Hoppa till innehållet

Östgötars minne/1720

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  1719
Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900
av Klas Odén (1846–1910)

1720
1721  →


[ 145 ]

1720.

1932. Johan Ihre [adl. 1757 med bibeh. namn]. F. i Lund 1707 33; fad. domprost i Linköping. Fil. kand. 29; fil. doktor 31. Docent i Upps. 34; sekreterare vid Vet.-societeten där 34; v. bibliotekarie vid univ.-bibl. 35; poës. professor 37; skytt, professor 38; tit. kansliråd 56. Språkforskare. D i Uppsala 1780 112.

I. är Sveriges störste språkforskare och har företrädesvis som sådan gjort sitt namn för alla tider fräjdadt. Hans förnämsta lifsgårning år Glossarium suiogothicum (1769), ett monumentalt verk, på hvilket han under åratal offrade arbete och en oförtruten flit och hvarigenom han bröt en ny bana för den svenska språkforskningen samt vunnit en ryktbarhet, som sträckt sig långt utom fäderneslandets gränser och af högst få blifvit öfverträffad. Utöfvade som lärare ett mycket stort inflytande på den akademiska ungdomen, och hans föredrag utmärkte sig genom grundlighet och en ofta lekande liflighet. I enskilda umgänget belefvad, kvick och utomordentligt gästfri. — Under sitt sista lefnadsår var han Östgöta nations inspektor. Se vidare Biogr. lex. o. Nord. fbok.

1933. Nils Söderstrand. F. i Söderköping 1695 304; fad. Jöns. Prv. 1725. Komminister i Mogata o. Borrum 31. D. 1741 204.

»Var beryktad för dryckenskap.» H.

1934. Axel Dahl. F. 1699; fad. Axel, arrendator i Ljung. Inspektor på Tisenhult i Skedevi, på Borkhult i Yxnerum 1729, på Rodga i Simonstorp 31. D. där 1761 21.

1935. Anders Dahl. F. 1701; fad. Axel, arrendator i Ljung. Landtbr.-inspektor på Tunbyholm, sed. å Håckeberga, Trollenås (Näs), Skarhult o. åter på Trollenäs, alla i Skåne; landtbrukare o. egare af Lillasäte i Hör, Malm. län, 61.

1936. Johan Älf. F. i Kvillinge 1699 710; fad. prost [1114]. Prv. 1726. [ 146 ]Kyrkoherde i Danderyd o. Lidingö, Upps. stift, 27; kontr.-prost 36. D. 1742.

Om hans ovanliga kroppsstyrka berättas, »att han utan minsta hvila burit ½ tunna hvete på ryggen ⅝ mil, att han dragit ett drygt parlass ved uppför Stockby backe m. m.» Fant.

1937. Samuel Älf. F. i Kvillinge 1700 1612; fad. prost [1114]. Prv. 27. Kommin. i Västervik 34; kyrkoherde i Ukna 44. D. 1750 109.

1938. Edmund Älf. F. i Kvillinge 1703 127; fad. prost [1114]. Stud. i Lund 29; fil. doktor 32; prv. 34. kyrkoherde i Vårdnäs 41; prost 65. D. 1776 59.

»En lärd man, flitig i ämbetet; höll aldrig adjunkt intill sin död.» Br.

1939. Elias Österbom.

Begärde att blifva prästvigd 1725, men blef ej. Lefde i Dalhemsorten 1727; uppgifves ha dött i Östra Ryd före 1730.

1940. Jonas Bangelius. F. i Gistad 1701, döpt 34; fad. kyrkoherde [1287]. E. o. kanslist i Bärgskolleg. D. i Gistads prgd 1733 164.

1941. Magnus Bangelius. F. i Gistad 1702, döpt 269; fad. kyrkoherde [1287]. Prv. 24. Kommin. i S:t Olai förs. i Norrköping 29; kyrkoherde i Styrestad 37. D. 1745 123.

»Var en flitig man.» H.

1942. Per Schenberg. F. i Skeninge 1701 241; fad. prost [1190]. Fil. doktor 28; prv. 35; teol. doktor 72. Gymn.-adj. i Linköping 30; konrektor 31; rektor 35; lektor 37; tillika kyrkoherde i Landeryd 42; kontr.-prost i Göstring 55; förste teol. lektor 70. Riksdagsman 55. D. 1777 193.

»S. var i synnerhet en god latinus och väl bevandrad i svenska historien och antiqviteterne.» Br. — Utgaf ett latinskt-svenskt lexikon, merendels kalladt »svinmagen,» som länge var en förträfflig hjälpreda vid latinstudiet. Blef på ålderdomen fullständigt blind.

1943. Johan Joachim Schultz. F. i Kimstad 1699 318; fad. kyrkoherde i Kettilstad. Kanslist i Linköping. D. i Kettilstad 1764 l58.

Säges varit »svag till sinnes.» Lefde hos sin moder på Glanstad (?); dog hos sin syster.

1944. Christian Hillman. F. i Vimmerby 1702 23; fad. Thore, gästgifvare o. handlande i Misterhult. Kollega i Halle, Sachsen; sedan återk. till Sverige. D. i Lifland 1731, begr. 164.

»Inconstans et vagus.» Nic.

1945. Johan Yhman. F. i Eksjö 1701 fad. Anders, tullnär o. rådman. Prv. 26. Domk.-kommin. i Linköping 31; kyrkoherde i Mogata o. Borrum 37. D. 1739 157.

1946. Daniel Drangel. F. i Pelarne 1698 228; fad. Anders, kornett. Prv. 1729. Kommin. i Vimmerby 33; kyrkoherde i Tuna 35; kontr.-prost 50. Riksdagsman 46. D. 1783 1111.

