekturläsning särskilt avsnittet Tips och råd.

Något som kanske skiljer svenska Wikisource från andra språkupplagor är att vi behåller radbrytningarna i texten,och återupprättar dem när ett avstavat ord skrivits ihop (med det avstavade ordet på nästa rad). I övrigt finns kanske inte så många specialfunktioner och mallar här som på de större upplagorna. --Thurs (diskussion) 22 maj 2014 kl. 13.48 (CEST)

Hej! Jag beskar filen så att Google-loggorna inte finns kvar. Säg till om det blev något fel. Edaen (diskussion) 22 maj 2014 kl. 14.29 (CEST)

Om du ska lägga in dummy-sidor bör du nog välja tomma sidor istället. Eller hur har du tänkt här?--Thurs (diskussion) 22 maj 2014 kl. 15.04 (CEST)

Jag tog bort Googles inledningsanförande. Eftersom filen används här på Wikisource måste antalet sidor vara det samma och eftersom Djvu-solo har lite svårt att hantera tomma sidor använde jag titelsidan. Edaen (diskussion) 22 maj 2014 kl. 15.07 (CEST)

OK, det blev lite förvirrande eftersom det såg ut som en smutstitel som hade markerats av misstag. Nu har jag återställt till originalversionen trots allt eftersom det verkar som om OCR-texten också försvunnit i processen.--Thurs (diskussion) 22 maj 2014 kl. 17.41 (CEST)

Uteblivna diagram

I april 2010, 2011, 2012, 2013 gjorde jag (sparade och uppladdade kopior av) statistiska diagram för svenska och andra språk av Wikisource, som t.ex. syns i Wikisource:Korrekturläsning/statistik. Men i april 2014 glömde jag detta. Så kan det gå. Det är svårt med kontinuiteten i sådana här oavlönade projekt, där allt beror av individer. --LA2 (diskussion) 2 juni 2014 kl. 03.07 (CEST)

Jag observerade det i början av maj och laddade ned ett diagram den 5 maj, men i all vårstress hann jag inte ladda upp diagrammet. Det kanske duger? -- Simsalabim (diskussion) 2 juni 2014 kl. 09.21 (CEST)

Det är inte jag som behöver dessa. Det är commons:Category:ProofreadPage Statistics som kommer att sakna dem om 10 år. Och för alla språk, inte bara svenska. Kanske borde det göras på månadsbasis och av någon som är avlönad. Kanske har den som producerar diagrammen dem redan sparade? --LA2 (diskussion) 2 juni 2014 kl. 18.22 (CEST)

Det duger gott för svenska Wikisources behov i alla fall. Den internationella biten det nog mer meningsfullt att diskutera hpå maillistan eller något annat internationellt forum.--Thurs (diskussion) 2 juni 2014 kl. 22.58 (CEST)

Svenska spindlar

En PDF av boken "Svenska spindlar" (w:Svenska spindlar) finns på Wikimedia Commons. Är det någon som är intresserade av att föra den till Wikisource? --Daniel Mietchen (diskussion) 10 juni 2014 kl. 16.01 (CEST)

Wikisource och Google

Jag kan inte spontant erinra mig att jag någon när jag googlat på ett namn eller ett begrepp har fått en träff i Wikisource. Därför har jag de senaste dagarna gjort ett litet experiment. I samband med att jag med kort mellanrum skapat både en vanlig wikipediartikel och en författarsida på Wikisource om Elsa Collin (båda skapade 24/6) så har jag roat mig med att söka på hennes namn i Google. Artikeln på Wikipedia fick jag, om jag minns rätt, träff på efter bara några timmar medan motsvarande sida på Wikisource fortfarande två dagar senare inte ger någon träff och det inte ens om jag explicit söker på "elsa collin" +wikisource. Jag har också provat att söka på hela meningar ur de dikter av Collin jag har lagt in men inte heller där hittar Google fram.

