Hoppa till innehållet

Sida:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu/10

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Sid.
31. Gidske 137.
32. De tolf vildänderna 142.
33. Storblacken 149.
34. Hönan som skulle till Dovrefjäll, för att icke all verlden skulle förgås 159.
35. Gossen och Fanden 161.
36. Mästertjufven 162.
37. De tre systrarna som blefvo intagna i berget 177.
38. Om Resen som icke hade något hjerta på sig 183.
39. Det går ingen nöd på den, som alla qvinfolk äro galna uti 190.
40. Askepilten, som fick prinsessan att drifva sig till ljugare 199.
41. De tre bockarne Bruse, som skulle gå till Säters och göra sig feta 201.
42. Mannen, som skulle sköta hushållet 202.
43. Tummeliten 204.
44. Väl gjordt och illa lönadt 206.
45. Östanför solen och vestanför månan 209.
46. Håkan Borkenskägg 219.
47. Mästermön 227.
48. Trogen och Otrogen 242.
49. Per, Pål och Esben Askepilt 248.
50. Qvarnen som står och mal på hafvets botten 252.
51. Jungfrun på Glasberget 257.
52. Smörbuk 266.
53. Store-Per och Liss-Per 270.
54. Lurfhättan 276.
55. Buskebruden 283.
56. Nalle på Dovrefjell 290.
57. Bonde Väderskägg 291.
58. Lillepys 299.
59. Det blåa bandet 313.
60. Den rättfångna fyraskillingen 326.
61. Far sjelfver i stuga’ 331.