Hoppa till innehållet

Östgötars minne/1831

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  1830
Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900
av Klas Odén (1846–1910)

1831
1832  →


[ 449 ]

1831.

5273. Per Ulander. F. i Östra Stenby 1808 38; fad. Jonas Persson, bonde. Prv. 34. Kyrkoherde i Tuna 47, i Herrestad o. Källstad 71. D. 1876 86.

U. var en god själasörjare samt verkade troget och träget i sitt kall.

5274. Set Daniel Fougberg. F. i Törnevalla 1812 113; fad. prost [3796]. Fil. kand. 48; fil. doktor 48. Kollega vid Hedvig Eleonora läroverk i Sthlm 55. D. där 1870 2910.

5275. Oskar Justus Arehn. F. i Skeda 1812 29; fad. Anders, fältkamrer. Hofr.-ex. 33. Kopist i Nedre just.-revisionen. Ombud i Dep. för utredn. af Göta kanalbolags samt Malmö f. d. diskontverk (under Riksg.-kontoret) 38—48; ombudsman i Riksgäldskontoret 39; kommissarie 41; afsk. 74. Sekreterare i Bondeståndets kanslidirektion 50—63. D. i Sthlm 1885 410.

A. var en mycket verksam, skicklig och inflytelserik ledamot i det verk, han så länge tillhörde. Hans stora arbetsförmåga gaf honom ock tillfälle att egna sin lediga tid och sina krafter ut göromål utom tjänsten, och han var känd för en icke vanlig energi i allt, hvad han företog sig. Efter afskedet från Riksgäldskontoret sysselsatte han sig med skötandet af en tändsticksfabrik i Stockholm.

5276. Carl August Durling. F. i Tirserum 1810 258; fad. Nils Fredrik, fänrik o. godsegare. Hofr.-ex. 32; kameralex. 32. V. hhöfd. 37; tf. domhafvande i Kinda o. Ydre 42—55; e. civilnotarie i Göta hofr. 45; brottm.-notarie 47: fiskal 48; civilnotarie 50; häradshöfding i Färs o. Frosta doms., Malm. län, 55. Egare af Östraby i Malm. län, Gammalstorp i Skarab. län samt Viggesbo, Häggarp o. Nedre Kulla i Rumskulla. D. på Östraby 1875 282.

D. egde »den kunskap, oväld, välvilja och lugn, som utmärka en god domare.» Var ock på grund af dessa egenskaper högt uppburen icke allenast å de orter, där han som domare verkade, utan äfven af de många jurister, hvilka under hans ledning inhämtat de första praktiska insikterna. En i umgänget anspråkslös och vänsäll man; en god och omtänksam familjefader.

5277. Carl Johan Ferdinand Hertzman [Herzmann]. F. i Tingstad 1814 193; fad. rektor [3768]. Slottsvaktmästare i Linköping (43); renskrifvare i Norrköping på 50-talet; tit. notarie. D. i Norrköping 1863 276.

5278. Abraham Vilhelm Abrahamson. F. i Norrköping 1813 145; fad. rådman. Hofr.-ex. 33. Kanslist vid Norrköpings rådsturätt 35; stadsaktuarie i Norrköping 39. D. där 1841 1611.

5279. Axel Adolf Burenstam. F. i Lerbäck, Örebro län, 1816 2910; fad. öfverstelöjtnant [4011] Underlöjtn. vid Andra lifgardet 40; löjtn. 45; kapten 53: afsk. 55. Bruksegare på Skyllbärg, Örebro län, till 89; sed. bosatt i Linköping. Riksdagsman i Första kammaren för Örebro län 75—86. D. i Linköping 1889 34.

K. åtnjöt mycket anseende för rättskaffenshet och duglighet på de områden, dår han verkade.

5280. Johan Vilhelm de Bruyn. F. i Norrköping 1811 fad. klädesfabrikör. Kontrollör vid Norrköpings ullmagasin o. kontor 39. D. i Norrköping 1857 66.

Säges varit »en jovialisk och glad sångare.»

5281. Carl Johan Engberg. F. i Säby 1811 91; fad. Johan, trädgårdsmästare. Prv. 34. Kommin. i Grebo o. Värna 54; kyrkoherde i Kettilstad o. Tjärstad 65; kontr.-prost 72—86. Kommunalman. D. 1890 237.