Jag vet att det finns möjlighet att explicit lägga in någon form av kod på sidor som man inte vill att Google skall indexera och att man på Wikipedia bl a gör det på diskussions- och metasidor. För Wikisources del känns det dock nästan som om det ligger någon sådan anti-indexering över hela sajten, men det kan väl knappast vara meningen? /FredrikT (diskussion) 26 juni 2014 kl. 15.54 (CEST)

Vid sökning på "Kris i befolkningsfrågan" hamnar Wikisource på andra plats, "Sweriges rikes lag" på sjätte, "Byggningabalken" på femte och "Förarbetena till Sveriges rikes lag" på andra. Av någon obegriplig anledning kommer "Missgärningsbalken" långt ner, "Fritidsutredningen" kommer på första och samma med "Om svensk jordäganderätt". Edaen (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.35 (CEST)

Nu har jag ingen detaljkunskap om hur Googles indexering fungerar men visst indexeras Wikisources sidor som Edaen visar. Hur lång tid det tar har jag aldrig sett någon siffra på men det känns litet orättvist att jämföra med en av de största webbplatserna.--Thurs (diskussion) 26 juni 2014 kl. 20.44 (CEST)

Enligt några stickprov verkar det dröja omkring 1-2 veckor innan texterna dyker upp vid googlesökningar.--Thurs (diskussion) 26 juni 2014 kl. 21.22 (CEST)

Kajsa Warg

Är det någon som är intresserad av att hjälpa till att tanka upp den här digitaliseringen av Hjelpreda i Hushållningen för Unga Fruentimber?

Jag har pysslat en hel del med kokböcker och mathistoria, bl.a. för B- och kandidatuppsatser i historia. Jag korrekturläser och sånt mer än gärna, men det tekniska är jag betydligt sämre på, särskilt batch uploads och dyl.

Peter Isotalo (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 19.32 (CEST)

Jag håller på att ladda ner bildfiler och ska skapa en djvu-fil. Den borde komma upp under helgen. -- Simsalabim (diskussion) 15 augusti 2014 kl. 22.32 (CEST)

Sweet! Det finns fler intressanta böcker på Örebros hemsida, särskilt Anna Maria Rückerschölds från 1790-tal.[3][4]

Umeå universitet har också en del i sin rara boksamling.[5] Bland de intressantaste är Egerin (1737), Elzberg (1751) och Björklund (1847).

Peter Isotalo (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 10.23 (CEST)

En liten hushållsbok finns nu på Commons. Edaen (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 11.54 (CEST)

Fina fisken. Hur funkar det med OCR av frakturstil? Jag la till Kategori:OCR-kö för fraktur, men vem/vad gör detta?

Peter Isotalo (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 18.53 (CEST)

Den kategorin är meningslös, ingen har någonsin OCR-tolkat något index som legat i den.--Thurs (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 21.39 (CEST)

Finns OCR-tolkning av frakturstil som funktion öht?

Peter Isotalo (diskussion) 17 augusti 2014 kl. 09.01 (CEST)

Jag tror det var Lavallen som stod för den. Det blir inte bra när jag gör det med VietOCR. Sweriges Rikes Lag knappades in för hand. Edaen

Lagtexten är betydligt kortare än Warg och tog ändå två månader att fixa. Och så har vi Egerin, Elzberg, Rückerschöld, etc... Sammantaget är det en jäkla massa transkribering. Jag skulle inte ducka, men finns det någon form av automatiseringsmöjligheter så kan många persontimmar besparas. Hur blev det när du försökte, Edaen?

@Lavallen, håller du fortfarande på?

Peter Isotalo (diskussion) 17 augusti 2014 kl. 13.42 (CEST)

Användaren kallar sig Innocent bystander nuförtiden. Men Lavallen stod aldrig för någon fraktur-OCR vad jag vet. Som jag förstår så gjorde han en helt vanlig OCR på Fjällstedts bibel som sedan behövde en kraftig efterbearbetning.--Thurs (diskussion) 18 augusti 2014 kl. 15.26 (CEST)

Jag hade fraktur-OCR, men texten på varje sida krävde ändå en hel del arbete innan jag publicerade den här. -- Innocent bystander (diskussion) 20 augusti 2014 kl. 14.21 (CEST)

Det blev bara ett gytter av tecken, ord och meningar framträder som enheter, men vilka bokstäver som bygger upp orden går inte att utläsa. Edaen (diskussion) 17 augusti 2014 kl. 17.25 (CEST)

Om du är villig att betala finns Abbyy Finereader Online som verkar stödja fraktur. Du kan testa tjänsten med 10 sidor utan kostnad. -- Simsalabim (diskussion) 17 augusti 2014 kl. 17.12 (CEST)

(diskussion) 17 augusti 2014 kl. 10.34 (CEST)

@Edaen, det verkar som om första sidan av inledningen inte kom med.

Peter Isotalo (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 19.02 (CEST)

Nu skall den finnas med. Edaen (diskussion) 16 augusti 2014 kl. 19.24 (CEST)

Fler kokböcker?