I ämbetet nitisk, varsam och driftig; som medborgare laglydig, redlig och vältänkt; i sammanlefnad munter, uppriktig och gifmild.

1947. Samuel Gelsén [Gelsenius]. F. i Tryserum 1701 3112; fad. kyrkoherde [1272]. Auskult. i Göta hofr.; mönsterskrifvare vid Östg. inf.-reg. (39); förare där. Landtbrukare o. arrendator i Österg. D. på Sandby i Hagebyhöga 1769 17.

Deltog som mönsterskrifvare i finska härfärden 1739.

1948. Magnus Livin. F. i Skeninge 1704 24; fad. prost [1154]. Prv. 36. Rektor i Vimmerby 36, i Skeninge 37. D. där 1738 175.

[ 147 ]1949. Matthias Österberg. F. antagl. i Vist; fad. Lars, salpetersjuderiinspektor. D. som stud. i Uppsala 1727 245.

1950. Johan Amnelius. F. i Hällestad 1701 2210; fad. kyrkoherde. Auskult. vid Sthlms rådsturätt 26; brottm.-notarie vid Sthlms norra kämnärsrätt 31. vid stadens kämn.-rätt 31; civilnotarie vid södra kämn.-rätten 40; prim.-kämnär vid nordvästra kämn.-rätten 49; tit. rådman 58; rådman i Sthlm 59. Led. i Lagkommissionen 65. D. hastigt å ämbetsrummet 1774 2710.

1951. Nils Löfgren. F. i Linköping 1703 1510; fad. prost [1051]. Vitterlekare. D. i Hamburg 1735.

L. »egde ett förträffligt snille och i synnerhet lätthet att skrifva latinsk vers. Skada att för mycken böjelse för drycker ruinerade honom.» Br. — Reste utrikes, »lefde ett uselt lif i Hamburg» och återkom aldrig.

1952. Johan Silfverling. F. i Vadstena 1699; fad. kyrkoherde [1230]. Fil. doktor 1731. Rektor i Eksjö 34. D. 1738 227.

»Gift med en fransyska till sin olycka.» Bl.

1953. Johan Kinborg [Kinberg]. F. i Linköping 1700 189; fad. Johan Larsson K., rådman. Auskult. i Svea hofr. 25; e. o. notarie 26; kanslist 29; antagen till löningsprotokollets förande 33; v. advokatfiskal 40. D. 1742 268.

1954. Jakob Vibjörnsson. F. i Linköping 1700 185; fad. prost [1116]. E. o. kanslist i Utrikesexped. 26; kopist 30; kanslist 38; legationssekreterare i London 39. D. i Jewsgreen nära Richmond 1745 148.

V. »egde godt snille och förträffliga insigter; hade gjort säkert vidare lycka, om han lefvat längre.» Br.

1955. Anders Vibjönson. F. i Linköping 1703 185; fad. prost [1116]. Prv. 29. Kommin. i Vreta kloster 33; kyrkoherde i Vånga 52. D. 1760 224.

1956. Christopher Duværus. F. i Eksjö 1699, döpt 2412; fad. prost [1202]. Sinnessjuk o. intagen å Linköpings hospital 1726. D. där 1743 194.

1957. Matthias Kylander. F. i Vist 1696 19; fad. kyrkoherde [1012]. Prv. 1725. Hospitalsprädikant i Linköping 30. D. 1753 45.

»För sitt ämbetsnit och fromma lefverne allmänt älskad.»

1958. Magnus Hultbom [Hultenbom]. F. i Västra Ryd 1698 32; fad. Erik, bonde. Auskult vid Sthlms rådsturätt; sekreterare vid Myntverket 1731.

1959. Knut Friberger [Friberg]. F. i Tåby 1700 126; fad. Nils, bonde. Hofr.-auskult.; v. häradshöfding. Landtbrukare på Linneberga i Å, sed. på sin egendom Fyrby i Tåby. D. där 1755 610.

Som student hade F. vid ett tillfälle tillsammans med en västgöte »i sitt fylleri blasphemerat hela nationen, i det de ropade och sade sig vara östgötar.» Härom rannsakade inspektor och seniorerna, men F. visste så »practisera primam regulam juris, att han denna gång slapp,» tills allmänt landskap skulle hållas. Men som han dessförinnan redan för en annan excess samma afton blifvit af konsistorium relegerad på ett år, »fann nationen därvid sin revange och frågade därför intet vidare därefter.» Falk. — »Från sina sinnen.» Nic.

1960. Bengt Follén [Follenius]. F. i Skällvik 1702 610; fad. kyrkoherde [1249]. Prv. 25. Kommin. i Kaga 27; kyrkoherde i Tåby 42. D. 1778 273.

Anklagades för lägersmål och att han vid kvinnans sedan inträffade barnsbörd gifvit henne nattvarden; dömdes till värjemålsed, den han ej gick; suspenderades för detta samt flere ämbetsfel 1758. H.

1961. Magnus Våhlin. F. i Västra Eneby 1701 207; fad. kyrkoherde [1378]. Prv. 24. Kommin. i Östra Husby 28; kyrkoherde i Gryt 46. D. 1751 194.

[ 148 ]1962. Anders Trozell [Trozelius]. F. 1700; fad. bonde i Västra Ed. Bokhållare hos en grefvinna Vrede i Sthlm; fogde; stadsfiskal i Västervik 4.. D. på Vindö i Östra Ed 1751 217.

1963. Anders Moo. Fad. kronolänsman i Vånga [1367]. Auskult. i Göta hofr.; landtbrukare; båtsman.