E. och de tre nästföljande. Adlerz, Törning och Scherblom, voro bland de 11, som [ 450 ]aflade den nya studentexamen 1831 110 då denna examen togs för första gången. — E. var utrustad med ett skarpt, praktiskt förstånd och en dugande arbetsförmåga, som i synnerhet gjorde sig gällande i det kommunala lifvet. I sitt ämbetes utöfning var han noggrann och allvarlig. Genom meddelande af privat undervisning samt genom ett med klokhet och ihärdighet bedrifvet jordbruk samlade han förmögenhet- Till sin karaktär en öppen och redbar man. Sbg m. fl.

5282. Carl Erhard Adlerz. F. i Söderköping 1813 81; fad. kyrkoherde [3958]. Fil. kand. 39; fil. doktor 39; prv. 40. Kollega i Vimmerby 44, i Linköping 49; rektor i Eksjö 54; rektor i Vadstena o. kyrkoh. i Orlunda 51; kyrkoherde i Kuddby 69. D. 1891 46.

A. säges varit en sträng och noggrann lärare, men icke dess mindre af lärjungarne aktad och värderad. Som präst höll han mycket på gammal kyrklig ordning samt var vtterst noga om alla lagliga formers iakttagande. Hans begåfning som prädikant var visserligen icke ovanlig, men hans predikningar utmärkte sig för både reda och klarhet. Var ästetiskt anlagd och hade en god sångröst. Sbg.

5283. Per Gustaf Törning. F. i Rogslösa 1810 810; fad. jägmästare. Landtbrukare o. delegare i Haninge i Västra Tollstad. D. där 1872 1310.

T. kallades i hemorten »magister» och var ännu på gamla dagar hemmastadd i de klassiska språken, däri han äfven, då så påfordrades, gaf enskilda lektioner. »En originel enstöring.»

5284. Johan Gustaf Scherblom. F. i Östra Stenby 1811 43; fad. Johannes Jonsson, bonde. Fil. kand. 38; fil. doktor 39; dim.-ex. 47. Lärov.-kollega i Vadstena 44. D. där 1852 238.

5285. Jonas Gustaf Svalander. F. i Vimmerby 1813 307; fad. Christian, borgmästare. Hofr.-ex. 33. V. hhöfd.; e. civilnotarie i Göta hofr. 44; kst. kanslist 45; fiskal 45; notarie 48; sekreterare 61; afsk. 78. D. i Jönköping 1891 134.

»S., hvilken afled som ungkarl, var känd såsom utöfvare i tysthet af ganska stor välgörenhet inom Jönköping, hvilket samhälle han så godt som oafbrutet tillhörde i sex decennier.»

5286. Petrus Vetterholm. F. i Västervik 1811 87; fad. Per, garfvare. Fil. kand. 39; fil. doktor 42. Apologist, sed. lärov.-kollega, i Västervik 47. D. där 1866 151.

5287. Jakob Adolf Vedich Busch. F. i Vadstena 1812 234; fad. Johan Jakob, kapten. Hofr.-ex. 33; bärgsex. 36. Stipendiat å Järnkontorets stat 40; tf. geschworner i Väster- o. Norrbotten 41; markscheider i Bärgskolleg. 45; tf. geschworner i Nya Kopparb. o. Lindes bärgm.-döme 51; e. grufingeniör i 4:e bärgm.-distr. 55; bärgmästare i 8:e, sed. Östra, distr. 69; afsk. 86. Bosatt i Söderköping, slutl. i Uppsala. D. där 1901 116.

Utom för sin verksamhet vid bärgsstaten var B. känd som nykterhetsifrare samt mnemotekniker. I sistnämnda egenskap författade och utgaf han flere skrifter, bl. a. »Försök till lärobok i mnemoniken eller minneskonsten» (årg. 1—3. 1852—54, jämte 2 suppl. 1856).

5288. Vilhelm Lidberg. F. i Svinstad 1813 309; fad. kyrkoherde [3760]. Fil. kand. 36; fil. doktor 36; dim.-ex. 36; prv. 38; teol. doktor 77. Aman. vid Linköpings stiftsbibliotek 42; apologist, sed. lärov.-adjunkt, i Linköping 42; tillika sånglärare vid skolan 47-54 samt hosp.- o. lasar.-präd. i Linköping 49; kyrkoherde i Hagebyhöga o. Fifvelstad 55, i Hof o. Appuna 63; kontr.-prost 70. Folksk.-inspektör 64—81; inspektor för Vadstena läroverk 70—79 o. 85-89. Kommunalman. D. 1891 267.