Tack så mycket för hjälpen med att fixa djvu:er. Jag lunkar på med transkribering av Warg för tillfället. Om ni ids så skulle det vara trevligt att ha andra kokböcker att variera transkriptionsarbetet med. Här är de jag tycker skulle vara väldigt bra att göra ordentligt tillgängliga:

• Den nya och fullständiga kok-boken[6]
  • andra upplagan finns även här något bättre skannad
• En nödig och nyttig hus-hålds- och kok-bok[7]
• Försök til en pålitelig matrednings-bok[8]
• Johan Winbergs Kok-bok[9]
• En mycket nyttig och förbättrad trenchier-bok[10]

Jag är faktiskt fortfarande rätt förvånad över att Warg fortfarande inte blivit transkriberad i sin helhet och tillgängliggjord i digital form.

Peter Isotalo (diskussion) 22 augusti 2014 kl. 12.57 (CEST)

Användarnamnsbyten

Om någon har ett önskemål om ett lokalt användarnamnsbyte bör komma fram med det snarast då det har förvarnats om att byråkraterna på de olika projekten kommer att förlora den rätten inom kort (15 september). Det mesta kan dock redan nu hanteras av den globala användarnamnsbytessidan på Meta.--Thurs (diskussion) 25 augusti 2014 kl. 22.34 (CEST)

Nya funktioner

Nu finns det två nya funktioner i sidnamnrymden. OCR och HOCR.

OCR

Vid korrekturläsning finns det nu en knapp där man kan begära en OCR-tolkning av den sidan.

Hocr

I filer som har inbäddade OCR-text hOCR-lager (de flesta djvu- och pdf-filerna) kan man nu dubbelklicka på ett ord och komma till motsvarande ord på faksimilen. Vilket i synnerhet är praktiskt vid stora sidor som tidningar. --Thurs (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 16.32 (CEST)

HOCR fungerar fantastiskt bra på sidor i Lagfarenhetsbiblioteket där jag lagt in text. Det fungerar däremot inte på SOU 2014:10 där det verkligen finns inbäddad text. Edaen (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 12.35 (CEST)

Det var nog en förenkling av mig. Det som behövs är ett hOCR-lager som beskriver läget av orden på sidan med hjälp av boxar, det ska finnas i de flesta djvu-filer, någon OCR-text behövs tydligen inte. Varför det inte fungerar i det andra exemplet har jag ingen aning om.--Thurs (diskussion) 3 oktober 2014 kl. 16.51 (CEST)

Interwiki till flerspråkiga/gamla Wikisource

Prefixet [[mul:...]] fungerar nu om man vill iw-länka till en sida på flerspråkiga/gamla Wikisource.--Thurs (diskussion) 29 september 2014 kl. 21.23 (CEST)

Färdig Liten Hushålls-Bok

I alla fall så är den huvudsakliga transkriberingen färdig. Sida 6 (innehållet) saknas eftersom det har blivit en dubblett av sida 5. Sida 87 är också dubblerad från föregående sida. Den behöver egentligen bara redigeras bort från .djvu-filen.

Annars behövs bara korrläsning och lite erfarna ögon på typografin så att den stämmer. Sen borde den var färdig att låsas och läggas upp.

Peter Isotalo (diskussion) 10 oktober 2014 kl. 00.20 (CEST)

Nu är den korrekturläst och uppdelad i kortare avsnitt (samt den saknade sista sidan transkriberad). Validering återstår; kanske även inplacering i lämpliga kategorier. -- Slager (diskussion) 25 oktober 2014 kl. 19.06 (CEST)

Perfa. Tack för hjälpen med förbättrat index och innehållsförteckning!

Peter Isotalo (diskussion) 26 oktober 2014 kl. 02.19 (CEST)

Antikva i fraktur

Jag har gjort ett inlägg på Wikisourcediskussion:Redigering#Antikva i fraktur borde kursiveras för den som är intresserad. Det gäller riktlinjen för hur antikva ska tolkas i verk tryckta med frakturstil.

Peter Isotalo (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 01.38 (CET)

Koraler i 1697 års psalmbok

Jag har i ett års tid haft tanken att reproducera noterna i 1695 års psalmbok (vilket snarare är 1697 års koralbok). Jag har sedan tidigare erfarenhet av LilyPond och såg att wikisource har stöd för mediawiki's Score Extension som använder just LilyPond. Jag såg även att Thurs hade börjat experimentera med koraler och hade en kort diskussion med honom i februari. Efter att projektet har legat i träda ett halvår så har jag nu satt ihop ett fungerande system med följande komponenter: mallarna {{Koral1697}} och {{Koralsida1697}} samt Kategori:Koral1697

Själva koralerna (melodi, bas, första versen och övrig information) har jag lagt som sidor Koral1697/1, Koral1697/2 etc. Koralsidorna kan sedan läggas till publicerade texter och sidor genom:

{{Koralsida1697|1}}

(se Desse äro de tio bud, Sida:Psalm1695-1.djvu/12 och Sida:Psalm1695-1.djvu/13, i de senare fallen så har jag en meny som använder class="varningstext" vilket bör ändras men jag visste inte om jag borde ändra i MediaWiki:Common.css.)

Funktionalitet finns för att återanvända melodin från en annan psalm och enbart byta ut versen. Då skriver man t ex på sidan Koral1697/17:

{{Koralsida1697|1|nr=17|vers=Ny vers för psalm 17 som använder melodin från psalm 1}}

Det går även att visa koralen med modern notskrift och t ex enbart melodin:

{{Koralsida1697|1|output=lilypond-modern|bas=}}

I nuläget visar jag koralen med modern notskrift och enbart melodi på Desse äro de tio bud men länkar till Koral1697/1 som har den tvåstämmiga koralen i mer autentisk notation. Se Användare:Sordin/Arbetsbänk för fler exempel. Mallarna är någorlunda dokumenterade.

Det största nackdelen jag kan se med detta system är att korrekturläsningen av noterna inte kan ske på samma sätt som med textmassan eftersom noterna ligger på en annan sida (och inte ens i sidnamnrymden). Det verkade i slutändan som att detta ändå var den mest rationella lösningen. Tanken är alltså att man inte transkluderar med noterna när man publicera en psalm från sidnamnrymden utan lägger till melodin separat med {{Koralsida1697}}.

Det är för övrigt väldigt svårt att läsa alla detaljerna från de scannade sidorna. Speciellt svårt är det att skilja fjärdedelar från åttondelar och att identifiera pauser och punkterade noter.

Kommentarer? — Sordin (diskussion) 29 oktober 2014 kl. 21.24 (CET)

Inte annat än en stilla applåd! Att korrekturläsningen av noterna sker på en annan sida verkar väl vara ett mindre problem jämfört med svårigheten att över huvud taget korrekturläsa dem... — Slager (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 10.34 (CET)

Bot för <tt> istället för kursivt

Per diskussionen här så skulle det vara bra med en automatisk konvertering från t.ex. ''sauce'' till <tt>sauce</tt>. Går sånt att fixa med en bot?

Peter Isotalo (diskussion) 30 oktober 2014 kl. 20.39 (CET)

Om inte kursiv används till något annat än antikva i ett index så går det att fixa med en bot.--Thurs (diskussion) 2 november 2014 kl. 23.52 (CET)

Femte upplagan av Hjelpreda i Hushållningen är nu färdigtranskriberad. Underrättelse Om Färgning finns med i samma volym, men har ingen angiven författare och verkar inte tillskrivas Warg.

Thurs, har du botkunskap nog att bussa ett byta-ut-kursivt-mot-<tt></tt>-script du kan bussa på Warg? Innan Slager påpepakde för mig att imperativformen av "låta" var "lät", så skrev jag också konsekvent "låt". Det kan vara upp till et par hundra sidor som innehåller felaktiga "låt" istället för "lät". Om möjligt, så skulle det vara bra om det också kunde botfixas. I alla fall där "låt" förekommer med mellanslag efter (och/eller före).

Peter Isotalo (diskussion) 24 november 2014 kl. 09.34 (CET)

Fixat båda nu. Märk väl att botten inte klarar av syntaxfel och att jag inte kan garantera att jag hittat alla manuellt.--Thurs (diskussion) 24 november 2014 kl. 17.33 (CET)

Sweet. Tack så mycket. Jag tror nog du fick med allt eftersom det var väldigt regelbunden syntax. Resten lär blir nog lätt att märka vid manuell korr.

Peter Isotalo (diskussion) 25 november 2014 kl. 00.01 (CET)

OCR-fraktur oväntat bättre...?

Jag tankade nyligen upp .djvu:er för Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen och Handbok för Dryckers Beredning. När jag började redigera dessa så dök det plötsligt upp automatisk OCR vid redigering av sidor. För båda är den långt från perfekt, men verkar väldigt mycket bättre än de resultat jag lyckats få tidigare. Den är också otroligt mycket bättre än när jag själv trycker på OCR-funktionen.