L. framstod som en mycket dugande och synnerligen flitig man. Hans arbete i skolans tjänst präglades af grundlighet och bedrefs med stort nit, hvarför hans [ 451 ]lärjungar tala om honom med vördnad. Under sin långa tid som folkskoleinspektör gjorde han täta besök i distriktets skolor, och om han därvid stundom föreföll något sträng, härrörde detta ej af klanderlusta utan af nit om skolan och dess båsta. Han var, särdeles i yngre åren, en gärna hörd prädikant och tog äfven sitt prästerliga kall med allvar, ehuru han på detta område må hända ej fullt följde med sin tid. En mängd hedrande förtroendeuppdrag lemnades honom, och det ena så väl som det andra skötte han med omsorg. Shg.

5289. Per Gustaf Videgren. F. i Östra Harg 1812 1; fad. inspektor. Kameralex. 33. Kammarskrifvare i Statskontoret 41; kst. 48, ord. memorialbokhållare 51; kassör för stämpelpappersuppbörden där 63; afsk. 77. D. i Linköping 1889 214.

Utom nämnda befattningar hade V. långa tider anställning i Riksdagens statsutskott som kanslist, notarie och kamrer samt vid statsrevisionen. Duglig, orubbligt plikttrogen, punktlig och ordningsam i så väl det allmänna som enskilda lifvet. Sina lediga stunder egnade han åt musikaliska studier och uppnådde ganska stor skicklighet på flöjt; samlade gärna sina vänner omkring sig till angenäma musiktillställningar, därvid han själf virtuosmässigt utförde flöjtstämman.

5290. Anders Johan Egnell. F. i Östra Ed 1811 148; fad. komminister. Fil. doktor 39; med. stud. i Helsingfors; med. doktor i Erlangen 63. V. gymnasielärare i Västerås 47; tjg. som extra läkare 48—50; lektor vid Gefle ateneum 55—59. Resande flere år, oafbrutet fr. 59. D. i Tunis, Afrika, 1875 68.

E. var en mycket originel personlighet. Orolig till lynnet, begifven på äfventyr och med små behof eller kanske med »ett visst förakt för allt, som den bildade människan anser tillhöra lifvets oundgängligheter, en Diogenes i nittonde århundradet,» tillbrakte han en stor del af sitt lif på resor från den ena världsdelen till den andra. Så uppehöll han sig i Rostock 1860, i Turkiet och England 61, i Tübingen 62, i ErIangen 63. i Spanien s. å., i Norra o. Södra Amerika 64, i Åhus i Skåne 65. i Köpenhamn 66 o. 67, i Paris 68 o. 69, i Danmarks s:n utanför Uppsala s. å., i Italien 70 o. 71, i Afrika 73, då han från Alexandria sökte professuren i Uppsala efter Hesse. Egde vidsträckta språkstudier och har af trycket utgifvit några ordböcker samt öfversatt Svedenborgs skrifter.

5291. Carl August Oskar Söderström. F. i Ödeshög 1811 2011; fad. Nils, hofr.-kommissarie. Dim.-ex. 45; prv. 46. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Dagsbärg 56; tj:ledig för sjuklighet 59. D. i Tryserums prgd 1860 182.

5292. Fredrik Vilhelm Björkman. F. i Väderstad 1813 199; fad. Anders Gustaf, landträntmästare, tit. assessor. Sergeant vid Jämtl. hästj.-kår. D. i Jönköping 1832 59.

5293. Carl Magnus Palmgren. F. i Björsäter 1810 176; fad. inspektor. D. som stud., drunkn. i Stångån, 1836 136.

5294. Samuel Erik Carl Bergentz. F. i Gryt 1813 910; fad. komminister. Stud. i Lund 31; hofr.-ex. i Upps. 34. Tingsnotarie i Vifolka o. Valkebo; v. auditör i Andra lifgr.-reg. Bokhållare vid Österg. ensk. bank i Linköping 37: kamrer där 38; afsk. 61. D. i Linköping 1864 2912.

B. måste på grund af sjuklighet lemna sin kamrersbefattning och erhöll pension af banken.

5295. Nils Israël August Villén. F. i S:t Anna 1812 11; fad. Nils, organist o. klockare. Stud. i Lund 31, i Upps. 35; prv. 36. Komminister i Lofta 54, i Ljung o. Flistad 62. D. 1884 1510.

Högt värderad af sina församlingar, ej blott som präst utan äfven som vän och välvillig rådgifvare. Han var en ordningsam och i åtskilliga stycken särdeles flitig man. Ingen hade bättre reda på stiftets ecklesiastika statistik; under sin långa lefnad förde han noggranna anteckningar om alla väderleksförhållanden och hade arbetat sig till en ovanligt väl sorterad »fjärding» (samling af prädikokoncept), som efter hans förordnande följde honom i grafven. Sthr m. fl.