Inget av det här dök upp automatiskt när jag transkriberade Index:Cajsa Warg.djvu. Har mjukvara uppdaterats?

Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 10.11 (CET)

Den OCR som kommer upp automatiskt är inbäddad i djvu-filen så existensen av och kvaliteten på denna beror av programvaran som använts att ta fram den.--Thurs (diskussion) 27 november 2014 kl. 20.21 (CET)

Ah. Noterade inte att det fanns i pdf:en (förräns nu). Lovande dock.

Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 20.51 (CET)

Kampanj på digitalisering av äldre litteratur

KB anordnar tillsammans med europeiska EOD en kampanj på digitalisering av äldre upphovsrättsfritt material. Fram till Från 1 till 10 december så kostar det bara 100 kronor (!) för alla titlar upp till 400 sidor:

http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2014/E-bocker-till-kampanjpris/

Jag tänker själv beställa andra upplagan av Then Frantzöske-Kocken och Pasteybakaren för att se om det finns några restriktiva villkor för återanvändning. Annars så är det här ett gyllene tillfälle för att få tag på äldre källmaterial. Om man lägger ut pengar själv så kan man få ersättning i efterhand genom Wikimedia Sveriges (WMSE) referenslitteraturprojekt. Man behöver bara fylla i lite blanketter och ha någon form av kvitto. Det återstår fortfarande 2100 kr av budgeten och Axel Pettersson (Haxpett) på WMSE ser mer än gärna att vi gör slut på de pengarna:

https://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:Referenslitteratur_2014

Jag återkommer när jag fått klara besked om digitaliseringstjänsten innebär några restriktioner för återanvändning.

Peter Isotalo (diskussion) 27 november 2014 kl. 12.29 (CET)

Enklare divisionsmall

Jag har transkriberat text med en hel del divisionsbråk nyligen och tyckte att mall:division var rätt knölig. Så jag provade att skapa en mer snabbskriven och (i min mening) mer intuitiv mall. Jag döpte den Mall:1 så att koden för 12 helt enkelt blir {{1|2}}. Det skulle gå att göra för andra tal (främst 2 och 3), men just 1 del av X är nog det absolut vanligaste förekommande bråktalet. Jag tänkte länka mall:1 från den vanliga divisionsmallen, men tänkte först kolla om det kan innebära några problem.

Peter Isotalo (diskussion) 3 december 2014 kl. 00.26 (CET)

V/u och w/uu i frakturstil

Jag håller på med Index:Een Lijten Kockebook-1650.djvu som är tryckt 1650 och alltså har rätt oregelbunden stavning och inkonsekvent användning av vissa bokstäver.

I Wikisource:Fraktur så finns rekommendationer för långt s, dubbel-s och tolkning av I/J. Det finns däremot inget om hur "v" och "w" bör transkriberas i ord där de står för vokalljud. Här är exempel:

• enkelt u: "vp", "vt" och diverse sammansättningar eller avledningar av de orden
• dubbelt u: "siwdh" (sjud), "tw" (tu/två), "swr" (sur), "brwn" (brun)

Jag tycker det finns goda skäl att inte skriva ut ord som "Swrkåhl" eller "vp". Det har mer att göra med valet av en viss typografi än stavning som sådan, särskilt om det inte verkar tal om variation mellan "uu" och "w" i samma texter.

Vad tycker andra?

Ping Thurs och ‎Marcus.linneberg.

Peter Isotalo (diskussion) 9 december 2014 kl. 00.48 (CET)

Det verkar tillräckligt regelmässigt för att det ska vara genomförbart men jag förstår inte riktigt poängen. Vad menar du att man vinner med detta?

Jag ser i vilket fall som helst inte detta som en generell regeländring men det går ju alltid att bestämma om särskilda regler för ett index på indexdiskussionssidan.--Thurs (diskussion) 9 december 2014 kl. 23.01 (CET)

Jag tycker det skulle vara i samma anda som att vi skriver ut "ß" som "ss". För att det inte är intressant för texten i sig och att modernisera lite grann gör den lättare att läsa. Kopplingen "w"/"uu" tror jag skulle gå många förbi. Samtidigt så skulle bibehållna "w" och "u" bara vara intressant ur ett snävt typografiskt perspektiv.

Men on vi ska göra det så tycker jag det bör vara en generell regel. Det kan mycket väl dyka up i fler texter. Annars rättar jag mig efter konsensus.

Peter Isotalo (diskussion) 10 december 2014 kl. 08.57 (CET)