[ 452 ]5296. Gustaf Adolf Lundhqvist. F. i Västra Vingåker, Söderm. län, 1813 1010; fad. hofmästare. Stipendiat å Järnkontorets stat 42—47; geschworner i St. Kopparbärgs bärgslag 45; afsk. 54; e. grufingeniör i Sthlms o. Upps. län 55—71; tf. bärgmästare i 3:e bärgm.-distr. 71—74. Föreståndare för Bärgskolleg., sed. Kommerskolleg. grufkartekontor 55; afsk. 85. Tidningsman; medarb. i »Nya Dagligt Allehanda» (sign. Egidius). I), i Sthlm 1892 192,

L. utvecklade en betydande verksamhet inom vår bärgverksindustri samt gjorde i öfrigt å så väl det teoretiska som praktiska området goda insatser till höjande af den industriela samfärdseln i vårt land; var bl. a. en af stiftarne af bolaget för anläggande af den stora bärgslagsbanan Göteborg-Falun.

5297. Per Johan Danielson-Aschan. F. i Eksjö 1814 255; fad. prost. Med.-fil. ex. 35; med. kand. 38; med. lic. 40; kir. mag. 40; med. doktor 41 Bat.-läkare vid Kronob. reg. 41; tillika brunnsintendent vid Lannaskede 42—46 o. fattigläkare i Eksjö 45; prov.-läkare i Tjust 48; regementsläkare vid Smålands husarreg. 58. Direktör vid Smål. ensk. banks afd.-kontor i Eksjö 69. D. där 1890 151.

Åtnjöt stort anseende. Hans uppträdande var alltid lugnt och prägladt af den gamle erfarne läkarens milda allvar. — Senior bland rikets militärläkare.

5298. Carl Otto Vilhelm Burén. F. i Ekeby 1814 811; fad. brukspatron. Hofr.-ex. 35. V. hhöfd. 44; kopist i Just.-rev.-exped. 46; kanslist 53; kammarrättsråd 58; präsident i Kammarrätten 78; afsk. 83. Delegare i Boxholms säteri 49—56; egare af Kvissbärg i S:t Per; husegare i Sthlm. D. där 1893 75.

B. efterlemnade minnet af en man, som genom nitiskt och samvetsgrant handhafvande af honom på skilda områden anförtrodda uppdrag småningom beredde sig väg till den höga värdighet, han till sist innehade. Han egde god musikalisk begåfning; var enkel och flärdlös till sin personlighet samt vänfast och angenäm i umgänget.

5299. Carl Fredrik Vahlgren. F. i Misterhult 1811 711; fad. Per Magnus, komm.-landtmätare. Prv. 36. Kommin. i Nykil 55; kyrkoherde i Björkebärg o. Ledbärg 61; kontr.-prost 83. D. 1888 203.

V. skildras som en anspråkslös hedersman och sann människovän. Han hade ett fyndigt och kvicktänkt hufvud och en ledig, stundom hvass tunga, som han skickligt använde till att tukta inbilskheten eller det pösande öfvermodet. hvilket för honom var en styggelse. Han prädikade »utan all ståt och prål, på ett enkelt och godt, ehuru visst mera gammaldags sätt.» Sthr.

5300. August Magnus Vahlgren. F. i Misterhult 1813 2511; fad. Per Magnus, komm.-landtmätare. Prv. 37. Kommin. i Skedevi 54; kyrkoherde där 78. D. 1883 84.

5301. Jakob Fredrik Dusén. F. i Häsleby 1811 267; fad. prost [3911]. Kameralex. 32. Uppbördsskrifvare; kronolänsman i Ydre, sed. i Ydre norra distr., 45; afsk. 77. Egare af Äng i Sund. D. där 1888 1611.

5302. Nils Peter Ringstrand. F. i Ringarum 1809 169; fad. Nils Nilsson, bonde. Stud. i Lund 31; fil. kand. 37; fil. doktor 38. Lärare vid Orups landtbruksskola, Malm. län, 39; v. lektor i Strängnäs 41; språklärare, sed. lärov.-adjunkt, där 46. 1). 1871 110.

5303. Fredrik Alexander Funck, frih. F. i Skönbärga 1816 2012; fad godsegare [3953]. Stud. vid Möglins landtbr.-institut 34. Underlöjtn. vid Andra lifgr.-reg. 37; afsk. 48. Kabinettskammarherre 59: tj:fri 65. Godsegare o. landtbrukare å Bolltorp o. Liljestad i Skönbärga samt egare af Tomtaholm i Drothem 48. Distr.-direktör vid Göta kanal verk fr. 63. Riksdagsman i Första kammaren för Österg. län fr. 66 samt v. talman 73 o. 74; kommunalman. D. på Bolltorp 1874 285.

F. ernådde genom sin eminenta förmåga samt i följd af sitt trägna och redbara [ 453 ]riksdagsarbete den betydenhet, att han kallades att ingå i statsrådet, hvartill han dock ej var villig. Som medlem af Ridderskapet och Adeln och sedermera af Första kammaren var han tidtals ledamot af banko- och statsutskotten samt ordförande i det förstnämnda och vice ordförande i det senare fran 1869. Han var en själfständig man, ingen ovanligt begåfvad talare, men egde kammarens öra, när han talade. Inom sin ort erhöll han en mängd kommunala och samhälleliga uppdrag, vid hvilkas fullgörande hans klara och sansade omdöme gjorde sig kraftigt gällande. Från 1863 ledamot af Östergötlands läns landsting, var han under senare åren dess ordförande. Hög frimurare och den förste, som blef ordf.-mästare för logen Oscar Fredrik i Norrköping 1858, samt prov.-mästare i Östergötlands prov.-loge från 1869. N. fbok m. fl.

5304. Jakob Erik Svartz. F. i Norrköping 1817 175,; fad. tobaksfabrikör [4097]. Stud.-ex. 33; tekn. stud. Tobaksfabrikör i Norrköping 47. Egare af Jemjö i Östra Husby 66, af Stenkullen i Kvillinge 67; gårdsegare i Norrköping. Riksdagsman för Norrköpings stad i Borgarståndet 56, 59, 62, 65, i Andra kammaren 67—69; kommunalman. D. i Norrköping 1881 244.

Med insikt och kraft egnade sig S. åt fabriksverksamheten och för att bereda sina många arbetare en förbättrad ställning lenmade han bl. a. rikliga understöd till den af släktens stamfader, Petter S., 1772 stiftade skolan. Äfven för kommunala värf var han varmt intresserad. Hans af omfattande sakkännedom präglade verksamhet sträckte sig till alla områden af stadens förvaltning, och från början af 1850-talet till sin död var han den egentlige ledaren af arbetet för Norrköpings utveckling. Som riksdagsman ärlig och pålitlig; tillhörde Borgarståndets liberale. Medlem af kommittén för uppgörande af grunderna till en nv bevillningsförordning 1858—59; ledamot af bevillningsutskottet 1867—69. N. fbok m. fl.

5305. Johan Gustaf Svartz. F. i Norrköping 1819 71; fad. tobaksfabrikör [4097]. Stud.-ex. 33. Handelskontorist i Norrköping 34, i Antwerpen 35—39; tobaksfabrikör i Norrköping 44. Arrendator af Herstabärg i Kvillinge 42—53; godsegare o. landtbrukare på Hofgården i Hof 53—77; tillika kvarnindustriidkare i Norrköping. Kommunalman. D. i Norrköping 1885 112.

S. anstälde å sin egendom vidt omfattande rön inom landthushållningens skilda grenar, och ett af de mest lysande resultaten af denna verksamhet blef den s. k. svartziska ismetoden, uppfunnen 1863, som i väsentlig grad bidragit till den svenska mejerihandteringens höjande. Samtidigt deltog han med intresse i det kommunala lifvet, bl. a. som Norrköpings stadsfullmäktiges ordförande 1863—81, landstingets ordförande 72 och hushållningssällskapets vice ordförande 1873—79. Under de sista åren af sitt lif egnade han sig åt författarskap på landtbrukets och skolväsendets områden. N. fbok.

5306. Jakob Vilhelm Hagberg. F. i Sthlm 1812 310; fad. prost i Gamleby, sed. i Hacksta, Upps. stift. Landtbrukare, slutl. arrendator af Gråmunkehöga i Fundbo, Upps. län. D. där 1886 105.

5307. Frans Gerhard Mosén. F. i Östra Eneby 1812 154; fad. bruksinspektor. Med.-fil. ex. 33; med. kand. 35; med. lic. 37; med. doktor 37; kir. mag. 38. Stadsläkare i Alingsås 38; badintendent vid Särö, Hall. län, 40; bat-läkare vid Göta art.-reg. 45. D. i Göteborg 1845 285.